VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT

VÄSTRA FINLANDS
MILJÖTILLSTÅNDSVERK
Helsingfors
TILLSTÅNDSBESLUT
Nr
97/2008/3
Dnr
LSY-2005-Y-76
Givet efter anslag
31.10.2008
ÄRENDE
Vattenståndsreglering av Toby ås och Solf ås nedre lopp genom
muddring i Vasa stad och Korsholms kommun samt fastställande av
bolagsavtalet och stadgarna för Vattenståndsregleringsbolaget för
Toby ås och Solf ås nedre lopp.
SÖKANDE
Vattenståndsregleringsbolaget för Toby ås och Solf ås nedre lopp
ANSÖKAN
Vattenståndsregleringsbolaget för Toby ås och Solf ås nedre lopp
har med en ansökan, som anhängiggjorts vid miljötillståndsverket
18.3.2005 och som sedermera kompletterats, anhållit om tillstånd att
utföra muddring av Toby ås och Solf ås nedre lopp i Vasa stad och
Korsholms kommun i enlighet med den i Västra Finlands miljöcentral
utarbetade planen för översvämningsskyddet för Toby ås och Solf ås
nedre loppen Dnr LSU-2004-V-30 (331) som daterats 17.12.2004
samt fastställande av bolagets stadgar.
Vattenståndsregleringsbolagets konstituerande sammanträde har
hållits 13.4.2000. Antalet markägare som undertecknat bolagsavtalet
motsvarar över 50 % av nyttan.
REDOGÖRELSE ÖVER FÖRETAGET
Allmänt
Vattenståndsregleringen för Toby ås och Solf ås nedre lopp är ett
delprojekt i översiktsplanen för miljön Södra Stadsfjärden och dess
avrinningsområden. Företaget är ett översvämningsskyddsprojekt
inom jordbruket och dess nyttoområde är totalt 2 894,12 ha. Företagets beräknade nytta är totalt 1 520 000 euro, varav nytta för jordbruket är 1 365 000 euro, för vägnätet 40 000 euro och för Vasa flygfält 115 000 euro. Som dimensioneringsgrund har använts frekvensen för en sådan översvämning som händer i genomsnitt en gång på
25 år.
Planeringen för vattenståndsregleringen av Toby ås och Solf ås nedre lopp har påbörjats vid Vasa vatten- och miljödistrikt redan år
1988. Markägarna kom fram med ett förslag om rensning av åmynningarna år 1987. Rensningen av mynningarna har visserligen redan
tidigare nämnts i olika sammanhang ända sedan början av 1980talet. Ursprungligen hade man planerat att muddringen av nedre
loppen (mynningarna) skulle ske i form av underhållsrensning. Senare under projektplaneringen blev det dock klart att redan på grund av
det omfattande rensningsbehovet och områdets betydelse för fågelskyddet behövs en tillståndsbehandling.
2
Översvämningsskydd har varit utgångspunkten för den projektplan
som nu har färdigställts. Grundproblemet är att åmynningarna är
grunda, vilket leder till översvämningar på grund av isdammar på våren samt till uppdämning och översvämningar under perioden med
öppet vatten. Problemet har blivit värre därför att vattenföringar och
igenslamning i åarnas nedre lopp har ökat. Som lösning på översvämningsproblemet har man föreslagit att man kunde muddra förlängningsfåror i åmynningarna. Förlängningsfårorna måste muddras
genom ett fågelskyddsområde, och åtgärdsområdet är av särskild
betydelse ur rekreationssynpunkt, eftersom det är beläget i omedelbar närhet av Vasa stad. Därför har man i planen fäst speciell uppmärksamhet bland annat på tidpunkten för åtgärderna, valet av uppläggningsområden, landskapsförsköningen och bevarande av strömningen i det sävbevuxna området. Genom att förverkliga företaget
enligt planen kan man säkra att det inte uppstår några eller endast
ringa och kontrollerbara men för miljön.
Specialåtgärderna höjer företagets kostnader, vilket har beaktats vid
bedömning av företagets lönsamhet. Företagets kostnadsförslag
uppgår till 1,05 miljoner euro och den privatekonomiska nyttan uppskattad i pengar utgör 1,52 miljoner euro. Företagets genomförande
kommer dessutom att medföra direkt och indirekt nytta av olika slag,
som är svårt att uppskatta i pengar, bland annat för tomter, vägar,
Vasa flygstation samt jord- och skogsbruket. Muddringen av förlängningsfårorna möjliggör också översvämningsskyddet i Laihela ås
övre lopp utan att översvämningarna i det nedre loppet nämnvärt
förvärras. Företaget har som helhet konstaterats vara lönsamt.
Det har planerats att vattenståndsregleringsföretaget förverkligas så
att kostnaderna delas för varje torrläggningsområde i förhållande till
nyttan. I företaget finns två torrläggningsområden; torrläggningsområde i Toby ås nedre lopp K1 och torrläggningsområde i Solf ås nedre lopp K2 som inkluderar även Söderfjärden. Kostnadsandelen av
statsinrättningar 46 000 euro har minskats från företagets totala
kostnader på 1,05 miljoner euro. För de återstående 1,004 miljoner
euro kan högst 90 % fås från de anslag som staten har reserverat
för vattendragsarbeten. För de lokala nyttohavarna blir kvar 10 % av
finansieringen. Summan 100 400 euro har delats mellan de båda
torrläggningsområdena i förhållande till mängder av muddringsmassor, dvs. 47 600 euro för torrläggningsområdet K1 och 52 800 euro
för torrläggningsområdet K2.
Företagets åtgärdsområde ligger längst inne i Södra Stadsfjärden.
Det har tagits flera initiativ till restaurering av Södra Stadsfjärden
med tanke på rekreationsanvändningen och fiskeriekonomin. Förverkligandet av detta företag försvårar inte nämnvärt planeringen
och förverkligandet av något slags restaurering i området. Företaget
kan till och med underlätta förverkligandet av en fiskeriekonomisk
restaurering, eftersom det i samband med kompensationsutplanteringar går att pröva, hur väl olika arter lyckas.
3
Beskrivning av vattendragen och deras näromgivningar
Södra Stadsfjärden
Södra Stadsfjärden ligger i omedelbar närhet av Vasa stad söder om
staden. Fjärdens sydöstra del hör till Korsholms kommun, medan resten hör till Vasa stad. Läget strax intill Vasa stad gör Södra Stadsfjärden synnerligen viktig både i fråga om landskapet och rekreationsanvändningen. På fjärdens stränder finns bland annat cirka 130 sommarstugor, tre allmänna badstränder, parker, friluftsleder samt cirka
tusen båtplatser. Eftersom vattnet är grunt och vattenvegetationen är
tät, försvåras båttrafik och annan rekreationsanvändning, speciellt
längst inne i fjärden, där ett fågelskyddsområde grundades år 1982
genom statsrådets principbeslut. Området hör också till Natura 2000
-programmet.
Laihela å dvs. Toby å och Solf å samt Gamla Vasa kanal och vissa
mindre diken rinner ut i Södra Stadsfjärden. Södra Stadsfjärden står i
förbindelse med havet via broöppningarna i vägbanken från Vasa till
Sundom. Den mindre öppningen i vägbanken mellan Vasa centrum
och Vasklot är vid medelvattenstånd cirka 50 m² och den större öppningen i vägbanken mellan Vasklot och Myrgrund är på motsvarande
sätt cirka 570 m².
Södra Stadsfjärdens areal är cirka 16 km2, medeldjupet är uppskattningsvis 1,2 m och vattenvolymen cirka 19,2 miljoner m3. Dess avrinningsområde har en totalareal på cirka 700 km2 och består av följande delområden:
- Toby å
- Solf å
- Gamla Vasa kanal
- övrigt område
506 km2
140 km2
30 km2
25 km2
Hela områdets genomsnittliga årsavrinning är 250 mm, den genomsnittliga avrinningen är 8 l s-1 km-2, medelvattenföringen 5,6 m3 s-1
och den teoretiska genomströmningstiden 40 dygn. Fördelningen av
strömningarna längst inne i Södra Stadsfjärden är dock ännu inte
känd.
Södra Stadsfjärden blir årligen cirka 20 mm grundare till följd av
landhöjningen och igenslamningen. Speciellt Toby ås och Solf ås
mynning är så igenslammad att området delvis är torrt vid havets teoretiska medelvattenstånd. Havsbottnen ligger som högst från Toby ås
mynning mätt på 0...1,5 km avstånd och från Solf ås mynning på
0...0,9 km avstånd, där vattendjupet vid medelvattenstånd är 0...30
cm. Det mycket grunda området sträcker sig till linjen Petskäret - Rövarskäret. Området med mycket tät vattenvegetation avgränsas
ganska exakt av en linje, där vattendjupet vid medelvattenstånd är
1,0 m. Längre ut glesnar vegetationen. Vid ålinjernas förlängningar
på en sträcka av ungefär en kilometer finns det en smal remsa som
4
är fri från vattenvegetation även på sommaren på grund av tidigare
muddringar och vattenströmmarna.
Längst inne i Södra Stadsfjärden på ett cirka 4 km2 stort område är
djupet under 1,0 m. Slam- och leravlagringarna är cirka 10 m tjocka.
På andra ställen i Södra Stadsfjärden finns det 8 - 11 m slam och
lera, och i närheten av Vasklot är avlagringarna 6 - 9 m tjocka. De
översta slamavlagringarna innehåller fast substans som åarna fört
med sig och organisk substans som härrör från vegetationen. Djupare ned finns det tjockt med sediment från Litorinatiden med hög halt
svavel och organisk substans, dvs. alunjord. Under detta skikt finns
det lera som avlagrats under Ancylustiden och därunder lagrad lera
från ishavet och morängrus samt berg, som är grå porfyrisk biotitgranit.
Toby å
Hela vattendraget är mera allmänt känt under namnet Laihela å. Eftersom åns nedre lopp, som påverkas av det planerade muddringsföretaget i mynningen, i alla fall är mera känt under namnet Toby å, används här detta namn. Toby å börjar på gränsen mellan Laihela och
Ilmola kommuner och mynnar ut längst inne i Södra Stadsfjärden cirka 7 km sydost om Vasa stad. Avrinningsområdets areal är 506 km2,
varav 32 % är åker och 0,04 % vattenområden. Åns huvudfåra är cirka 60 km lång. I åns mynning är höjdskillnaderna små och stränderna
flacka, och därför finns det stora områden som kan bli översvämmade. Översvämningsområdena omfattar sammanlagt cirka
1 500 hektar.
Invallningen i åns nedre lopp påbörjades i slutet av 1940-talet och
avslutades 1970-talet. Sammanlagt 474 hektar är invallade, och de
hålls torra med hjälp av två pumpstationer. Torrlagda områdena är
huvudsakligen sur alunjord, och därför är det vatten som pumpas ut i
Toby å för det mesta mycket surt.
Det finns nästan inga sjöar inom Toby ås avrinningsområde. Variationerna i åns vattenföring är mycket stora. En tydlig flödestopp inträffar vid snösmältningen i senare delen av april och i början av maj, då
den största vattenföringen under åren 1972 - 1991 har varit över 100
m3 s-1. Dessutom varierar vattenföringarna avsevärt också under korta perioder under hela året.
I Toby å finns en observationsplats för vattenföringen, Karkmo pegel,
som ligger cirka 10 km uppströms från åmynningen. Vid observationsplatsen är avrinningsområdet 433 km2 och sjöprocenten 0,04.
På basen av en frekvensanalys av vattenföringsobservationerna i
Karkmo och förhållandet mellan avrinningsområdena får man följande värden för vattenföringen i Toby å (inom parentes anges en tidigare frekvensanalys, värden från år 1984):
5
HQ1/20
MHQ
MQ
MNQ
NQ1/20
94
48
4,3
0,2
0
(65)
(40)
(3,8)
(0,3)
(0,1)
m3/s
"
"
"
"
Upplagringen på översvämningsområdena samt förbiströmningslederna minskar i någon mån det verkliga värdet för HQ1/20 i Toby ås
nedre lopp i själva åfåran. Den frekvensanalys som gjorts tidigare
har gett alltför låga värden för högvattenföringar.
Solf å
Källflödena av Solf ås två huvudgrenar ligger på gränsen till Malax
kommun och i nordvästra delen av Laihela kommun, och grenarna är
totalt 10 km respektive 17 km långa. Nästan hela avrinningsområdet
befinner sig inom Korsholms kommun. Ungefär en kilometer från havet rinner Munsmoströmmen ihop med Solf å. Något ovanför Munsmoströmmens anslutningspunkt finns en pumpstation, med vilken
dräneringsvatten pumpas upp från det cirka 170 ha stora invallade
området till höger om Solf å. Till nedre delen av Munsmoströmmen
pumpas vatten från två invallningsområden till höger och vänster om
ån. Områdenas areal är sammanlagt cirka 180 ha. Till övre delen av
Munsmoströmmen kommer det dräneringsvatten från den torrlagda
Söderfjärden, som omfattar 2 300 ha. De lägsta områdena i Söderfjärden dräneras genom att pumpa (ca 1 750 ha) och de högre områdena via nackdiken (ca 800 ha). Arbetena inom invallningsområdena
utfördes huvudsakligen på 1960- och 1970-talet.
Solf å har ett cirka 100 hektar stort översvämningsområde. Åns hela
avrinningsområde har en areal på 139,6 km2, varav cirka 35 % utgörs
av åkrar.
Den årliga fördelningen av vattenföringarna i Solf å liknar i hög grad
situationen i Toby å. Korttidsvariationerna i vattenföringarna är emellertid ännu större i Solf å än i Toby å. Flödestoppen på våren är tydlig, men höga vattenföringar har dessutom observerats under högsommaren och senhösten.
I Solf ås övre lopp finns en observationsplats för avrinning, vars avrinningsområde är 26,8 km2 och sjöprocent 0. På basen av en frekvensanalys av avrinningsobservationerna och förhållandet mellan
avrinningsområdena får man följande värden för vattenföringen i Solf
å (inom parentes anges en tidigare frekvensanalys, värden från år
1984):
HQ1/20
MHQ
MQ
MNQ
NQ1/20
29,7
17,2
1,3
0,01
0
(20)
(10)
(1,0)
(0,01)
(-)
m3/s
"
"
"
"
6
Vattenkvalitet
Toby å och Solf å
Variationerna i vattenkvaliteten i Toby å och Solf å är påfallande stora, vilket är karakteristiskt speciellt för belastade rinnande vattendrag.
Syrehalterna hålls dock i allmänhet höga i åvatten tack vare den syrepåfyllning som strömningen medför. Variationerna i syrehalt i Toby
å och Solf å och de därigenom tidvis förekommande mycket låga halterna är ett tecken på stark syreförbrukande belastning och dåligt tillstånd i åarna. Syrehalterna har varit låga också under tiden med öppet vatten. Dessutom är åarnas hygieniska tillstånd dåligt.
Halterna av totaltkväve har också varit höga i Toby å och Solf å.
Dessutom har det i båda åarna observerats uppseendeväckande
höga enskilda kvävehalter. Halten totalfosfor är däremot mycket nära
halterna i övriga åar i närområdet. Fosfor förekommer dock tidvis
också i mycket höga halter i Toby å och Solf å. Vattnets tillstånd har
dock blivit avsevärt bättre på grund av de vattenskyddsåtgärder som
har gjorts under de senaste tio åren. Årliga mätningar i Södra Stadsfjärden tyder på att i huvudsak fosforhalten varierar mellan 10 och 15
µg/l, men stiger ibland över 15 µg/l, till och med över 25 µg/l.
De genomsnittliga halterna av fast substans har varit av samma storleksordning som den genomsnittliga halten i åarna i södra Österbotten och klart lägre än till exempel i nedre loppet av Nurmo å och Lappo å. De stora variationerna i halterna är typiska speciellt för åvattnen
i Österbotten.
Ett kännetecknande drag för Toby å och Solf å är också den stora variationen i vattnets surhet. Vattnet i åarna är tidvis nästan neutralt,
men på grund av surt dräneringsvatten har åvattnets pH regelbundet
varit bara 4,2 – 4,3. Det aritmetiska medeltalet av alla pHobservationer som varit med i granskningen är 4,8 i båda åarna, vilket är kännbart lägre än i övriga åar i södra Österbotten eller i
strömmande vattendrag i allmänhet. Även ledningsförmågan i åarna
är hög. I Toby å är ledningsförmågan i genomsnitt 3 - 5 och i Solf å
hela 5 - 10 gånger större än till exempel i Kyro älv, Lappo å och Nurmo å. Detta antyder inverkan av koncentrerat dräneringsvatten och
direkt belastning från jordbruket och att havsvatten eventuellt kommer in i åarnas nedre lopp. De gjorda vattenskyddsåtgärderna har
förbättrat vattenkvaliteten under de senaste åren.
