5 Poängskurs i astronomi sommaruniversitetet -97. Sammanfattning av Magnus Lagerberg 24/6 lektion nr 1 Repition av begrepp. 1 =60’ 1’ =60’’ 1 grad = 60 bågminuter 1 bågminut = 60 bågsekunder Tiopotenser Prefix M = mega=106 G=giga=109 vanligtvis används två siffrors noggrannhet. engelskans billion betyder miljard Temp Kelvin relaterar till absoluta nollpunkten. Celsius relaterar till vattens frys och kokpunkt. TKelvin=TCelsius+273 grader 0 K=-273 grader C Hett - atomer rör sig fort Blått Kallt - atomer rör sig långsamt Rött Vid absoluta nollpunkten rör sig atomer så långsamt de kan. Temp relaterar till utstrålad energi Högre temp större total elektromagnetisk utstrålning Maximum vid kortare våglängder (lambda) Minimum vid längre våglängd Massa, volym och täthet. medeltäthet =p= Mtot/vtot ex Jordens medeltäthet. Massan = 6,0 1024 kg Radie=6378 103 m V=4/3r3=1,0*1021 m3 23 21 3 3 p=6,0*10 /1,0*10 5,5*10 kg/m Man kan bestämma kroppars massa medhjälp av Newtons lag om dynamik. Genom att bestämma satelliters banor kan man bestämma centralkroppens massa F=G(m1m2/r) r = avstånd och G = gravitations konstant 1 astronomiska avståndsenheter: 1AE=1AU medelavståndet mellan jorden och solen ca:1,496*108 km 1ljå=1Ly Den sträcka ljuset tillryggalägger under 1 år 9,46*1012 km (jmf på en sekund hinner ljuset 7 varv runt jorden) 1pc=parsek parallaxsekund det avstånd då vinkeln mellan solen och jorden är 1 bågsekund används för beräkning av avståndet till de närmaste stjärnorna och kräver en bakgrund att relatera till. Olika metoder för olika avståndsintervaller Avståndstrappan kräver kalibrering till de bakomliggande metoderna. Vid beräkning av stora avstånd finns en osäkerhetsfaktor 2, dvs om universums storlek är 500 miljarder ljusår eller 1000 miljarder. Övningsuppgifter 1. Hur många bågsekunder går det på en grad? 1 =60’ 1 grad = 60 bågminuter 1’ =60’’ 1 bågminut = 60 bågsekunder På en grad går det således 3600 bågsekunder. 2. Den svenska statsskulden är 1400 miljarder kronor. Skriv i tiopotensform. 1400*109=1,4*1012kr 3. Vid vilken temp kokar vatten uttryckt i kelvin? 100grader C TKelvin=TCelsius+273 Tkelvin=100+273= 373K 4. Hur stor är jupiters medeltäthet? massa=1,9*1027 kg diameter=142,984km radie=71,492*103m 3 3 volym=4/3(71,492*10 ) =1,5*1024 m3 27 24 p=1,9*10 /1,5*10 =1266kg/m3 Det finns ett annat beräkningsystem som utgår ifrån en jämförelse med jorden(index=1) Siffror från detta system ger följande beräkning: Jupiters massa är 318 ggr större än jordens 5,977*1024 och dess volym är1316 ggr större än jordens 1,083*1021. p=m/v= 318*5,977*1024 /1316*1,083*1021=1333kg/m3 Jupiter har alltså en betydligt lägre medeldensitet jämfört med jorden. 2 Labbinstruktioner 1. Månens bana. Pricka in månens bana på stjärnkartan(skrivbordsjobb). Vi skall pricka in två banor med data från tabell för 1989 och 1997 och jämföra dessa banor. Dessutom skall vi göra en skiss av månen vid minst ett tillfälle. Ifylles på svarsblankett. 2. Sideriska stjärndygnet(stjärndygnet). Uppgift: observera en stjärna med ca 2 veckors mellanrum och beräkna tiden däremellan. Problemet är att veta när en stjärna befinner sig på samma plats. En referens punkt med fixerad position (helst två punkter). Tiden mäts exakt med sekundvisare. 3 1997-06-26 Lektion nr 2 Repetition Måttenheter Au, Ly och pc. pc= det avstånd då vinkeln mellan jordens banradie är en bågsekund. 1 pc = 3,26 Ly. Inom detta avstånd finns ingen stjärna mätt från jorden. I andra delar av universum ligger stjärnor närmare varandra. Lektion 2 kommer att innehålla följande: Himmelsfären, jordaxelns lutning, eklipitikan, vår och höstdagjämning, sommar och vintersolstånd, koordinatsystem, labb, jordens olika rörelser, dygn , årstid, Sideriska dygnet, precession, månens faser, liberation, nodlinjen, förmörkelser och Sv almanackan. Årstidsförändringar beror på jordaxelns lutning som är 23,5 grader i förhållande till jordens bana. vårdagjämning 23,5 sommar solstånd vinter solstånd höstdagjämning ekliptikan är solens skenbara gång på himlen under året ekliptikan 23,5 himmelsekvatorn Då ekliptikan skär himmelsekvatorn uppstår vår och höstdagjämning. Zenit är lokalt och anger solens högsta punkt på himmelen. Zenit når olika höjd beroende på årsstid. Rektasion anges i tid och deklination i grader. Med dessa mått kan man ange en position som är oberoende av observatörens plats på jorden. Problemet är att dessa mått är tidsberoende. Jordens form :rundare kring ekvatorn och plattare vid polerna gör att klotet ”vobblar” något . Detta fenomen kallas precession. Vilket innebär att jordaxeln kommer att förskjutas i en bana vara omloppstid är 25 900 år. Instrument måste därför kalibreras beroende på precessionen. Precessionen Vega Polstjärnan 4 Lokala lägesmått innebär att horisonten har riktningarna norr, syd , öst och väst där syd och norr sammanbinds av en båge meridianen. Nyttan man har av meridianen är att stjärnor når sin högsta punkt då de står i söder. N V Ö S Månens faser Storleksförhållandet mellan jorden och månen är speciellt då andra planeters satelliter är i förhållande till sin moderplanet mycket mindre. Det sideriska månvarvet relaterar till stjärnorna medan det synodiska månvarvet relaterar till solen och är två dygn längre. solen synodiska 2 dygn längre sideriska månaden Månens bana lutar ca 5 mot jordbanan vilket är skälet till att solförmörkelse resp månförmörkelse inte uppstår jämnt. En nodlinje uppstår där månen och jordens banor skär varandra. När månen är ny ser den ut som ett kommatecken. Månen befinner sig mellan jorden och solen. Vid fullmåne befinner sig jorden mellan sol och måne. Solförmörkelse då månen skymmer solen. Syns över ett litet område. En Corona syns vilket är solatmosfären. Månförmörkelse då jorden skymmer månen. Syns över ett större område. Vid månförmörkelse bryts solstrålarna och månen får en röd ton. Man talar om olika djupa skuggor umbra och penumbra där umbran är den mörkare. Libration Månen visar i stort samma sida mot jorden hela tiden men beroende på att banhastigheten varierar (gravitationsförskjutning) uppstår librationen vilken gör att vi kan se ca 59% av månens yta. Månen roterar runt jorden i ungefär samma hastighet enligt lagen om minsta energiförbrukning. En viss parallaxeffekt uppstår vilket gör att olika observationsplatser ser lite olika delar av månen . Sammantaget dessa effekter kan vi se 59% av månens yta. RA och DC RA anges i tid och utgår från skärningen mellan ekliptikan och är 0 vid vårdagjämningspunkten. DC anges i grader och är 0 vid himmelsekvatorn. På stjärnkartan skulle t.ex orion få följande koordinater Ra 5,5 timmar och DC 0 RA betecknas med alfa och Dc med delta. Centrum för vintergatsystemet befinner sig vid skytten och syns bäst på sydligare breddgrader. 