1
BERG FÖR MAKADAMFRAMSTÄLLNING I VÅRGÅRDA OCH HERRLJUNGA
KOMMUNER.
Sammanfattning
Inventeringen omfattar hela Vårgårda och Herrljunga kommuner. Vägledande för inventeringen har varit
den översiktliga berggrundskartering, som SGU samtidigt bedrivit på storbladet Borås i skala 1:250 000.
Generellt gäller att områdets berggrund ingår i en provins som karakteriseras av bergarter med mindre
goda egenskaper för framställning av bergkross (fig. 3).
Utifrån fältarbetet utvaldes 8 lägen, som bedömdes vara de bästa ur materialsynpunkt, för närmare
provning, Resultatet visar att ingen fyndighet egentligen kan betecknas som god. De bästa resultaten
uppnåddes från 2 ge i södra delen av Herrljunga kommun (tabell 1), vilka tillsammans har en volym på
minst 6 milj. fm3 (m3 fast mått).
Resultaten i tabell 1 och 2 är tämligen nedslående men ej helt oväntade. Man kan också förmoda att en
lämplig teknisk hantering av krossprodukterna allmänt höjer kvalitetsnivån. De här vunna resultaten kan
användas för en inbördes gruppering av de undersökta lägena.
De i samband med inventeringen gjorda karteringsarbetena har avslöjat en tidigare okänd förekomst av en
delvis massformig granit. Den ligger söder om järnvägen mellan Vårgårda och Herrljunga. De centrala
delarna av denna troligen tudelade granitförekomst är masstormiga och kan väntas ha en tämligen god
kvalité. Förekomsterna är dock merendels jordtäckta. Om jordavrymning för eventuellt större anläggningar görs inom denna granits centralområde bör graniten materialtestas och ev. uttag för krossproduktion beaktas. Stentäkten vid Galstad (B1011) ligger i kantzonen av denna granitförekomst. De tämligen
dåliga provningsresultaten från denna förekomst sammanhänger förmodligen med den kraftiga förskiffring som drabbat granitkroppens marginala delar.
BERGINVENTERING
Vårgårda och Herrljunga kommuner ligger inom en berggrundsprovins, som domineras av bergarter med
dåliga egenskaper för bergkrossproduktion. Denna undersökning har i första hand inriktats på att lokalisera de bergartsenheter, som erfarenhetsmässigt brukar uppvisa de bästa värdena, och har utförts i
enlighet med naturvårdsverkets råd och riktlinjer, 1983:5.
Inventeringen består av fyra huvuddelar:
o
o
o
o
Förberedande arbete
Fältundersökningar
Laboratorietindersökningar och kompletterande fältarbete
Redovisning
Förberedande arbeten: Med hjälp av äldre geologiska kartor samt resultaten från SGU:s pågående arbeten
på ”Provisoriska översiktskartan, Borås” (SGU Serie Ba 41), skala 1:250 000, gjordes en grov indelning i
olika berggrundsenheter.
Den topografiska kartan och flygbilder utgjorde sedan underlag för avgränsning av ett antal objekt, som
med hänsyn till total volym, pallhöjd och vägnät, bedömdes som mest lovande.
2
Fältundersökningar omfattade en fältrekognoscering av varje objekt. Bergartstyperna och deras
ungefärliga utbredning fastlades. Rutinmässiga mätningar av den radioaktiva strålningen gjordes
inom varje område.
För varje fältobservation noterades följande parametrar:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Bergartstyp
Mineralsammansättning
Kornstorlek
Struktur
Textur
Gångar (genomsättande bergarter)
Vittring
Sprickighet
Radioaktivitet
Laratorieundersökningar och kompletterande fältarbete:
Efter fältarbetet utvaldes ett antal representativa bergartsprov för tillverkning av tunnslip. Dessa analyserades sedan i polarisationsmikroskop, där speciell vikt lades vid mineralkornens sammanfogning samt
vissa vittringstillstånd, som inte syns vid okulärbesiktning (t.ex. sericitbildning). Dessutom studerades
mineralsammansättning (glimmerhalt m.m.), kornform, kornfogning samt mikrosprickor.