Vattnet i Toby å och Solf å är brunt. Vattnet har höga färgvärden,
speciellt på sommaren och hösten, då färgvariationen dessutom är
påfallande stor. Medeltalen för vattnets färgvärden motsvarar någorlunda värdena i närområdets andra åar, men både de lägsta och de
högsta observationerna avviker klart från observationerna i de närliggande åarna. De substanser som följer med i det sura vattnet fälls effektivt ut och därför är vattnet i Toby å och Solf å tidvis mycket klart.
Vattnets kemiska syrebehov är i genomsnitt något lägre än i de närliggande åarna och i jämförelse med övriga faktorer är dess variation
7
relativt liten. Humus och myrjord torde ha en ganska liten andel i belastningen på Toby å och Solf å.
Södra Stadsfjärden
De viktigaste faktorer som påverkar belastningen i Södra Stadsfjärden är Toby å och Solf å samt det havsvatten som strömmar in genom öppningarna i Vasklotbroarna. I Toby å släpps vatten ut från Laihela avloppsreningsverk. Det strömmar in mycket havsvatten i Södra
Stadsfjärden, när havsvattenståndet stiger snabbt, och detta inverkar
för det mesta på områdena i närheten av Vasklot. Havsvattnet är av
god kvalitet och det har mera en utspädande än en belastande effekt
på Södra Stadsfjärden.
Övriga belastningskällor har endast en liten betydelse jämfört med
åarna. Från den på området belägna avstjälpningsplatsen rinner
främst kväveföreningar ut i Södra Stadsfjärden. Dessutom rinner
uppskattningsvis 700 personers avloppsvatten efter slambrunnsbehandling längs Ådran ut i Södra Stadsfjärden.
De viktigaste faktorerna, som påverkar vattenkvaliteten och belastningen i Toby å och Solf å och via dem också vattenkvaliteten och tillståndet i Södra Stadsfjärden, är att dräneringsvattnet från de sura
alunjordarna ökar surheten, näringshalten, färgen och ledningsförmågan i vattnet samt att punktbelastningen och den diffusa belastningen från jordbruket ökar näringshalten, färgen, ledningsförmågan
och det kemiska syrebehovet i vattnet.
Mängder av fast substans och näring som rinner från Toby å och Solf
å ut i Södra Stadsfjärden är närmare 3 300 ton per år, varav 2 670
ton härrör från Toby å och 616 ton från Solf å. Årsbelastningen av
kväve är cirka 560 ton, varav Toby ås andel är drygt 420 ton och Solf
ås andel knappt 140 ton. Från Toby å kommer 12 ton och från Solf å
5,2 ton fosfor, alltså sammanlagt drygt 17 ton per år. Övriga belastningskällor saknar betydelse jämfört med dessa värden.
Den tidsmässiga fördelningen av belastningen följer variationerna i
vattenföringen. Substanstransporten är betydligt större i april-maj
samt oktober-november än under andra perioder. Kväve- och fosfortransporten fördelar sig huvudsakligen på samma sätt. Våravrinningens andel av totalbelastningen är därmed ungefär hälften.
Södra Stadsfjärden bildar ett område där sötvatten, som nästan uteslutande kommer från Toby å och Solf å, och havsvatten blandas.
Vattenkvaliteten beror på åarnas vattenföringar och vattenkvalitet
samt havsvattenstånd. Södra Stadsfjärdens tillstånd och vattenkvalitet har hållit sig någorlunda oförändrade åtminstone under de två senaste decennierna.
Södra Stadsfjärden är till största delen havsområde, där åvattnet
snabbt späds ut. Andelen sötvatten är i genomsnitt ganska liten, och
8
under hög vattenföring kommer det endast då och då kortvariga impulser med sötvatten som höjer andelen avsevärt.
Variationerna i ledningsförmåga, salinitet och pH har i det närmaste
varit de samma vid alla observationsstationer i Södra Stadsfjärden,
både längst inne i fjärden och i närheten av Vasklotbroarna. Medeltalen visar att områdena i närheten av Vasa centrum har mera havskaraktär. Variationsintervallet tyder dock på att sötvattensimpulserna i
samband med stora vattenföringar och lågt havsvattenstånd har inverkan på hela Södra Stadsfjärden. Speciellt det åvatten, som tränger fram under isen från fjärdens inre del, fyller hela fjärden. Som
högst har vattnets salthalt varit cirka 5 %, vilket är ett typiskt salinitetsvärde inom hela Kvarken-området.
Södra Stadsfjärden är öppen och grund. Vindarna blandar effektivt
om vattnet, när vattnet är öppet. Syrehalterna, med undantag av vinter, har varit höga och den mycket kraftiga syreförbrukningen kompenseras genom syrepåfyllning ur luften. Dessutom ökar alg- och annan växtproduktion syremängden i vattnet. Under isen sjunker halterna däremot regelbundet till en låg nivå, och när halten har varit som
lägst, har den i närheten av fjärdens innersta del varit under 1 mg l -1
och vid övriga observationsstationer 2,3 – 4,8 mg l-1. Det finns en stor
syreförbrukningspotential i åvattnet samt i det mjuka bottensedimentet, och verkningar därav märks just på vintern.
Effekten av omblandningen märks tydligt, när rikligt med bottenmaterial blandas in i vattnet i Södra Stadsfjärden vid blåsigt väder. Detta
framkommer speciellt som höga momentana fastsubstanshalter, och
det kan också observeras visuellt. De högsta fastsubstanshalterna
observeras också främst när det är öppet vatten. I det här materialet
har fastsubstanshalten som högst varit 36 mg l-1, vilket är betydligt
lägre än i åvattnet. Enligt vissa observationer har det dock förekommit fast substans som mest närmare 100 mg l-1. Substanserna sjunker mycket snabbt till bottnen, och därför är topparna kortvariga och
man kan endast slumpmässigt observera dem i samband med rutinkontroller.
Södra Stadsfjärden är alltså ett område, där sött åvatten och salt
havsvatten blandas. Det kan tydligt räknas som havsområde, där en
relativt liten mängd åvatten i förhållande till volymen nästan hela tiden
blandas in. Stora variationer i vattenkvaliteten förorsakas dock av att
sötvattensimpulser uppstår i samband med höga vattenföringar och
lågt havsvattenstånd samt att bottenmaterial blandas in i vattnet under blåsiga dagar vid öppet vatten. Tidvis är det nästan enbart sötvatten i fjärden eller åtminstone sötvattnets inverkan märks tydligt i alla
delar av fjärden. Vid andra tidpunkter påminner Södra Stadsfjärden,
med undantag av området längst inne i fjärden, om de mera öppna
havsområdena i närheten.
9
Fiskbestånd och fiskerihushållning
Södra Stadsfjärdens betydelse som lekområde har försämrats ända
från 1960-talet. Försurning till följd av årensningar och torrläggningar
samt byggandet av Myrgrund invallning på 1970-talet ändrade fjärdens karaktär på ett avgörande sätt och fångsterna av vårlekande
fisk sjönk drastiskt. För ett århundrade sedan var Södra Stadsfjärden
ett viktigt lekområde för braxen.
Numera kommer det en liten mängd av bland annat gädda, braxen,
abborre och id in i Södra Stadsfjärden på vårarna. Det är sannolikt att
en liten mängd nors också leker i fjärden. Yngeltätheterna har tydligen varit låga och ytterligare har dödligheten varit hög på grund av
stark försurning och speciellt av riklig sedimentation.
Enligt den fiskeriekonomiska kontrollen som genomförts vid Södra
Stadsfjärden har den rikligaste fångsten vid öppet vatten bestått av
mört, id, abborre, gädda, sik och strömming och de minsta fångsterna
av braxen, gös och harr. När vattnet har varit istäckt, har fångsten varit avsevärt mindre. Man har fått endast några abborrar, gäddor och
lakar. Yrkesfisket inom Södra Stadsfjärden är tydligt minst jämfört
med andra delområden utanför Vasa. Man fiskar huvudsakligen i december, januari, februari och mars, men även ganska mycket under
sommarmånaderna.
Enligt fångstuppföljningar av fritids- och husbehovsfisket var de mest
vanligaste fångstredskapen nät, kastspö och metspö. Fångstmängder har varit någorlunda av samma storlek under årens lopp. Det fiskades mest under sommarmånaderna, medan i april och november
inte alls.
Bottenfauna
I Södra Stadsfjärden (forskningspunkten drygt en kilometer österut
från Myrgrunds bro) är artantalet bottenfauna litet (mindre än 10 arter/grupp), men individtäthet och antalet arter har ökat jämfört med situationen år 1996. År 2001 var de största grupperna dock fjädermyggslarv som har nytta av vattnets nedsmutsning samt glattmask,
som huvudsakligen har svarat för ökning av individavtal.
Växtlighet
Södra Stadsfjärdens innersta del hör till ett riksomfattande program
för skydd av fågelsjöar och fågelrika havsvikar. Den hör även till nätverket Natura 2000.
Södra Stadsfjärdens innersta del täcks av mycket tät vattenvegetation. Den enhetliga och täta växtligheten sträcker sig till samma nivå
som Munsmo hamn och Nya Sunnanviks sydspets. Vegetationen
sprider sig långsamt mot väst. Hård sedimentation i ån tillsammans
med landhöjning och tät vegetation skapar hela tiden lämplig livsmiljö
både för sjösäv och för vass. Förutom sjösäv förekommer havssäv.
10
Inom området där förlängningsfårorna planeras och på andra områden som är fria från växter med luftskott växer i allmänhet gul näckros och vit näckros. Gul näckros har hela tiden brett ut sitt växtområde medan mängden av vita näckrosor minskat. Detta tyder på att
livsmiljön har blivit mera ogynnsam för vit näckros.
Andra vattenväxtarter, närmast flytbladsväxter eller submersa växter,
på området med tät vegetation är: trubbpilblad, vanlig igelknopp, flotagräs, ålnate, lånke, blåsört, kransslinga och hästsvans. Dessutom
har man i samband med olika kartläggningar påträffat rörflen, knappsäv, trådtåg, topplösa, missne och mannagräs, vilka närmast kan
klassificeras som strandväxter.
En smal zon med vass omger också en stor del av de övriga stränderna vid Södra Stadsfjärden. Även andra nämnda arter påträffas här
och där på fjärdens stränder.
Fågelbestånd
Södra Stadsfjärdens innersta del ingår i det riksomfattande skyddsprogrammet för fågelsjöar och fågelrika havsvikar, vilket är fastställt
av statsrådet samt i Natura 2000 -programmet. Södra Stadsfjärden är
även i fråga om häckfåglar en internationellt värdefull fågelsjö. Den
hör till FINIBA-området.
Södra Stadsfjärden har en viktig betydelse som ett rastområde för
flyttfåglar, speciellt för bläsand, kricka, gräsand, stjärtand, brunand,
vigg och sothöna. Under den bästa vårflyttningstiden, till exempel år
1989 fanns det 2 500 vattenfåglar på fjärden, av vilka nästan 600
sångsvanar. På höstarna är antalen fåglar ännu större.
Södra Stadsfjärdens stora vassområden är av stor betydelse för
många insektätande fåglar bland annat som lämplig plats att samla
behövlig reservnäring inför flyttningen. Vassen är en omtyckt övernattningsplats för många arter. Stare, sädesärla och ladusvala är
kända för att övernatta i vassen. Förr kunde till exempel antalet starar
som övernattade i vassen stiga upp till 20 000 individer. De nuvarande mängderna är högst en fjärdedel av tidigare mängder.
Beskrivning av företaget
Muddringen
Toby å förlängs genom att muddra en ca 1,85 km lång förlängningsfåra och Solf å genom att muddra en ca 2,0 km lång förlängningsfåra.
Fårorna börjar vid de befintliga invallningarna: Toby ås förlängningsfåra vid pålen 47+50 och Solf ås förlängningsfåra vid pålen 23+00.
Fårorna grävs litet slingrande och grävningen slutar på djupkurvan
1,0 m, dvs. utanför den nuvarande zonen med tät vegetation. Första
alternativet är att muddringen utförs som grävning från isen på vintern. Om vinterarbetet inte är möjligt beroende av omständigheter,
används sugmuddringsteknik och då genomförs arbetet från början
11
av augusti till slutet av den isfria perioden. För sugmuddringen behövs de båda avtalade uppläggningsområdena. Med grävning från
isen räcker det sydligaste området till.
Toby ås förlängningsfåras längd från strandlinjen är 1 850 m. Balanslinjens lutning (I) är 0.00 och djup N60 -2,00 m. Fårans bottenbredd är
15,0 m medan sidoslänternas lutning är 1:5. Mängden av muddringsmassor är 42 000 m3.
Solf ås förlängningsfåras längd från strandlinjen är 2 100 m. Balanslinjens lutning (I) är 0.00 och djup N60 -2,00 m. Fårans bottenbredd är
10,00 m medan sidoslänternas lutning är 1:5. Mängden av muddringsmassor är 38 000 m3.
Eftersom alldeles raka fåror inte passar in i landskapet, speciellt inte
på ett fågelskydds- och rekreationsområde som detta, muddras förlängningsfårorna med krökar på det grunda våtmarksområdet. I huvudsak börjar ett område med öppet vatten och glesare växtlighet när
bottennivån underskrider ca -1,00 m. På området, som är lika djupt
som detta, muddras fårorna raka, eftersom krökarna ändå inte skulle
synas i landskapet. Krökarna har planerats så att mängden av muddringsmassorna ökar endast i en liten omfattning och fårornas vattenledningsförmåga inte nämnvärt minskar. Krökar används i Toby ås
förlängningsfåra på pålavsnittet 35+00...46+00 och i Solf ås förlängningsfåra på pålavsnittet 12+50...20+50.
Ytterligare grävs bassänger dvs. åfårans breddningar som även fördjupas litet vid Toby och Solf ås förlängningsfåror och från varje bassäng muddras två ca 150 meter långa sidofåror. På detta sätt försöker man förhindra slamtransport till öppet vatten. Med hjälp av bassänger förbättras även förlängningsfårorna att passa bättre in i landskapet, eftersom de skär sönder det intryck av att fåran är rak i den
öppna viken.
Tre bassänger i Toby ås förlängningsfåra grävs så att balanslinjens
djup är N60 -1,00 m. Mängden av muddringsmassor är 17 000 m3.
Två bassänger i Solf ås förlängningsfåra grävs så att balanslinjens
djup är N60 -1,00 m. Mängden av muddringsmassor är 8 000 m3.
Toby ås bassäng på pålavsnittet 46+00...47+50 breddar den fåra
som syns öppen vid medelvattenstånd från 30 m till 80 m. De andra
bassängerna placeras på de ställen där igenslamningen nu är som
värst, dvs. på pålavsnittet 39+50...41+00 och på pålavsnittet
33+50… 35+00. De breddar den öppna delen vid medelvattenstånd
från 30 m till 60 m. Alla av dessa men speciellt den som nämns här
först har betydelse för kvarhållningen av den fasta substans som åarna för med sig. Solf ås bassäng placeras i åmynningen på pålavsnittet 20+50...22+00 och den breddar den öppna delen från 20 m till 30
m. De andra bassängerna är belägna på pålavsnittet 11+00… 12+50.
De bassänger som ligger alldeles vid åmynningen ger också utrymme för isflak i samband med islossningen. Senare, ifall det visar sig
12
att breddningsstället fungerar bra vid sedimenteringen, kan breddningen utvidgas till en egentlig sedimenteringsbassäng.
I Toby ås förlängningsfåra muddras sex skilda sidofåror, med hjälp av
vilka man försöker sprida strömmen ut mot vegetationszonen. Sidofårorna muddras på båda sidorna av Toby ås förlängning så att det utgår två sidofåror från varje bassäng i 45° vinkel i förhållande till huvudströmriktningen. I Solf ås förlängning muddras en sidofåra på
båda sidorna av den bassäng som ligger vid pålen 12+00 och endast
en på högra sidan av den bassäng som ligger vid pålen 21+00, eftersom det finns en vall på vänstra sidan. Sidofårorna muddras i 45°
vinkel i förhållande till huvudströmriktningen. Varje sidofåra är 50 m
lång samt bottenbredden är 15 m och bottennivån N60 -1,50. I landskapet syns de vid medelvattenstånd som 15 m breda öppna remsor.
Dessa grenar bryter intrycket av att fåran är rak och bildar skyddsplatser med öppet vatten för fåglarna.
Öster om Solf å från pålen 23+00 muddras en ca 0,7 km förlängning
till Sävviks isoleringsdike. Med denna fåra förbättras dräneringen i
odlingsområdet och skapas förbindelsen till Bolot stugby. Alla muddringsmassor transporteras till det sydligaste uppläggningsområdet.
Förlängning av Sävviks isoleringsdike grävs så att dess längd är 700
m. Balanslinjens lutning (I) är 0.00 och djup N60 -2,00 m. Dikets bottenbredd är 3,0 m medan sidoslänternas lutning är 1:3. Mängden av
muddringsmassor är 10 000 m3.