5 Labbinstruktioner A Månlabb A1 pricka in månens positioner A2 drag nodlinjen för resp serie (skärningen mellan två banor , troligtvis ekliptikan) A3 markera solens läge i ekliptikan. A4 Vid vilka månader passerar solen noderna i år B1 Pricka in månens position under minst ett tillfälle och rita av månen. Studera liberationen kan man se olika delar av månen. C Sideriska dygnets längd. Observera minst en stjärna vid två olika tillfällen. kunna fixera platsen med samma referenspunkt. markera platsen. Upprepa observationen efter ett par veckor. Mät med sekundvisare. Bästa resultat erhålls antagligen genom att observera flera stjärnor. Det sideriska dygnet skall vara kortare 6 Måndag 30:e juni Lektion nr 3 Moderna teleskop har en upplösning motsvarande 1 bågsekund. Retrograd rörelse uppstår t.ex. då en inre planet som har snabbare omloppsbana passerar en yttre planet. Den yttre planeten kommer för en tid se ut som om den rör sig baklänges. Kopernikus. Början av 1500talet. sol jordens bana mars bana bakgrund Tycho Brahe( slutet av 1500talet) Var speciellt duktig som observatör och nådde en noggrannhet motsvarande en bågminut dvs 1/60 grad. Formulerade hypotesen att om ett föremåls vinkel till en fixstjärna ej ändras på ett dygn så måste avståndet vara stort. Parallax. Han utförde mätningar på solen utifrån denna teori och fann ingen förändring och drog slutsatsen att solsystemet är geocentriskt. Kepler (början av 1600talet) Brahes medhjälpare och lärling använde Brahes observationer och formulerade tre lagar: 1. Planeterna rör sig i eliptiska banor med solen i den ena brännpunkten. 2. Radius vektor sveper över lika stora ytor under en lika stor tids period. Ytlagen 3. Kvadraten på planeternas sideriska omloppstid p = kubiken på medelavståndet till solen a. p2=a3 a = halva storaxeln Perihelion är kroppens närmsta position i förhållande till fokus(brännpunkten) Aphelion är kroppens mest avlägsna position i förhållande till fokus. Gallilei (början av 1600talet) Den förste att använda teleskop inom astronomin. Observerade bl.a. a jupiters fyra månader och gav ytterligare ett argument för en heliocentrisk världsbild(solen i centrum). studerade även Venus olika faser. Venus går innanför jorden och rör sig snabbare. avståndet till jorden varierar stort och venus ser störst ut vid nyvenus och minst vid helvenus. Venus ses bäst före solnedgången eller efter solnedgången och kallas därför morgon eller aftonstjärnan. 7 Newton(slutet av 1600talet) Tre lagar som astronomin använder sig av. 1. Konstant fart hos kroppar i rörelse så länge de inte påverkas av andra krafter. 2. En kropps acceleration är proportionell mot den kraft som verkar på kroppen. F=m*a 3.Den kraft en kropp utövar på en annan är lika stor som den motriktade kraften från den andra kroppen. F1=-F2 Gravitations lagen FG m1m2 r2 Eftersom kroppar strävar efter ett så lågt energiinnehåll som möjligt förändras omloppsbanor mot en cirkelrörelse. Planeternas rörelse avviker endast lite från en cirkelbana. Halley´s komet demonstrerar gravitationslagen. Denna komet återkommer med en regelbundenhet på 76 år. Uranus och Pluto upptäcktes med hjälp av Newtons mekanik främst genom störningar i andra planeters banor. Det finns fortfarande störningar som kan innebära att en tionde planet existerar men än finns inga bevis. Mercurius bana kunde däremot inte förklaras med Newtons mekanik. Först med hjälp av Einsteins relativitetsteori kunde dessa rörelser förklaras. Newtons mekanik fungerar bra förutom vid höga hastigheter eller kraftiga gravitationsfält. Einsteins speciella teori (1905) Gäller för system som befinner sig i vila eller konstant fart. Grundpostulat 1. All rörelse är relativ och oberoende av etern(medium). Hastigheten är relativ. 2. Ljushastigheten är alltid konstant i förhållande till en iakttagare. Resultat Längd påverkas av hastighet massan växer med farten Energiinnehållet är proportionellt till massan gånger ljusetshastighet i kvadrat. E=mc2 Tidsdilationen allmänna teorin 1. effekten av gravitation och acceleration är ekvivalenta. 2. Fältekvationen som visar rum-tidens krökning av ett gravitationsfält. Partiklar och ljusstrålar följer den kortaste vägen i rumstiden. Om rumstiden är krökt följer de den kortaste vägen i rumstiden. 8 Med Einsteins teorier kan bl.a. följande problem förklaras: merkurius extra rotation. Ljusets böjning vid solen Klockor går långsammare i starka gravitationsfält, man kan t.ex. mäta en differens vid jordytan jämfört med höjden hos ett flygplan. Tidsperspektivet är ej absolut. Det krökta rummet Stjärna solen jorden Ljusets böjs i solens gravitationsfält Tiden går långsammare nära ett gravitationsfält. Planetsystemet solen inre planeterna stenrika, mindre, ungefär samma täthet som jorden merkurius, venus, jorden och mars yttre planeterna gasrika, större, mindre täthet kring 1000 jupiter, saturnus, uranus, neptunus och pluto astroider stenföremål, ej sfäriska, rotation runt solen, mer eller mindre ursprungliga. Kometer hyperbolisk bana, ofta långa perioder, ex på kort omloppsbana är Halley´s komet. består av is, stoft och sten. ca 10 km i diameter, Hale bop 40 km i diameter. Syns ej förrän den kommit tillräckligt nära solen då den uppvärms och förgasas. Svansen är alltid riktad bort från solen och ser därför ut som den backar ut ifrån solen. Kometer har två svansar en stoft och en plasma svans. Kometer innehåller byggnadsstenar från världsrymdens skapande, ursprungliga. Planeternas satelliter Ursprungliga och oftast stenformiga. På Io har vulkanutbrott observerats. Satelliterna har många kratrar efter nedslag från meteoriter( vanligare i solsystemets ungdom). I Sverige finns Siljansringen som ett ex på nedslagsplats. Universum domineras av Väte och helium. Solsystems bildande: I nebulosor föds stjärnor. Till en början gas och stoftmoln som genom en gravitationsstörning börjar rotera med förtätning och stigande temperatur som resultat. Till en början är stoftmolnet kallt ca 50 Kelvin och de flesta ämnen befinner sig i fast form förutom väte och helium som är i gasform. Massan är i storleken 2.3 solmassor. med en radie på 100 Au. En gravitationell växelverkan mellan partiklar leder till en central förtätning sk protosol. Temperaturen stiger i de inre delarna och leder till en förångning i de yttre. Lättare gaser blåses ut. De inre planeterna blir stenrika och de yttre gasrika. 9 De yttre planeterna tenderar att bli jätteplaneter med isiga stoftkorn i övre lagren men med kärnor som de inre planeterna. De har lägre T men större M och lättare gaser infångas. De har tjocka atmosfärer, med ofta giftiga gaser, H2, He, metan, ammoniak. Gravitationen är högre hos de yttre planeterna. Temperaturskillnad ger olika struktur hos planeterna. 