personsaneringsmedel 104 - Region Jämtland Härjedalen

Personsanering och personligt skydd vid händelser
med farliga ämnen (CBRN)
Version: 1
Beslutsinstans: Hälso- och sjukvårdsdirektör
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
Dnr:RS/1564/2015
ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Version
1.
Datum
Ändring
2016-03-04
Nyutgåva
2(29)
Beslutat av
Hälso- och
sjukvårdsdirektör
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
3(29)
Dnr:RS/1564/2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
INLEDNING ............................................................................................. 5
1.1
Kemisk händelse ............................................................................................................... 5
1.2
Biologisk händelse ............................................................................................................. 5
1.3
Radioaktiv kontaminering eller höga stråldoser .................................................................... 5
SKADEOMRÅDET ..................................................................................... 6
2.1
Organisation vid händelse i CBRN-miljö............................................................................... 6
2.2
Information ....................................................................................................................... 7
2.3
Personsanering ................................................................................................................. 7
2.3.1
2.4
3
4
5
Beslutsunderlag för personsanering .......................................................................... 8
Transport till sjukhus ......................................................................................................... 8
2.4.1
Ambulanstransport av person kontaminerad med radioaktivt material ......................... 8
2.4.2
Ambulanstransport av bestrålad person .................................................................... 9
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING ......................................................... 9
3.1
Skyddsdräkt ...................................................................................................................... 9
3.2
Andningsskydd .................................................................................................................. 9
3.3
Undersökningsteknik ........................................................................................................10
3.4
Ta på skyddsdräkt 08 och huva med fläkt ..........................................................................10
3.5
Ta på skyddsdräkt 08 med skyddsmask 90 ........................................................................12
SANERINGSMETODER ........................................................................... 13
4.1
Avklädning .......................................................................................................................13
4.2
Våtsanering......................................................................................................................13
4.3
Torrsanering ....................................................................................................................14
PERSONSANERINGSMEDEL .................................................................. 14
5.1
Klorkalk - personsaneringsmedel 104 (PS 104) ...................................................................14
6
ANTIDOTER ........................................................................................... 14
7
FAST SANERINGSENHET ....................................................................... 14
7.1
Krav på saneringsenhet ....................................................................................................15
7.2
Utrustning ........................................................................................................................15
7.2.1
Klädsel för personsanering vid fast saneringsanläggning ...........................................15
7.2.2
Övrig utrustning för personsanering vid fast saneringsanläggning ..............................15
7.3
Uppstart av saneringsenheten ...........................................................................................16
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
7.3.1
7.4
8
2016-03-04
4(29)
Dnr:RS/1564/2015
Nyckel ...................................................................................................................16
Personalbemanning ..........................................................................................................16
PERSONSANERING VID FAST SANERINGSANLÄGGNING .................... 17
8.1
Allmänna riktlinjer för personsanering ................................................................................17
8.2
Saneringsprinciper liggande ..............................................................................................18
8.3
Saneringsprinciper gående ................................................................................................18
8.4
Person kontaminerad med radioaktivt material ...................................................................18
8.4.1
Större delen av kroppen kontaminerad ....................................................................19
8.4.2
Lokalt kontaminerade partier på kroppen .................................................................19
8.4.3
Dosgränser och åtgärdsnivåer .................................................................................19
8.4.4
Mätinstrument för joniserande strålning ...................................................................20
8.5
Att tänka på vid sanering av speciella områden ..................................................................21
9 OMHÄNDERTAGANDE AV BESTRÅLADE PERSONER PÅ
AKUTMOTTAGNING ..................................................................................... 22
9.1
10
Intern dekontaminering ....................................................................................................22
EFTERARBETE .................................................................................... 23
10.1
Patientklädsel och värdesaker .........................................................................................23
10.2
Fast saneringsenhet .......................................................................................................23
10.3
Skyddsdräkt 08 och huva och fläkt efter användning ........................................................23
10.4
Skyddsdräkt 08 och skyddsmask 90 efter användning ......................................................24
10.5
Huva, fläkt, röstförstärkare, radio och skyddsmask 90 ......................................................25
11
RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV SMITTFÖRANDE AVFALL .. 26
11.1
Vårdenhet .....................................................................................................................26
11.2
Prehospitalt ...................................................................................................................27
12
RESURSER ......................................................................................... 28
12.1
Fast saneringsanläggning ...............................................................................................28
12.2
Nationella förstärkningsresurser vid händelse med farliga ämnen ......................................28
12.3
Övriga myndigheter .......................................................................................................28
13
13.1
ATT TÄNKA PÅ ................................................................................... 29
Beställning av ny skyddsutrustning .................................................................................29
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
5(29)
Dnr:RS/1564/2015
1 INLEDNING
Detta fristående dokument tillhör Regional kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan som är
styrande för inriktning av kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Syftet med detta dokument är
att mer detaljerat beskriva hur Region Jämtland Härjedalen ska hantera en händelse med farliga
ämnen. Den övergripande målsättningen är att den regionala planen med tillhörande fristående
dokument ska ge en heltäckande information om vad som krävs för att möta allvarlig händelse eller
extraordinär händelse i fred och krig samt hot därom.
Farliga ämnen, eller CBRN, är begrepp som omfattar alla ämnen som kan orsaka skador på
människor oavsett om det är av kemisk, biologisk, radiologisk eller nukleär natur. I Region Jämtland
Härjedalen är den övervägande delen kemiska ämnen och den största delen farliga ämnen är
petroliumprodukter i form av drivmedel och eldningsoljor. Därutöver finns giftiga kondenserade
gaser och frätande vätskor i relativt stor omfattning. Vägtransporterna står för den största mängden
farligt gods och transporterna sker till stor del på de stora och vältrafikerade vägarna.
Skadehändelser med farliga ämnen kan ha olika omfattning och personsanering kan behövas för
personer som utsatts för kemiska, biologiska eller radioaktiva ämnen. Syftet med personsanering
är att snabbt avbryta exponeringen och därigenom minska de skador som kan uppstå av det farliga
ämnet.
1.1 Kemisk händelse
Kemiska skadehändelser kan ha olika utbredning. Om bakgrunden till händelsen inte är klarlagd är
det rimligt att misstänka kemiska ämnen som orsak om många är drabbade med obetydliga eller
inga skador. Andra tecken på att ett område utsatts för farliga mängder av kemiska ämnen är döda
djur och växtlighet. Ovanlig lukt, rök-/brandgas av ovanlig färg samt gas-/ångmoln är ytterligare
varningstecken. Inom regionens upptagningsområde finns de största riskerna för kemiska olyckor
under transport och omlastning av farligt gods samt vid brandolyckor.
Östersunds sjukhus ska ha en funktionsansvarig läkare för kemiska olyckor. Denna läkare ska ingå
i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och ansvarar för planering inför händelser med farliga
ämnen. Regionalt krisledningsråd ansvarar för att saneringsprinciper är utarbetade och aktuella.
Beslut om saneringsgrad fattas av funktionsansvarig för kemiska olyckor i samråd med
räddningsledaren.
1.2 Biologisk händelse
Biologiska eller bakteriologiska stridsmedel består framför allt av sjukdomsalstrande
mikroorganismer, till exempel bakterier, virus, svampar eller kemiska substanser. Alla former av
smitta och sjukdomar kan användas som biologiska vapen, även om många lämpar sig dåligt.
Stridsmedlet måste bland annat kunna framställas i stora mängder, överleva ganska tuffa miljöer
och tåla att spridas. Biologisk smitta luktar inte och syns inte. På grund av inkubationstiden kommer
man att upptäcka smittspridningen först när svårt sjuka söker vård.
Vid misstanke om biologisk händelse kontaktas alltid smittskyddsläkaren för samråd.
1.3 Radioaktiv kontaminering eller höga stråldoser
Joniserande strålning sänds ut från radioaktiva ämnen. Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med,
vilket förvandlar atomerna till joner. Strålningen syns inte, hörs inte, känns inte, luktar inte och
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
6(29)
Dnr:RS/1564/2015
smakar inte. Radioaktiva ämnen används i strålkällor i industri, sjukvård och forskning. Upp till
100 000 radioaktiva kollin transporteras i Sverige varje år. De flesta transporterna sker på våra
vägar.
Östersunds sjukhus ska ha en funktionsansvarig sjukhusfysiker vid RN-olyckor som ska ingå i
särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Funktionsansvarig sjukhusfysiker ansvarar för planering
inför allvarlig händelse som involverar strålkällor samt svara för att tillhörande saneringsrutiner
hålls uppdaterade.
2 SKADEOMRÅDET
2.1 Organisation vid händelse i CBRN-miljö
Sjukvårdens organisation ska oavsett händelse alltid etablera en särskild sjukvårdsledning i
skadeområdet när första sjukvårdsenhet samt ytterligare en enhet finns på skadeplats. Vid en
händelse kan räddningsledaren upprätta riskzoner, d.v.s. het, varm och kall zon (se bild nedan).
Syftet med zonindelning är att det blir tydligare var i området som miljön är farlig och vilken
skyddsutrustning vi ska använda. Vid hot om händelse är det polisen som gör en zonindelning. Det
är räddningsledaren eller polisinsatschefen i samverkan med sjukvårdsledaren som avgör vilken
skyddsnivå som gäller. Zonernas storlek och utformning kan behöva ändras under händelsen.
Arbete i het zon
 Räddningstjänsten ansvarar för allt arbete i het zon och därmed även för livräddande
personsanering.
Arbete i varm zon
 Ambulanspersonal med särskild utbildning och i personlig skyddsutrustning anpassad för
situation (saneringsdräkter, skyddsmask 90) arbetar i varm zon
 Sjukvårdsgrupp arbetar i varm zon efter förmåga och efter avstämning med sjukvårdsledare
 Om den livräddande personsaneringen inte är tillräcklig utförs fullständig personsanering
vid sjukhusets fasta saneringsanläggning.
Arbete i kall zon
 Polisen ansvarar för den yttre avspärrningen (kan vara lika med kall zon). Innanför denna
vistas enbart behöriga.
 Uppsamlingsplats för skadade upprättas inom kall zon. Saneringsdräkt är inte nödvändig,
men ska finnas tillgänglig.
Yttre avspärrning
Inre avspärrning
Hämtplats
Kall zon
Uppsamlingsplats
för sanerade
Varm zon
Skyddsutrustning
Het zon
Särskild skyddsutrusting
Ledningsplats
Ingen
skyddsutrustning
Livräddande
personsanering
Vindriktning
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
7(29)
Dnr:RS/1564/2015
2.2 Information
Efter beslut från räddningsledaren kan allmänheten informeras via VMA (viktigt meddelande till
allmänheten) i lokalradion om lägesbeskrivning och olyckans förlopp, anvisningar för drabbade
samt nödvändig information om allmänna åtgärder. Information om CBRN-produkter kan fås via:
 RIB på webben (Resurser och integrerat beslutsstöd)
 Giftinformationscentralen (GIC), 112 eller sjukvårdens direktnummer 08-7360384 alt. 0851774742 eller www.giftinformation.se
 Strålsäkerhetmyndighets Tjänsteman i beredskap via SOS Alarm på tel.nr. 08-4542466
 Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i beredskap på telefonnummer 010-2052400
 Smittskyddsläkare via växel
 Sjukhusfysiker via växel
 www.giftinfo.se
2.3 Personsanering
Om människor har utsatts för ett farligt ämne måste en bedömning göras om personsanering
behövs. Beslutet om personsanering bygger på kunskap om det aktuella ämnet eller på de
symtom som vi ser eller som den drabbade beskriver. Personsanering kan också göras för att
undvika att omgivningen kontamineras och det farliga ämnet sprids vidare.
En livräddande personsanering utförs av räddningstjänsten och en fullständig personsanering av sjukvården. Behovet av fullständig personsanering styrs av det farliga ämnets
skadeverkan. Det är sjukvården som ansvarar för att den fullständiga personsaneringen
genomförs. Livräddande personsanering betyder att den drabbade flyttas bort från det farliga
ämnet och därefter att som första åtgärd ta av personen kläderna. I många fall kan det vara en
tillräcklig åtgärd med en omedelbar avklädning, men det kan vid behov behöva kompletteras
med avspolning med vatten. Livräddande personsanering görs i övergången mellan varm och
kall zon1. Om den livräddande personsaneringen inte är tillräcklig ska fullständig personsanering
utföras vid sjukhusets fasta saneringsanläggning. Då är det viktigt att räddningstjänsten efter
livräddande personsanering ger tydliga besked till sjukvården om att den drabbade är så ren att
transport till sjukhus kan ske utan risk för kontaminering av fordonet.
1
På denna punkt avviker Jämtlands rutin från Räddningsverkets, Socialstyrelsens och Rikspolisstyrelsens
gemensamma rapport (Planering och sameverkan vid händelser med farliga ämnen, 2008) som anger att
livräddande personsanering ska ske i övergången mellan het och varm zon.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
8(29)
Dnr:RS/1564/2015
2.3.1 Beslutsunderlag för personsanering
Nej
Gas
Endast avklädning inom saneringsområdet
Transport
Hudsymtom
Ja
Fast eller flytande ämne
Livräddande personsanering =