Utförande av arbetet
Muddringen utförs antingen genom sugmuddring eller genom grävning från isen. Sugmuddringsarbetet kan påbörjas från båda riktningarna: antingen från fjärdsidan från slutet av förlängningsfårorna eller
från åmynningen från början av förlängningsfårorna. För miljökonsekvenser är det ingen betydelse från vilket ställe man börjar. Där förlängningsfårorna slutar i fjärden är vattendjupet vid medelhavsvattenstånd cirka 1,0 m (botten N60 -1,25 m). Ifall mudderverket flottas ut till
arbetsplatsen via fjärden, får vattendjupet vid flottningen inte överstiga detta värde. Det skulle vara det bästa sättet att flotta mudderverket längs Toby å till arbetsplatsen. Flotten till mudderverket kan läggas ut i ån från bron vid riksväg 3 (bron vid motorvägen). Därifrån är
det cirka 2,7 km till det ställe i åmynningen där arbetet påbörjas. Vid
medelhavsvattenstånd kan man röra sig med en cirka 1,9 m djupgående flotte i ån. Flotten kan också flottas i delar (seriepontonflotte)
och monteras ihop först på arbetsplatsen.
För tryckrörslinjen spelar det inte heller någon roll var arbetet påbörjas. Ifall arbetet påbörjas från åmynningen, förlängs tryckröret vartefter arbetet framskrider. Ifall man börjar från fjärden, dras hela linjen
först ut genom sävbeståndet och linjen förkortas under arbetets gång,
när man närmar sig åmynningen. Vid muddringen av förlängningen
av Solf å kan tryckrörslinjen dras genom det sävbevuxna området eller längs stranden. Som längst kommer tryckrörslinjen att vara cirka 3
km.
13
Solf ås förlängningsfåra är dimensionerad med bottnen på nivån N60
-2,00 m. Sugmudderverket kan därför vid medelvattenstånd ha ett
djup på 1,7 m. Med beaktande av variationerna i havsvattenståndet
kan det optimala djupet vid arbetet i Solf ås förlängning vara högst
1,6 m, varvid mudderverket kan röra sig med en stabilitet på 93 ... 98
% vid muddringstidpunkten. I muddringsmassorna har en 40 cm
övermuddring beaktats, vilket ger ett visst mått av extra spelrum, varvid man i praktiken kan tillåta 1,8 m djup för mudderverket.
Om muddringen genomförs under vintertiden från isen, räcker endast
det södra uppläggningsområdet nr 1 på åns södra sida till för muddringsmassorna och det norra uppläggningsområdet nr 2 på åns norra
sida behövs inte. Om arbetet utförs som sugmuddring, behövs båda
uppläggningsområdena. Fördelen med att muddra under vintern är
också det att fiskarna sällan övervintrar i lågt vatten, i synnerhet då
när vattnet kan frysa ända ner till bottnen. Skopmuddringen från isen
utförs före fiskarnas lektid. Muddringens effekter på flytt- och häckfåglar beror på muddringens tidpunkt. Om arbetet utförs under vintern
mellan september och mars, störs fåglarna minst. Arterna kan även
ha nytta av vintermuddringen på två sätt. Eftersom strömningen i fårorna ökar efter muddringen, smälter också isen snabbare och mera
öppet vatten kommer fram och livsmiljön för flyttfåglarna blir mera
omfattande.
Deponering av muddringsmassorna
Två skilda uppläggningsområden är reserverade för placering av
muddringsmassor. Det södra uppläggningsområdet nr 1 innehåller en
del av det nuvarande invallningsområdet på vänstra sidan av Toby ås
mynning och det norra uppläggningsområdet nr 2 en del av det nuvarande invallningsområdet på högra sidan av Toby ås mynning. Båda
områdena ligger på kort avstånd samt helt utanför Natura 2000
-området. De nuvarande invallningarna utnyttjas, när uppläggningsområdena invallas.
Det södra uppläggningsområdet nr 1 på vänstra sidan om Toby ås
mynning är ett ca 18 ha stort område. Området tillhör den av AA, BB
och CC ägda fastigheten Ruthskog RNr 17:1 i Tölby by i Korsholms
kommun samt den av DD, CC och EE ägda fastigheten Enberg RNr
14:9 i Tölby by i Korsholms kommun. Området består av en björkskog som kan klassificeras som ekonomiskog. Inom området ryms ca
60 % av de muddringsmassor som uppstår genom sugmuddringen
på uppdämningshöjden +1,50. Om muddringen genomförs med
grävmaskin på isen, ryms muddringsmassorna i sin helhet på området. De gamla invallningarna kan användas som hjälp på ca två tredjedelar av områdets kanter. Området hör inte till fågelskyddsområdet
eller Natura 2000 -området.
Det norra uppläggningsområdet nr 2 på högra sidan om Toby ås
mynning är ett ca 11 ha stort område. Området tillhör den av forststyrelsen ägda fastigheten Risön RNr 1:70 i Vasa stad by i Vasa stad.
14
Området består av en björkskog som kan klassificeras som ekonomiskog. På området ryms ca 40 % av de muddringsmassor som uppstår genom sugmuddringen på uppdämningshöjden +1,50. Den gamla invallningen kan användas som hjälp i över hälften av områdets
kanter.
Med båda uppläggningsområdenas markägare har ingåtts avtal om
att områdena skall användas för uppläggning. I avtalen anges att
nyttjanderätten gäller i sex år för uppläggningsområdet nr 1 och fyra
år för uppläggningsområdet nr 2. Tiden för nyttjanderätten börjar
löpa, när områdena i och med pålningen övertas. Muddringen
genomförs under denna tid.
Bästa tiden för att inleda arbetena är årsskiftet, då områdena har pålats. Arbetena på uppläggningsområdena påbörjas med avverkning
och bortförning av nyttovirke. Det ris och träavfall som blir kvar efter
avverkningen bränns eller transporteras bort från uppläggningsområdet. Stubbar och liknande tas bort från de nya vallinjerna
på minst 5 m bredd. Efter uppläggningsområdenas röjning kan man
börja bygga skyddsvallarna. Massan till vallarna tas främst från insidan av det område som skall vallas in så att det blir en minst 10 m
bred orörd remsa mellan foten av den kommande skyddsvallen och
kanalen för intagning av massor. De områden, där ytdräneringens
samlingsdike eller kontrollbrunnens utloppsrör korsar kanalen, för intagning av massor lämnas ogrävda på minst 6 - 8 m bredd vid rördiket. I skyddsvallen vid kontrollbrunnen och nedanför lämnas också en
minst 10 m bred öppning, som fylls igen först när brunnens utloppsrör
har monterats. Tillskottsmassan för att förstärka de nuvarande vallarna kan tas från insidan av uppläggningsområdet bredvid invallningen
eller man kan transportera jorden från något annat ställe.
När de massor som lyfts upp på vallen har torkat tillräckligt, kan massorna formas till sin slutliga höjd och tvärprofil. I samband med
skyddsvallens utformning packas jordmassan omsorgsfullt samman
genom att köra med en tung banddriven maskin på vallen under arbetet. Vallen på högra sidan av Toby å måste få ett minst 3,0 m brett
krön så att man vid behov kan trafikera längs vallen. Ytdräneringen
på uppläggningsområdet nr 1 kan göras efter att området har torkat
tillräckligt.
Vid eventuell sugmuddring utförs ännu följande åtgärder. För att avtappa sugmuddringsvattnet från uppläggningsområdet byggs en
överströmningsbrunn med Ø 1000 mm utloppsrör. Till överströmningsbrunnen ansluts två överfallsrännor, som leder det klarnade
sugmuddringsvattnet till brunnen och vidare längs utloppsröret till
Toby å. Överströmningsbrunnen byggs så att det vatten, som blir
kvar när muddringen är färdig, kan avlägsnas till exempel genom att
demontera överströmningsbrunnen stegvis. Ifall växtdelar kommer
upp till vattenytan på uppläggningsområdet, kan man lägga ut en
flytande bom kring brunnen. Det kan också bli nödvändigt att ta bort
det flytande materialet maskinellt. Förflyttningen av maskinen över ån
ordnas med en motoriserad flotte. När allt vatten från uppläggnings-
15
områdena har avletts och området har torkat tillräckligt, jämnas de
upplagda massorna ut och kalkas. Likaså jämnas de upphöjda
skyddsvallarna ut enligt markägarens önskemål. Vid behov grävs nya
tegdiken för att garantera, att vattnet avleds från massornas ytskikt.
De områden, där massorna från sugmuddringen läggs upp, är till skada för landskapet under en lång tid ifall inga specialåtgärder vidtas,
speciellt när muddringsmassorna till stor del är s.k. alunjord. Det tar
lång tid för massorna att torka och även sedan massorna torkat försuras de för en lång tid och erbjuder en växtplats endast för tynande
växter. För att uppläggningsområdena skall torka snabbare, ytdräneras de enligt en särskild plan. Ytdräneringen utförs något under den
nuvarande ytjorden på sommaren innan massorna placeras på området. Dräneringssystemet hålls stängt medan sugmuddringsarbetet
pågår. Avvikande från ytdräneringsplanen märks grusögonen inte ut
med störar, eftersom det är svårt att få dem att hållas upprätta, när
muddringsmassorna pumpas. I stället för att efteråt öppna grusögonen genom muddringsmassorna och fylla på mera grus lägger man
en ungefär halvmeters grushög vid grusögat. Dräneringen kan öppnas sedan muddringen blivit färdig, varvid den börjar torka massorna
genom hela tjockleken redan samma vinter och följande vår. Tack
vare snabb dränering kan man röra sig ovanpå massorna redan följande sommar, då de kan jämnas ut och kalkas. Eftersom det inte
finns några tidigare erfarenheter av ytdränering under en längre period, kan det hända att dräneringssystemet täpps till i samband med
att muddringsmassorna torkar, speciellt när de innehåller stor mängd
av finkornigt material, och därför finns det beredskap i planen för att
gräva öppna diken som efterbehandlingsåtgärd på uppläggningsområdet. Ytdräneringen görs inte på det uppläggningsområde som
ägs av forststyrelsen, eftersom ägaren har så önskat.
Muddringsmassorna kalkas med så mycket kalk som behövs för att
fylla neutraliseringsbehovet. Enligt laboratoriebestämningar behövs
för dessa massor i genomsnitt 10 kg/m3. Vid torrläggning av skogsmark i normalt fall kommer ett ungefär halvmetertjockt skikt på uppläggningsområdet i kontakt med luften dvs. avger surhet, varvid kalkningsbehovet är cirka 50 t/ha. För att neutraliseringen skall bli effektiv
sker kalkningen i två steg under de två somrar som följer efter muddringen. Kalken blandas med muddringsmassorna i ytskiktet. Kalkningen hindrar att den extra surhet som muddringsmassorna innehåller kommer ut i vattendraget. För det andra håller kalkningen muddringsmassornas pH på en sådan nivå att de näringsämnen som finns
i massorna snabbt blir tillgängliga för växterna. För det tredje försvårar kalkningen utlösningen av tungmetaller ur massorna. Kalkningens
effekter följs upp som en del av programmet för uppföljning av vattenkvaliteten.
Tack vare ytdräneringen och kalkningen återanpassas uppläggningsområdet till landskapet ganska snabbt. Sannolikt kommer det att återfå en del naturlig växtlighet redan på sommaren efter muddringen.
Senast därpåföljande sommar kommer uppläggningsområdet att vara
16
täckt kraftigt med hö och gräs. Då kan man plantera skog eller lämna
området att beskogas på naturlig väg.
Företagets kostnader
Företagets totala kostnadsförslag är 1,05 miljoner euro och nyttan
uppskattad i pengar 1,52 miljoner euro. Kostnadsandelen av statsinrättningar 46 000 euro har minskats från de totala kostnaderna. För
de återstående 1,004 miljoner euro kan högst 90 % fås från de anslag som staten har reserverat för vattendragsarbeten, dvs. för
903 600 euro. För de lokala nyttohavarna blir kvar 100 400 euro av
finansieringen.
De viktigaste åtgärderna och kostnaderna är följande:
- muddringar
- det södra uppläggningsområdet nr 1
- det norra uppläggningsområdet nr 2
- kompensationer
- uppföljningsprogram
- övervakning
- bruks- och sammanlagda kostnader
345 000 euro
268 100 euro
164 200 euro
50 000 euro
32 000 euro
3 000 euro
187 700 euro
Företagets inverkan
Vattenföringar och vattenstånd
Toby ås och Solf ås förlängningsfåror är relativt raka, vilket ökar
strömningen speciellt under flödestoppar. Fårans tvärsnittsareal ökar
vid alla observationspunkter, vilket saktar ner strömmandet jämfört
med en situation, varvid samma vattenmängd ska strömma ut genom
en mindre öppning vid åmynningen mot förlängningsfåran.
Muddringarnas inverkan i sin helhet på sedimentbelastningen i det
öppna vattnet kan uppskattas att vara relativt liten, eftersom åarna
och därmed också förlängningsfårorna strömmar relativt sakta den
största delen av året, och vid sydlig vind är strömmandet från Södra
Stadsfjärden mot sydost relativt kraftigt. Landhöjningen förblir fortfarande den största uppgrundande faktorn tillsammans med nedbrytning av växtlighet som orsakar igenslamning.
Vattenkvalitet
Muddringarna har ingen långvarig inverkan på åns näringsbelastning.
Muddringen ökar tillfälligt sedimentbelastningen inom muddringsområdet och dess näromgivning. Genom att välja en sådan muddringsteknik som förorsakar mindre sedimentbelastning både under muddringen och under uppläggningen (skopmuddring) samt rätt muddringstid (vinter, muddring på isen) kan problemen minskas.
Tungmetaller, som har blivit upplösta i vattnet i samband med kortvariga muddringar, påverkar inte fiskbeståndet. Detta beror på grum-
17
lingens kortvarighet och dels på det att fiskarna undviker grumliga
vattenområden. Även vattnets pH-värde återställs inom några veckor
eller ett par månader efter muddringen. När muddringen utförs från
isen mitt i vintern och uppläggningen planeras noggrant, kan man redan på förhand betydligt förhindra att faunan skulle bli utsatt för skadliga ämnen. Halterna av de 17 mest betydande metallerna är klart
under de gränsvärden som presenteras i SAMASE-rapporten och 11
prov även under rapportens riktvärden.
Fiskbestånd och fiskerihushållning
Buller, vattnets grumling och eventuell urlakning av gifter (t.ex. H2S)
till följd av muddringarna fördriver fiskar under arbetens gång. De
skador som muddringarna förorsakar fiskarna beror främst på vattnets grumling. Fasta partiklar påverkar fisken direkt genom att döda
den, försvaga dess tillväxt och motståndskraft mot sjukdomar osv.
Partiklar stör utvecklingen av fiskens rom eller yngel eller till och med
förhindrar den helt. Vattnets grumling förändrar fiskens naturliga
vandring och rörelse. Förändringarna i bottenfaunan har både direkta
och indirekta effekter på fiskbeståndet. Fiskvandringen försvåras huvudsakligen därför att grumlingen och halten av fast substans samt i
någon mån halten av tungmetaller sannolikt ökar.
Vattnets grumling försvårar fisket. Fiskbeståndens och fiskfångsternas storlek påverkas även av många andra faktorer. Södra Stadsfjärden är inte något betydande fiskeområde. Man utövar inte yrkesfiske
inom området och även fritidsfisket är föga. Konsekvenserna i fråga
om fisket kommer fram med dröjsmål förutom inom närområdet också längre ute.
Fördelen med att muddra på vintern är att fiskarna sällan övervintrar i
lågt vatten, i synnerhet då när vattnet kan frysa ända ner till bottnen.
Skopmuddringen från isen utförs före fiskarnas lektid. Sugmuddringen är en lite större risk för fiskbeståndet i närheten av åfårorna än
muddringen från isen.
Den fiskyngelproduktion som fortfarande finns i Södra Stadsfjärden
består i praktiken enbart av arter som leker på våren och försommaren (främst nors, strömming, stubb). När muddringen påbörjas i början av augusti, kan ynglen redan simma och flytta sig bort från de
mest uppgrumlade områdena. Dessutom är yngelproduktionen koncentrerad till de västra och sydvästra stränderna av Södra Stadsfjärden, som ligger långt borta från muddringsplatsen, och muddringens
effekter når dit bara i undantagsfall i större omfattning än naturlig
grumling. Grumlingen skadar inte vuxna fiskar. De arter som förökar
sig är av ringa ekonomisk betydelse.
Det sura avrinningsvattnet är den viktigaste orsaken till att fiskyngelproduktionen är liten i Södra Stadsfjärden. Det sura avrinningsvattnet
är i sin tur främst en följd av tidigare dräneringar på alunjordar. Åvattnets surhet är av speciellt stor betydelse i maj och juni. Under denna
period, om vattenföringen är stor, fylls tidvis hela Södra Stadsfjärden
18
med surt vatten, speciellt om havsvattenståndet är lika lågt som det
brukar vara i maj och juni. Problemet förvärras allra mest av Myrgrunds vägbank, som leder tvärs över fjärden, och trots de stora broöppningarna begränsas neutraliserande havsvatten från att komma in
i fjärden. Den sammanlagda effekten för yngelproduktionen är dubbelriktad: å ena sidan fördröjs och/eller störs invandringen av lekande
fisk till fjärden, å andra sidan om leken i övrigt lyckas kan surheten
förstöra romkornen och/eller fiskynglen. Dessa grundläggande omständigheter förblir oförändrade även om förlängningsfårorna muddras.