10 1/7 Lektion nr 4 Ljus kan antingen betraktas som vågrörelser eller fotonpaket. Synbart ljus 400nm - 700nm blått rött elektromagnetisk strålning gamma, röntgen(x), UV, synligt, IR, mikro och radiovågor gamma strålning är energirikast. Principen för linsteleskop (refraktor) yttre linsen okular problem: fokus för olika färger hamnar på olika ställen men kan kompenseras med linser. tunga linser tenderar att bukta sig på grund av sin egen tyngd fördelar Spegelteleskop Problem den paraboliska spegeln ger olika fokuseringspunkter men kan kompenseras med hjälp av linser, fördelar: mindre ömtålig, billigare Viktigaste funktionen hos dessa fotonhinkar är att få in så mycket ljus som möjligt vilket möjliggör fler observationer vilket även leder till bättre detaljskärpa Vid valet av observationsplatser tar man hänsyn till, luftfuktighet, vindar nedsmutsning av luft samt ljusföroreningar. Världens största nu existerande teleskop är Kech på Hawai med en 10 meter stor reflektions spegel. Konstruktionen består av 36 olika segment(hexagoner). Andra kända observationsplatser är Chile, Kanarieöarna. Sverige har ett 2,5 meters teleskop NOT (Nordic optical telescope) Fotografisk utrustning ersätts numer med CCD chips som kan registrera antalet elektroner som slagits ut från en platta. Fördelen är känsligare, större våglängdsområde samt möjligheten att bearbeta information med hjälp av dator. Spectograf används för att få information om himlakroppars materialinnehåll. Radioobservationer störs ej av ljusföroreningar, man kan simulera enorma mottagare. Ger information om vilken typ av strålning som sänds ut och var aktiviteten sker. Atmosfären filtrerar bort vissa våglängder men det finns två stora ”optiska fönster” som släpper in synligt ljus och radiovågor. För att motverka utsläckningen av vissa våglängder väljer man att gå utanför atmosfären. Blåa stjärnor har sitt maximum vid UV strålning. Betelgeuse som är röd syns därför ej vid UV fotografering. HST Hubble space telescope är i första hand ett optiskt teleskop. 11 3/7 Lektion nr5 sammanfattning: Ljus som vågrörelse Olika teleskop :refraktor eller reflektor CCD och spektrograf Radioteleskop samt teleskop för andra våglängder som IR, UV, gamma och röntgen Hubble(HST) Himmelsobjekt i olika våglängder Dagens lektion: Ljusets natur: vågrörelse eller partikel Partikel teorin används för att undersöka ljusets växelverkan med materia. Vågrörelse teorin används för att studera ljusets utbredning. Svartkroppsstrålning: Boltzman, Wien och kvantisering. Spektrallinjer: ämnenas fingeravtryck ger information om vilka ämnen som finns samt i vilken form de befinner sig. Atomstruktur Dopplereffekt definitioner . Energi, flöde(flux), våglängd och frekvens Energi: förmåga att uträtta arbete. Energiflöde eller flux: energi per areaenhet och tidsenhet. Genom att beräkna ytan av en sfär (4r2) kan man beräkna den totala energin som ett objekt utstrålar. Våglängd betecknas (lambda) Frekvens = (ny) (ibland betecknas frekvens med f) Ljusets hastighet=c c c c Luminiositet= effekt eller energi per tidsenhet L 4r 2 F =Effekt eller energi per tidsenhet Dansken Olle Römer studerade jupiters månar vid förmörkelse(av jupiter) och kunde dra slutsatsen att ljushastigheten är en ändlig rörelse dvs har en specifik hastighet. Han beräknade tiden för ljusetshastighet från två olika observations punkter på jordens omloppsbana och kunde mäta en tidsdifferans. Ljuset kan beskrivas som en vågrörelse med en skillnad i våglängd från 10-6 till km långa vågrörelser 12 Svartkropp/svartkroppsstrålning. def Hypotetiskt objekt som absorberar allt infallande ljus(ingen reflektion) Strålning och materia befinner sig i jämnvikt med varandra. strålningen som utsänds beror enbart av objektets T Stefan-Boltzmans lag F Teff4 Ljusflödet ökar kraftigt med ökad temperatur Min formelsamling M e emit tan s(W / m2 ) sigma konst . 56,70nW / m2 K 4 Me T 4 Wiens förskjutningslag max T konst. 2,9 103 säger att om vi känner den dominanta våglängden kan vi räkna ut T ex solens dominanta våglängd ligger kring 500nm =5*10-7meter=max max T 2,9 10 3 T 2,9 10 3 5800K 5 10 7 Kvantisering(ljuset som energipaket=fotoner) kg m2 s 7 ex solensenergi 500nm 5 10 E energi( joule) h 6,6 10 34 c 3 10 8 m / s E h c 6,6 10 34 3 10 8 E 3,6 10 19 joule 7 5 10 Dvs energin hos varje foton från solen är 3,6*10-19 joule Eftersom h och c är konstanter så är energin direkt beroende av våglängden. Solens totala energi beräknas med E=mc2 Stjärnor är grovt sett ”bra” svartkroppar Ljusstyrkan kan relateras till T och vi kan bestämma T genom ljusstyrkan. Planeter kan inte betraktas som svartkroppar eftersom de motsäger det första kriteriet för svartkroppar ingen reflektion. Olika max i olika våglängder ger följande effekter låg T 3000 max utstrålning medium T 6000 max hög T 12000 max Infrarött IR synligt ljus (400-700nm) kortare än synligt ljus(gammastrålning) Kirchoff-Bunsen experimentet Ett ämne förångas över en bunsenbrännare, ljuset som uppstår passerar en spalt och ett prisma resulterar i en spektralserie som är typisk för just detta ämne. Dessa spektralserier fungerar som referens för astronomin vid studier av andra objekts ämnesinnehåll. Stjärnor kontinuerligt spektrum (regnbåge) gasmoln emissions spektrum (ljusa linjer) Strålning från en stjärna som passerar ett gasmoln kommer att ge ett absorbtionsspektrum (mörka linjer mot en kontinuerlig bakgrund) 13 Kirchoffs lagar: Första lagen Ett hett objekt eller en het gas ger upphov till ett kontinuerligt spektrum. andra lagen En het förtunnad gas bildar emissionsspektrum(ljusa linjer mot mörk bakgrund) tredje lagen En kall sval gas framför en källa med kontinuerlig strålning ger absorbtionsspektrum. Rutherfords experiment Alfastrålning (heliumkärnor) sänds genom en tunn guldfolie. De flesta atomkärnorna passerade igenom men några studsade. Av detta experiment drog Rutherford slutsatsen att det dominerande utrymmet mellan guldatomerna utgörs av hålrum. (glest mellan kärnorna) Kärnan består av en positivt laddad proton och en neutralt laddad neutron omgiven av lika många negativt laddade elektroner som antalet protoner(grundämnen). Bohrmodellen Elektroner befinner sig i olika skal runt atomkärnan. I det enklaste exemplet Väte med en proton , en neutron och en elektron kan elektronen befinna sig i olika skal där det första skalet(omloppsbanan) betecknas n1(grundform). Beroende på vilket skal elektronen befinner sig i påverkas dess energiinnehåll. Genom strålning(fotoner) kan elektroner lyftas upp till en högre energinivå sk exciterat tillstånd. absorbtion= en inkommande foton lyfter upp en elektron till en högre energinivå. emission= en elektron faller tillbaka till en lägre energinivå och sänder ut strålning i form av en foton. Kvantisering beskriver en växelverkan mellan strålning(ljus) och materia. Energinivåer Lymanserien grundtillstånd och första exciterade energinivån(n1-n2) Balmerserien n2-n3 Beroende på fotonens energi kan elektronen lyftas upp till olika energinivåer vilket ger upphov till olika spektrallinjer. Information man kan får från spektrallinjer: Temperatur, tryck, täthet och hastighet. Doppler effekten Vågrörelser blir kortare(ihoptryckta) i objektets rörelseriktning och längre ifrån objektets rörelseriktning. Man jämför spektrum vid olika tidpunkter och iakttager färgförskjutning. Blå färgförskjutning uppstår när objektet rör sig mot oss. Röd färgförskjutning uppstår då objektet rör sig ifrån oss. Doppler effekten ger endast information om hastighet då rörelsen sker direkt emot oss eller ifrån oss och ger besked om hastigheten relativt oss. I andra riktningar måste mer indirekta beräkningar genomföras. 