Resultaten av mikroskoperingen samt tidigare fältarbete låg till grund för bestämning av ytterligare provtagning. De objekt, som bedömdes ha den bästa bergkvaliteten samt var representativa för större delområden, valdes ut för särskilda hållfasthetsbestämningar. Dessa har utförts av Statens väg- och trafikinstitut
(Bil. 1-8). En sådan bestämning innebär, att ett större bergprov (ca 25-30 kg) utsätts för vissa mekaniska
tester, som ger ett mått på bergartens hållfasthet. Parametrarna är sprödhet (slaghållfashet), flisighet
(materialets form efter krossning), sliptal (nöthärdighet) samt kompaktdensitet.
Provtagningen gjordes antingen i färska skärningar eller med hjälp av borrning och sprängning för att
komma ned i ovittrat berg.
Redovisning. Det avslutande arbetet har omfattat volymberäkning med medelmäktighetsmetoden, samt
slutlig kvalitetsbedömning av varje objekt.
Volymen har beräknats på objektets totala volym, dvs. ingen reducering har gjorts för eventuella inslag av
bergarter med sämre kvalitet, då mängden av sådana ej kan uppskattas utan detaljundersökningar.
Resultaten av samtliga undersökningar redovisas i kortfattade beskrivningar av förekomster, kartbilagor,
tabeller m.m. Alla uppgifter samlades på inventeringsprotokoll (arkivmaterial hos länsstyrelsen) och finns
registrerade i SGU:s grusdataarkiv. Uppgifterna kan erhållas därifrån i form av särskilt anpassade
redovisningar och sammanställningar.
Bergförekomsterna numreras löpande inom varje topografiskt kartblad med början från B 1001 för bladet
Borås NV, B 1011 för Borås NO och B1021 för Borås SO.
Berggrund
I båda kommunerna dominerar bergarter, vilka ursprungligen kristalliserat som graniter och granitbesläktade bergarter på stora djup i jordskorpan. På grund av upprepade deformationer och uppvärmningar har
4
dessa ursprungligen massformiga bergarter överförts till mer eller mindre planskiviga bergarter.
Uppvärmningarna har i vissa fall åstadkommit partiell uppsmältning av berggrunden och ofta
givit rikligt med grovkorniga kvarts.., fältspat och glimmerförande pegmatitådror och pegmatitgångar i berggrunden. Den senaste stora uppvärmningen och deformationen (= metamorfosen)
av berggrunden ägde rum för ca 1000 miljoner år sedan under den Svekonorvegiska bergskedjebildningsperioden.
Utbredningen av de viktigaste bergartsgrupperna inom inventeringssområdet framgår av fig. 1.
1.
Grå gnejser. oftast åderförande samt mer eller mindre bandade.
Denna bergartstyp dominerar inom området, Gnejsen är vanligen starkt förskiffrad. Mineralkornen är av varierande storlek oftast är bergarten grovkornig till grovt medelkornig. Halten av
glimmer och hornblände är 10-25 volym-%. Huvudmineral är för övrigt plagioklas, kvarts och
kalifältspat. Bergarten är omväxlande starkt förskiffrad och bandad genom förekomst av ljusa
grovkorniga pegmatitådror omgivna av mörka glimmerränder.
2.
Rödarödgrå gnejser. oftast ådriga och ibland med kalifältspatögon.
Grundmassan i denna bergart domineras av kalifältspat därnäst följer kvarts och plagioklas.
Andelen glimmer och hornblände är oftast mindre än 10 volym-%. Även denna bergart innehåller
ljusa ådror av pegmatit. På grund av bergartens ljusa färg och låga andel mörka mineral är pegmatitådrorna ej så framträdande som i den förra gruppen. I de fall ”ögon” förekommer, består de av
upp till tre cm stora röda kristaller och kristallaggregat av kalifältspat.
3.
Röd till grå granit. medelkornig till fint medelkornig.
Denna bergart domineras av röda till gråröda fältspater samt kvarts. Glimmerhalten är ca 5 volym-% eller därunder. Bergarten har oftast en svag stänglighet eller förskiffring. Den kan innehålla
en del pegmatit i oregelbundna ansamlingar eller raka gångar. Den innehåller sällan pegmatitådror.
4.
Röd till rödgrå granit. ögonförande och ibland förskiffrad.