Förlängningsfårornas muddring förändrar i någon mån strömningsförhållandena i fjärden. Muddringen kan medföra att det sura åvattnet
leds via förlängningsfårorna längre ut i fjärden och därigenom kan
åvattnet oftare än nu komma att nå de områden som nu upprätthåller
en viss fiskyngelproduktion. Därför har man i planen reserverat
50 000 euro för fiskeriekonomiska kompensationsåtgärder.
Kompensationsåtgärder som vore realistiska i förhållande till företagets effekter är regionala kalkningar eller utplanteringar. Regionala
kalkningar kunde utföras i skyddade vikar, där vårlekande fiskarters
yngelproduktion inte lyckas på grund av surheten. I Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets sammanfattande rapport om utredningen av
fiskbeståndet konstateras dock att det tills vidare inte finns några
tecken på att fiskarna hittar dessa kalkade vikar. Ifall fisken hittar
dessa vikar, kunde de fungera som första uppfödningsplats för yngel,
som därefter kunde sprida sig över hela Södra Stadsfjärden, när perioden med surt vatten tagit slut. I fråga om utplanteringar konstateras i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets utredning av fiskbeståndet
följande: "Södra Stadsfjärdens pH stiger i juni vanligtvis till en så hög
nivå att surheten inte skadar fiskarna. Ifall försträckta yngel av vårlekande fisk planteras ut i fjärden då, skulle fjärden fungera som en
naturnäringsdamm. Ynglen skulle kunna växa i fjärdens grunda, varma och näringsrika vatten till följande höst, då de skulle söka sig ut ur
fjärden. Det yngel som planteras ut kan vara vilken vårlekande fiskart
som helst eller flera fiskarter tillsammans. Genom utplantering av gös
kunde man kanske åstadkomma ett gösbestånd som förökar sig naturligt i Södra Stadsfjärden."
Växtlighet och bottenfauna
Muddringens inverkan på våtmarkernas vegetation, närmast på vass
och gul näckros, är endast marginell. Muddringen minskar vattenväxtlighetens areal. Muddringarna har skadlig inverkan på bottenfaunan inom muddringsområdet, men inte någon annanstans i området
kring åmynningen.
Fågelbestånd
Skador på fågelbeståndet består av två skilda delfaktorer; direkta eller indirekta konsekvenser på områdets naturvärden som muddringarna och uppläggningarna förorsakar samt de skador som sannolikt
19
ökande båttrafik förorsakar. Båttrafikens inverkan på fågelbeståndet
är närmast höga vågor och buller. Svallvågor förorsakar betydande
effekter på fågelbeståndet, speciellt under häckningstiden, då fågelbona utsätts för vågorna. Även naturliga vågor skadar och förstör
några bon, men det är klart att den ökande båttrafiken i någon mån
förstärker den skadliga inverkan.
Det förberedande arbete som måste utföras inom uppläggningsområdet, till exempel avlägsnande av träd och byggande av vallar, är av
ringa betydelse för fåglarna, eftersom dessa arbeten görs utanför vatten- och våtmarksområdet. Träden avlägsnas på senhösten och på
vintern, när det inte påverkar fåglarna. Finslipningsarbetena på uppläggningsområdets vallar och ytdräneringen med därtill hörande arbeten måste man utföra på sommaren för att marken skall bära maskinerna. Detta innebär åtminstone en viss störning för de häckande
sparvarna på det 30 ha stora åtgärdsområdet och i dess omedelbara
närhet längs Toby ås mynning samt för sjöfåglarna inom en cirka en
kilometer lång strandzon i närheten av uppläggningsområdena. I mån
av möjlighet lämnas större träd stående på denna strandremsa, ifall
detta anses vara till fördel för fåglarna.
Vid val av muddringstidpunkten har de häckande fåglarna beaktats.
När den egentliga muddringen påbörjas först 1.8, är sjöfågelungarna
tillräckligt stora för att kunna flytta sig undan sugmudderverket. Eftersom muddringen fortgår till slutet av november, störs de fåglar som
brukar rasta i samband med höstflyttningen något på grund av sugmuddringsarbetet. Det är främst bullret från mudderverket som är
störande för fåglarna. Hjälpmaskiner behöver användas bara ibland
på uppläggningsområdena och de är därför av liten betydelse. Bullret
inverkar mest på känsliga arter såsom gäss. Enligt fågelutredningen
har fjärden mindre betydelse för gässen som rastplats vid flyttningen
på hösten än på våren. Bullret från sugmudderverket är störande på
uppskattningsvis högst en kilometers avstånd från mudderverket.
Södra Stadsfjärden, till och med bara området längst inne i fjärden, är
i jämförelse med bullerområdet ett stort område och därför går det
bra att hitta en skyddad rastplats trots bullret. Dessutom finns det alternativa rastplatser i närheten på andra områden längs havsstranden. Grumlingen medan arbetet pågår skadar inte fåglarna. Om arbetet utförs på vintern, skadar det inte fågelbeståndet i nämnvärd grad.
De efterföljande arbetena innebär närmast de arbeten som utförs på
uppläggningsområdena. Arbetet omfattar utjämning, kalkning, eventuell dikning och andra dylika arbeten. Utjämningen och kalkningen är
det ändamålsenligt att utföra på sommaren. I övrigt går det relativt lätt
att utföra de här arbetena till exempel på vintern. Den störning dessa
arbeten medför är obetydlig för häck- och flyttfåglarna.
Den eventuella förändringen i strömningsförhållandena längst inne i
fjärden till följd av muddringen kan vara av central betydelse också
för fåglarna. De nuvarande strömförhållandena längst inne i fjärden
känns inte exakt. Fördelningen av strömmarna längst inne i fjärden
beror på vattenföringen i åarna, variationerna i havsvattenståndet och
20
topografin i det grunda sävbevuxna området och tillandningsområdet.
Topografin varierar åtminstone i någon mån årligen. Situationen
kompliceras ytterligare då vattnet är istäckt.
Avsikten med förlängningsfårornas muddring är att koncentrera den
största delen av strömmandet till de klara fårorna, varvid fårorna hålls
öppna och översvämningsproblemen minskar. Till följd av detta
minskar strömmen genom vegetationszonen och strömningshastigheterna alldeles i närheten av åmynningen avtar. Detta har eller kan
ha skadliga effekter för fåglarna.
När den sköljande strömmen genom vegetationszonen minskar, kan
detta försämra tillståndet i vegetationszonen och göra uppgrundningen och igenväxningen snabbare. Å andra sidan kommer det mindre
mängd fast substans och därigenom näringsämnen med åvattnet till
vegetationszonen, varvid effekten är den motsatta. Troligen är sköljningens betydelse större, varvid igenväxningen blir något snabbare i
den zon som nu har tät vegetation. Det kan tänkas att detta leder till
en förändring i näringssituationen och topografin, vilket som helhet är
till skada för vissa sjöfåglar. Dessutom kommer isfria ställen vid
åmynningarna och hål i isen i den grunda vegetationszonen att bildas
långsammare, vilket är till skada för fågelarter som kommer tidigt på
våren, exempelvis svanar, som använder hålen i isen som mat- och
rastplatser.
I åmynningarna och i fjärden muddras breddningar på det ställe där
igenslamningen är som värst främst för landskapets skull. Från
åmynningarna muddras sidofåror till det grunda sävbevuxna området.
På detta sätt leds en del av strömmen i förlängningsfårorna till den
sävbevuxna zonen så att sköljningen genom säven blir ungefär densamma som nu. Detta minskar i sin tur risken för att de olägenheter
som nämns ovan och som fåglarna lider av skall uppkomma till följd
av muddringen. Dessutom skapar muddringen av förlängningsfårorna, bassängerna och sidofårorna ett område med öppet vatten i fågelskyddsområdet, vilket till och med kan vara till fördel för fåglarna
genom att mångfalden ökar.
För att bygga uppläggningsområdena måste trädbeståndet avlägsnas
på ett ca 30 ha stort område som ligger inom invallningsområdena
vid Toby ås mynning. Hela detta område är björkskog som kan klassificeras som ekonomiskog. Området ligger i närheten av fågelskyddsområdet och fågelbeståndet är i området relativt mångsidigt.
Stora motsvarande områden blir dock kvar kring fågelskyddsområdet.
Dessutom görs områdets återgång till ekonomiskog snabbare genom
ytdränering och kalkning av uppläggningsområdena. Därför kommer
avlägsnandet av träden inte att skada fågelbeståndet nämnvärt.
Fastän några slags förändringar till följd av muddringen kan väntas,
medför muddringen inga sådana förändringar av livsmiljön på fågelskyddsområdets vatten- och våtmarksområde att den nuvarande
successionsutvecklingen, näringstillståndet eller andra faktorer skulle
ändras så att områdets värde som fågelskyddsområde skulle minska.
21
Natura 2000 –området och andra naturskyddsområden
Muddringarna utförs helt och hållet inom Natura 2000 –området. De
flesta naturtyperna listade i naturdirektivets bilaga I förekommer i
Toby ås och Solf ås deltan av vilka åmynningar är mest framtagna.
Strömmande vatten tillsammans med varierande havsvattenstånd är
livsviktigt för Estuarier-naturtypen. Träden på området, där åtgärder
för översvämningsskyddet utförs, är så pass få och lågvuxna att man
anser att översvämningsskyddet inte förorsakar stora effekter på
flygekorrens livsmiljö under tiden för företagets genomförande.
Konsekvenser på området enligt fågeldirektivet samt på direktivens
arter och livsmiljöer inom Natura 2000 -området kan anses på lång
sikt vara små och på kort sikt måttliga. Även om översvämningsskyddet genomförs, inverkar pågående sedimentation och landhöjning på
arterna och naturtyperna i Södra Stadsfjärdens innersta del på naturligt sätt. På kort sikt är effekterna på området för skydd av naturtyper
och arter enligt habitatdirektivet (SCI-området) och på särskilda
skyddsområdet enligt fågeldirektivet (SPA-området) samt på fågeloch naturdirektivens arter små.
Under översvämningsskyddets genomförande sker endast små förändringar i fråga om djurarter och livsmiljöer som berör det centrala
muddringsområdet och uppläggningsområdet. Verkningarna är kortvariga (1 – 2 år) och läget blir återställd.
Övrig användning av vattendragen samt deras näromgivningar
Skadorna för landskapet till följd av muddringarna och uppläggningarna kan anses vara ganska kortvariga, eftersom vegetationen täcker
det vegetationsfria området, som man ofta finner obehagligt, efter en
eller två växtperioder. Konsekvenserna för landskapet i sin helhet är
inte betydande.
Översvämningsskyddsåtgärderna kan förorsaka olägenheter i form
av buller, damm och lukt. Det kan isynnerhet förekomma små olägenheter i närheten av Bolot där det finns permanent bosättning. Bullerstörningarna är dock kortvariga i jämförelse med nyttans storlek
och långvarighet.
Översvämningsskyddet förbättrar inte förutsättningar för att bygga på
åstränderna. Markanvändningen bevaras nästan likadan och det blir
inte stora förändringar i den, fastän markområden kan hållas bättre
torra med hjälp av översvämningsskyddet.
Syftet med översvämningsskyddet är att förhindra sådana översvämningar som är skadliga för jordbruket. Detta är viktigt både ur ekonomisk och ur naturskyddets synvinkel, eftersom åtgärderna tillsammans med den kraftigt ökande ekologiska odlingen och andra vattenskyddsåtgärder leder till minskad belastning av vattendrag. Förutom
jordbruksområden får skogsbruksområden som lider av regelbundna
översvämningar nytta av detta. Översvämningsskyddets största be-
22
tydelse torde vara att garantera livsdugligheten för sådana gårdar vilkas åkrar ligger på de svåraste översvämningsområdena.
På lång sikt eliminerar översvämningsskyddet inte möjligheten till översvämning, men minskar dess intensitet. Därigenom skulle översvämningsskyddet ha inverkan på motorvägens och flygfältets grundkonstruktioner, vilket skulle trygga deras användning.
Intresseavvägning
Gränsen för nyttoområdet har bestämts enligt det flöde som statistiskt sett inträffar en gång vart tjugofemte år (HW 1/25) med ett höjdtilllägg på 20 cm och med beaktande av enhetliga åkerfigurer. Företagets nyttoområde har delats in i figurer och nyttan för varje figur har
bestämts enligt ett tvågradigt system där det ena gradtalet beskriver
torrläggning och det andra markvärde. Genom att multiplicera den
verkliga arealen med dessa två gradtal har man fått den s.k. förvandlade arealen, som motsvarar arealen på förstklassig åker inom
området. Ju större en figurs förvandlade areal är, desto större är
också figurens nytta. De olika fastigheternas kostnadsandel på nyttoområdet bestäms också i förhållande till denna s.k. förvandlade
areal. Även för de områden som är i special bruk har nyttan räknats
som förvandlade hektar. Sådana områden är flygfältet, vägar, industriområden, golfplanen, servicestationers tomter samt övriga tomter.
Fastigheterna bildar tillsammans ett vattenståndsregleringsbolag.
Nyttoområdet har en total areal på 2 894,12 ha och omfattar två torrläggningsområden enligt markanvändningen på följande sätt: K1
torrläggningsområde i Toby ås nedre lopp och K2 torrläggningsområde i Solf ås nedre lopp, i vilken ingår även Söderfjärdens område
och området längs Sävviks isoleringsdike.
Torrläggningsområde K1 i Toby ås nedre lopp är sammanlagt
666,48 ha, varav:
åker
vägar
flygfältet
industriområden
golfområden
tomtområden till servicestationer
tomter
533,59 ha
7,85 ha
35,68 ha
57,77 ha
19,00 ha
4,45 ha
7,14 ha
Torrläggningsområde K2 i Solf ås nedre lopp är sammanlagt
2 271,58 ha, varav:
åker
åker i Söderfjärden
533,00 ha
1 738,58 ha
Vid graderingen har som markgrad använts gradtalet 1,0 för åker,
2,0 för tomt och flygfältets område, 5,0 för vägområde och 0,8 för
impediment. Inom Toby område (K1) varierar torrläggningsgraden
mellan 0,20 och 0,40. Inom Solf område (K2) har använts torrlägg-
23
ningsgrad 0,20 och i Sävvik 0,15. I Söderfjärden varierar torrläggningsgraden mellan 0,006 och 0,018. På ovannämnda sätt räknat är
hela den förvandlade arealen i Solf ås torrläggningsområde 235,42
ha. Då priset på förstklassig åkermark på orten år 2004 var 4 200
euro/ha blir nyttan för åkermarkens del 988 800 euro. Den förvandlade arealen i Solf ås torrläggningsområde utan Söderfjärden är
105,26 ha. Då blir nyttan räknat med ovannämnda hektarpriset 442
100 euro. Söderfjärdens förvandlade areal är 21,17 ha och då blir
nyttan för åkermarkens del 88 900 euro. På ovannämnda sätt räknat
är hela nyttan av företaget sammanlagt 1 520 000 euro.
När företaget genomförs, för det också med sig många slag av direkt
och indirekt nytta, som det är svårt att uppskatta i pengar, bland annat för tomter, vägar, Vasa flygstation samt jord- och skogsbruket.
Tack vare företaget kan man förverkliga översvämningsskyddet i
Toby ås övre lopp (till stor del översvämningsskydd för bosättning)
utan att förvärra översvämningarna i det nedre loppet. Laihela kommun har ett ca 650 ha stort översvämningsområde, varav största delen finns på bebyggt område och hör därför till översvämningsskyddet av bebyggelsen. Laihela kommun och områdets markägare har
kraftfullt krävt en lösning på områdets översvämningsproblem.
Muddringen av en förlängningsfåra i åmynningen möjliggör översvämningsskyddet i det övre loppet utan att översvämningssituationen i åns nedre lopp märkbart försämras.
Ifall företaget lämnas oförverkligat, leder det sannolikt till betydande
regionala och ur socioekonomisk synpunkt problematiska effekter för
jordbruksnäringen. De negativa miljöeffekterna om företaget förverkligas är få och har beaktats i planen. Med tanke på helheten kan ett
genomförande anses motiverat.
MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
Bedömning
Sökanden har 18.3.2005 i samband med ansökan tillställt miljötillståndsverket en utredning över miljökonsekvensbedömningen som
har ändrats och kompletterats i den utsträckning som det har ansetts
vara nödvändigt efter att den officiella miljökonsekvensbedömningen
slutförts. Utredningen innehåller även bedömning av företagets konsekvenser för naturvärdena på Natura 2000 –områden och på andra
naturskyddsområden.