14 8:e Juli Lektion nr 6 Solen Solens energiproduktion: Energitransport: Solens atmosfär: Solfläckar Teoretisk modell av solen väteförbränning”, neutrinoproblemet konduktion/ledning, konvektion/strömning, strålning fotosfären (”solytan”), kromosfären, koronan lägre temperatur, magnetfält, periodicitet Lite soldata: Jordavstånd 1U(i medel, banan är ej cirkulär) 8,3 min för ljuset att nå jorden(närmaste stjärna 4 ljå) ca 74% H, 25% He, 1% övrigt medeltäthet 1410 kg/m3 (jmf jorden 5500kg/m3) mm(table 9-1) Solens energiproduktion: Vad får solen att lysa? (möjliga förklaringar: brinnande kol räcker i ca 10000 år, gravitationell energi räcker ca 10 7 år, jordens ålder 4,5*109 år! Dessa förklaringar kan alltså uteslutas) Svar: kärnreaktioner fusion Tcentrum ca 15*106 K materialet är joniserat. Väteförbränning: 4H+4He2+ +partiklar+strålning Två olika processer ger upphov till väteförbränning: 1. p-p cykel (proton-proton), dominerar i vår sol. 1 3 H He 1 2 + 3 4 2 H H++e He He + 2 1H proton, neutron väte deuterium, neutrino, positron helium, strålning 2. CNO cykel(kol, kväve och syre fungerar som katalysatorer) Båda processerna ger samma nettoresultat! Neutrinoproblemet: Endast 1/3 av neutrinerna som i teorin borde bildas upptäcks. Kan det finnas flera typer av neutriner som vi inte har upptäckt? Den teoretiska modellen av solen: Vår bild bygger på teoretiska modeller, som sedan jämförs med de resultat som experimenten ger. Teori och experiment stämmer inte alltid (t.ex. neutrinoproblemet), eftersom experimenten är noggranna och har upprepats flera gånger så är det troligen teorierna som inte är helt korrekta. Se figure 9-21 i boken, observera bl a att solens täthet skiljer sig mycket mellan de inre och de yttre delarna, det mesta av massan finns inuti. Energitransport: Konduktion(ledning) sker ej i solen Se figur 0-23, energikälla i kärnan, energin strålar ut genom ”radiative zone” och leds sedan ut genom ”convective Zone”, här ute sker gasströmning, gasen kyls på ytan och åker ner i cirkulerande rörelser. 15 Solen är perfekt balanserad, olika jämvikter: 1. hydrostatisk-mekanisk- tryck från gas och strålning balanserar gravitationen, solens storlek är ungefär konstant. 2. termisk-förlorad energi ersätts, ingen total avkylning, solen lyser stabilt Solen är självreglerande till viss del (”säkerhetsventil”) och kompenserar för små förändringar. T.ex. minskad energiproduktion- solen dras ihop- temperaturen stiger och förbränningen ökar. Solens atmosfär: 1. Fotosfären Utgör den undre delen av atmosfären. ca 3-400 km tjock Här lämnar ljuset solen, ser ut som en solyta Granuler långt konvektionsceller, ca 102 km i diameter Dopplerförskjutning-gasrörelser bestäms mörkt= ”kall” gas , sjunker in mot solen ljust= varm gas, stiger mot ytan (enligt Stefan-Boltzmanns lag) Randförskjutning: solen ser mörkare ut längre ut mot kanten p.g.a. att man inte ser lika in (radiellt) i solen, solens svalare yttre del ser mörkare ut. Solfläckar 22 års period med den magnetiska polen inräknad, alternativt 11 års cykler. Temp 4-5 *103 K, dvs ser mörkare ut än omgivningen (fotosfären 6*103K) Livslängd ca 2 månader, solens differentiella rotation kan studeras (fig 9-259, vissa fläckar ”kör om andra” Associerade med magnetfält Associerade med proturberanser, solar flares. Fjärilsdiagram”, solfläckarna dyker upp inom ett visst mönster. I en period vandrar fläckarna mot solens ekvator. Magnetogram visar nord och sydsida i en solfläcksgrupp. 2. Kromosfären: Ovanför fotosfären, ca 2000 km tjock. Spikuler: jetstrålar av sval gas kastas ut med hög hastighet (20 km/s), upp till 7*103 km ut. H-alfa filter: ”borstliknande” spikuler längs kanterna av supergranuler. 3. Koronan: från kromosfärens slut till flera miljoner km ut , syns vid solförmörkelse (fig 9-8), övergår i solvinden. Spektrum: emissionslinjer av kraftigt joniserande ämnen -> hög Temp 1-2*106K Energi för denna upphettning från konvektiva höljet. oklart hur energin transporteras (ljudvågor, magnetfält) Temperaturdiagram: transition region mellan kromosfär och korona hög temp--> röntgenstrålning, röntgenbild avslöjar olika strukturer Titta aldrig på solen det skadar ögonen!! 8:e och 10:e Juli Nordkap 16 Lektion nr 7 Stjärnors rymdhastighet: dopplerförskjutning, egenrörelse Avstånd parallax Ljusstyrkans avtagande med avståndet magnituder: skenbar, absolut Fotometri, färgindicies Spektrum--> temperatur HR-diagram Dubbelstjärnor--massor Förmörkelsevariabler, ljuskurvor Täta dubbelstjärnor, massöverföring Repetition parallax Se fig 2-4, närbelägna objekt tycks flytta på sig i förhållande till den mer avlägsna bakgrunden. Denna metod räcker endast till avståndsbedömningar upp till 20 pc, vid längre avstånd blir den skenbara förflyttningen för liten. d=1/p d= distans , avstånd p= parallax-vinkel 1 AU bakgrund d p ”nära stjärna” Ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet L=F*A L= luminositet(energi per tidsenhet) F=flux(energi per tid- och ytenhet) A=yta Sfärisk yta A=4r2 F=L/(4r2) T.ex. dubbla avståndet leder till fyra gånger mindre ljusstyrka. Stjärnors rörelser Stjärnor rör sig snabbt, men avståndet är stort, stjärnorna ser därför ut att vara stilla. Egenrörelse= verklig rörelse hastigheten kan delas upp i komponenter, den ena komponenten beräknas med hj. av dopplereffekten. I vissa fall är båda komponenterna kända, då kan hastigheten beräknas. Stjärnors Ljusstyrka Apparent magnitud= skenbar magnitud, den ljusstyrka som vi uppfattar på jorden. Den apparenta magnitudskalan, fog III-2. observera att skalan är logaritmisk och ”bakvänd” (positiva tal--> ljussvagt, och negativa tal --> ljusstarkt) Ögat kan uppfatta upp till 5-6 magnitud, stort teleskop ca 20 magnitud. Hur vi uppfattar en stjärnas ljusstyrka beror på avståndet och dess ”verkliga” ljusstyrka. 17 Absolut magnitud= den verkliga ljusstyrka en stjärna skulle ha vid avståndet 10 pc (stjärnor jämförs vid standardvärdet 10pc) m= apparent magnitud M= absolut magnitud d=avstånd Om två storheter är kända kan den tredje räknas ut (m oftast känd) M är kopplad till luminositeten. Temperatur och färg Intensitetens maxima ligger vid olika våglängder beroende på stjärnans temperatur. (Stjärnor har relativt låga hastigheter, dopplereffekt påverkar ej?) se fig 10-1 Ibland vill man ha specifik information, t.ex. vid inbördes jämförelser av stjärnor, istället för att ta hela spektrumet så använder man filter för olika specifika våglängder, t.ex. UBV-filter(UV, blått och visuellt(gult)) se fig 10-2. Man mäter den skenbara magnituden vid olika våglängder, genom att beräkna differenserna av magnituden vid olika våglängder och får olika färgindicies, se fig 101(försök förstå denna tabell). Med hjälp av färgindicies och svartkroppsmodellen kan en stjärnas temperatur bestämmas, fig 10-3. Stjärnspektra Spektrallinjer uppstår när elektroner övergår mellan olika energitillstånd, temperaturen bestämmer vilka elektronövergångar som är möjliga (ju högre temperatur desto högre energitillstånd kan elektronen befinna sig i). Olika temperaturer ger upphov till olika linjer i ett spektrum( fig 10-5). Spektra delas in i olika spektralklasser: O; B, A, F, G, K, M, R, N, S Oh be a fine girl kiss me right now, smack. Ursprungligen byggde man indelningarna på olika linjer som väte kan ge upphov till, idag vet man att dessa klasser är relaterade till temperatur, det finns även flera underklasser till varje grupp, t.ex. B0. Obs ! Temperaturen anges fallande dvs O-klassen har högre temperatur än S-klassen. HR-diagram(Hertzsprung-Russel) När stjärnors absoluta magnitud prickas in i en graf mot spektraltyp(temperatur) hamnar de inom ett visst mönster, det bildas serier, fig 10-6(Obs! temperaturen går åt fel håll) De flesta stjärnor hamnar på huvudlinjen (här finns även vår sol), ovanför huvudlinjen finns jättestjärnor och superjättar, under huvudlinjen finns det en serie som utgörs av vita dvärgar. Kännedom om enbart spektralklass räcker inte för att avgöra vilken serie en stjärna tillhör. Luminositeten kan ge ledtråd, fig 10-7. Om det är känt vilken serie en stjärna tillhör kan dess absoluta magnitud fås fram ur HR-diagrammet, och därmed kan även avståndet bestämmas. Dubbelstjärnor Vanliga , ca 50% av alla stjärnor är dubbelstjärnor, det finns även multipelstjärnor. Dubbelstjärnor är viktiga, många beräkningar kan göras, t.ex. bestämning av massa. Olika typer av dubbelstjärnor 1. optiska, ej fysiskt förbundna, stjärnorna ser skenbart ut att befinna sig bredvid varandra. 