L’Abribladet
ORGAN FÖR
NORDISKA L’ABRI
OKTOBER 2004
ÅRGÅNG 24. N:O 3
Sensommarens avmätta stillhet har lagt sig över Mölle efter en strålande sommar.
På L’Abri kan vi se tillbaka på en givande sommartermin med inspiration för det
framtida arbetet.
Sommar Forum 2004
Sommarterminen på Nordiska L’Abri blev en stor uppmuntran för oss som hade
ansvar för planering och verksamhet. Efter att det sett skakigt ut på personalsidan
inför sommarterminen fick vi tydliga bönesvar i denna del. Johanna Holmdahl från
Göteborg hade under de tre första veckorna huvudansvaret för kök och hushåll
som hon skötte på ett utmärkt sätt. Under den första veckoslutskonferensen fick vi
välkommen förstärkning av Anders och Rigmor Gunnarsson. Filippa Davidsson
och Jane Rottpeter avlöste under den andra helgen. Under sommarterminens tredje
vecka arbetade Sara Svanberg tillsammans med Johanna i köket medan Sara
Andersson med sin pojkvän Peter hade ansvaret under den avslutande veckan.
Matt, Johanna, Amanda och Emily
Den 30-31 juli hölls konferensen
med Dawn Dahl från engelska
L’Abri och den brittiska konstnären
Janice Harding. Temat var Hope in A
Cynical World med föredrag av Dawn
om Lament in The Arts (Smärtan i
konsten) och Till We Have Faces
(Hopp och längtan inom konsten).
Filippa och Jane
På lärar- och handledarsidan hade
Per Staffan ensamt ansvar under
sommarterminen. Pernilla stod för
ekonomihantering och deltog i de
gemensamma middagar som på
L’Abri ofta ägnas åt god mat, trivsam
gemenskap och stimulerande samtal
utifrån gäster och elevers frågor och
behov.
Många var de som uppskattade
hennes tankar kring den kristna
synen på verkligheten, skapandets
grund i Skaparen och Guds avbild i
människan, fallets och ondskans
realitet i den värld vi lever i och hur
konst och litteratur visar hur man
kan möta den med ilska, cynism,
undfallenhet
eller
medlidande.
Genom just denna senare attityd
öppnas också vägen mot det hopp
om ett verkligt helande, kärlek och
skönhet som även detta kan speglas i
konsten. Janice Harding bidrog med
sin erfarenhet som utövande konstnär då hon gav exempel på hur vi
kan utveckla skapande i vardagen
men också satte fokus på några
internationella konstnärers verk.
Sommarens första student var Emily
Carter från amerikanska North Carolina. Sedan Amanda Leggett från
Texas, Matt Powell från Australien
och Jessica Hermanny från
Wisconsin utökat den internationella
grupp som studerade under en längre
tid på L’Abri denna sommar, anslöt
även Magnus Karlsson och andra
svenska elever. Till denna kärna kom
sedan de 15 – 20 mestadels svenska
besökare som deltog i vardera av de
två veckoslutskonferenserna.
2
Stefan Lindholm
Dawn föreläser
L’Abris hus
L’Abris fastighet här på Bidevindsvägen är efter 15 år i stort behov av
underhåll och renovering. Husets
fönster och dess pelare och balkong
vid entrén mot gatan har fått en
välbehövlig ansiktslyftning genom
Per Staffans omfattande murningsoch målningsarbete under sommaren
De ”doriska kapitälerna” lyser nu
skinande vita efter att tidigare snarare
ha fört tankarna till Pompeji.
Medan Dawn och Janice hade
Hoppet som huvudtema skulle Henk
Rietsema från holländska L’Abri
enligt programmet tala om Tron som
ett sätt att nå kunskap och förståelse.
På grund av att Henk tyvärr fick
förhinder att komma ägnade gäster
och elever sommarterminens andra
helg istället åt egna studier och
samvaro.
Den 13-14 augusti sökte sig ett 15-tal
deltagare till L’Abri för konferensen
med Stefan Lindholm. Under temat
Kärleken – Den lidande Kristus talade
han i tre föredrag om Det ställföreträdande lidandets etik, Jesu lidande i
ljuset av honom som Gud och
människa samt om Jesu lidande och mitt
lidande. Helgen uppskattades av
många. Föredraget Det ställföreträdande
lidandet etik
publiceras i detta
L’Abriblad Två goda konferenser var
därigenom genomförda, medan den
sista helgen med Stefan Gustavsson
om det kristna samhällsansvaret inte
kunde genomföras på grund av för få
anmälda deltagare.
Men ännu större renoveringsbehov
finns som kräver hantverkarinsatser.