I bedömningen konstateras att de flesta naturtyperna listade i naturdirektivets bilaga I förekommer i Toby ås och Solf ås deltan. Området där översvämningsskyddsåtgärderna vidtas är så gles- och lågväxt att de inte anses ha någon inverkan på flygekorrar. Inverkan på
området i enlighet med fågeldirektivet, direktivens arter och livsmiljöer inom Natura 2000 –området kan anses vara små. Vid förverkligandet av företaget påverkar den fortsatta sedimentationen och
landstigningen på arter och naturtyper i Södra Stadsfjärden på ett
naturligt sätt. På kort sikt inriktas måttliga konsekvenser av företaget
på SPA-området och SCI-området samt lindriga konsekvenser på
arter nämnda i själva fågel- och naturdirektivet. I och med över-
24
svämningsskyddets förverkligande sker små ändringar hos arterna
samt livsmiljöerna som berör de centrala muddringsområdena samt
uppläggningsområdet. Effekterna är dock kortvariga och återgående.
Konsekvenserna är likadana på fågelvattenskyddsområdet jämfört
med inverkan på Natura 2000 –området. I nuläget uppstår det både
skada och nytta av översvämningar för det mångsidiga fågelbeståndet i området. Naturvärdena av fågelvattnet bevaras även i fortsättningen både på kort och på lång sikt trots muddringarna.
Kontaktmyndighetens utlåtande
Birkalands miljöcentral, som har fungerat som kontaktmyndighet, har
20.1.2003 gett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen.
Miljöcentralen har konstaterat att i bedömningsbeskrivningen har företagets miljökonsekvenser inte bedömts på ett täckande sätt, eftersom företaget och dess konsekvenser för miljön inte har beskrivits
tillräckligt. I beskrivningen av ådeltats nuvarande tillstånd och konsekvensbedömningen har man inte tagit hänsyn till den ekonomiska
strukturen hos ådeltan och själva naturtypen som är typiskt för havsvikarna i landhöjningsområdet. Inte heller har de gemensamma miljökonsekvenserna av tidigare översvämningsskydds- och dräneringsåtgärder samt företagets olika alternativ beskrivits tillräckligt. I
bedömningsbeskrivningen har inte redogjorts för havsvattenståndets
variationer och dess inverkan på de olika alternativen, trots att det
skulle ha betydelse i synnerhet för vattenståndet i Solf å. Miljöcentralen har ansett att bedömningsförfarandet uppfyller kraven i lagen om
förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Bedömningsbeskrivningen uppfyller också de krav som ställs på en beskrivning i lagen
och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning efter att den har kompletterats i fråga om de brister som kontaktmyndigheten framfört i sitt utlåtande.
Miljöministeriets utlåtande
Miljöministeriet har 10.3.2006 i enlighet med 65 § 2 mom. naturvårdslagen avgett sitt utlåtande om den av sökanden gjorda bedömningen om företagets konsekvenser för naturvärdena i det ifrågavarande Natura 2000 –området Södra Stadsfjärden - Söderfjärden Öjen FI0800057.
Miljöministeriet har ansett att även den kompletterade bedömningen
som helhet har allvarliga brister. Det mest centrala problemet är att
långtidsverkningarna av förändringarna i hur vattnet flödar ut i estuariet inte har bedömts i tillräcklig mån. Detta är den väsentligaste frågan för en på ett behörigt sätt utförd bedömning av konsekvenserna
såväl med tanke på habitatdirektivets naturtyp estuarier som med
tanke på levnadsmiljöerna för många av de fågelarter som är grund
för skydd enligt fågeldirektivet. Att reda ut frågan är av största vikt
även med tanke på de åtgärder som kan behövas för att lindra eller
kompensera de skador företaget eventuellt leder till.
25
Komplettering av bedömning
Sökanden har 15.11.2006 kompletterat konsekvensbedömningen
med ett separat bedömningsdokument om Natura 2000 -konsekvenserna.
I kompletteringen av bedömningen har konstaterats att de åtgärder
som utförs i samband med företaget kan ha lindriga och tillfälliga
skadeeffekter på Natura 2000 –områdets naturvärde, men de är
sannolikt inte bestående och betydande. Med hjälp av lindrings- och
kompensationsåtgärder mot skadliga konsekvenser säkras att företaget inte orsakar några bestående effekter som försämrar naturvärden. Företagets genomförande försämrar inte sannolikt i betydande
mån de naturvärden med stöd av vilka området ingår i Natura 2000
-programmet.
Miljöministeriets utlåtande om komplettering
Miljöministeriet har 26.6.2007 i enlighet med 65 § 2 mom. naturvårdslagen avgett sitt utlåtande om den av sökanden kompletterade
bedömningen om företagets konsekvenser för naturvärdena i det
ifrågavarande Natura 2000 –området Södra Stadsfjärden - Söderfjärden - Öjen FI0800057.
Miljöministeriet har konstaterat att konsekvensbedömningshandlingarna fortfarande på många punkter rör sig på en relativt generell
nivå. Trots bristerna i bedömningen har miljöministeriet ansett likväl
att de arter som har inkluderats i områdets valkriterier nu formellt har
behandlats på ett heltäckande sätt, liksom även de verkningar som
avser delområdet Söderfjärden, frågor som hänför sig till en eventuell ökande båttrafik samt sammantagna konsekvenser av olika företag.
Däremot har betydelsen av långtidsverkningarna av de förändringar i
strömningsförhållandena som föranleds av muddringen av fårorna
och sidofårorna för naturtypen estuarier och för bevarandet av det
för naturtypen säregna fågelbeståndets livsmiljö och utvecklandet av
dess strukturella drag utretts så pass bristfälligt i konsekvensbedömningen att man på basis av bedömningen inte kan vara helt säker på att skadliga verkningar inte kommer att uppstå. Likaså framgår det inte heller av konsekvensbedömningen på ett tillräckligt detaljerat sätt att åtgärderna inte har en försvagande effekt på de häckningsplatser som områdets häckningsbestånd regelbundet använder, till exempel svanbon, eller på de delar av området som frekventeras av måskolonier.
Samtidigt har miljöministeriet likväl konstaterat att nuläget i den aktuella åmynningen i stor utsträckning är resultatet av människans tidigare åtgärder och att den framtida utvecklingen i området sannolikt
inte till alla delar är gynnsam. Åmynningarnas naturliga dynamik i
finska förhållanden, i synnerhet vid kusten där landhöjningen är ett
faktum, är inte heller särdeles känd. Den accelererande igenväx-
26
ningen och uppgrundningen, vilka har många orsaker, kommer
högst troligen utan mänskiga ingrepp att förr eller senare minska
växtlighetens mosaikliknande struktur och göra artbeståndet i området ensidigare.
Om företaget utförs väl kan det ha inverkningar som minskar dessa
problem och som återställer och förbättrar tillståndet hos naturtypen
estuarier och fågelbeståndets livsmiljö. Därför kunde man trots de
ovan nämnda bristerna i konsekvensbedömningen överväga att man
med hjälp av tillståndsbestämmelser försäkrade sig om att sådana
verkningar som avsevärd försvagar situationen förhindras.
Miljöministeriet har föreslagit att det i tillståndsbestämmelserna skulle intas att muddringsåtgärderna skall förläggas till en tidpunkt som
inte sammanfaller med häckningsperioden, att i placeringen av de
fåror som muddras skall beaktas de områden som är viktiga med
tanke på det våtmarksfågelbestånd som häckar i området, att det
skall ordnas uppföljning av det fågelbestånd som häckar i våtmarksområdet och som under flyttningen stannar där för att rasta och äta,
att det skall ordnas uppföljning av utvecklingen av växtlighetens
struktur inom naturtypen estuarier och att om det vid ovan nämnda
uppföljning observeras försämring på någon punkt till följd av företaget, till exempel minskning i antalet fågelarter eller fågelpar eller en
allt kraftigare igenväxning av vegetationen, skall åtgärder vidtas i enlighet med en särskilt utarbetad plan i syfte att återställa situationen.
Miljöministeriet har ansett att konsekvensbedömningen enligt 65 §
naturvårdslagen endast på ett tillfredsställande sätt har utrett företagets eventuella inverkningar. Med beaktande av bristen på vetenskaplig forskning av utvecklingen i åmynningar och företagets eventuella gynnsamma verkningar på den redan tidigare förändrade naturtypen har miljöministeriet ansett likväl det vara möjligt att man genom tillståndsbestämmelser som styr verksamheten i tillräcklig utsträckning kunde försäkra sig om att företaget sannolikt inte i betydande utsträckning försvagar de naturvärden som utgör målet för
skyddet av området.
Sökandens bemötande
Sökanden har 14.9.2007 tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande
med anledning av miljöministeriets utlåtande.
Sökanden har godkänt de tillståndsbestämmelser som miljöministeriet framställt i sitt utlåtande.
HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN
Kungörelse
Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 § vattenlagen med
kungörelse i miljötillståndsverket samt i Korsholms och Malax kommuner och i Vasa stad berett tillfälle att under tiden 12.1 - 12.2.2007
anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan.
27
Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.
Påminnelser, yrkanden och åsikter
1) Västra Finlands miljöcentral har framfört att de inre delarna av
Södra Stadsfjärden är Natura 2000 –område, men i fjärden finns
också bland annat två badstränder, en småbåtshamn, lek- och yngelproduktionsområden för fisk och den senaste användningsformen
Bostadsmässan i Vasa stad. Företagets eventuella vattendragspåverkan berör således en omfattande grupp av användare. Avsikten
är att arbetet utförs på hösten och vintern, men vattengrumling är att
vänta under öppet vatten om företaget genomförs så att förlängningsfårorna förläggs genom Södra Stadsfjärdens vegetationszoner.
För att minska konsekvenserna för vattenkvaliteten är det önskvärt
att företaget genomförs genom att gräva från isen. Om arbetet ändå
utförs genom att sugmuddra bör slamvattnet kemikaliseras i syfte att
minska effekterna i vattendraget. Kemikaliedoseringen bör utredas
experimentellt innan arbetet inleds.
Miljöcentralen har framfört att sökanden har för avsikt att minska företagets försurande effekter genom att kalka muddringsmassorna på
deponeringsområdet. Detta är mycket nödvändigt, men på sommaren när havsvattnet ligger lågt och vattenföringen i åarna är liten
finns det risk att marken på båda sidorna av fårorna torkar ut och således kommer i kontakt med syre. Detta kan leda till omfattande försurningsproblem på samma sätt som på 1960-talet i samband med
föregående muddring. För att minska risken är det nödvändigt att
planera åtgärder med vilka vattenytan i fårorna hålls tillräckligt högt
även på sommaren. Om man låter bli att muddra den yttre delen av
vegetationszonen, fungerar det grunda området som en grunddamm
som håller upp vattenytan i förlängningsfårorna. Denna åtgärd kan
också minska behovet att förbjuda båttrafiken i fårorna, eftersom det
grunda området minskar båtfararnas intresse för att vistas i området.
För att minska och kontrollera försurningsproblemet måste man vid
behov också kunna reglera pumpningen i torrläggningsområdena så
att inga sura vatten pumpas ut när vattendraget även i övrigt är utsatt för försurningshot.
Därtill har miljöcentralen framfört att sökanden har för avsikt att utföra projektkontrollen endast under pågående arbete. Företaget har
dock även långtidseffekter, till exempel i fråga om försurningens och
deponeringsområdenas inverkan på vattenkvaliteten. Underhållet av
förlängningsfårorna flyttar också företagets konsekvenser längre
fram i tiden. Utöver kontroll av företagets utsläpp och inverkan under
pågående arbete bör dessutom företagets långtidseffekter för vattenkvaliteten, vattenföringarna, sedimenteringen, växtligheten, bottenfaunan och fågelbeståndet kontrolleras.
Miljöcentralen har konstaterat att landhöjningen hittills har starkt påverkat området, men att klimatförändringen och höjningen av havsvattennivån i samband med detta kan ändra företagets utgångs-
28
punkter och i synnerhet behovet att underhålla förlängningsfårorna i
framtiden. På grund av riskerna förknippade med underhållsrensningar i förlängningsfårorna har miljöcentralen fordrat att om tillstånd
beviljas bör det i tillståndsbestämmelserna intas bestämmelser om
att dessa åtgärder bör anmälas till miljöcentralen i god tid innan de
vidtas.
2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral har primärt
motsatt sig beviljandet av tillstånd. Södra Stadsfjärden har varit ett
mycket viktigt förökningsområde för fiskar och den har producerat
fiskynglar till hela skärgårdsområdet utanför Vasa stad. För att kunna förbättra fiskbestånden i Vasa skärgård skulle det vara behövligt
att få Södra Stadsfjärden i bättre skick än nu med tanke på yngelproduktion. Översvämningsskyddsprojektet i Toby ås och Solf ås
nedre lopp försämrar ytterligare yngelproduktionen i åmynningarna
och Södra Stadsfjärden. Därtill sträcker sig företagets influensområde även utanför Myrgrunds vall, där företaget medför skadliga effekter för fisket och för fiskestånd som leker på södra och västra sidan
om Vasklot. De som fiskar i Södra Stadsfjärden lider närmast av den
försämrade fiskeriekonomiska situationen, men företaget medför
skadliga effekter även för områden utanför Myrgrunds vall och för
människor som fiskar där.
Arbetskrafts- och näringscentralen har subsidiärt yrkat att om tillstånd ändå beviljas bör följande tillståndsbestämmelser intas i det.
Sökanden bör åläggas att utföra kontroller av muddringsarbetenas
inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Uppföljningsresultaten av
vattenkvaliteten bör tillställas även Österbottens arbetskrafts- och
näringscentral. Under arbetsåren bör arbetena arrangeras och periodiseras på så sätt att under den isfria perioden sprider sig så stor
del av åvattnet som möjligt genom områden med tät växtlighet. Åvatten bör i mån av möjlighet föras bort från huvudfåran. Muddringar
bör endast utföras under sådana perioder när vattenföringen i åarna
är mindre än medelvattenföringen. Av de deponerade muddringsmassorna bör tas prov av vilka bestäms aciditet. Massorna bör kalkas tillräckligt så att pH-värdet i vatten som rinner ut från uppläggningsområdena inte blir mindre än 6,0. Vid behov bör vatten som
rinner ut från området kalkas för att nå pH-värdet 6,0.
Arbetskrafts- och näringscentralen har ansett att företagets skadliga
effekter är mer omfattande än vad det har framförts i ansökan. Sökanden bör åläggas att betala till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral fiskerihushållningsavgift på 70 000 euro för att kompensera företagets skadliga effekter. Fiskerihushållningsavgiften skall
användas för att förhindra och minska på fiskeriekonomiska skador.
3) Museiverket har inte haft något att anmärka med anledning av
ansökan. Företaget anses inte ha någon inverkan på det byggda och
arkeologiska kulturarvet eller på det maritima kulturarvet, eftersom
den igenslammade och till största delen under en meter djupa innersta viken redan tidigare har muddrats. Sökanden bör dock åläg-
29
gas att omedelbart meddela museiverket om det i samband med
muddringar påträffas gamla vrak eller några andra kvarlämningar av
konstruktioner som människan byggt.
4) Sundom Vattendelägarlag har i egenskap av ägare till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Översundom och Yttersundom byar
i Vasa stad framfört att de åtgärder som avses i ansökan sker i havet
utanför åmynningarna. Problematiskt är att det inte finns någon
egentlig fallhöjd i dessa åmynningar utan vattenståndet i de områden som skall muddras regleras av havsvattenståndet. Vattennivån
följer, oberoende av hur omfattande muddringar som görs i området,
i det muddrade området samma vattennivå som i havet. Muddringen
av djupare och bredare utloppsfåror utförs även i ett område där försurning av bottenmassan är omfattande och tungmetaller, som påverkar vattenkvaliteten vid grävning i dessa bottenmassor, lösgörs.
Muddringsarbetena kommer att ha skadlig inverkan på vattenkvaliteten främst i närområdet i Södra Stadsfjärden men även på vattenområdet utanför Myrgrundsbanken så långt influensområdet sträcker
sig. Den skadliga inverkan på vattenområdet i Södra Stadsfjärden
berör både fisket och rekreationsvärdet, eftersom det finns bostäder
och fritidsbostäder inom det närmaste influensområdet. Påminnaren
har yrkat, att en hastighetsbegränsning på 7 km/h ställs för båttrafik i
muddringsfåran.
Påminnaren har framfört, att den i handlingarna nämnda fiskeriundersökningen från år 1989 inte mera har betydelse. En ny fiskeriundersökning borde göras två år före muddringsarbetet påbörjas över
hela företagets influensområde samt sträcka sig sju år efter att
muddringen slutförts. Eftersom vikarna inom influensområdet är viktiga lekplatser för fisk borde även de inkluderas i undersökningen.
Då vattenströmmar går över Korsholms influensområde i nord - sydlig riktning, borde även vikarna i detta område medtas i undersökningen. Undersökningen borde vara av fiskeribiologisk art.