Personsaneringsmedel, PS104, Alltid
och tidigt
C-stridsmedel
Radioaktiva ämnen
Ta av kläder
på skadeplats
Transport
Avbryt exponering, alltid
Avklädning, alltid
Avspolning, efter beslut
Tvätt med tvål och
vatten
Transport till sjukhus för
kontrollmätning och fullständig
personsanering
Separera alltid kläderna i olika påsar för vidare
kontrollmätning på sjukhuset.
Vid behov av fullständig
personsanering på sjukhuset
Vid behov av fullständig
personsanering på sjukhuset
Efter fullständig personsanering ska
kontrollmätning genomföras igen
Rutiner för dosimeterhantering förtydligas i kap. 5
Tvätta alltid av ansiktet och händerna på den som
blivit exponerad för radioaktivt ämne. Därmed
minskar risken för internkontaminering.
2.4 Transport till sjukhus
Transport av drabbad till sjukhus ska utföras av personal som inte varit i varm zon. Patienten kan
med fördel svepas in i två filtar innan ambulanstransport för att minimera risken för kontamination
i ambulansen.
Observera att om man missar att sanera kontaminerade innan transport till sjukhus kan
det medföra allvarliga konsekvenser för såväl ambulanspersonal som för mottagande
sjukhus. Kontakt tas med mottagande sjukhus för att aktivera och samordna
saneringsarbetet.
2.4.1 Ambulanstransport av person kontaminerad med radioaktivt
material
Allvarligt skadade personer stabiliseras innan transport och eventuella sår övertäcks. Ytor där
personen ska vistas ska om möjligt täckas med plast. Kontaminerade kläder fördelas i olika påsar
som märks med namn och personnummer, samt överlämnas till personal vid saneringsanläggning
för omhändertagande av sjukhusfysiker. Om det är känt att personen som ska transporteras är
kontaminerad med radioaktivt material är det bra att ambulanspersonalen använder dosimeter samt
dokumenterar tid och avstånd som de befinner sig i närheten av den kontaminerade personen.
(Rutiner för dosimeterhantering finns under kap. 8).
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
9(29)
Dnr:RS/1564/2015
2.4.2 Ambulanstransport av bestrålad person
Ambulanstransport av personer som blivit bestrålade utförs som vid transport av andra skadade
personer. Observera att en bestrålad person inte utsänder någon strålning själv.
3 PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
Skyddsutrustning finns anpassad för ambulanspersonal respektive personal på sjukhus, hälsocentraler och i sjukvårdsgrupp. Skyddsutrustningen finns endast i en storlek, och den ska passa
alla som är 160–200 cm långa och har skostorlek 38–46 i vinterskor.
Skyddsutrustningen skyddar mot kemiska (C), biologiska (B) och radiologiska/nukleära (RN)
ämnen. När det gäller RN avser skyddet partiklar och inte strålning.
Skyddsdräkt anpassad för
ambulanspersonal
Skyddsdräkt för skyddsmask 90
Skyddsmask 90
Skyddsdräkt anpassad för personal på
sjukhus, hälsocentraler och i sjukvårdsgrupp
Skyddsdräkt för huva och fläkt
Huva och fläkt
3.1 Skyddsdräkt
Maximal användningstid för dräkten vid personsanering är en timma (60 min), därefter ska egen
utsanering ske. Väntetid att påbörja saneringsarbete ingår ej i användningstiden. Personal iklädda
dräkterna kan emellertid utföra arbete som inte innebär direktkontakt med det farliga ämnet i upp
till fyra timmar.
Till skyddsdräkten finns handskar i storlek 8 och 11 med en mjuk innervante. Inga stövlar behövs
då dräkten har integrerade skoskydd. Jacka och byxor samt gummihandskar och innervante i
skyddsdräkt 08 är av engångstyp och skall kasseras och destrueras efter skarpa insatser.
Varje ambulans ska vara utrustad med två skyddsdräkter.
Antalet skyddsdräkter på sjukhuset samt hälsocentralerna grundas på genomförda riskanalyser.
3.2 Andningsskydd
Skyddsdräkten ska användas tillsammans med skyddsmask 90 respektive huva och fläkt.
Andningsskydden med tillhörande filter skyddar ansikte och andningsvägar mot biologiska och
kemiska stridsmedel, radioaktivt damm, tårgas, sotpartiklar och värmestrålning. Skyddstiden är
minst 100 timmars användning mot kemiska stridsmedel.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
10(29)
Dnr:RS/1564/2015
Filter 200 är ett skarpt filter och ska förvaras i obruten förpackning. Skarpt filter får bara användas
en gång. Utgångsdatum anges på förpackningen.
Filter 90 är ett övningsfilter som efter användning börjar ta upp fukt. Därför ska filtret förvaras
med påskruvat lock för att minska risken för fuktintag. Efter användning läggs filtret på en
varmventilerad plats. Det kan sedan användas igen.
Filter 90/200 ger inget skydd mot kolmonoxid eller mot frånvaro av syre vid en brand.
All ambulanspersonal ska ha en egen personligt utprovad skyddsmask, som ska vara
täthetskontrollerad i tårgasmiljö. Efter genomförd kontroll lämnas skyddsmask 90, övningsfilter
90, samt skarpt filter 200 ut till personalen. Var och en ansvarar själv för kontroll av att masken är
i sådant skick att den kan användas direkt då behov uppstår. Skyddsmask 90 ska alltid finnas
med i fordonet. Skyddsmask 90 ska återlämnas då man avslutar sin anställning.
Andningsskydden (skyddsmask 90/huva och fläkt) återanvänds efter sanering och rengöring.
3.3 Undersökningsteknik
Undersökningstekniken blir speciell eftersom skyddsdräkten hindrar från att använda alla sinnen
när bedömning av den drabbade ska göras. I princip får bedömningen baseras på synintryck som:
 den drabbade kan stå
 medvetandepåverkad och om han eller hon kan tala en hel mening
 andningen är påverkad (frekvens och mönster)
 hudfärg och om ögonen är påverkade (tårar, rödögd, synnedsättning)
 det finns någon synlig vätska eller kemikalie på personens kläder.
3.4 Ta på skyddsdräkt 08 och huva med fläkt
Ska användas på sjukvårdsinrättningar och av sjukvårdsgrupper. Den personliga skyddsdräkten är
vakuumförpackad och innehåller jacka, byxor med integrerade skor, väska, innervante och
gummihandskar.
 Grundklädsel för sjukvårdspersonal på vårdinrättning
och på skadeplats.
 Kom ihåg att efter insatsen ska allt inklusive
utrustning saneras om du har blivit
kontaminerad.