Denna bergart finns i två förekomster söder om järnvägen mellan Vårgårda och Herrljunga. Dessa
förekomster kan eventuellt hänga samman i en enda men den flygmagnetiska kartan antyder att det
är två förekomster. Bergarten är i det centrala området t.ex. i det nedlagda grustaget väster om
Kvinnestasjön en grovkornig masstormig, grå granit som grusvittrar på ytan. I de yttre delarna av
förekomsterna är graniten oftast något förskiffrad eller stänglig. Färgen är i dessa avsnitt röd och
enstaka pegmatitådror kan förekomma. Dominerande mineral är kalifältspat kvarts, plagioklas,
glimmer och hornblände. Glimmer och hornblände utgör 6-8 volym-% vardera. Kalifältspaten förekommer som röda-mörklila kristaller och kristallaggregat (s.k. ögon) med en storlek på upp till ca
tre cm. Den finns dessutom i mellanmassan.
5.
Mörka bergarter (grönsten. amfibolit)
I denna grupp sammanförs bergarter, som domineras av mörka mineral som hornblände, pyroxen,
biotit ( mörk glimmer) samt växlande mängder av gråvit plagioklas och epidot.
Karakteristisk är den låga halten av kvarts. Densiteten hos dessa bergarter ligger vid ca 2.95. I det
aktuella området finns mörka bergarter spridda i smärre förekomster och har markerats med tjocka
svarta streck på kartan. I några fall har större ansamlingar av dessa bergarter lagts med heltäckande
mörkt raster på kartan.
Eftersom dessa bergarter ej förekommer i så stora ansamlingar och i sådana lägen att de ansetts intressanta för bergkross framställning har de ej närmare undersökts. En generell bedömning är att då
förekomsterna utgör underordnade komponenter i berggrunden är de totalt sett ett negativt inslag. I
de små förekomsterna är nämligen halten glimmer vanligen hög.
5
KVALITETSFAKTORER FÖR KROSSAT BERG
Krossberg används i första hand som vägbyggnadsmaterial (bärlager och ytbeläggning) samt för inblandning i betong (ballast). För olika ändamål krävs delvis skilda egenskaper hos bergmaterialet. T.ex. krävs
för ytbeläggningsmaterial stor förmåga att motstå nötning (dubbdäck) medan betongballasten inte får ha
hög densitet (separation i betongen).
För att avgöra bergets kvalitet i de undersökta förekomsterna beaktas följande parametrar:
flistghet
sprödhet
slipvärde
kompaktdensitet
radioaktivitet
(färg)
Sprödheten är ett mått på bergartens slaghållfasthet. Mineralsammansättning och kornstorlek/kornfogning är de viktigaste faktorerna. Sprödhetstal lägre än ca 40 innebär god kvalitet.
Flisigheten anger formen på det krossade materialet. Glimmer och andra orienterade mineral ger höga
flisighetstal, dvs. långsträckta krosspartiklar. Flisighetstal lägre än ca 1.4 betyder relativt kubiska efter
runda partiklar.
Slipvärdet visar bergartens förmåga att stå emot nötning. Detta är av största betydelse för material, som
skall användas till ytbeläggning. Slipvärden lägre än ca 1.9 räknas som mycket bra. Till helt nyligen
användes i stället begreppet sliptal som ett mått på bergartens nötningsmotstånd. Hög kvartshalt ökar
nötningsmotståndet, medan bl.a. mycket glimmer får motsatt effekt.
Styrkegrad är en funktion av materialets sprödhet och flisighet. Begreppet har nu slopats av VTI, men
förekommer I de flesta äldre analyser.
Kompaktdensiteten är viktig hos material för betongtillverkning. Om densiteten är alltför hög (som hos
grönstenar), uppstår problem med sjunkning och separering i betongen. Vid betongtillverkning bör dessutom vissa mineral undvikas (bl.a. glimmer, sulfider). De flesta ljusa bergarter har värden kring 2.7 och
mörka bergarter ca 2.9-3.5.
Radioaktiviteten får inte vara för hög hos krossberg, som används vid byggande av bostadsområden eller
liknande. De vanligaste bergarterna med hög strålningsnivå är alunskiffer (användes tidigare i blåbetong)
samt vissa ”yngre” graniter. Grovt indelat kan man räkna 10 som lågt och över 30-40 som högt värde.
(Anges i mikroröntgen per timme, µR/h).
Färgen har viss betydelse vid ytbeläggning på vägar, där ljusa material är lämpligast. För användning i
liten skala (trädgårdar o.dyl.) kan även estetiska synpunkter ha betydelse.