Påminnaren har framhållit att i de österbottniska älvarnas och åarnas dikesmynningar förekommen, rätt omfattande fiskdöd i slutet av
år 2006 har berott på frigörelse av tungmetaller i de sura jordarna i
området. Under de omfattande regnena i slutet av år 2006 frigjordes
försurad jord och tungmetaller från vattenlederna på grund av erosion och detta bidrog till fiskdöd vid mynningarna. I den nu planerade
muddringen i havsområdet rör vattnet sig i båda riktningarna på
grund av förändringar i havsvattennivån. Havsfårans kanter berörs i
rätt omfattande utsträckning av strömmande vatten som lösgör surt
sediment och tungmetaller från muddringsfårans kanter och således
utsätts havsvattnet för en ständig påverkan av ämnen som är negativa för vattenkvaliteten.
Påminnaren har konstaterat att i samband med behandling av uppslamning synes den avgörande frågan vara en uppslamning av partiklar och sediment på grund av utflödet i muddringsfåran. Mynningsfårans yttersta del, där växtligheten är obetydlig eller helt saknas,
finns det risk för igenslamning av muddringsfåran. Detta beror på att
30
bottenslammet kan komma i rörelse vid hårdare vindar och leda till
att muddringsfåran i större och mindre utsträckning slammar igen.
Upprepade muddringar av muddringsfårans yttersta del skulle ha
negativa följder för vattenkvaliteten i den öppna delen av fjärden där
det av påminnaren ägda vattenområdet är beläget. Påminnaren har
yrkat att sökanden bör åläggas att använda vid muddring av utloppsfåran ett sådant muddringssätt som minimerar negativa påföljder för
vattenkvaliteten. Vid muddring i havet fås det inga fasta kanter för
muddringsfåran. Kanterna rasar ner på grund av att bottenmassan
är mjuk och även vindar och vågrörelser i samverkan kan bidraga till
igenslamningen. Havsvattenståndet varierar och havsvattnet rör sig i
bägge riktningarna samt muddringsfåran kanter utsätts för erosion.
Påminnaren har framhållit att muddringar i den sura alunjorden med
påföljd att försurningsprocess och frigörelse av tungmetaller har inverkat strakt negativt på fisket och yngelproduktionen i den förr så
fiskrika Södra Stadsfjärden. De negativa följderna har också främst
påverkat det yrkesmässiga fisket utanför Myrgrundsbron där även
påminnaren förvaltar en del av vattenområdet.
Påminnaren har yrkat att det i tillståndsbestämmelserna intas bestämmelser om att i Södra Stadsfjärden bör en möjligast stor öppen
vattenyta bestå i åtminstone 50 år, att vattnets kvalitet beträffande
klarhet och surhetsgrad bör förbättras och regleras samt att fiskbeståndets lekområden bör återställas.
5) Sundom Fiskargille r.f. har motsatt sig beviljandet av tillstånd.
Planen över företaget är bristfällig eftersom inga yrkesfiskare från
Sundom, verksamma på området är namngivna. Dessutom har
muddringen endast negativa konsekvenser för fiskbeståndet och
lekområdena. Nyttan av företaget är inte betydande i förhållandet till
de skador och men som det medför. Påminnaren har förbehållit sig
rätten att inkomma med eventuella förslag på skaderegleringar.
6) Suomen Vapaa-ajankalastajien Keskusjärjestö ry. har motsatt
sig beviljandet av tillstånd. Bottensedimenten av Toby ås och Solf ås
nedre lopp består huvudsakligen av sur sulfatlera som under muddringen förorsakar allvarliga surhetsproblem för det omkringliggande
vattendraget. Södra Stadsfjärden, dit de ovan nämnda åarna rinner
ut, är den viktigaste lekplatsen för de vårlekande fiskar som lever i
Vasa vattendraget. De planerade muddringsåtgärderna skulle sannolikt förorsaka att de vårlekande fiskarnas lek i Södra Stadsfjärden
misslyckades åtminstone följande vår efter muddringen. Försurning
som uppstår av muddringen kan även orsaka direkt fiskdöd som
också tidigare har förekommit i området. Fiskfångster i Vasa vattenområden är till stor del beroende på hur förökningen lyckas på Södra
Stadsfjärden. De planerade åtgärderna skulle med stor sannolikhet
ha mycket skadliga inverkningar på områdets fiskbestånd.
7) FF och GG (fastigheterna Hagalund RNr 11:65 i Yttersundom by i
Vasa stad och Hudd RNr 6:122 i Översundom by i Vasa stad) samt
HH och II (fastigheterna Skatan RNr 11:3 och Skatan I RNr 11:10
31
båda i Yttersundom by i Vasa stad) har motsatt sig beviljandet av
tillstånd. Påminnarna har framhållit att ansökan inte har kungjorts i
dagspressen, till exempel i Vasabladet, vilket skulle ha varit nödvändigt för att alla sakägare skulle ha kunnat bevaka ärendet.
Påminnarna har framfört att de muddringar som avses i ansökan och
som planeras att utföras under havsvattenytans nivå inte kommer att
ha betydelse för översvämningsskyddet varken i Toby ås eller i Solf
ås nedre lopp. Båda åarna är muddrade ett flertal gånger och den
uppkomna bottnens djup är redan under havsbottenytans nivå. Således regleras vattenståndet i åarnas nedre lopp i praktiken redan nu
av havets nivåskillnader. Då havsvattenytans nivå stiger i framtiden
kommer landhöjningens effekter att minska accelererande.
Därtill har påminnarna framfört att i Toby ås mynning finns det mäktiga sura avlagringar. Åarna och deras vattenkemiska influensområde är redan nu starkt försurade på grund av genomförda arbeten i
sur jordmån. Spridningen av det sura vattnet sker årligen sgs över
hela Vasa, Gerby, Västervik och stora delar av Sundom skärgård.
Muddringarna kommer att öka den försurande belastningen inom det
vattenkemiska spridningsområdet.
Påminnarna har ansett att i ansökan och miljökonsekvensbedömningen inte har utretts och bedömts företagets effekter bland annat
på fisket och miljön adekvat över det område företagets verkan
sträcker sig. Inverkan på fisk och fisket baserar på föråldrade uppgifter och på dålig kunskap om förhållandena i Kvarken. I ansökan har
inte heller bevisats att det faktiskt bildas isdammar i mynningen.
Normalt smälter isen stationärt i Södra Stadsfjärden. Åarna öppnar
egna lopp genom isen. Till och med på vintern i sträng kyla håller
åarna dessa lopp öppna. Ibland bildas även öppna isvakar.
Påminnarna har framfört att de redan nu gjorda grävningarna inom
samma företagsområde har förändrat områdets karaktär mycket negativt. Upplandningen har längs de konstgjorda fårorna accelererats.
Där finns det igenväxning bestående av strandväxter samt till och
med små träd och buskar. Det finns även risk för att de planerade
muddringsfårorna kommer att förorsaka en försnabbad igenväxning
av resten av Södra Stadsfjärden. För tillfället fångar den utbredda
vegetationen såväl sediment som näringsämnen.
Därtill har påminnarna framfört att i området utanför kanalerna som,
om de planerade muddringarna godkänns, kommer att vara längre
ut i Södra Stadsfjärden än nu, kommer det att bildas en sedimentkudde motsvarande den som uppstått efter de tidigare grävningarna.
Denna kudde byggs upp av fast substans, dött organisk material och
av de fällningar, som uppstår när surt dräneringsvatten möter havsvatten. Med andra ord flyttas uppgrundningen och igenväxningen
försnabbas längre ut i Södra Stadsfjärden. Detta påverkar bland annat påminnarnas tomters värde, deras möjlighet till att använda
stränderna och hela Södra Stadsfjärdens rekreationsvärde. Det finns
32
inga ekonomiska förutsättningar att företagets lönsamhet skulle
överskrida dessa skador.
Påminnarna har yrkat på en objektiv skadeförrättning som omhändertas av en oberoende objektiv myndighet. De skador som uppstått
redan tidigare av föregående företag, bör kompenseras och ersättas
av sökanden innan nya skador överhuvudtaget tillåts uppkomma.
Företaget är planerat och påbörjat av samma intressegrupper och
görs på samma område som de tidigare muddringarna ja regleringsåtgärderna i Södra Stadsfjärden.
Påminnarna har ansett att det planerade företaget orsakar avsevärda skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden och i vattendragen och deras funktion samt försämrar därtill i hög grad bosättnings- och näringsförhållandena på orten. Den antagna nyttan av
företaget är inte i någon händelse betydlig i förhållande till de skador, men och andra förluster av förmåner som företaget medför.
Sökandens förklaring Sökanden har 23.4.2007 ingett sin förklaring med anledning av påminnelserna, yrkandena och åsikterna.
Sökanden har framfört att företagets nytta inte baserar sig endast på
nytta för jordbruket utan företaget medför nytta även för vägar, flygfältet och byggnader samt de områden som har tagits i specialbruk
såsom golfplanen och Vasa Airport Park. Företagets åtgärder ökar
inte torrläggningsdjupet och orsakar därför inte försurning av sura
sulfatjordar och uppkomst av surhetsbelastning. Marker i företagsområdet har redan för 30 – 90 år varit torrlagda och intensivt i bruk
och därför har deras surhet redan till största delen försvunnit. Avsikten med företaget är att skapa mera öppet område vid åmynningen
och öppna strömningsleden för åvatten och på detta sätt minska på
översvämningar i företagsområdet. Företagets åtgärder ändrar inte
betydligt åvattnets lopp och spridning vid åmynningen och i ådeltat
mot havet. De mest betydande faktorerna angående åvattnets
strömning och lopp samt dess spridning till havet är vattenvolymen i
ån och havsvattenståndet, som fluktuerar enligt vattenläget och det
hydrologiska läget.
Sökanden har med anledning av 1) Västra Finlands miljöcentrals
påminnelse accepterat att som den primära arbetstekniken används
grävning från isen. Företaget bör dock kunna genomföras genom
sugmuddring om arbetsförhållandena inte tillåter grävning från isen.
Man slutar att muddra förlängningsfårorna före den täta växtlighetszonen börjar. Grumlighet på våren, när snön smälter, är också naturligt stark så muddringen orsakar ingen nämnvärd ökning. De uppläggningsområden som har reserverats för sugmuddringen är så
pass stora att sedimentering av fast substans inte behövs effektiviseras med kemikalier. Sökanden godkänner dock användning av
sedimenteringskemikalier om det anses nödvändigt.
Sökanden har framfört att före den täta växtlighetszonen börjar är
vattendjupet ca 1 meter och det blir ca en meters tröskel sett från de
33
muddrade fårornas botten. När havsvattnet är lågt, förhindrar denna
tröskel vattnet att sjunka i fårorna. Havsvattnet är inte ens på sommaren långa tider mycket lågt och därför omfattar torkningen, även
under extrema förhållanden, endast en kort sträcka vid förlängningsfårornas kanter. Den största delen av våtmarkområdets ytskikt består av organiskt ämne som har uppstått då växtlighet har multnat.
Ytskiktet innehåller knappast alls alunjordar. Sökanden har ansett att
det inte finns någon risk för ett allvarligt surhetsproblem och att det
inte är nödvändigt att lämna någon skild tröskel. För att uppnå företagets målsättningar är det nödvändigt att gräva ända till den täta
växtlighetszonens yttre del. Tröskeln skulle försämra vattenutbyte i
de fåror som skall muddras och då skulle de lättare växa igen. Det är
mera motiverat att begränsa båttrafiken på annat sätt än genom att
göra avkall på grunden för översvämningsskydds- och torrläggningsmålsättningarna. För det ställe där förlängningsfårorna utmynnar har man letat efter en kompromiss och allmänt godkännande i
företagets översiktsplan som även miljöcentralen har accepterat.
Sökanden har konstaterat att invallningsområdenas torrläggning,
som sker genom pumpning, sköts av skilda företag som inte är tillståndssökanden i detta ärende. Sökanden kan inte med detta tillståndsbeslut förpliktas till en viss pumpningsstrategi för att minska
surheten. Sökanden har inget emot påminnarens förslag men det
måste man komma överens om med invallningsföretagen. Pumpstationernas teknik möjliggör vattenytans reglering på torrläggningsområdena och genom att hålla vattenytan så hög som möjligt på invallningsområdet, med undantag av bearbetnings- och skördperioden,
kan sur urlakning minskas. På de flesta invallningsområdena finns
det dessutom reglerbar dränering med hjälp av vilken vattenytans
reglering sköts.
Därtill har sökanden framfört att det inte vid utredning av företagets
konsekvenser har kommit fram sådana betydande långvariga effekter som skulle förutsätta längre uppföljning än normalt. Sökanden
har däremot accepterat en tillståndsbestämmelse enligt vilken en
uppföljning som är normal för liknande företag påbörjas innan arbetena inleds, pågår under arbetenas gång och fortsätter en kort tid efter att arbetena färdigställts. Förlängningsfårornas effekter på sedimentation kan uppföljas en längre tid i synnerhet nära det ställe där
fårorna mynnar ut, men denna uppföljning borde kombineras samman med de uppföljningar som fortlöpande pågår inom området.
Under de närmaste årtiondena är det mest sannolikt att landhöjningens inverkan är större än havsvattenståndets höjnings inverkan och
därför sjunker havsvattnet vidare. Därmed förändras företagets
grunder inte i närframtiden. Sökanden har inget emot påminnarens
förslag att det till tillståndet fogas en bestämmelse enligt vilken till
miljöcentralen meddelas om underhållsrensningar.
Med anledning av 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals påminnelse har sökanden konstaterat att det område som skall
muddras är relativt litet jämfört med hela Södra Stadsfjärdens område. Surheten begränsar mest vårlekande fiskars yngelproduktion i
34
området. De talrika torrläggningar som har utförts för jord- och
skogsbrukets behov har orsakat sur urlakning. Sur urlakning i området har minskats på med olika vattenskyddsföretag av vilka mest betydande är den omfattande kontrollerade dränering som har gjorts i
invallningsområdena. Enligt de gjorda utredningarna lyckas yngelproduktionen dock i vissa delar av området under de flesta vårarna.
Vårlekande fiskar stiger också upp till Toby-Laihela å för att leka. På
grund av dålig vattenkvalitet är yngelproduktionen i Södra Stadsfjärden och Toby-Laihela å rätt så knapp nuförtiden; speciellt vattnets
surhet förstör fiskarnas förökning. I vattenståndsregleringsföretaget
placeras muddringsmassor inom de invallade områdena och kalkas
med en mängd som neutraliseringsbehovet förutsätter. Vattenståndsregleringsföretaget orsakar inte tilläggförsurning i området.
Vattnet sprider ut genom broöppningar mellan Myrgrund och Vasklot
samt mellan Vasklot och Vasa centrum. De planerade förlängningsfårorna förändrar inte detta. Under vissa omständigheter är spridningsområdet av åvattnet omfattande men detta företag förstorar
inte spridningsområdet.
Sökanden har inget emot påminnarens förslag att det till tillståndet
fogas en bestämmelse enligt vilken sökanden bör utföra kontroller av
muddringsarbetenas inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett av
Österbottens arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt samt tillställa uppföljningsresultaten av vattenkvaliteten även Österbottens
arbetskrafts- och näringscentral.
Sökanden har accepterat en fiskerihushållningsavgift på 10 000
euro. Med avseende på det fiskeriekonomiska värdet, som företagets influensområde har är beloppet av fiskerihushållningsavgiften
som yrkats oskälig. Sökanden har ansett att företaget inte orsaker
tilläggförsurning och spridning av surt vatten till ett mer omfattande
område än tidigare. Företagets syfte är att förbättra vattenutbyte i
våtmarksområdet vid deltat. Förlängningsfårorna fungerar som sedimenteringsbassänger eftersom det lämnas ca en meters tröskel i
fårornas slutändar. Endast grumlighet under arbetenas gång och
sedimentföring, som eventuellt ökar under de efterföljande åren arbetet färdigställts, orsakar skador på fiskbeståndet.
Sökanden har inget emot påminnarens förslag att det till tillståndet
fogas en bestämmelse enligt vilken arbetena bör inledas utåt från
åmynningen varvid vattnet automatiskt förs bort från huvudfåran till
den täta växtlighetszonen. Däremot har sökanden ansett det omotiverat att ge någon vattenföringsbegränsning eftersom den förlänger
arbetstiden orimligt och försvårar företagets genomförande på entreprenad.
Sökanden har framhållit att av de muddringsmassor som uppläggs
skall tas prov för att bestämma behov för neutralisering, men däremot har sökanden inte ansett att det finns behov att utreda aciditet.
Sökanden har accepterat en tillståndsbestämmelse enligt vilken en
uppföljning av vatten som rinner ut från uppläggningsområdena bör
35
utföras men föreslagit att gränsen för kalkning skulle sättas till 5,5
som är nära det normala pH-värdet i Toby-Laihela å.
Sökanden har med anledning av 3) Museiverkets påminnelse inte
haft något att påpeka.
Med anledning av 4) Sundom Vattendelägarlags påminnelse har
sökanden framfört att vattenståndet i åarnas nedre lopp regleras huvudsakligen av vattenföring i åarna, bottennivå i åmynning och havsvattennivå. Is kan vara en avgörande faktor under vissa omständigheter. När havsvattennivå är hög eller normal och vattenföring i åarna normal är havsvattennivå avgörande. När vattenföringen i åarna
är stor är den avgörande. När havsvattnet är lågt är vattenföringen i
åarna och bottennivån i åmynningen avgörande. För att kunna räkna
hur planerade åtgärder påverkar har använts en flödesmodell.