 Kliv i byxorna och fäst hängslena så att
du har god rörlighet. Dra åt snöret i midjan
 Klipp av överflödiga hängsledelar för att undvika kontaminering
 Drag åt banden runt vristerna och fäst med kardborrelåset.
Om det behövs, dra dubbla varv runt vristerna
 Det kan även behövas gummiband runt byxbenen,
eventuellt över och/eller under knäet.
Förbered dräkten – se till att hängslen,
kardborreband och midjeband är lösa.
Lösgör gummisnoddarna så att de är färdiga att
användas till byxbenen.
Gummibanden till jackans ärmar sitter fast i
kardborrelåset vid handleden.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04



11(29)
Dnr:RS/1564/2015
Ta på innervante och drag jackan över huvudet
Drag ner resåren över höfterna
Använd ett gummiband ovanför och/eller under armbågen
om ärmarna känns bylsiga.
 Säkerställ att du får tillräcklig rörelsefrihet i jackan
 Sträck upp armarna innan du drar åt kardborre banden i midjan.

Sjukvårdens andningsskydd består av huva, batterier, fläkt, filter med
tillhörande vattenskydd och flödesmätare
Förvaring av andningsskyddet ska ske i den gröna väskan tillsammans
med skyddsdräkt och övrigt materiel.

 Öppna de två folieförpackningarna med filter. Om skyddslocken sitter kvar, ta bort dem och tryck fast
vattenskydden
 Skruva fast filtren på fläkten
 Förbered monteringen av fläktpaketet genom att
sätta batterierna enligt markering i kassetten och
stäng locket ordentligt
 Sätt fast batterikassetten på bältet. Anslut batterisladden till fläkten och skruva åt låsringen.

Kontroll av fläktens luftflöde görs genom anslutning av
luftslangen till flödesmätaren
Starta fläkten genom att trycka på den röda knappen
Håll flödesmätaren lodrätt, kulan i röret ska rotera och passera den
röda linjen, luftflödet är då minst 130l/min.


Signalbeskrivning: Två korta signaler – klarsignal vid start
Varningssignal när fläkten är igång: Korta signaler innebär låg batterieffekt. Långa signaler innebär lågt luftflöde.
Larmet aktiveras då luftflödet är under 130l/min. Fläkten ger normalt 140l/min.
Sätt batteriet i batterifacket på röstförstärkaren. Stäng locket
 Vrid på VOLUME till kl 12 och kontrollera
att den röda dioden lyser
 Stoppa in röstförstärkaren i dräktens ficka.




Sätt bältet runt midjan med luftslangen pekande uppåt. Fläkten
ska sitta på höger höft
Justera bältet genom att dra i de lösa ändarna framtill. Detta görs
när du har tagit på dig huvan och ser att du har tillräckligt med
rörelsefrihet
Det är viktigt att banden är fästa i huvan innan den tas på
Du kommer att behöva hjälp med att fästa luftslangen och koppla
in röstförstärkaren.
 Böj dig fram, sätt in hakan i öppningen och dra huvan bakåt över huvudet
 En kollega hjälper dig att skruva fast luftslangen
 Huvans halstätning ska vara utanpå
skyddsdräktens krage
 Stäng och drag igen huvans dragkedja,
se till att allt sluter tätt kring halsen.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04

12(29)
Dnr:RS/1564/2015
Huvan har ett inmonterat kom-kit som ger möjlighet att kommunicera via
samtal eller radio
Anslut röstförstärkarkabeln märkt HOOD till huvans kontakt som finns
på vänster sida under huvans skyddskrage
Ta tag i mikrofonen som är märkt MIC, dra runt huvudet och under
luftslangen där bak. Fäst mikrofonen i fästet på huvans högra sida
Gör en sambandskontroll genom att tala med varandra, justera volymen
efter behov.



 Lossa banden som sitter fast med kardborrelåsen framtill
på huvans krage
 Fixera huvan genom att dra banden under respektive
arm och fäst dem igen med kardborrelåsen.