2. Visuella 3. Astrometriska, den ena komponenten syns inte, den andra komponenten har ”störd” bana. 4. Spektroskopiska, spektrallinjer avslöjar dubbelstjärnorna, två typer: enkellinjespektroskopiska(spektrallinjer från den ena stjärnan) och dubbellinjespektroskopiska. 5.Fotometriska, ger upphov till förmörkelsevariabler. De två stjärnorna rör sig runt sin gemensamma tyngdpunkt, modellmässigt kan man lägga den ena stilla i ett koordinatsystem och låta den andra kretsa runt. 18 Massa och luminositet är relaterade, fig 10-11, dvs ökad massa medför större ljusstyrka. Exempel på spektroskopiska dubbelstjärnor, fig 10-13, radialhastighetskurvor, observera att de två kurvorna inte korsar varandra vid hastigheten 0 --> hela systemet rör sig. Förmörkelser kan ske om de två stjärnorna har olika ljusstyrka, se fig 10-14. Partiell förmörkelse ger upphov till spetsiga sänkor medan total ger upphov till ”bredare dalar”. ofta har ljuskurvorna ej så tydligt mönster p.g.a. annan påverkan, t.ex. fig 10-16. Massöverföring kan ske om stjärnorna ligger nära varandra, ”kritiska områden” 19 15:e Juli Lektion nr 8 Sammanfattning av föregående föreläsning: Stjärnors rymdhastighet Doppler förskjutning (hastighet längs synlinjen) egenrörelse (hastighet i sidled) Avståndsmätning genom parallax Ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet. Magnituder skenbar (sett från jorden) absolut (sett från ett standardavstånd på 10 pc) Fotometri olika våglängder färgindicies Spektrum temperatur (ytan) HR diagram luminans temp Dubbelstjärnor massor Med hjälp av följande information kan man bedöma avstånd hastighet, avstånd, massa och ljusstyrka Spektrum kan ge information om rörelse, dubbla spektrallinjer. Förmörkelsevariabler Ljusstyrkan varierar p.g.a. förmörkelser Hos täta dubbelstjärnor kan massöverföring ske. Dagens tema stjärnors livscykel En stjärnas liv Molekylform sammanpressning förtätning Supernovor molnkollisioner etc. snabbt förlopp protostjärna stigande temp T TAU stjärna (variabel) stabil period H II-regioner (område med gas och unga stjärnor) stabilt långsam, kort vandring i HR diagram Huvudserien väte omvandlas till helium snabbt förlopp Central väteförbränning slut Röd jätte Helium förbränning gradvis eller som heliumblixt i vissa fall efter ytterligare processer Massiva stjärnor har kortare livscykel. 20 Stjärnor föds i stora molekylmoln sk interstellära mediet som består av gas, stoft och molekyler dessa förekommer oftast i spiralarmarna i spiralgalaxer De kan observeras genom radiostrålning från CO (kolmonoxid). Man vet att en viss mängd Co motsvarar en viss mängd H2 och kan på så vis uppskatta mängden väte. ex på molekylmoln (det finns ca 5000 sådana i vårt vintergalaxsystem) Massa ca 105 - 2 106 M (solmassor) Diameter 50 - 3 * 103 ljusår densitet väldigt gles Sammanpressning i spiralarmar mm leder till stjärnbildning och HII regioner där man ofta finner unga stjärnor. Protostjärnnor (mkt förenklat) Mörka nebulosor skymmer bort bakgrunden T ca 10 K gravitationell sammandragning protostjärnor med en diameter någon gång större än solsystemet fortsatt sammandragning och upphettning förflyttning mot huvudserien väteantändning jämvikt mellan gravitation och gasstrålningstryck inifrån stjärna 0,08 - 80 M En stjärna kan inte ha hur stor massa som helst. Mindre massa än 0,08 M ger inte tillräckligt hög energi och temp För hög massa > 80 M ger för stark gravitation. Vi tittar på bilder av nebulosor: mörka, häst, reflektions och emissions samt reflektionsnebulosor. Emissionsnebulosa = väte atomer befinner sig i exciterat tillstånd när de emitterar bildas rödaktig strålning Reflektions nebulosa ljus reflekteras i stoftmolnet. Gasmolnen är oftast samlade i galaxens plan det sk Vintergatsbandet. Spiralgalaxer Stjärnor föds i första hand i spiralarmarna, de äldre stjärnorna befinner sig i centrum och de yngre längs spiralarmarna. Massan avgör utvecklingsfasen HR diagram absolut luminans blå stjärnor mest massiva huvudserien röda stjärnor minst massiva temp K Med infraröd fotografering kan man tydligt se unga stjärnor som just bildats I slutfasen ner mot huvudserien sker ofta en utkastning av gas. Orion nebulosan är en typisk plats för bildandet av stjärnor. Plejaderna är ex på en relativt ung stjärnhop 21 HII (joniseringsgrad, I = neutral tarman bort elektroner förändras laddningen till HII, jonisering sker i UVstrålning) HII-regioner unga stjärnor Stark UV-strålning (krävs för att slå bort elektroner och bilda joniserat väte HII) Joniserar väte i omgivningen och bildar ett HII område Rekombination kaskad alfastrålning (då protoner fångar in elektroner, dessa elektroner ramlar från nivå 3 till nivå 2 och avger H(alfastrålning) UVstrålning + stjärnvindar Chockvåg sammanpressning Stjärnfödsel Flera mekanismer samverkar vid en stjärnas bildande, både effekter av unga och gamla stjärnor. Stjärnhoper förändras och glesas ut äldst äldre unga stjärnor stark UV-strålning sk HII region med HI skal tryckvåg När supernovor (gamla stjärnor) exploderar sker också en sammanpressning. Materia omskapas Vid universums skapelse dominerades universum som nu av väte och helium men andelen tyngre ämnen var liten. Tunga ämne skapas genom stjärnors bildande samtidigt som väte omvandlas till helium. Massa Temp Luminans livslängd hög hög hög kort låg låg låg lång När vätet tar slut i kärnan tar gravitationen överhand och stjärnan utvecklas till en röd jätte. gravitationen kan inte balanseras Liten sammandragning Temperaturen ökar Väteförbränningen fortsätter i ett skal runt heliumkärnan nya sammandragningar Väte förbränningen sker längre ut Mer Helium i kärnan fortsatta sammandragningar Stigande temperatur skalförbränningen sker längre ut Luminansen ökar samt radien kylning till 3500K En röd jätte har bildats 22 När vår sol blir en röd jätte kommer dess radie att omsluta Merkurius, Venus och troligen Jorden. Klotformiga stjärnhopar är väldigt gamla ca 10-12 miljarder år gamla. Heliumförbränning T= 108 K Vid heliumförbränning slås heliumkärnor samman och bildar tyngre ämnen denna process sker främst genom gravitation men är temp beroende) 4 18 3 He --> C + gamma strålning 18 C --> 16O +gammastrålning gas expanderar för att hindra temperatur ökning Om massan är ≥ 3M sker heliumförbränningen lugnt och gradvis Om massan är ≤ 3M utlöses en heliumblixt detta sker då temperaturen ökar utan att materien expanderar, materien når ett degenererat speciellt tillstånd där temperaturen tillåts öka utan expansion De tyngre grundämnena bildas i stjärnor. Detta medför att de yngre stjärnorna är mer metallrika jämfört med de äldre. Variabla stjärnor varierar i ljusstyrka. De är instabila och varierar i ljusstyrka och radie. Variationen sker med en cykel på några dagar. Cephider är variabla stjärnor, ljusstyrkan varierar med cykelns längd. Dvs cephider med längre cykel har större luminans. Denna information kan användas för att bedöma avstånd. 