Sökanden har konstaterat att om åfåran inte drar tillräckligt under
högvattenföring kan vattnet stiga över vallarna på odlingsområden.
Det är dyrt och även omöjligt att pumpa vattnet ut från invallade områdena om vattnet i ån stiger för mycket.
Sökanden har framfört att bottenmassan som muddras inte är sur
men innehåller försurande substanser som gör att massan blir sur i
kontakt med luft. Samtidigt lösgörs skadliga metaller. Åvatten kan
tränga sig långt ut i skärgården när utkommande vattenvolymen från
åarna är stor och väderleksförhållandena sådana att sött åvatten inte
blandar sig med havsvattnet. Hur långt åvattnet når beror på åarnas
vattenströmning, havsvattenfluktioner, vågor samt strömningshinder
såsom vägbanken. I detta fall sprider sig vattnet genom broöppningarna mellan Myrgrund och Vasklot samt mellan Vasklot och Vasa
centrum. De planerade förlängningsfårorna förändrar inte de här faktorerna. Sökanden har ansett att risker består av tidigare markanvändning. Därtill har sökanden medgett att åvattnets spridningsområde är omfattande under vissa omständigheter men att detta företag inte påverkar så att spridningsområdet växer. Sökanden har ansett att företaget inte orsakar tilläggsförsurning och spridning av surt
vatten till ett mer omfattande område än tidigare. Företaget strävar
efter att förbättra vattenutbytet i våtmarksområdet vid deltat. Förlängningsfårorna fungerar som sedimenteringsbassänger eftersom
det lämnas en ca 1 meters tröskel i fårornas slutändar. Endast grumlighet under arbetenas gång och transport av fast substans som
eventuellt ökar under de påföljande åren efter att arbetet färdigställts
orsakar skador på fiskbeståndet.
Sökanden har konstaterat att förlängningsfårorna inte kommer att
påverka den öppna vattenytan. Sökanden har inget emot påminnarens förslag att en hastighetsbegränsning ställs för båttrafik i muddringsfåran om det anses vara behövligt. Beträffande företagets influensområde har sökanden hänvisat till det som nämnts i förklaringen
ovan till 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals påminnelse.
36
Därtill har sökanden konstaterat att i slutet av år 2006 blev vattnet
surt i älvar, åar och diken samt i omfattande vattenområden längs
kusten som följd av att en lång torr period följdes av häftiga regn.
Alunjordar kom i kontakt med luften i onormalt omfattande skala när
grundvattennivån sjönk till en ovanligt låg nivå. Sura substanser och
skadliga metaller urlakades till vattendrag på grund av häftiga regn.
Det var då fråga om en kemisk process i jordmånen. Fiskdöd orsakades av höga halter skadliga metaller i vattnet.
Sökanden har framfört att de strömningar, som variationerna i havsvattennivån orsakar, är så små att de inte kommer att leda till nämnbar erosion i förlängningsfårorna och inte heller till nämnbar transport av bottensediment utanför förlängningsfårorna. Största transporten av fast substans utanför förlängningsfårorna sker när åarna har
stor vattenföring, men då kommer fasta substansen från åarnas avrinningsområde. Annars fungerar förlängningsfårorna som slambassänger. Vågor som bildas under häftiga vindar blandar bottensediment med vattnet på hela Södra Stadsfjärden. Då transporterar
strömningarna förstås stora mängder fast substans men förlängningsfårorna påverkar inte detta naturliga fenomen. Själva grumlingen är inte farlig men om vattnet är samtidigt surt lösgörs också skadliga metaller.
Därtill har sökanden konstaterat att vågor inte orsakar strömning och
transporterar därför inte fast substans. Vågor som bildas under häftiga vindar blandar bottensedimentet med vatten men det är bara
strömningar som transporterar fast substans. Strömningarna kan
transportera fast substans mot förlängningsfårorna främst när havsvattennivån samtidigt stiger och på motsvarande sätt ut från förlängningsfårorna när havsvattennivån sjunker. Åarnas vattenföring påverkar också så att under hög vattenföring transporteras fast substans ut och under låg vattenföring sedimenteras största delen i fårorna. I planen har den här komplexa balansen uppskattats att fungera så att förlängningsfårorna slammar långsamt igen samt möjligen ett smärre område utanför utloppet vilket leder till att underhåll
behövs efter 20 – 25 år. En viss erosion sker i förlängningsfårorna
efter arbetet när de söker form och balanserar sig. Kanterna muddras så svagt lutande att de inte rasar ner.
Sökanden har konstaterat att vattenståndsregleringens konsekvenser bedöms i jämförelse till nuläget, inte i jämförelse till läget för
tiotals år sedan. Sökanden har dock godkänt att företagets negativa
effekter undvikas så långt som det kostnadseffektivt är möjligt och
ifall det inte lyckas, kompenseras eller ersätts skadorna. Vattenståndsregleringsplanen baserar sig på de riktlinjer som har överenskommits i samband med översiktsplanen för miljön i Södra Stadsfjärden och dess avrinningsområden. Vattenståndsregleringen har
vissa smärre negativa konsekvenser men de minskar inte direkt möjligheterna att nå andra målsättningar i översiktsplanen. Däremot har
sökanden inte godkänt ståndpunktstagandena av påminnaren som
tillståndsbestämmelser för företaget.
37
Sökanden har med anledning av 5) Sundom Fiskargille r.f.:s påminnelse konstaterat att endast grumlighet under arbetenas gång
och sedimentföring, som eventuellt ökar under de påföljande åren
efter att arbetet färdigställts, orsakar skador på fiskbeståndet. För att
kunna beräkna hur de planerade åtgärderna påverkar har man använt en flödesmodell. Nyttan med tanke på översvämningar och
grundtorrläggning baserar sig på dessa beräkningar. Därför har sökanden ansett påminnarens yrkande om att ansökan skulle förkastas
ogrundat. Nyttan av företaget är betydlig i förhållande till de skador,
men och andra förluster av förmåner som företaget medför. Därtill
har sökanden ansett att yrkesfiskarnas åsikt har behandlats tillräckligt noggrant i planen. Sökanden har ansett en fiskerihushållningsavgift på 10 000 euro vara tillräcklig ersättning av skadorna.
Med anledning av 6) Suomen Vapaa-ajankalastajien Keskusjärjestö ry.:s påminnelse har sökanden framfört att det område som
skall muddras är mycket litet i förhållande till hela Södra Stadsfjärdens område. Yngelproduktionen av vårlekande fiskar förhindras
mest av försurning som förekommer inom området. Sur urlakning
har uppkommit till följd av de talrika torrläggningar som har utförts för
jord- och skogsbrukets behov. Den sura urlakningen inom området
har minskats med hjälp av olika vattenskyddsprojekt av vilka det viktigaste är den omfattande reglerbara dräneringen som har gjorts på
invallningsområdena. Enligt utredningar lyckas yngelproduktionen på
våren oftast ändå på en viss del av området. Vårlekande fiskar stiger
även upp till Toby-Laihela å för att leka. Enligt denna ansökan uppläggs de muddrade massorna på de invallande områdena och kalkas med en mängd som behövs för neutralisering. Surheten i åarna
uppstår av marktorrläggningen som har gjorts i avrinningsområdet
och vattenståndsregleringsföretaget kan inte förväntas att förorsaka
betydlig tilläggsförsurning i området. Sökanden har även framfört att
företaget omfattar också ett kontrollprogram för fiskbeståndet och
fisket. Därtill har sökanden accepterat en måttlig fiskerihushållningsavgift som skall användas för att främja fiskerihushållningen inom
området.
Sökanden har med anledning av 7) FF:s och GG:s samt HH och
II:s gemensamma påminnelse hänvisat till det som nämnts i förlängningen ovan till 4) Sundom vattendelägarlags och 5) Sundom
Fiskargille r.f:s påminnelser.
Sökanden har ansett på grund av kontaktmyndighetens utlåtande att
miljökonsekvensbedömningen fyller de krav som lagen om miljökonsekvensbedömningen förutsätter. På grund av miljökonsekvensbedömningens komplettering och de gjorda tilläggsutredningar som
miljöministeriet förutsatt gällande Natura 2000 -områdena har sökanden därtill ansett att företagets miljökonsekvensbedömning fyller
också de krav som vattenförordningen ställer. Fiskeriekonomisk utredning har gjorts åren 1989 – 1991 och kompletterats i samband
med miljökonsekvensbedömningen åren 1999 – 2003 genom omfattande intervjuer av lokala fiskare och fiskesammanslutningar. §
38
Sökanden har konstaterat att en del av översvämningsskyddet är en
minskning av isdammarna som bildas under islossningen. Förlängningsfårorna underlättar strömningen under isen och påverkar inte
endast åmynningen utan 4 km uppströms i Toby å och på motsvarande sätt 2,5 km i Solf å så att sannolikheten för isdammar blir
mindre. I Toby ås nedre lopp på företagets influensområde har isdammarna orsakat översvämning åren 1984 och 2001. Muddring av
förlängningsfårorna sänker vattenståndet också under högvattenföring och förbättrar grundtorrläggningen inom nyttoområdet. Nyttan
baserar sig på minskad risk för översvämningar samt förbättrad
grundtorrläggning. Sökanden har ansett att ansökan bygger på väl
begrundat behov och att företaget är ekonomiskt ändamålsenlig.
Enligt sökandens uppfattning har påståendet, att igenväxningen och
upplandningen längs de tidigare grävda fårorna har accelererat, baserat sig på misstolkning. De låga områdena utanför Toby åmynning
har uppkommit av muddringsmassor, alltså de områden som växer
strandväxter, buskar och små träd. De största faktorerna i uppgrundningen är landhöjningen och nedbrytning av vattenväxter.
Mängden fast substans som åfårorna medför är relativt obetydlig.
Företagets miljökonsekvensbedömning visar att våtmarksområdets
karaktär förändras relativt lite och strömningen genom våtmarksområdet kan även förbättras. Förlängningsfårorna kommer att fungera
som slambassänger eftersom det lämnas en tröskel i slutändan av
fårorna. Igenväxningen och upplandningen kommer inte att försnabbas. Därför är de negativa konsekvenserna för sommarstugor, fast
bosättning och Vasa stads befolkning ogrundade. Sökanden har bestridit påminnarnas yrkande på ersättning till alla som använder Södra Stadsfjärden och dess kringliggande stränder och vattenområden
som ogrundat om det inte hänför sig till belastningen av åarna och
landhöjningen. Sökanden har medgivit att områdets karaktär förändras hela tiden men att företaget inte har verkan på utvecklingen.
Igenväxning och vattenkvalitetsproblem är bekanta problem för villaägare på kustområdet.
Sökanden har medgivit att tidigare händelser har påverkat Södra
Stadsfjärdens karaktär men det är inte endast fråga om tidigare
muddringar, grävningar och invallningar utan även samverkan av
alla åtgärder på åarnas avrinningsområde och åtgärder kring Södra
Stadsfjärden. Samverkan är inte i alla hänseenden negativ därför att
det har bildats mångfaldig våtmark som har naturvärden. Vissa åtgärder måste vidtas på nytt om man vill garantera förutsättningarna
för jordbruket, trafiken och näringslivet. Sökanden har ansett att
sammankopplingen av detta företag med tidigare händelser är i strid
med vattenlagen och skadeförrättningen gällande tidigare skador har
ingenting att göra med detta företag. Därtill har sökanden bestridit
påminnarnas påstående att odlingsmarkens värde skulle ha sjunkit.
Med hänvisning till allt som framförts ovan har sökanden ansett att
det planerade företaget inte orsakar avsevärda skadliga förändringar
i omgivningens naturförhållanden och i vattendraget och dess funktion och inte försämrar därtill i hög grad bosättnings- och näringsför-
39
hållandena på orten. Nyttan av företaget är betydlig i förhållande till
skador, men och andra förluster av förmåner som företaget medför.
Sökanden har bestridit påminnarnas påstående att kungörelsen av
ansökan i dagstidning skulle ha varit behövlig. I samband med miljökonsekvensbedömningen har företaget kungjorts i tidningar, hållits
informationstillfällen och alla sakägare har redan då haft tillfälle att
inlämna åsikter, yrkanden och påminnelser.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE
Processuella avgöranden
1. Miljötillståndsverket förkastar 5) Sundom Fiskargille r.f.:s och 7)
FF:s och GG:s samt HH och II:s yrkanden på komplettering av ansökan och konstaterar, att sedan sökanden tillställt tilläggutredningarna, har ansökan innehållit de planer och utredningar om företaget
som 16 kap. 1 och 1a § vattenlagen och 42 – 58 § och 65 § vattenförordningen förutsätter och som är behövliga för att handlägga och
avgöra ärendet.
2. Miljötillståndsverket förkastar 7) FF:s och GG:s samt HH och II:s
yrkanden på informering om offentliggörande av kungörelsen i en
tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av företaget. Enligt 16 kap. 6, 7 och 8 § vattenlagen har ansökan delgivits
dem, vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, genom kungörelse på
miljötillståndsverkets samt Korsholms och Malax kommuners och
Vasa stads anslagstavla. Därtill har kungörelsen särskilt tillsänts de i
saken delaktiga som framgår av handlingarna. Med beaktande av
det ovannämnda konstaterar miljötillståndsverket att offentliggörandet av kungörelsen inte har behövt annonseras i en tidning med allmän spridning och att ärendet kungjorts på det sätt lagen förutsätter.
3. Miljötillståndsverket förkastar 7) FF:s och GG:s samt HH och II:s
yrkanden på att ärendet bör förordnas till syneförrättning. De utredningar som baserar sig på handlingarna och som gäller företagets
verkningar på miljön, vattennaturen och landskapet på området är
tillräckliga för avgörandet av ärendet. En syneförrättning skulle inte
tillföra någon tilläggsutredning som är relevant om företagets verkningar.
4. Miljötillståndsverket lämnar utan prövning, såsom inte hörande till
detta ärende, 7) FF:s och GG:s samt HH och II:s yrkanden på ersättning av de skador som tidigare företag eventuellt förorsakat.
5. Miljötillståndsverket lämnar, såsom inte hörande till dess behörighet, 4) Sundom Vattendelägarlags yrkande om fastställande av en
hastighetsbegränsning på området utan prövning. Enligt 15 § 2
mom. sjötrafiklagen fattas beslut om förbud och begränsningar som
gäller allmänna farleder av sjöfartsverket och beträffande andra vattenområden av den regionala miljöcentralen.
40
Avgörande av tillstånd
1. Muddring av Toby ås och Solf ås nedre lopp samt deponering av muddringsmassorna
Miljötillståndsverket beviljar Vattenståndsregleringsbolaget för Toby
ås och Solf ås nedre lopp tillstånd att
1) muddra en förlängningsfåra på pålavsnittet 26+00… 47+50, gräva
tre bassänger vid denna fåra på pålavsnitten 46+00… 47+50,
39+50… 41+00 och 33+50… 35+00 samt muddra en sidofåra på
båda sidorna av varje bassäng i Toby ås nedre lopp,
2) muddra en förlängningsfåra på pålavsnittet 2+00… 23+00, gräva
två bassänger vid denna fåra på pålavsnitten 20+50… 22+00 och
11+00… 12+50 samt muddra en sidofåra på båda sidorna av den
bassäng som ligger vid pålen 12+00 och en sidofåra på högra sidan
av den bassäng som ligger vid pålen 21+00 i Solf ås nedre lopp och
3) gräva en förlängningsfåra i Sävviks isoleringsdike på pålavsnittet
0+00… 7+00 öster om Solf å i Vasa stad och Korsholms kommun
samt
4) deponera muddringsmassorna om ca 115 000 m3 på det södra
uppläggningsområdet nr 1 på vänstra sidan om Toby ås mynning
som tillhör fastigheten Ruthskog RNr 17:1 i Tölby by i Korsholms
kommun och fastigheten Enberg RNr 14:9 i Tölby by i Korsholms
kommun och på det norra uppläggningsområdet nr 2 på högra sidan
om Toby ås mynning som tillhör fastigheten Risön RNr 1:70 i Vasa
stad by i Vasa stad.
Samtliga ovannämnda åtgärder skall utföras i enlighet med den i
Västra Finlands miljöcentral utarbetade planen för översvämningsskydd för Toby ås och Solf ås nedre lopp Dnr LSU-2004-V-30 (331)
som daterats 17.12.2004.
Tillståndet innefattar rätten att anhålla sådana byggplatsvägar och
fångdammar som behövs för arbetenas utförande som rätten att använda befintliga vägar för arbetena.
Företaget förorsakar inte på förhand sett annan skada, men eller förlust av förmån än vad som kan hindras genom den fiskerihushållningsavgift som förordnats om i tillståndsbestämmelse 15).
Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan.