Var noga med tumgreppets placering över innervanten
Drag på den svarta gummihandsken och se till att den är ordentligt
uppdragen över innerärmen
Vik ytterärmen så att den sluter om handsken och fäst med
kardborrelåset där du är som smalast vid handleden.
 En kollega bör hjälpa till att göra en extra kontroll att dräkten sluter tätt
 När påklädningen är klar kan du skriva namn, befattning och
organisation direkt på dräkten.
3.5 Ta på skyddsdräkt 08 med skyddsmask 90
Ska användas av ambulanssjukvården. Den personliga skyddsdräkten är vakuumförpackad och
innehåller jacka, byxor med integrerade skor, väska, innervante och gummihandskar.


Ambulanssjukvårdens ordinarie grundklädsel används
Kom ihåg att efter insatsen ska allt inklusive
utrustning saneras om du har blivit kontaminerad.
 Förbered dräkten – se till att hängslen,
kardborreband och midjeband är lösa
 Lösgör gummisnoddarna så att de är
färdiga att användas till byxbenen
 Gummibanden till jackans ärmar sitter
fast i kardborrelåset vid handleden.


 Drag banden runt vristerna och fäst med
kardborrelåset. Om det behövs, dra dubbla
varv runt vristerna
 Det kan även behövas gummiband runt
byxbenen, eventuellt över och/eller under knäet.
Kliv i byxorna och fäst hängslena så du har god
rörlighet. Dra åt snöret i midjan
Klipp av överflödiga hängsledelar för att undvika
kontaminering.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04

13(29)
Dnr:RS/1564/2015
Skyddsmasken 90 är en personlig skyddsutrustning avsedd för
ambulanssjukvård
Skyddsmask 90 ligger i en väska och ska alltid finns tillgänglig
vid tjänstgöring.

 Masken är personlig och måste vara utprovad
med rätt inställning för dig
 Ta alltid med skyddsmask 90. Det är en
förutsättning för att delta i insatsen
 Ta tag i maskens nedre band med båda händerna.



För masken över ansiktet och dra banden över huvudet
Ta tag i stropparna som sitter längst ned närmast
kinderna och dra åt med dra inte för hårt, det kan
orsaka läckage
Kontrollera att masken är tät.
 Ta på innervanten och drag jackan över huvudet
 Drag ner resåren över höfterna
 Använd ett gummiband ovanför och/eller under
armbågen om ärmarna känns bylsiga.

Säkerställ att du får tillräcklig rörelsefrihet i jackan genom att
sträcka upp armarna innan du drar åt kardborrebandet i midjan.
Kontrollera att huvan sitter tätt runt hela masken.

Var noga med tumgreppets placering över innervanten.
 Drag på den svarta gummihandsken och se till
att den är ordentligt uppdragen över innerärmen.
 Vik ytterärmen så att den sluter tätt om handsken
och fäst med kardborrelåset där du är som smalast
vid handleden.


En kollega bör hjälpa till att göra en extra kontroll att dräkten
sluter tätt
När påklädningen är klar kan du skriva namn, befattning och
organisation direkt på dräkten.
4 SANERINGSMETODER
4.1 Avklädning
Personer som utsatts för farliga ämnen ska alltid kläs av. Detta är det enklaste och snabbaste sättet
att avlägsna det farliga ämnet.
4.2 Våtsanering
Vid våtsanering används tvål och vatten
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
14(29)
Dnr:RS/1564/2015
4.3 Torrsanering
Klorkalk, personsaneringsmedel 104 (PS 104), används vid kemiska stridsmedel exempelvis
nervgaser och senapsgas. Medlet ska inaktivera, bryta ner och/eller suga upp den giftiga substansen.
Personen måste sedan genomgå våtsanering.
5 PERSONSANERINGSMEDEL
Det finns olika typer av personsaneringsmedel, men de vanligaste idag är Klorkalk,
personsaneringsmedel 104 (PS 104).
5.1 Klorkalk - personsaneringsmedel 104 (PS 104)
Används vid exponering för nervgaser och senapsgas. Effekten mot senapsgas är dock begränsad.
Den verksamma substansen är kalciumhypoklorit och magnesiumoxid. Klorkalk både absorberar
och inaktiverar nervgaser genom oxidering. Klorkalk finns i pulverform och detta pudras på naken
hud eller på kläder för att binda och inaktivera framförallt nervgifter. Klorkalk är starkt basiskt
(pH10-11) och kan ge upphov till irritation och skador på hud och slemhinnor. Därför får klorkalk
inte användas i ansiktet eller i sår. Har man använt klorkalk ska man alltid fullfölja saneringen
genom fullständig personsanering med tvål och vatten. Detta ska göras så snart det är möjligt,
senast inom en timme, för att inte orsaka frätskador. Då klorkalk är ett pulver finns stor risk för att
det dammar vid användning och orsakar skador om det kommer in i ögon och luftvägar. Eftersom
användningsområdet för Klorkalk är mycket begränsat måste det inte längre finnas i alla
antidotförråd, utan beställs utifrån lokal rutin.
6 ANTIDOTER
Antidoter för behandling av kemiskt skadade på Östersunds sjukhus
 β2-stimulerande medel för inhalation
IVA
 Corticosterioider för inhalation
AKM och IVA
 Hydroxkobalamin
AKM
 Atropin
AKM och IVA
Antidoter vid internkontaminering av radioaktiva nuklider är t.ex. jodtabletter.
Vid en kärnkraftsolycka är radioaktiv jod, 131I, en av sönderfallsprodukterna. Sköldkörteln märker
ingen skillnad på radioaktiv och stabil jod utan tar emot all jod så länge som den har ett behov av
ämnet. Om vi andas in radioaktiv jod koncentreras den i sköldkörteln och utsätter körteln för
bestrålning och en ökad cancerrisk. Risken för sköldkörtelcancer till följd av radioaktiv strålning är
störst hos barn och unga. Om vi matar sköldkörteln full med ickeradioaktiv jod kan den inte ta
emot den radioaktiva jod som vi eventuellt andas in.
7 FAST SANERINGSENHET
Region Jämtland Härjedalen har en fast saneringsenhet som kan ta emot både liggande och gående
kontaminerade. Den är placerad i ambulanshallen i anslutning till akutmottagningen vid Östersunds
sjukhus. Rummet är tvådelat med en duschdel och en ”slussdel”. Rummet har två ingångar, en i
ambulanshallen och en på baksidan av ambulanshallen. Vid personsanering ska dörren på baksidan
användas som ingång. Rummet har en forcerad separat ventilation. Saneringsenheten har tre dörrar
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
15(29)
Dnr:RS/1564/2015
med slussfunktion genom automatiska lås. När slussfunktionen är aktiverad kan endast en dörr i
taget öppnas.
Grundprincipen för saneringsenheten är att den har kapacitet för sanering av 1 gående och/
alternativt 1 liggande person.
7.1 Krav på saneringsenhet





Omgivningstemperatur: +18°, en värmekälla måste finnas
Vattenflödet ska vara 20 liter/minut
Vattentemperatur = +35° - +37°
Luftflödet ska ske från ren till kontaminerad sida
Sanering av både liggande och gående ska kunna ske
7.2 Utrustning
Utrustning för att personsanera 2-3 patienter kan förvaras i saneringsenheten. All övrig utrustning
förvaras i närheten av saneringsenheten för att lätt kunna fylla på material under en pågående
saneringsinsats.
För dosimetrar och intensimeter se kap. 8.
7.2.1 Klädsel för personsanering vid fast saneringsanläggning
 Skyddsdräkt 08 med huva och fläkt (se kap. 3)
7.2.2




















Övrig utrustning för personsanering vid fast saneringsanläggning
Saneringsbårar
Handdukar, 20 stycken
Mild flytande tvål
Schampo
Tvättsvampar
Nagelsax
Sax
Nagelpetare, nagelborstar
Filtar, 15 stycken
Öronpinnar, 50 stycken
Skoskydd
Små plastpåsar till nagelrester, hår etc
Behållare för födouppkastningar/urin/avföring 25 stycken
Plastsäckar, 50 stycken
Papperssäckar
Natriumkloridlösning – steril
Spritpennor
Etiketter märkt ”RADIOACTIVE”
Varningsskylt ”STRÅLNINGSRISK”
Spatlar/träspatlar
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet












2016-03-04
16(29)
Dnr:RS/1564/2015
Transportabel syrgas
Sug
Revivator
Blodtrycksmanschett
Lokalanestetika för ögon
Ringavbitare
Kläder (patientkläder)
Sprutor och Foleykatetrar för att spola mun, näsa och öron
Venflon (2,0) för att spola sårhålor och piercingkanaler
Avspärrningslina
Penna, papper, klocka, tejp
Städmaterial
Kompletteringsutrustning:
 Inhalation Pulmicort®
 Inhalation Bricanyl®
 Bedövningsmedel Tetracain® för ögonspolning
 Ev. antidoter och personsaneringsmedel 104
 Spatlar eller curetter
 Ringsåg
 Avbitartång
 Fixationsmateriel och förband
7.3 Uppstart av saneringsenheten
Ledningssjuksköterskan på akutmottagningen utser arbetsteam som ska utföra personsanering och
samordnar arbetet inifrån akuten. Teamet beger sig till ambulanshallen, hämtar personlig
skyddsutrustning i katastrofförrådet samt startar upp saneringsenheten genom att:
 aktivera slussfunktion och forcerad ventilation genom ett nyckelvred. Vredet sitter på höger
sida vid ingången i saneringsrummet från ambulanshallen. (Nyckeln till detta vred hänger
på väggen direkt till höger inne i saneringsrummets ”slussdel”. Ytterligare en nyckel finns i
akutmottagningens läkemedelsförråd)
 ta fram saxar, säckar och kärl för avlägsnade kläder, skor och annat materiel, samt plastpåsar
för värdesaker
 tillse att ”slussdelen” är fri från stolar, bårvagn m.m. Det får inte finnas någonting onödigt
inne i ”slussdelen”.
7.3.1 Nyckel
All personal på akutmottagningen och ambulanspersonal har en nyckel till saneringsenheten (A1nyckel).
7.4 Personalbemanning

1-2 personal utanför saneringsenheten i skyddsutrustning. Informerar patienterna om
personsaneringen, gör en medicinsk bedömning, prioriterar patienterna och vid behov
påbörjar enklare medicinsk behandling
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet


2016-03-04
17(29)
Dnr:RS/1564/2015
3 personal i saneringsrummet i skyddsutrustning - 1 är arbetsledare. Hjälper patienten med
att ta av sina kläder och andra tillhörigheter, packar dessa saker enligt anvisningar och
hjälper sedan patienten med personsaneringen. Om patienten ligger på bår sköter
personalen alla moment. Beroende på patientens medicinska tillstånd krävs det 1-3 personal
för att hjälpa en patient
2-4 personer avsätts för att ta emot sanerade patienter i den rena slussen och ytterligare
personal i ambulanshallen ska transportera patienten in till akutmottagningen.
Akutmott.
Samtlig personal i saneringsdelen har
skyddsdräkter samt de personer som finns
utanför
Arbetsledare
Personal i ”slussdelen”
och i ambulanshallen får ha
vanlig klädsel
Ambulanshall (utgör extra buffert)
Ingång utifrån
Patientens väg genom saneringsenheten
Grönmarkerad personal har
personlig skyddsutrustning
Blåmarkerad personal har
vanliga arbetskläder
Arbetsledande i saneringsrummet ansvarar för att all personal mår bra och klarar av att arbeta i
skyddsutrustning. Den personen ser också till att avlösningen sker i rätt tid (arbetspass på max 60
minuter) samt att saneringsrummets rutiner för dörrslussning fungerar. Han/hon ansvarar även för
att kommunikationsvägar från mottagande utanför saneringsenheten till att patienten är sanerad
och inne på akuten fungerar.
8 PERSONSANERING VID FAST
SANERINGSANLÄGGNING
8.1 Allmänna riktlinjer för personsanering








Informera den drabbade
Avlägsna kläder utan att kontaminera rena områden. Dra inga kläder över huvudet – klipp
kläderna
Lägg kläderna i dubbla plastsäckar, vid RN-händelse ska kläderna separeras i olika säckar.
Därefter placeras säcken/säckarna i för därav avsett kärl, märkt: Cytostatika och
läkemedelsförorenat avfall (vid C & B-händelse) eller Radioaktivt ämne (vid RN-händelse).
Kärl och etiketter, se kap. 11.
Blötlägg lokalens golv innan personsaneringen startar
Tvätta först det kontaminerade området, därefter hela kroppen
Dokumentera att sanering genomförts
Tänk på risken för hypotermi
Sanera, spola av kärlet rikligt med vatten innan den/de tas ut.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet


2016-03-04
18(29)
Dnr:RS/1564/2015
Placera kärlet utanför saneringsenheten.
Patientens värdesaker bör läggas i dubbla separata påsar som märks. Detta görs eftersom
t.ex. nycklar, klockor, mobiltelefoner, smycken eventuellt kan saneras istället för att
kasseras.
Gäller det sanering av personer kontaminerade med radioaktivt material se vidare under
punkt 8.4
8.2 Saneringsprinciper liggande













2-3 personer hjälps åt att sanera. Den som står vid huvudpositionen ansvarar för genomförandet
Lyft över den skadade på en saneringsbår, lämna kvar kläderna på den ”gamla” båren.
Tvätta rikligt med tvål och vatten två gånger, vänd patienten på sida, tvätta hela baksidan
Tvätta försiktigt med svamp, eventuella blåsor måste bevaras hela
Duscha från huvud till fötter och så att vattnet lämnar kroppen den kortaste vägen
Förhindra att vatten rinner över ansiktet
Tvätta håret, var noga med hudveck, ex. mellan tårna, bakom öronen, halsen etc
”Dela kroppen” vid midjan, en tvättar övre delen, den andra den nedre delen. Tvätta noga
Håll en hand över näsa och mun på medvetslös patient
Minska vattenflödet eller bryt stålen med handen då patientens ansikte duschas
Byt till ren, torr bår, bäddad med filtar och handdukar
Torka och värm den skadade
Följ patienten till mottagande team på akutmottagningen
8.3 Saneringsprinciper gående