Golvet på balkongen mot trädgården
måste läggas om för att stoppa fukt
som nu går in i hus och nedre stora
rummet. Takets vindskenor måste
bytas och plåtarbeten utföras efter
alla år av väder- och vindangrepp.
Framförallt måste ett läckande
plåttak på utbyggnaden läggas om för
att innertak och regelverk skall kunna
räddas.
Styrelsen för Nordiska L’Abri har
beslutat att i samband med denna
renovering också genomföra en
3
ombyggnad av utbyggnadens övre
rum för att göra detta till ett nytt
personalrum för L’Abri. Genom att
stänga av med en dörr mot Per
Staffans bostad och använda den
inre trappan mot nedre våningen kan
detta rum göras till ett förnämligt
personalrum. Därmed kan det
nyrenoverade nedre rummet mot
trädgården blir ett flickrum eller
kanske familjerum, gästrummet mot
gatan göras till ett pojkrum för
L’Abristudenter medan glasverandan
kan hysa veckoslutsgäster. I samband
därmed behöver också golvet i
pojkrummet saneras och ges en ny
beläggning.
L’Abri. Vår bön och vision är att
denna skara skall växa med fler
givare. Bg: 5789-7902. Pg:764633-4.
L’Abris 50-årsjubileum! .
Nästa år är det 50 år sedan L’Abri
startade i Schweiz 1955. Om detta
kan Du läsa i Edith Schaeffers bok
L’Abri. Den 11-13 mars 2005 hålls
en stor jubileumskonferens i St Louis
Missouri för att markera hur Gud på
ett mäktigt sätt sedan dess start har
använt L’Abri världen över. Bland
talarna märks förutom ledare och
lärare från samtliga L’Abrigrenar
världen över, även Os Guiness,
Jerram Barrs, Udo Middelmann,
Chuck Colson, Harold Brown och
Jim Sire. För ytterligare information
se L’Abris hemsida www.labri.org
Vi tror att dessa underhålls- och
renoveringsprojekt är en viktig del av
ett ansvarsfullt förvaltarskap av vad
Gud har gett oss och att de tjänar att
bättre utnyttja huset möjligheter för
L’Abris behov. I ett andra steg ber
och planerar vi också för installation
av en andra toalett för gäster och
elever på bottenvåningen.
Ekonomiska behov
Dessa projekt medför givetvis
kostnader. Vill Du vara med och be
och kanske ge för att finansiera
renoveringen? Ett ännu mer
omedelbart behov är lagningen av
huset värmepump som havererade i
början av oktober. Lägger vi därtill
höjda kostnader och avgifter innebär
det att gåvorna till L’Abri behöver
öka med cirka 5000 kronor i
månaden. Vi är oerhört tacksamma
för alla de av er som troget ger till
Sommar i Mölle?
Som ett led i att väl utnyttja L’Abris
hus i Mölle tänker vi också då L’Abri
är stängt hyra ut delar av
bottenvåningen veckorna 23-26
2005. Det handlar om det rum mot
trädgården som har en egen ingång,
matsal, kök och badrum. Är Du
intresserad får Du gärna höra av Dig
till Nordiska L’Abri. Tel 042-347632.
Sommar Forum 2005 planeras
preliminärt till veckorna 30-32
innefattande även 3-4 veckoslutskonferenser. Är Du intresserad av att
kanske hjälpa till får Du redan nu
gärna anmäla Ditt intresse till Per
Staffan Johansson.
E-post: [email protected]
4
L’Abrivännerna–Ombildning
L’Abrivännerna höll den 11
oktober en extra stämma för att
ombilda det som hittills drivits
som en stödförening. Orsaken är
ett behov av att förtydliga L’Abrivännernas roll i förhållande till
Nordiska L’Abri. Medan Stiftelsen
Nordiska L’Abri och dess styrelse
(se L’Abribladet, juni 2004) driver
och ansvarar för L’Abriverksamheten i Mölle har L’Abrivännerna
haft och har en viktig uppgift som
en rådgivande och på olika sätt
stödjande grupp.
gifter genom att knyta de som är
intresserade till olika arbetsgrupper inom stiftelsens ram. Alla
intresserade inbjuds därför till ett
årligt rådslag i samband med en
höstkonferens. Till denna helg
planeras föredrag men också
tillfälle att samtala om verksamheten och till stiftelsens styrelse
som adjungerade knyta dem som
under det kommande året kanske
vill ansvara för en bönegrupp,
programgrupp eller en grupp
engagerade i praktiskt arbete på
L’Abris fastighet. Vidare diskussion och beslut om formerna för
detta sker på L’Abrivännernas
nästa stämma lördagen den 29
januari 2005.