41
Tillståndsbestämmelser
Konstruktioner
1) Tillståndshavaren skall muddra följande förlängningsfåror:
I Toby ås nedre lopp på pålavsnittet 26+00… 47+50 skall muddras
en förlängningsfåra i enlighet med planen sålunda, att balanslinjens
lutning (I) skall vara 0.00 och djup N60 -2,00 m. Fårans bottenbredd
skall vara 15,0 m och sidoslänternas lutning 1:5. Mängden av muddringsmassor får uppgå till ca 42 000 m3.
I Solf ås nedre lopp på pålavsnittet 2+00… 23+00 skall muddras en
förlängningsfåra i enlighet med planen sålunda, att balanslinjens lutning (I) skall vara 0.00 och djup N60 -2,00 m. Fårans bottenbredd
skall vara 10,00 m och sidoslänternas lutning 1:5. Mängden av muddringsmassor får uppgå till ca 38 000 m3.
2) Tillståndshavaren skall gräva följande bassänger:
I förlängningsfåran i Toby ås nedre lopp på pålavsnitten
46+00… 47+50, 39+50… 41+00 och 33+50… 35+00 skall grävas tre
bassänger i enlighet med planen sålunda, att balanslinjens djup är
N60 -1,00 m. Mängden av muddringsmassor får uppgå till sammanlagt ca 17 000 m3.
I förlängningsfåran i Solf ås nedre lopp på pålavsnitten
20+50… 22+00 och 11+00… 12+50 skall grävas två bassänger i enlighet med planen sålunda, att balanslinjens djup är N60 -1,00 m.
Mängden av muddringsmassor får uppgå till sammanlagt ca 8 000
m3.
3) Tillståndshavaren skall muddra följande sidofåror:
I förlängningsfåran i Toby ås nedre lopp skall muddras en sidofåra
på båda sidorna av varje bassäng i enlighet med planen i 45° vinkel i
förhållande till huvudströmriktningen. Sidofårans längd skall vara 50
m, bottenbredd 15 m och bottennivå N60 -1,50.
I förlängningsfåran i Solf ås nedre lopp skall muddras en sidofåra på
båda sidorna av den bassäng som ligger vid pålen 12+00 och på
högra sidan av den bassäng som ligger vid pålen 21+00 i enlighet
med planen i 45° vinkel i förhållande till huvudströmriktningen. Sidofårans längd skall vara 50 m, bottenbredd 15 m och bottennivå N60
-1,50.
4) I Sävviks isoleringsdike på pålavsnittet 0+00… 7+00 skall grävas
en förlängningsfåra i enlighet med planen sålunda, att balanslinjens
lutning (I) skall vara 0.00 och djup N60 -2,00 m. Dikets bottenbredd
skall vara 3,0 m och sidoslänternas lutning 1:3. Mängden av muddringsmassor får uppgå till ca 10 000 m3.
Utförande av arbetet
5) Muddringen av vattenområden och deponeringen av muddringsmassor skall utföras möjligast kontinuerligt på ett sådant sätt och
42
under en sådan tid att naturvärdena i området sparas och att havsområdet och vattendragen, deras användning samt omgivningen
förorsakas så lite skada och men som möjligt samt att vattnet i åarna
inte uppdäms i onödan. Muddringsarbetena bör utföras så att uppgrumlingen av vattnet är möjligast ringa. Arbetena skall utföras från
åmynningen utåt.
Muddringsarbetena som kan vara störande för häckande fåglar och
fiskens lek eller som medför uppgrumling av vattnet skall utföras under tiden 1.8 – 30.4.
Muddringsmassorna skall deponeras på den i planen avsedda platsen. Muddringsmassorna skall deponeras på ett sådant sätt och
strandlinjen vid deponeringsområdena skall förstärkas så att muddringsmassorna inte kan rinna tillbaka till vattendragen. Surheten (pH)
av muddringsmassorna, som uppläggs, bör mätas och massorna bör
vid behov kalkas så att pH i vattnet som rinner ut från uppläggningsområdena inte är mindre än 5,5.
6) Muddringsarbetena bör i mån av möjlighet förverkligas genom att
gräva från isen.
Ifall muddringsarbetena utförs genom sugmuddring bör vattnet som
rinner ut från uppläggningsområdena mätas och vid behov behandlas med sedimenteringskemikalier.
7) Muddringsarbetena skall utföras så att funktionen hos diken,
trummor, broar, täckdiken och andra dylika konstruktioner inte försämras.
8) Tillståndshavaren skall i samband med arbetena iakttaga stadgandena i lagen om fornminnen.
9) Tillståndshavaren bör avtala med berörda markägare om detaljerna beträffande byggplatsvägarna, befintliga vägarna och fångdammarna.
Efter att arbetena slutförts skall fångdammarna och på anfordran av
markägare byggplatsvägarna rivas och de befintliga vägarna återställas i de skick de var före arbetena samt områdena försättas i vederbörligt skick.
10) Tillståndshavaren skall i god tid i förväg skriftligen meddela
ägarna eller innehavarna av de områden som behövs för att utföra
de arbeten som hör samman med förverkligandet av muddringen
samt av de konstruktioner eller anläggningar som befinner sig på
dem om utförandet av de arbeten som berör nämnda personer.
Ifall markägaren inte har avlägsnat träden från de områden som tas i
bruk tills det är behövligt att påbörja arbetena, har tillståndshavaren
rätt att fälla träden. Det användbara virke som fås från trädröjningen
43
och rivna konstruktioner skall lämnas i närheten av arbetsstället för
vederbörande ägares bruk.
11) Arbetsställena skall slutbehandlas och iståndsättas vederbörligen och så att de anpassas till miljön.
Underhåll
12) Tillståndshavaren skall underhålla fårorna som muddras och
grävs enligt detta tillståndsbeslut och konstruktioner i anslutning till
dem. Underhållsplikten sträcker sig på linjen av de muddrade fårorna till en meters djup från medelhavsvattenstånd.
Kontroll
13) Tillståndshavaren skall kontrollera företagets inverkan på vattendraget i Toby å och Solf å samt utanför åmynningen på havsområdet samt Natura 2000 –området i enlighet med ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt program. Förslaget till kontrollprogram
skall tillställas miljöcentralen inom tre månader efter att detta beslut
har vunnit laga kraft. Kontrollen skall inledas i god tid innan arbetena
inleds och skall fortgå i åtminstone tre år efter att arbetena är färdigställda.
Tillståndshavaren skall kontrollera företagets inverkan på fiskbeståndet och fisket i Toby å och Solf å samt utanför åmynningarna på
havsområdet i enlighet med ett av Österbottens arbetskrafts- och
näringscentral godkänt program. Förslaget till kontrollprogram skall
tillställas arbetskrafts- och näringscentralen inom tre månader efter
att detta beslut har vunnit laga kraft. Kontrollen skall inledas i god tid
innan arbetena inleds och skall fortgå i åtminstone tre år efter att arbetena är färdigställda.
Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra
kontrollskyldiga på området.
Kontrollresultaten skall sändas till Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt till miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och Korsholms och Malax kommuner. På begäran skall resultaten ges till påseende för dem vars rätt eller fördel
saken kan beröra.
14) Om resultaten av utredningarna ger anledning till, skall tillståndshavaren tillställa Västra Finlands miljöcentral för godkännande
ett förslag på undersöknings- och åtgärdsprogram av utredande och
återställande av förhållanden gällande växtligheten och fågelbeståndet i området samt de naturvärden, för vilkas skydd det ifrågavarande området införlivats i nätverket Natura 2000.
Fiskerihushållningsavgift
15) Tillståndshavaren skall före inledandet av arbetena betala till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral en fiskerihushållningsavgift på 10 000 euro. Fiskerihushållningsavgiften skall användas till
förhindrande av de fiskeriekonomiska olägenheter som arbetena
förorsakar på företagets influensområde.
44
Ersättningar
16) Skada och men, som eventuellt förorsakas av arbetenas utförande, skall utan onödigt dröjsmål ersättas vederbörande rättsinnehavare, såvida annorlunda ej överenskommes.
Ifall det företag som avses i detta beslut medför sådan skada, men
eller annan förlust av förmån som inte förutsattes då tillståndsbeslutet givits och som tillståndshavaren svarar för enligt stadgandena i
vattenlagen och om avtal inte uppnås om saken, kan den som drabbats av förlusten av förmånen eller vederbörande myndighet, ifall
allmänt intresse så kräver, utan hinder av tillståndsbeslutets laga
kraft föra ärendet till miljötillståndsverket för avgörande i den ordning
som stadgas för ansökningsärenden i vattenlagen.
Arbetstid
17) De arbeten som avses i detta beslut skall påbörjas inom fyra år
och slutföras inom åtta år från det att beslutet vunnit laga kraft, vid
äventyr att tillståndet annars förfaller.
Meddelanden
18) Tillståndshavaren skall skriftligen i god tid på förhand meddela
om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt miljövårdsmyndigheterna
i Vasa stad och Korsholms och Malax kommuner.
19) Sedan arbetena slutförts, skall därom inom 60 dagar skriftligen
meddelas miljötillståndsverket, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och Korsholms och Malax kommuner.
20) Tillståndshavaren skall skriftligen i god tid på förhand meddela
om inledandet av underhållsrensningar i förfängningsfårorna till
Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och Korsholms
och Malax kommuner.
Motivering
Beviljandet av tillstånd förutsätter enligt 2 kap. 6 § 2 mom. vattenlagen att nyttan av företaget är betydlig i förhållande till de skador,
men eller andra förluster av förmåner som företaget medför. Nyttan
skall bestämmas såsom det sägs i 2 kap. 11 § och om sökanden
samtidigt beviljas en rättighet enligt 7 – 9 § i sagda kapitel skall hänsyn även tas till nyttan av att rättigheten beviljas samt den förlust av
förmåner som förorsakas.
Den nytta som företaget medför är enligt planen ca 1 520 000 euro.
Med företaget för översvämningsskyddet och muddringen av Toby
ås och Solf ås nedre lopp skyddas för sin del odlingsmarkerna, bebyggelsen, vägnätet och Vasa flygfält. Skadorna som uppskattats i
pengar, avtalats och förordnats att ersättas är sammanlagt maximalt
ca 90 000 euro. Beloppet består av fiskerihushållningsavgiften och
ersättningarna för uppläggningsområdena. Grumlingen av vattnet
kan förorsaka menliga inverkningar på fiskbeståndet och fisket. De
fiskeriekonomiska menen under arbetenas gång förhindras genom
åtgärder som utförs med fiskerihushållningsavgiften. I viss mån upp-
45
står även andra kortvariga men, främst som en följd av grumling av
vattnet och förändring av landskapet under arbetena.
Förverkligandet av företaget försvagar inte heller sannolikt betydligt
de naturvärden för vilkas skydd området införlivats i Natura 2000
-nätverket när tillståndsbestämmelserna ovan efterföljs. Företaget
kan även ha inverkningar som minskar den negativa inverkan som
den accelererande igenväxningen och uppgrundningen kommer i
fortsättningen att ha på området samt tillståndet hos naturtypen estuarier och fågelbeståndets livsmiljö.
Med beaktande av det som ovan sagts är den nytta som erhålls av
företaget, då det förverkligas i enlighet med detta beslut, betydande i
förhållandet till de skador, men eller andra förluster av förmåner som
detta eventuellt medför.
Beaktande av miljökonsekvensbedömningen
Miljötillståndsverket har beaktat resultaten av miljökonsekvensbedömningen vid prövning om det finns förutsättningar för tillståndet
och vid föreläggande av tillståndsbestämmelser.
Lagrum
2 kap. 6 § 2 mom., 11 och 22 § samt 7 kap. 3 § 1 mom., 5, 6 och 8 §
vattenlagen.
Utlåtande om påminnelser, yrkanden och åsikter
Miljötillståndsverket förkastar med hänvisning till motiveringen till avgörandet av tillstånd ovan 2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentrals, 5) Sundom Fiskargille r.f.:s, 6) Suomen Vapaaajankalastajien Keskusjärjestö ry.:s samt 7) FF:s och GG:s samt
HH och II:s yrkanden om, att tillstånd bör förvägras, såsom obefogade.
Miljötillståndsverket förkastar det i 1) Västra Finlands miljöcentrals
påminnelseskrift framförda yrkandet om, att det vid behov tillåts reglera pumpningen i torrläggningsområdena. Invallningsområdenas
torrläggning som sker genom pumpning sköts av skilda företag. Därtill konstaterar miljötillståndsverket att det är nödvändigt för att uppnå
företagets ändamål att muddra även den yttre delen av vegetationszonen. Annars skulle det försämrade vattenutbytet i de muddrade
förfängningsfårorna förorsaka att dessa fåror skulle växa lättare
igen. I övrigt har miljötillståndsverket beaktat den av miljöcentralen
framförda påminnelsen på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna 6), 13) och 20) ovan.
Miljötillståndsverket förkastar det i 2) Österbottens arbetskraftsoch näringscentrals påminnelseskrift framförda yrkandet om, att
muddringsarbetena får utföras endast då vattenföringen i åarna är
mindre än medelvattenföringen, såsom obefogat. Därtill anser miljötillståndsverket det vara onödigt att utreda aciditet av de deponerade
muddringsmassorna. Miljötillståndsverket har beaktat arbetskrafts-
46
och näringscentrals yrkande om, att en fiskerihushållningsavgift bör
åläggas, på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelse
15). Den bestämda fiskerihushållningsavgiften motsvarar i tillräcklig
grad de skadliga verkningarna av företaget. I övrigt har miljötillståndsverket beaktat den av arbetskrafts- och näringscentralen
framförda påminnelsen på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna 5), 13) och 15) ovan.
Miljötillståndsverket har beaktat den av 3) Museiverket framförda
påminnelsen på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelse
8).
Miljötillståndsverket har beaktat den av 4) Sundom Vattendelägarlag framförda påminnelsen på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelserna 5) och 13).
Miljötillståndsverket har beaktat 5) Sundom Fiskargille r.f.:s yrkande på ersättning på det sätt som framgår ovan av tillståndsbestämmelse 16). Företaget förorsakar inte på förhand sett annan skada,
men eller förlust av förmån än vad som i tillståndsbestämmelse 15)
har förordnats att skall förhindras genom en fiskerihushållningsavgift.
För skada, men och annan förlust av förmån, som inte kunnat förutses då tillståndsbeslutet givits, har förordnats att ersättas i tillståndsbestämmelse 16) ovan.
2. Fastställande av bolagsavtal och stadgar för Vattenståndsregleringsbolaget för
Toby ås och Solf ås nedre lopp
Miljötillståndsverket fastställer bolagsavtalet och stadgarna för Vattenståndsregleringsbolaget för Toby ås och Solf ås nedre lopp i enlighet med ansökan. Stadgarna finns som bilaga 1 till detta beslut.
Utöver dessa stadgar och bestämmelserna i det tillståndsbeslut som
rör företaget skall iakttas vad vattenlagen stadgar om vattenståndsregleringsbolag, sysslomän samt vattenståndsreglering i övrigt.
______________________________________________________
Vattenståndsregleringsbolagets stadgar och meddelande om sysslomännen skall ges till miljövårdsmyndigheterna i Vasa stad och
Korsholms och Malax kommuner innan arbetet påbörjas.
Lagrum
6 kap. 27 § samt 7 kap. 9 och 10 § vattenlagen.
Kostnadsberäkning
Miljötillståndsverket konstaterar att den kostnadsberäkning som
medtagits i den i ansökan intagna planen är ca 1 050 000 euro.
REGISTRERING
Miljötillståndsverket anmäler i enlighet med 7 kap. 8 § vattenlagen
för anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret vid Vasa och
Korsholms tingsrätter de kostnadsandelar i enlighet med kostnadsfördelningen som motsvarar kostnadsberäkningen för de fastigheter
vilkas kostnadsandel är större än 0,2 %.
47
HANDLÄGGNINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV DEN
7 710 euro.
Motivering
Avgiften har fastställts i enlighet med 2 § miljöministeriets förordning
om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003)
och till nämnda förordningen bifogad avgiftstabell. Det är fråga om i
avgiftstabellen avsett ärende som gäller vattenståndsreglering då arrangemanget som nyttar är mer än 1 000 hektar.
48
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Bilagor
1) Bolagsavtal för vattenståndsregleringsbolag
2) Besvärsanvisning
Birgitta Vauhkonen
Juha Helin
Pertti Seppänen
Kristina Montell
I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Juha Helin
(granskande ledamot) och Pertti Seppänen. Ärendet har föredragits
av föredragande Kristina Montell.
KM/tr
Bilaga 1
Bilaga 2
BESVÄRSANVISNING
Besvärsmyndighet
Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa
förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet
anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock
så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 1.12.2008.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan
beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd,
hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas,
av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av
andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
- det beslut i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen
ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
- [email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar som yrkas i beslutet
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa
inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning
över ombudets behörighet.
Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands
miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under
tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också
sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per
telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande
anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax:
e-post:
öppettid:
Rättegångsavgift
Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors
PB 115, 00231 Helsingfors
020 610 121 (växel)
(09) 726 0233
[email protected]
kl. 8 – 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut
en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte
uppbärs.