23 17:e Juli Lektion 9 Rep av stjärncykeln Varför krävs unga stjärnor för att HII områden skall bildas? L het sval kort våglängd längre våglängd energirika fotoner energifattigare fotoner E hc Längre våglängder ger mindre energi medan kortare våglängder ger högre energi. h och c är konstanter h=Plancks konstant=6,626*10-34Js c= 3*108m/s För att elektroner skall uppnå ett högre energitillstånd krävs tillräckligt hög energi som endast kan skapas av väldigt heta stjärnor. stjärnors slutstadier Låg massiva högmassiva supernovor täta dubbelstjärnor (massöverföring) supernovor Supernovarester kan iakttas på stjärnhimlen (ofantligt stora) Pulsarer = roterande neutronstjärnor Pulserande röntgenkällor = täta dubbelstjärnor varav en är en neutronstjärna. Stjärnors slutstadier (gräns mellan låg och högmassiv ca 2-3 solmassor)M låg massiv högmassiv t.ex.solen vit dvärg wd + röd jätte vit dvärg Supernova Typ II täta dubbelstjärnor neutronstjärna mer svart hål vid högre (”ingenting”) kompakt jmf med massgräns vit dvärg massöverföring supernova typ I ingenting + kompanjon Hos lågmassiva stjärnor sker heliumförbränning i kärnan (efter H förbränning) och sedan i skalet. För att C och O förbränning skall kunna ske krävs en massa större än 8 solmassor. 24 Planetariska nebulosor (P.N) Het centralstjärna - yttre lagret utkastat UV-strålning-jonisation 20-50 tusen P.N i vintergatsgalaxen P.N utsänder emissionslinjer H, O och N. Rör sig fort 10-30 km/s expansionstid 104 år livstid 50*104 år Diameter ca 1 ljusår Massa lämnas tillbaka(5 solmassor /år) som nya stjärnor kan bildas ur. Röd jätte Storlek motsvarande mars bana kol och syre förbränning i kärnan helium skal väte skal Planetarisk nebulosa Storlek ca 1 ljusår Ser ut att vara genomskinliga i mitten men är en optisk effekt som beror på att gaslagren sett rakt framifrån är tunnare än lagren sett från sidan. UV-strålning gör att gasen lyser P.N heta ca 100.000 K utvecklas mot vita dvärgar 10000 K Vita dvärgar radien minskar när massan ökar, sammanpressning sker mot en mer kompakt kropp. Sirius himlens ljusstarkaste objekt (efter solen, månen och innersta planeterna) består av en vit dvärg + kompanjon 25 Högmassiva stjärnors slutfas Storlek motsvarande jupiters omloppsbana Förbränning av järn i kärnan därefter i skal Silikon, Neon, Kol, Helium och Väte. Ju fler atomer som binds desto större sammanhållande kraft sk bindningsenergi. Max bindningsenergi nås vid järn Fe Pb bindnings energi atomvikt Supernova typ II Högmassiva stjärnor Skalförbränning H, He, C, Ne, O, Si väte ytterst. Fe förbränning i kärnan max bindningenergi kollaps T ökar fotodisintegration Fe splittras densiteten ökar neutronisation protoner och elektroner slås ihop under högt tryck neutriner och neutroner skapas kollapsstopp infallande materia neutrin flod P och T ökar ”studseffekt” accelererande chockvåg Supernova gravitationell energikälla gravitationen övervinner de inre processernas förbränning expansionen sker till en början långsamt men mot slutet inom loppet av sekunder. SN 1987A 1987 iakttogs en supernovaexplosion av typ II i det stora Magellanska molnet ca 160 000 ljusår bort. Skedde alltså för 160 000 år sedan. Speciella neutrindetektorer uppmärksammade neutrinfloden något dygn fenomenet kunde observeras. Ljusstyrkan är enorm motsvarande en hel galax ljusstyrka. Typ I Supernovaexplosioner når högre ljusstyrka. Typ I kommer från täta dubbelstjärnsystem semidetached med massöverföring massöverföring sker från den expanderande röda jätten till en vit dvärg(kompanjon) Tillsammans bildas en S.N C förbränning T och P ökar p.g.a. degenerering S.N. skapas Kärnenergikälla överföring av massa ger en typ av förbränning Neutriner Vid tunga atomkärnors sönderfall bildas alfa och betastrålning. Vid alfasönderfall har alla partiklar samma energi. Vid betasönderfall varierar energiinnehållet kraftigt. Neutriner skapas, de är oladdade och har ett mycket lågt energiinnehåll. En skur av neutriner passerar rakt genom jorden. Neutriner färdas med ljushastigheten och når jorden före ljuset vid en S.N. explosion. att de når jorden före ljuset beror på att ingen hindran sker av neutriner medan ljuspartiklar hejdas av själva explosionen. 26 Pulsarer En stjärna kollapsar till en mycket mindre och tätare stjärna sk. neutronstjärna. SN 1054 i krabbnebulosan är en pulsar. Pulsarer kännetecknas av en snabb rotation (rörelsemängdens bevarande tänk på isdanserskan) Sammantryckta med starka magnetfält protoner och elektroner flödar ut längs polerna i form av strålning. Rotationsaxeln och den magnetiska axeln sammanfaller ej vilket åstadkommer en ”fyreffekt”. Pulseffekten sker med cykler på bråkdels sekund. Med tiden bromsas rotationen upp. När jorden befinner sig i strålen uppstår fyreffekten. När en Supernova exploderar bildas en neutronstjärna, en oerhört komprimerad kärna av neutroner med en radie av 15 km och med en densitet av 108 kg/m3 jmf med solens 1,4*103kg/m3. Stjärnans massa avgör om dess slutfas solmassor <3 4-10 25-30 slutfas röd jätte supernova supernova vit dvärg neutronstjärna svart hål En stjärnas strålningsenergi kommer från fusion i stjärnans inre. fusion= sammanslagning av två lätta kärnor till en tyngre. Denna process kräver mycket hög rörelseenergi och åstadkomms vid temp omkting 100.000.000grader. Vid så hög temperatur joniseras atomerna fullständigt och elektroner och kärnor rör sig fria från varandra i ett gasliknande tillstånd: plasma. Hög temperatur är dock ej tillräckligt. Plasman måste dessutom hållas samman så pass länge att krärnorna får tillräckligt stor chans att kollidera med varandra. Dessa förutsättningar uppfylls i en stjärnas inre och skapas av gravitationen. Ju högre massa desto högre gravitation. Vid en supernovaexplosion trycks de centrala delarna av en stjrna samman medan de yttre slungas ut i rymden. En stjärnas massa avgör om den skall sluta som en vit dvärg , neutronstjärna eller svart hål. Spektrallinjer från avlägsna objekt är förskjutna mot längre våglängder. Rödförskjutningen anses bero på att universum expanderar och kan betraktas som en doppler effekt. Hubbles lag: Galaxer avlägsnar sig från oss med en hastighet som är proportionell mot avståndet från oss. Big bang-modellen: Universum antas ha skapats för ungefär 15 miljarder år sedan ur ett tillstånd med oerhört hög densitet och temperatur. Starka stöd för Big bng är förutom Hubbleexpansionen dels proportionerna av lätta grundämnen i universum, dels den sk bakgrundstrålningen, en avsvalnad rest från en av universums tidigare utvecklingsepoker. 