Nu vill vi tydliggöra och underlätta
möjligheten för dig som L’Abrivän
att engagera dig för konkreta upp-
DET STÄLLFÖRETRÄDANDE LIDANDETS ETIK
Stefan Lindholm
Frågan är vad meningen med
denna död var och om den är
etiskt försvarbar.
Jag har hört kristna företrädare säga
att Jesus inte hade behövt dö utan att
det var ett misstag och bara ett i
raden av historiens många meningslösa lidande. Tanken på att en dog
och led i andras ställe är en tanke
som är högst märklig och obekväm
för många idag. Mel Gibsons film
The Passion of Christ blev för många
ett klart uttryck för detta. Trots att
den blivit stämplad som alltifrån
’över-driven’ och ’hollywoodiserad’
till ’det främsta redskapet för att föra
ut evangeliet till vår samtid’ återstår
faktum: det fanns en man som dog
på ett kors för snart 2000 år sedan.
Uppenbarligen inbegriper tanken på ’att lida i någons ställe’ vissa
etiska problem. Tesen att ’Alla kan
bara svara för sina egna synder och
fel, såvida man inte är ur stånd att
ansvara för sina handlingar.’ verkar
vara en allmän sanning som få
skulle bestrida. Om detta är en
absolut sanning så förefaller hela
tanken med att ta straffet för
någon annans fel vara en omöjlig
och absurd tanke - inte bara förnuftsmässigt utan också moraliskt.
5
Problemet de flesta ställer sig i dag
är dock mer moraliskt och
emotionellt än förnuftsmässigt,
även om få gör en klar skillnad
mellan de båda fråge-ställningarna.
Man förstår vad det är att lida i
någons ställe, men inte hur detta
skulle kunna vara moraliskt
rättfärdigat. Men för den kristne
ställer detta till med besvär – om
ovan nämnda tes är obestrid-ligt
sann så var Jesu död och lidande i
andras ställe etiskt oför-svarbar
eftersom man endast kan ansvara
moraliskt för sina egna fel. Jesu
lidande vore då inte mer
meningsfullt eller moraliskt föredömligt än något annat lidande.
straffet för andras synder (j.fr.
Rom 5:7ff).
Skriftens egen förklaring
Låt oss därför vända oss till bibeln
för att finna vårt svar. Gud har
berett Kristi ställföreträdande
lidande sedan skapelsens begynnelse (I Pet 1:18-20). Gud visste i
sitt eviga rådslut och allvetande,
innan skapelsen, att världen skulle
vända sig bort ifrån honom. Men
Han bestämde sig att låta världen
få komma tillbaka till Honom
genom att låta Sonen bli medlaren
mellan Gud och människa. Två
bibliska teman förklarar Kristi
ställföreträdande
lidande:
(1)
Kristus som överstepräst och offer
och (2) Jesus som den lidande
tjänaren.
Anledningarna till de moraliska
tveksamheter som finns inför det
ställföreträdande lidandet är många
Två saker bör dock pekas ut: (1) en
förändrad syn på bibeln, (2) en
förändrad syn på vad kärlek är och
inte minst Guds kärlek. Med dessa
två saker som bakgrund låter
invändningen ungefär: ’Skulle Gud
kunna vilja att någon dog för
någon annans synder och hans
egen Son som var helt utan synd?
Är det inte en orättvis och
kärlekslös Gud?’ Istället för att lita
på Guds godhet och bibelns
tillräcklighet i att oöverträffligt
kunna förklara Jesu lidande så
förkastar man poängen med Jesu
död – Jesus led i så fall i ”onödan”.
Men Jesu lidande var inte onödigt.
På korset visas både Guds vrede
och kärlek genom att en man får
6
Kristus - överstepräst och offer
I GT var tempelkulten instiftad av
Gud i förbundet med Israel som
var hans egendomsfolk, det folk
som han visade sin härlighet
genom och för. Genom offren i
templet blev folkets synder sonade.
De visste om att de var syndare
och att Gud var en helig och i allt
rättfärdig Gud som krävde lydnad
och tro. Men om vi tänker efter är
hela denna tempelkult för oss en
märklig uppfinning. ’Primitiv’,
’barbarisk’ och ’omständlig’ är de
reaktioner som snabbt kommer till
mitt sinne. ”Varför skulle Gud vilja
ha en massa djuroffer för att sona
folkets synder? Är det inte bara
mänskliga uppfinningar, ett sätt att
blidka sin Gud på?’ Men faktum är
att så mycket kring tempelkulten
hänger i luften och är helt eller
delvis oförklarade – som om den
inte var tillräcklig i sig själv.