Informera och instruera patienten varför alla hudveck måste rengöras noga. Patienten får
hjälp att tvätta ryggsidan
Duscha med vatten - tvätta noga med tvål och svamp – duscha, tvätta, duscha
Förhindra att vatten rinner över ansiktet
Avlägsna eventuella förband och duscha sårskador
Handduk alternativt filt runt patienten
Hjälp patienten till den rena sidan
Tänk på risken för hypotermi
Hjälp patienten att torka ryggen vid behov och avlägsna blöta handdukar
Lägg nya förband om så behövs
Bistå med kläder och skoskydd
Följ patienten till mottagande team på akutmottagningen
8.4 Person kontaminerad med radioaktivt material
Detta gäller för personer kontaminerade med radioaktivt material. Vid beslut om fullständig
personsanering i fast saneringsenhet kontakta sjukhusfysiker omgående via växeln.
Vid RN-händelse är det viktigt att så snabbt som möjligt etablera en grov bild av strålningsmiljön
för att kunna ge direktiv hur länge personal kan vistas i närheten av patienten. Detta bör om möjligt
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
19(29)
Dnr:RS/1564/2015
ske så fort patienten kommer ut ur ambulansen. Med en intensimeter mäts dosraten vid
kontamineringsarbetet och resultatet är vägledande över vilka delar av kroppen på den
kontaminerade som ska saneras respektive för beslut när saneringen är slutförd, mätresultat
dokumenteras. Erhållet mätvärde med intensimeter används även för att bedöma behovet av
begränsning av arbetstidens längd i samband med saneringsarbetet. För vårdpersonalen skiljer sig
arbetssättet vid omhändertagande av RN-kontaminerad person inte mycket från arbetssättet för en
patient kontaminerad med kemiskt ämne eller misstänkt smittsam sjukdom. Samma försiktighet
som vid omhändertagande vid kontaminerat gods respektive samma sätt att arbeta från den rena
mot det kontaminerade området gäller även vid sanering av radioaktiva ämnen.
Man talar i strålskyddssammanhang om extern bestrålning och intern bestrålning. Extern
bestrålning erhåller man från en yttre strålkälla. Dessutom kan man få radioaktiva ämnen i kläder
eller på hud (kontamination). Intern bestrålning sker då man inmundigat eller inandats radioaktiva
ämnen.
8.4.1 Större delen av kroppen kontaminerad
Om personen har damm med radioaktiva partiklar på kroppen avlägsnas detta initialt, torrborstas.
Alla kläder tas av och läggs i separata säckar som märks med innehåll, namn och personnummer.
Om möjligt duschar personen därefter sig själv i ljummet vatten och tvättar sig upprepade gånger
med vanlig tvål. Om personen är oförmögen att klara tvättningen själv så duschas och tvättas denne
liggande på en saneringsbår. Tvättning bör inte ske under längre tid än 15-30 minuter (beroende
på strålningsintensitet). Personen torkas. Handdukar slängs i plastpåse som märks med innehåll,
namn och personnummer. Ny avmätning sker med intensimeter.
Om strålningsintensiteten gått ner under tillåten gräns, 1 µSv/timme (enligt sjukhusfysiker), kan
patienten få sjukhuskläder och behandlas sedan på sedvanligt sätt på akutmottagning eller
vårdavdelning. Om mätvärden överstiger de tillåtna utförs saneringen lokalt enligt nedan eller så
upprepas kroppsavtvättning på nytt.
8.4.2 Lokalt kontaminerade partier på kroppen
Om personen har damm med radioaktiva partiklar på kroppen avlägsnas detta initialt, torrborstas.
Ta av kläder som kontaminerats eller hindrar tvättning. Gör detta med försiktighet så att ”rena”
partier inte förorenas. Hela personen ska inte duschas av då aktivt stoff kan spridas.
8.4.3 Dosgränser och åtgärdsnivåer
Det är viktigt att poängtera att vårdpersonal aldrig har erhållit farliga stråldoser genom vård av
kontaminerade eller strålskadade patienter. Dock bör arbetspassens längd begränsas i enlighet med
nedanstående tabell.
Dosrat
Arbetstid med kontaminerad patient/material
Mindre än 0,3
Ingen tidsbegränsning
mSv/h
Mellan 0,3-2
10 timmars arbete
mSv/h
Mellan 2-10 mSv/h 2 timmes arbetspass, om persondosimeter visar dos understigande 10
mSv efter 2 timmars arbete kan personen fortsätta arbetet ytterligare 1
timme
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
Mer än 10 mSv/h
2016-03-04
20(29)
Dnr:RS/1564/2015
Arbetspassets längd begränsas så att personalens erhållna dos blir högst
50 mSv2
Räddningsinsatser som kan medföra effektiv dos överstigande 100 mSv får endast utföras i
livräddande syfte av personer med god vetskap om strålrisker. Gravida kvinnor ska inte delta i
räddningsarbete som medför bestrålning. Abort övervägs om ett foster, framförallt under 8:e till
15:e graviditetsveckan, bestrålas med en dos överstigande 100 mSv. Inläggning på sjukhus med
anledning av bestrålning övervägs när helkroppsdosen överstiger 2000 mSv.
8.4.4 Mätinstrument för joniserande strålning
Då inget av människans sinnen kan registrera joniserande strålning måste man förlita sig till
mätinstrument varav det finns två enklare typer av registreringar. Den ena registreringen mäter
dosen d.v.s. den totala dosen som man erhållit under en viss tid och instrumenten är vanligen
kalibrerade i mätstorheten miljödosekvivalent med enheten milli sievert [mSv]. Den andra
registreringen mäter dosraten d.v.s. dos/tidenhet och instrumenten visar vanligen mätvärden med
enheten mSv/timme. Med hjälp av dessa kan man planera arbete i en strålande miljö.
Inom Region Jämtland Härjedalen finns:
Instrument/antal
Användningsområde
6 st handhållna dosimetrar
Operativt, vid en olycka med
(DMC2000) och 1 avläsare
radioaktivt material (endast
(LD220).
gammastrålning)
2 st direktvisande dosimetrar
(Intensimeter 28)
2 st handhållna surveymätare
(Automess 6150AD med alfa\betaprob AD-17)
(TB-15d)
2 st handhållna surveymätare
(Mini-900 Series)
(Mini-ION Survey meter)
1 st stationär gammaräknare
(Wizard 2470)
1 st mobil upptagsmätare
1 st stationär Na-I- detektor
med 15x20 cm blykammare
(low background)
2
(SSMFS 2008:51)
Placering/handhavande
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Operativt, vid en olycka med
radioaktivt material (alfa, beta,
gamma).
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Operativt, vid en olycka med
radioaktivt material (beta,
gamma).
Aktivitetsmätning i provrör,
innehållande e.g vattenprov,
blodprov, urinprov m.m.
Thyroideamätning ( jodintag i
sköldkörtel) med NaIkristallbaserad
gammaspektrometri. E.g
identifiera okända
gammastrålande nuklider för
kontaminerade individer.
Mätning av allehanda prover
t.ex. kött, gräs, vatten, urin,
faeces, fisk, mjölk etc
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
4 st väggmonterade
dosratsmätare (230V)
1 st högkänslig handhållen
dosimeter
(Colibri VLD GPS)
2016-03-04
Används vid händelse av
smutsig bomb för storskalig
genomslussning av folkmassor
(vid e.g fotbollsplaner, fält,
idrottshallar) som screenas för
kontaminerade gammastrålande
nuklider.
GPS-kartläggning av
gammastrålande nuklider
(nedfall\spridning)
21(29)
Dnr:RS/1564/2015
Nuklearmedicin,
avfallsförrådet,
sjukhusfysiker
Nuklearmedicin,
sjukhusfysiker
8.5 Att tänka på vid sanering av speciella områden

Extremiteter
Klipp naglar under rinnande vatten. Tvätta med tvål och rikligt med vatten. Använd
nagelpetare och nagelborste, men försiktigt. Hudskador går inte uppstå, risk finns då att
det farliga ämnet kan komma in i blodbanan. Detsamma gäller huden, undvik hård
nötning. Farliga ämnen ska inte komma in i vävnader eller blodomlopp.
Ansikte

Tvätta med tvållösning, svamp och en svag stråle med vatten. Om ögon, näsa och mun
inte är kontaminerade, arbeta försiktigt så att sköljvatten från kontaminerade områden av
ansiktet inte rinner på dessa.
Hår och skägg









Klipp eller raka om det är klibbiga kemikalier
Schamponera håret upprepade gånger och använd rikligt med vatten. Se till att personens
huvud hålls tillbakalutat så att inte kontaminerat sköljvatten rinner i ögon, näsa eller mun.
Radioaktivt kontaminerad: Torka håret/skägget och kontrollmät. Vid kraftig
kontaminering kan det vara nödvändigt att klippa håret/raka skägget och sedan tvätta enligt
ovan.
Ögon
Mjuk stråle, vatten, Ringer Acetat eller koksaltlösning
5 minuter för syror
15 minuter för övriga ämnen
Vid osäkerhet: spola minst 15 minuter
Använd lokalbedövning (Tetracain ögondroppar)
Radioaktivt kontaminerad: Skölj med stora mängder rinnande vatten från ögonvrån och
utåt. Ögonlocken ska vara vitt uppspärrade. Använd inte ögonbad - detta är otillräckligt.
Näsa och mun

Om patienten är vid medvetande: Be patienten skölja munnen och spotta ut
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet






2016-03-04
22(29)
Dnr:RS/1564/2015
Näsan spolas med vattenfylld spruta, luta huvudet framåt för att undvika sväljning. Om
möjligt bör patienten försöka snyta sig innan spolning sker.
Placera medvetslös patient i dränageläge. Använd sug, spola med Foleykateter och spruta
Radioaktivt kontaminerad: För mätning av aktivt stoft i näsborrar förs en öronpinne upp i
näsan och roteras några gånger. Om sanering ska ske spolas näshålan med hjälp av en
kateter. Personen sitter framåtlutad så att inget spolvatten kommer ner i svalget. Instruera
personen att inte svälja utan omedelbart spotta ut vatten som bakvägen råkar komma i
munnen.
Mätning av aktivt material i munnhåla görs med öronpinne på samma sätt som i näsan. Om
aktivitet föreligger skölj munnen noggrant – låt personen gurgla. Upprepa proceduren
några gånger. Observera att personen inte får svälja sköljvattnet. Metoden ska inte användas
på desorienterad person, särskilt inte om personen är törstig.
Öron
Spola med vattenfylld spruta
Sårskador
Sanera med stora mängder vatten, tvätta med tvål och vatten eller med sterilt koksalt
Kirurgisk revision kan bli nödvändig för att få såret rent
Brännskador



Eventuella trasiga blåsor klipps upp och kanterna excideras. Hela brännskadan sköljs med
sterilt vatten i rikliga mängder.
Halskrage
Bibehåll stabilisering av nacke/ryggrad manuellt
Tvätta först hela kroppen innan halskragen tas av. Duscha sedan där halskragen suttit. Byt
till ren halskrage
9 OMHÄNDERTAGANDE AV BESTRÅLADE PERSONER PÅ
AKUTMOTTAGNING
Inläggning på sjukhus med anledning av bestrålning övervägs när helkroppsdosen överstiger 2000
mSv. Vid dessa doser brukar personer kräkas inom två timmar efter bestrålningstillfället. Det första
blodprovet tas omgående och det andra efter ett dygn. Om absoluta mängden lymfocyter under
den tiden inte sjunkit beror kräkningen/illamåendet inte på hög stråldos.
Kontakta sjukhusfysiker omgående via växeln vid vård av personer som erhållit
helkroppsdoser överstigande 2000 mSv. Vid bestrålning med höga doser som är mindre än 2000
mSv bör blodbilden följas inom den öppna vården.
9.1 Intern dekontaminering
Vid misstanke om intern kontamination samlas uppkastningar, urin och avföring i behållare för
analys, dessa behållare märks med innehåll, namn och personnummer. För intern dekonta-mination
finns ett antal behandlingsmetoder inriktade på att reducera resorptionen, stimulera utsöndring,
späda ut det radioaktiva ämnet med stabila isotoper eller att binda det radioaktiva ämnet i lösliga
komplex som kan utsöndras i urinen alternativt icke lösliga komplex som kan utsöndras via faeces.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
23(29)
Dnr:RS/1564/2015
Innan detta är aktuellt måste det vara känt vilken/vilka strålkällan/strålkällorna är, sjukhusfysiker
svarar för att detta utreds via egna strålskyddsmätningar samt kontakter med Strålsäkerhetsmyndigheten. Om dosen till sköldkörteln, från intag av radioaktiv jodisotop, beräknas överstiga 10
mSv för barn, gravida kvinnor och ammande kvinnor respektive 100 mSv för övriga vuxna
övervägs profylaktisk jodadministration som ska ges före eller inom de första timmarna efter
intaget/inhalationen. Om sköldkörteldoserna förväntas bli minst 10 gånger högre, relativt
föregående rad, ges profylaktisk jodadministration omgående. Kontakta sjukhusfysiker
omgående via växeln
10 EFTERARBETE
Efter avslutat arbete med sanering av person försluts plastsäcken/säckarna för tvätt, patientkläder
och avfall. Säck/ar märks med innehåll, namn och personnummer. Lokaler och utrustning saneras
enligt instruktioner nedan.
10.1
Patientklädsel och värdesaker
Patientklädsel – förpackas i dubbla plastsäckar och därefter i avsett kärl, märks och försluts.
Värdesaker – förpackas i plastpåsar, märks och försluts, ev. kontrollera med FOI om och hur
sanering kan ske.
10.2
Fast saneringsenhet
Bårar, eventuella bord, väggar och golv tvättas och duschas med vatten. Arbeta med principen
från det minst till det mest kontaminerade och ned mot golvbrunn. Skrapa av golvet med
gummiskrapa.
Efter sanering av radioaktivt kontaminerad person, lås saneringsrummet. Allt material lämnas kvar.
Sjukhusfysiker svarar i samarbete med utsedd sjuksköterska för omhändertagandet av de
radioaktiva kontaminerade utrustningen och avfallet.
Vädra lokalen i 24 timmar, behåll saneringsventilationen på.
10.3
Skyddsdräkt 08 och huva och fläkt efter användning
 Före avklädning ska sanering ske
 Du kommer att behöva hjälp med att sanera skyddsdräkten för att
förhindra spridning av farliga ämnen och minimera risken för kontaminering
 Vid sanering används vatten, tvållösning och stor mjuk svamp
 Hela dräkten ska rengöras uppifrån och ner, var särskilt noga i alla veck.


Efter sanering, lossa kardborrebanden på skyddshuvan.
Öppna dragkedjan i halsen utan att komma i kontakt med insidan
så att du inte kontaminerar dig själv.
 Du behöver hjälp med att lossa röstförstärkaren och mikrofonen i huvan.
 Se till att du får hjälp med att koppla loss
röstförstärkaren och luftslangen.
 Böj dig fram och dra av skyddshuvan så att
du inte kontaminerar dig.




Knäpp loss fläktbältet.
Stäng av fläkten med den röda knappen.
Huva, röstförstärkare, fläkt. Luftapparat och batterilåda läggs
tillsammans på anvisad plats för vädring i 24 timmar och
därefter rengöring.
Klipp eller skär sönder kardborrelåset vid
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
24(29)
Dnr:RS/1564/2015
 För enklaste avtagning, korsa armarna och ta tag i dräkten vid dina axlar för att kunna dra av
jackan och handskarna utan att bli kontaminerad.
 Sträck materialet så blir det lättare att skära/klippa.
 Skär eller klipp sönder skyddsdräkten mitt bak i ryggen.
 För att du inte ska kontaminera dig och din omgivning ta
tag i dräktens insida och kräng av jackan inklusive gummihandskarna
 Vik ihop jackan med insidan utåt innan du lägger den i därför avsett kärl.
 När byxorna klipps eller skärs sönder i ryggen ska du ta tag framtill på byxans insida för att hålla emot och lättare
kunna stiga ur dem bakåt.
 Skär ett ben i taget och glöm inte att skära av kardborrelåsen vid fötterna.
 Genom att hålla i byxans insida kan du nu skjuta byxan från dig samtidigt som du kliver ur byxorna bakåt.
 Vik ihop byxorna med insidan utåt och placera dem i därför avsett kärl.
 Om dina kläder har blivit kontaminerade ska fortsatt sanering och avklädning ske enligt gällande anvisningar.
 Vid RN-händelse ska kontrollmätning göras efter att rena kläder tagits på.
10.4
Skyddsdräkt 08 och skyddsmask 90 efter användning




Före avklädning ska sanering ske.
Du kommer att behöva hjälp med att sanera skyddsdräkten för att förhindra
spridning av farliga ämnen och minimera risken för kontaminering.
Vid sanering används vatten, tvållösning och en stor mjuk svamp.
Hela dräkten ska rengöras uppifrån och ner, var särskilt noga i alla veck.
 Skyddsdräkten är engångs och kasseras efter
användning.
 Klipp eller skär sönder kardborrelåset vid
handleden och eventuella gummiband.



För enklaste avtagning, korsa armarna och ta tag i dräkten vid dina
axlar för att kunna dra av jackan och handskarna utan att bli
kontaminerad.
Sträck materialet så blir det lättare att skära/klippa.
Börja med att skära/klippa sönder skyddsdräkten mitt på huvudet,
framifrån och bakåt.
 Fortsätt skära ner över ryggen.
 För att du inte ska kontaminera dig och
din omgivning ta tag i dräktens insida och
kräng av jackan inklusive gummihandskarna.
 Vik ihop jackan med insidan utåt innan du
lägger den i därför avsett kärl.