27 22/7 Lektion 10 Rep stjärnors slutstadier lågmassiva <2-3 solmassor högmassiva supernovor täta dubbelstjärnor (massöverföring) Supernovarester Pulsarer (roterande neutronstjärnor) Pulserande röntgenkällor - täta dubbelstjärnor Novor och bursters Vita dvärgar, neutronstjärnor och massöverföring ger dessa fenomen Pulserande röntgenkällor n-stjärnor i täta dubbelsystem Pulser som sker regelbundet och som avbryts (förmörkelsevariabler) Dopplerförskjutning i röntgenpulserna Massöverföring 10-9 solmassor /år Ansamlingsskiva mor n-stjärnan Via magnetfält till polerna Hotspots Temp mycket hög 108 K Jetstrålar jetstrålar vanlig stjärna n-stjärna massöverföring ex SS 4533 både röd och blå förskjutning i dopplereffekten blåförskjutning (rör sig i riktning mot jorden) jorden rödförskjutning (rör sig i riktning från jorden) Novor (kända sen 1000-tals år) utbrott ungefär som S.N. men inte lika våldsamt massöverföring till en vit dvärg stark gravitation T stiger (degenererat tillstånd) väteantändning(på ytan) vid 107 K Bursters massöverföring till n-stjärna utbrott i röntgenområdet kontinuerlig låg röntgennivå H-förbränning He som rest. Explosiv He-antändning sk bursters Novor och bursters sker i täta dubbelstjärnesystem som en explosion beroende på termonukleära processer 28 Stjärnors liv efter födseln solmassa 0,1 1 10 huvudseriestjärnor 100 röd jätte heliumblixt superjättar AGB stjärnor planetarisk nebulosa supernova vit dvärg Neutron stj. svart hål solmassa i slutstadium(restmassa) 0,5 1 3 10 Gammastrålnings bursters är ett hett forskningsområde en kort blinkning inom gammastrålningsområdet teori:otroligt långt bort, ursprungsstjärnor, spridda runt galaxer vilket betyder att de är otroligt energirika, en puls skulle kunna motsvara solens hela ljusenergi, ev två neutronstjärnor som bildar ett svart hål. (kolla i almanackan.) Vintergatssystemet själva galaxen Vintergatan bandet som vi ser på himlen syns bäst på hösten Cassiopeja genom svanen och skytten. Herschel gjorde täthetsbestämelser men antog att jorden befann sig i centrum Leavitt insåg Period luminansrelationen och kunde därmed bestämma avstånd. Sheply RR Lyrvariabler i klotformiga stjärnhopar(avståndsbestämning) Vintergatsgalaxen komponenter: skiva, bulge och Halo Spiralstruktur: HI(neutralt väte), HII-regioner, OB-associationer(unga stjärnor) och molekylmoln interstellär extinktion- ljus skyms av gas och stoft Övergångar från ett energitillstånd till ett annat energiövergång i neutralt väte parallelspin antiparallel spin resulterar i en 21cm radiovåg Genom att studera dopplereffekten har man kunnat göra sig en bild av vår galax. solens avstånd till centrum ca 25 000 Lj.år. Ca 100.000lj.år i diameter solens rotationshastighet 225 km/s galaxens omloppstid ca 200 milj Lj.år. sk kosmiskt år. Sagitarius A* är en radiokälla troligtvis galaxens centrum. Doppler mätn, utkastad gas, högre hastigheter runt kärnan kräver ett väldigt massivt centrum. Det finns teorier om att Sgr A* är ett supermassivt hål med flera miljoner solmassor. Vintergatsgalaxen har fyra stora armar 29 De inre delarna roterar som en stelkroppsrotation de yttre delarna har konstant fart eller ökande. Detta tyder på en större massa en vi kan observera mörk materia. Täthetsteorin stjärnor rör sig i eliptiska banor med ojämn hastighet. Mönstret är konstant men de olika stjärnorna byts hela tiden ut (se kap 15 sid 327) Spiralarmarna skulle ge upphov till en upplindning ”winding dilemma) om stjärnor bibehöll sin plats i mönstret Självfortplantande stjärnbildning leder till unga stjärnor, strålning, S.N. utbrott och så småningom till ett utvidgat stjärnbildningsområde. Differentiell rotation -- kaotiskt utseende Täthetsvågor förklarar det bestående mönstret Enligt Kepplers teori skulle hastigheten sjunka i de yttre omloppsbanorna men i själva verket är hastigheten konstant eller svagt ökande. Detta innebär ett problem därför att om hastigheterna skall öka i de yttre regionerna måste det finnas mycket mer materia- mörk materia. Två teorier om mörk materia stjärnliknande eller mystiska partiklar. I de flesta galaxer finns satellitgalaxer. 30 Torsdag 24:e juli lektion 11 Rep Vintergatsystemet vintergatan Herschel Leavitt Skepler galaxers komponenter spiralstruktur Interstellär extinktion dagens föreläsning: Galaxer Par, grupper, hoper Galaxbildning Kolliderande galaxer Hubbles lag mörk materia galaxen det ljusa band som sträcker sig från Cassiopeja genom svanen till skytten. täthetsbestämning period-luminansrelationen ju längre period en Cefeid har desto större ljusstyrka man kan med detta bedöma avstånd. RR-Lyrvariabler i klotformiga stjärnhopar -avståndsbedömning skiva, ”bulge” och halo kännetecknas av HI(neutralt väte), HII-regioner, O-B associationer(unga stjärnor), molekylmoln förutsättningar för att nya stjärnor kan bildas i spiralarmarna. gasmoln som döljer delar av galaxen kort beskrivning, klassificering, Rotationskurvor(grund för teorin om mörk materia), massmodulering avstånd till galaxer Spiralnebulosor blir galaxer Imanuel Kant talade om universella öar Shepley-Curtisdebatten 1920 Lundmark 1920 Hubble 1923 diskussionens tema ”ingår alla spiralnebulosor i vintergatssystemet” mätte avståndet till andromedagalaxen, påstod att avståndet var stort ca 600 000 ljusår(aktuella beräkningar visar att avståndet är 2,2 miljoner ljusår) använder Cepheider för att bestämma avstånd till andromedagalaxen Cepheider har varierande ljusstyrka ljus-periodrelationen period Luminans tid Andromedagalaxen påminner om vår galax, den har två satellitgalaxer, avstånd 2,2 miljoner ljusår. tre typer av spiralgalaxer Sa inlindade armar Sb mindre central förtätning Sc glesast centrum Spiralmönstret är konstant men de ingående stjärnorna byts ut hela tiden. Detta beror på en ojämn hastighet hos stjärnorna varvid förtätningar bildas(liknar en trafikstockning).Spiralmönstret uppkommer genom täthetsvågor. Stjärnbanorna går i ellipser men är vridna i förhållande till varandra. Olika hastighet i banorna spiralmönster Banorna vrider sig med samma hastighet runt centrum 31 Gravitationen från stjärnorna och det interstellära mediet(ISM) påverkar och ger förtätningar. Nya stjärnor kan bildas, heta blå stjärnor skapar HII-regioner. Spiralerna roterar men långsammare än de enskilda stjärnornas omloppstid i sin bana. Jmf fig 15-6 (vägarbete) enskilda objekt ingår bara tillfälligt i mönstret men den storskaliga modellen bibehålls. Stavspiraler Eliptiska galaxer E0-E6 Från cirkulär mot mer tillplattad Utseendet beror till en viss del från vilken vinkel vi observerar galaxen. Det finns jätteeliptiska galaxer med en diameter på 2 miljoner ljusår (jmf avståndet till andromeda galaxen 2,2 miljoner ljusår) Hubbles stämgaffel eliptiska galaxer normala spiralgalaxer Sa,Sb och Sc <- tätare lindning av armar <- större bulge -> yngre galaxer E0-E6 S0 SB0 fattiga på gas, stoft och unga mellansteg inga spiralarmar Stavgalaxer