Kristen tro säger just, att tempelkulten var en konkret och historisk
förebild för det som skulle hända i
Kristus (se Heb 9: 24).
våra smärtor tog han på sig, medan vi
höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad” (v. 4. min
kursivering). Detta lidande var
frivilligt valt av Gud och Messias
tillsammans (v. 7).
I Abrahamshistorien, där fadern
blir uppmanad att offra sin son, ser
vi en förebild för detta. Denna
historia prövar gränserna för vad
vi anser vara moraliskt godtagbart.
Abraham följer i tro. Det enda han
visste var att Gud skulle ”förse
med offret”. Det som skiljer
Abrahamshistorien från Jesajas
och evangeliernas berättelser om
offret är att här är Sonen medveten
och villig att offra sig själv. Motiveringen kommer i v. 10 ”Det var
Herrens vilja att slå honom och
låta honom lida.” för att vi skulle
”få frid”.
NT betecknar Jesus både som
överstepräst och offer. D.v.s han
uppfyller i sin person hela tempelkulten. Översteprästerna frambar
offren,
som
var
djuroffer
(människooffer var strikt förbjudet
enligt Mose lag) men de måste
själva först sona sina egna synder
för att kunna sona folkets. Detta
behövde inte Jesus (Heb 7:20ff;
9:25). Men Jesus betecknas alltså
också som soningsoffret (Joh
17:19, 1 Tim 2:6, 1 Joh 2:2).
Precis så som offerlammet var ’i
stället för’ Israeliten var Jesus ’i
stället för’ hedningen. Det som
var två saker i GT blev i NT en
och samma sak i Kristus. Alltså
kom inte den verkliga försoningen
för folket i GT med de gammaltestamentliga offren, som endast
var ett slags provisorium, utan med
Kristus som överstepräst och offer
(1 Pet 3:18ff.).
Men vad skulle någon säga om
domaren lät någon som han ansåg
vara oskyldig och oförvitlig, med
dennes medgivande, ta straffet för
en fälld brottsling? Det skulle
mötas av livliga protester och hela
rättssystemet skulle anses som
underminerat. Jag tror att vi här,
ytterst sett, har kommit till en
punkt då mänsklig erfarenhet inte
har så många upplysande exempel
och analogier att uppvisa som
förklaring eller rättfärdigande av
Jesu lidandes historia. Det som
hände med Jesus är något radikalt
nytt och annorlunda (j.fr. Jes.
52:15)
Kristus - den lidande tjänare
I Jesaja kap 53 ges bilden av
Messias som den lidande tjänaren.
I NT är denna text ofta refererad
till så som syftande fram till Jesus
själv. Vi får veta om Messias att:
”det var våra sjukdomar han bar,
7
Jesu lidande är något som bör slå
oss med förfäran och häpnad.
Kristna tror jag behöver känna den
bestörtning som icke-kristen erfarenhet känner inför detta för att
inse djupet och allvaret i vad de
tror på. Det är väldigt lätt att bli
den godmodige men bortskämde
hemmavarande sonen som kristen.
Men Skriften ger oss inte några
lätta bitar att tugga på utan är väl
medveten om att evangeliet inte är
lättköpt, nåden är dyr - den kostar
allt för både Gud och för oss.
Men Skriften utgör ett etiskt och
rationellt system som ytterst sett
inte kan bedömas av andra system.
Den har vissa egenartade trosföreställningar: inkarnationen, treenigheten och det ställföreträdande
lidande
Måste vi då köpa grisen i säcken
för att verkligen kunna godta och
omfatta denna fråga och dess svar?
Nej. Skriften är objektivt given och
man måste inte först blunda för
alla svårigheter för att se dess
”sanning”. Denna sanning är inga
hemligheter utan är till allmänt
förfogande. Men att det likväl
sticker i ögonen när man börjar
ana vidden av försoningen genom
Jesu lidande är som sig bör. Våra
reaktioner är helt naturliga, men vi vi
får inte stanna där. Vi måste gå
vidare och fråga oss själva och
Skriften om det kan vara sant.
Avslutning
Vad säger då detta om det ställföreträdande lidandets etiska kvalitéer? Kristna företrädare har, som
jag antydde tidigare, flytt till andra
förklaringsgrunder då Skriftens
förklaring var för svårtuggad. De
har tagit bort och lagt till från
Skriften och således ställt andra
källor överordnande.
Nordiska L’Abri Institutet
Bidevindsvägen 4, 260 42 Mölle
Tel 042-347632
Pg:764633-4. Bg: 5789-7902
e-post: [email protected]
Redaktör och utgivare
Per Staffan Johansson
Årgång 24. Nummer 3
Foto: Sommaren 2004
8
9
10