När byxorna klipps eller skärs sönder i ryggen ska du ta
tag framtill på byxans insida för att hålla emot och lättare
kunna stiga ur dem bakåt.
Skär ett ben i taget och glöm inte att skära av
kardborrelåsen vid fötterna.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
25(29)
Dnr:RS/1564/2015
 Genom att hålla i byxans insida kan du nu
skjuta byxan från dig samtidigt som du
kliver ur byxorna bakåt.
 Vik ihop byxorna med insidan utåt och
placera dem i därför avsett kärl.
 Om dina kläder har blivit kontaminerade ska
fortsatt sanering och avklädning ske enligt
gängse rutiner.


10.5
Lossa masken med spännena under öronen.
Ta tag i de remmarna, lyft masken ut från ansiktet och
dra bakåt över huvudet.
Huva, fläkt, röstförstärkare,
radioavoch
skyddsmask
90
 Rengöring
skyddsmask
90 görs enligt gällande
rutiner.
handskar, munskydd och skyddsrock vid arbetet med att omhänderta den utrustning som
Använd
inte är av engångstyp och skall rengöras efter det att personsaneringsarbetet är avslutat.
Häng/ställ upp för vädring i 24 timmar huva, fläkt, röstförstärkare och radio i saneringsenheten
innan rengöring. Exempel på desinfektionsmedel: 40% isopropylalkohol
Huva







Fläkt









Huvan tvättas utvändigt med tvållösning, använd en svamp
Spola bort all tvållösning
Insidan desinficeras med desinfektionsmedel
Kontrollera att huvan, inklusive visir, invändig högtalare, mikrofon och innermask med
membran, inte är skadade och att nackanslutningens packning sitter på plats. Var extra
vaksam för trasiga eller deformerade membran
Kontrollera att kopplingen för vätskeintag inte innehåller smuts. Om vätska intagits ska
koppling och bitgrepp genomsköljas. Sätt sedan på den röda skyddsproppen
Fäst kardborrebanden på huvans ok
Återpacka huvan i dess skyddspåse och därefter i väskan.
Ta bort använda filter. Dessa kasseras efter en skarp personsanering
Skruva loss batterikassetten och tag ur batterierna som kasseras efter en skarp sanering
Tag loss batterikassetten från bältet
Tag loss fläkten från bältet
Tvätta bältet i 40˚C
Torka av fläkt, luftslang och batterikassett med desinfektionsmedel
Lufttorka i 24 timmar, gärna i varmt rum max 35˚C
Kontrollera att fläkt, luftslang och kassett är intakta
Återpacka fläkten med nya batterier och nya filter.
Röstförstärkare


Torka av röstförstärkare, kablar och mikrofon med desinfektionsmedel
Byt batterier
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet

2016-03-04
26(29)
Dnr:RS/1564/2015
Lufttorka i 24 timmar, gärna i varmt rum max 35˚C.
Radio


Torka av med desinfektionsmedel
Lufttorka i 24 timmar, gärna i varmt rum max 35˚C.
Skyddsmask 90




Kassera filtret efter skarp användning.
Tvätta masken noggrant med tvål och vatten.
Låt masken lufttorka
Om personsaneringsmedel (PS 104) används i personsaneringsmomentet, används detta
även på masken.
11 RUTINER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV
SMITTFÖRANDE AVFALL
11.1







Vårdenhet
Lägg kläder och andra föremål i dubbla plastsäckar. Därefter läggs säcken i speciella kärl,
märkt: Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall (vid C & B-händelse) eller Radioaktivt
ämne (vid RN-händelse). Gäller även för skyddsdräkt 08.
Förslut kärlet ordentligt, genom att trycka ner locket och kontrollera att det sitter fast.
Signera med namn på etiketten att locket är ordentligt fastsatt, samt vilket/vilka ämnen det
handlar om. Är kärlet inte signerat kommer ej transport att ske för destruktion.
Sanera, spola av kärlet rikligt med vatten innan den/de tas ut.
Placera kärlet utanför saneringsenheten för vidare transport till destruktion. Destruktion
sker enligt respektive vårdenhets rutiner för omhändertagande av smittförande avfall
Kontakta Miljöstrateg, Miljöhandläggare eller enhetschef för Inre service för avstämning
om vidare bortforsling och destruktion.
Gäller det radioaktivt kontaminerat material svarar sjukhusfysiker i samarbete med utsedd
ansvarig sjuksköterska för omhändertagandet av det radioaktivt kontaminerade materialen
och avfallet.
Etikett: Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall
35 liter art.nr 12004
60 liter art nr 12005
Etikett: Radioaktivt avfall
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
11.2
2016-03-04
27(29)
Dnr:RS/1564/2015
Prehospitalt
Varje organisation ansvarar för omhändertagande av kontaminerat material. Material som används
ute på skadeplats kan transporteras till sjukhuset för omhändertagande, förutsatt att åtgärder vidtas
för att det sker på ett säkert sätt. Märkt kärl tas med och förslutas på plats för att sedan märkas upp
när man kommer in på sjukhuset. Rör det sig om kemisk eller biologisk händelse ska kärlet vara
märkt med: ”Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall” och vid Radioaktiv/Nukleär händelse är
märkningen: ”Radioaktivt ämne”.
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
28(29)
Dnr:RS/1564/2015
12 RESURSER
12.1
Fast saneringsanläggning
Godkänd saneringsanläggning finns på Östersunds sjukhus i ambulanshallen vid akutmottagningen.
12.2
Nationella förstärkningsresurser vid händelse med
farliga ämnen
På uppdrag från regeringen, har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skapat en
nationell förstärkningsresurs för den kommunala räddningstjänsten i form av olika typer av enheter
som kan användas vid händelser med farliga ämnen (se nedan placering av enheterna).
Dessa enheter är i första hand tänkta som en resurs för räddningstjänsten nationellt och
internationellt men kan, genom samverkan med sjukvården, användas vid händelse med farliga
ämnen där personsanering kommer att bli aktuell.
12.3
Övriga myndigheter
Försvarsmakten har ett specialförband för CBRN-händelser (Skydd-C) i Umeå.
På dessa platser i Sverige finns det saneringscontainrar för bland annat personsanering:
Piteå
Järfälla
Kungsbacka
Tyringe
Enheterna på dessa platser har möjlighet att
ta hand om farliga ämnen
På dessa platser finns det utrustning för
indikering av olika gaser/vätskor:
Luleå
Kramfors
Köping
Stockholm
(Farsta)
Stenungsund
Göteborg
(Kortedala)
Skövde
Malmö
Perstorp
Personsanering och personligt
skydd vid händelser med farliga
ämnen (CBRN)
Anna-Lena Alfreds
Samordningskansliet
2016-03-04
29(29)
Dnr:RS/1564/2015
13 ATT TÄNKA PÅ










13.1
Viktigt att all berörd personal känner till rutiner och saneringsprinciper på sin arbetsplats
Återkommande övat påklädning av personlig skyddsutrustning samt sanering
Det planerade saneringsutrymmet ska vara förberett så att det snabbt ska kunna tas i bruk
Kontrollera att all utrustning finns på plats
Tänk på risken att kontaminerade personer själva kan ta sig till sjukhusets akutmottagning
och därmed kontaminerar hela mottagningen
Starta ventilationen och kontrollera att dörrarna fungerar (d.v.s. en öppen dörr = de andra
dörrarna låsta) så fort man får kännedom om ett eventuellt saneringsbehov
Arbeta två och två. Kontrollera varandra och be om avlösning i god tid
En sanering kräver många personer och dessutom måste dessa avlösas efter 30-60 minuter.
Planera personalresurser
Sanering av avlidna sker genom avklädning, avspolning och fullständig personsanering
För ytterligare information se den lokala Kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanen
för specialistvården.
Beställning av ny skyddsutrustning
Kontakta Enheten för krisberedskap, säkerhet och miljö