stjärnor, troligen äldre SBa,SBb, Oregelbundna galaxer t.ex. stora Magellanska molnet med många unga blå stjärnor Galaxer har en dopplerförskjutning och rör sig med höga hastigheter upp till 61 000 km/s Ju högre hastighet desto längre avstånd. Galaxer rör sig i huvudsak bort ifrån oss. hastighet Hubbles lag avstånd Supernovor kan användas som avståndsjämförelse sk ”standard candles”. Galaxer hänger oftast ihop 2 till 3 st varvid en växelverkan sker. Starburst galaxies kännetecknas av kraftig stjärnbildning Kolliderande galaxer Stjärnor kolliderar ej(beroende på det stora avståndet dem emellan) Stora interstellära gasmoln kolliderar dock stoft och gas kan ”förloras” vid en kollision Temp stiger het intergalaktisk gas. Lugnare kollisioner gas kan kylas och leda till protostjärnor starburst galaxies extra aktiva stjärnbildningsområden ”Mergers” lika stora galaxer sammansmälter ”Kannibalism” En stor galax ”äter” en mindre. The great wall 32 Man kan mäta strukturer i universum och ett speciellt förtätat område kallas ”the great wall” På grund av den starka gravitationen från stora galaxer kan ett fenomen uppstå sk dubbel eller multipeleffekter av objekt. Rotationskurvor tvärtemot kepplers lagar om att hastigheten avtar i de yttre banorna ökar hastigheten eller är konstant. hastighets rotation kring centrum borde sjunka enligt Keppler avstånd Detta tyder på att massan ej är koncentrerad till centrum, massan bör finnas längre ut. Detta ger grund till teorin om den ”mörka materian”. Om massan var koncentrerad till centrum skulle hastigheten sjunka i de yttre lagren. Dessa mätningar baseras på dopplerförskjutningar man använder sig av den sk 21 cm radiovågen som sänds ut från neutralt väte HI. Den totala massan bör alltså sträcka sig utanför halon. Stavgalaxer verkar innehålla en mindre mängd mörk materia då deras rotationskurvor är avtagande Mörk materia Finns troligen inte lokalt i skivan därför att där skulle den inte behövas. Finns ev i spiralgalaxens halo. Galaxpar skulle inte hänga ihop om inte den mörka materian fanns. Mer massa än den mätbara krävs för att galaxhopar skall hänga ihop, man kan observera röntgenstrålning från het gas men det räcker fortfarande inte för att hålla ihop systemet. Kosmologiskt finnen sk kritisk täthet. Frågorna är ändå många: Är fysiken riktig?, Ser vi alla stjärnor?, Stoftmoln?, Magnetfält orsakar hastigheter hos gasen men inte hos stjärnorna? etc. Vad kan den mörka materian bestå av? Det finns ca 10 ggr mer mörk materia mot ljus materia. Jupiterliknande kroppar Lågmassiva stjärnor Kollapsade högmassiva objekt Molekylmoln exotiska partiklar såsom neutriner med en viss vilomassa eller okända partiklar. 33 29/7 lektion nr 12 Einsteins speciella teori Beskrivning av hur rörelse påverkar mätning av tid, avstånd och massa. Absoluta rummet och absolut tid existerar ej Relativ rörelse det avgörande Allmänna teorin Materia bestämmer rummets krökning och rummets krökning bestämmer rummets rörelse. Gravitations teori. Måste tillämpas vid höga hastigheter och starka gravitationsfält. Många experiment visar att denna teori stämmer. T.ex. hur en stjärnas ljus kröks vid passagen av solens gravitationsfält (obs vid solförmörkelse) Svarta hål har våldsamt starka gravitationsfält. händelsehorisont-Flykthastigheten = c ingenting innanför når ut. singularitet teoretiskt RSCH oändlig täthet punkt av täthet. Rum och tid meningslösa. Fysikaliska lagar gäller. Vilka storheter har ett svart hål? massa, laddning(ev.ej), rörelsemoment, rotation. Ergosfären ligger utanför händelsehorisonten har en snabb rotation. Allt som befinner sig innanför ergosfären dras med i rotationen. Effekten av svarta hål är mycket lokal. I närheten av superjätten HD 22606B finns en stark radiokälla. Man antar att detta är ett dubbelstjärnsystem bestående av en stjärna samt ett mycket kompakt objekt i storleksordningen 7 solmassor. Detta bör vara ett svart hål då massor över 3 solmassor är ett tecken på svarta hål. När materia sväljs av ett svart hål sänds röntgenstrålning ut. Man kan räkna på vilka massor som krävs för att röntgenstrålning skall uppstå. Kompakt vita dvärgar(mindre radie ju mer massa) neutronstjärnor svarta hål (slutstadie av väldigt massiva stjärnor) Svarta hål kan vara en kompanjon i ett dubbelstjärnsystem stjärnrest galaxcentrum (Sag A*) 34 Kvasarer Stjärnliknande Väldigt starka och annorlunda emissionslinjer Kraftig rödförskjutning(vätelinjer) tyder på mycket avlägsna. Extremt luminiösa 100ggr ljusstarkare än en normalstor galax med 100 miljarder stjärnor. Ljusvariationer med kort period Kvasarer är troligen små med en diameter ungefär som vårt solsystem. beteckningen 3C betecknar en kvasar ex. Cygnus A(3c 405) Svarta hål finns troligen i aktiva galaxer, radiogalaxer och kvasarer. Med hjälp av ljusvariationen kan man bedöma ett objekts storlek. jorden I----Ly------I när lamda max och min sammanfaller uppstår en ljusvariation som är beroende av ljusets olika långa väg, på detta sätt kan objektets storlek bedömas. När max sammanfaller adderas ljuset och ger starkare sken men när max och min sammanfaller blir skenet svagare. Längre väg Kosmologi Storskaliga strukturer Galaxpar, galaxgrupper, Galaxhoper(rika regelbundna och fattiga oregelbundna Rika regelbundna mest eliptiska galaxer fattiga oregelbundna fler spiralgalaxer Superhopar med en diameter på 100*106 Ly innefattar tiotals galaxhopar. ”voids” tomrum. 35 Varför finns det olika galaxtyper? Galaxbildning Beroende på hur mycket gas som finns vid början(kollapsande moln) sker stjärnbildningen snabbt eller långsamt vilket ger upphov till olika galaxtyper. kollapsande stjärnbildning moln mindre gasrik snabbare stjärnbildning eliptisk galax tämligen gasfattig, sfäriska banor mer gasrik långsammare stjärnbildning spiralgalax Universums expansion Hubbles lag (rödförskjutning) hastighet ifrån oss ”standard candles” avstånd v=H0*r v=hastighet H0=Hubbles konstant r=avstånd Hubbles konstant är svårbedömd 50-100 senaste forskningen satsar på 75 Alla spektrallinjer konsekvent rödförskjutna innebär alla objekt rör sig bort från oss. Den kosmologiska principen Storskaliga strukturer är lika för alla observatörer. Kosmologisk rödförskjutning alla objekt rör sig från varandra, hela universum expanderar. Kosmologisk horisont Endast ljuset inom en viss radie har ”hunnit” nå fram till oss. Big bang teorin Universums ålder Bakgrundsstrålnng jämnt fördelad över hela universum ursprungsstrålning rester från det tidiga universum kall gas 2,73 K små variationer har uppmätts 0,00003K skulle kunna förklara den gravitationsstörning som krävs för galaxbildnng Svartkroppskurvor visar att bakgrundsstrålningen är helt jämn Expansionen är ej konstant, snabbare expansion har förekommit. Kommer universum att fortsätta att expandera? Kritisk massa om massan är liten sker en konstant expansion om massan är precis tillräcklig kommer expansionen att bromsas upp om massan är för stor kommer gravitationen att ta överhand ”Big Crunch” modeller öppet universum kritiskt universum slutet universum endast den synliga massan existerar synlig och mörk materia stor massa resulterar i Big Crunch 36