De här uppräknade egenskaperna står i direkt relation till bergartsinnehållet i krossbergmaterialet. Det är
svårt att göra en bestämd kvalitetsindelning av bergarter, då en viss bergartstyp kan ha varierande egenskaper i olika områden. Nedan följer dock några generella samband, som gäller vid kvalitetsbedömning
av bergarter.
6
Kvartsit och porfyr är sega och hårda bergarter med mycket goda kvalitetsegenskaper. Dessa bergarter
lämpar sig särskilt väl till ytbeläggning av vägar. Granit och gnejs varierar starkt från plats till plats och
kan ha allt från god till dålig kvalitet. Finkorniga grönstenar har ofta stor slaghållfasthet och liten flisighet, men alltför höga slipvärden. Densiteten är också för hög för vissa ändamål. Övriga bergarter i tabeller
klassas som dåliga.
Generella kvalitetsnormer för slipvärde, sprödhet och flisighet saknas för närvarande.
Kvalitetskrav på material till olika användningsområden framgår av BYA (1984). Bestämmelser för
betongkonstruktioner (statens betongkommitte 1973). Mark AMA Amt Borell (1970).
Kvaliteten hos de undersökta betongförekomsterna redovisas i fig. 3 och 4 samt tabell 1 och 2.
10
UNDERSÖKTA BERGFÖREKOMSTER
7C Borås NV
B 1001 Torpet (Kartklipp B1)
Kommun: Vårgårda
Allmänt: Förekomsten är ett småkulligt berg- och skogsområde nordväst om Säveåns dalstråk,
Volymen uppskattas till >3 milj. fm3.
Berggrund: I sluttningen åt sydost dominerar en röd fint medelkornig gnejsig granit. Åt väster
inkommer en rödgrå fint medelkornig gnejs, som är tämligen homogen.
Båda bergarterna domineras av kalifältspat, kvarts och något plagioklas. De mörka mineralen
utgörs av ca 5 volym% biotit (mörk glimmer) dessutom finns någon % magnetit samt en del
titanit.
Huvudmineralen förekommer i likstora korn med enkel kornfogning. I en del mineralfogar förekommer små korn av sent bildad muskovit, vilket till dels kan förklara de dåliga testvärdena.
Sprickigheten är normal och vittringsgraden är låg.
Radioaktiviteten är låg 15-20 µR/h.
Kvalitetsbedömning: De två bergartstyperna har testats tillsammans i ett prov. Testvärdena
(tabell 1 och 2 samt bilaga 1) anger en tämligen dålig kvalitet.
Anm. Bedömningen är baserad på fältsyn, mikroskopisk analys och materialtest. Detta gäller
även för de följande beskrivningarna.
11
7C Borås NV
B 1002 Råvaberget (Kartklipp B1)
Kommun: Vårgårda
Allmänt: Väster om RV42 finns ett markerat höjdområde som består av två öst-västliga bergryggar. Volymen uppskattas till >4 milj. fm3.
Berggrund: Berggrunden består av både grå och röda mer eller mindre åderförande gnejser. Det
södra berget består till större delen av röda, glimmerfattiga gnejser. Gångar av pegmatit förekommer över hela området. Den röda, oftast starkt rekristalliserade gnejsen har undersökts i
mikroskop och testats av VTI. Denna bergartstyp bedöms vara bäst.
Huvudmineral är kallfältspat, kvarts och plagioklas samt biotit (ca 5 volym-%). Magnetit förekommer i enstaka stora kom, Bergarten är uppbyggd av en blandning små och stora korn med
tämligen komplicerad kornfogning. I kornfogarna ser man tecken på mikrosprickor, som utfyllts
av främst kalifältspat och kvarts. Mineralkornen är för övrigt ovittrade.
Sprickigheten är normal men enstaka brantstående lerslag i N-S har iakttagits i vägskärningen.
Pressade bergartsstråk kan förekomma.
Radioaktiviteten är normal ca 15 µR/h.
Kvalitetsbedömning Prov för slaghållfasthetstest har tagits i vägskärningen frän röda tämligen
homogena gnejspartier. Bergkrosskvalitén är tämligen god och slipvärdet 2.75 är det näst bästa i
regionen (tabell 1 och 2 samt bilaga 4). Uttagbar volym överskrider 4 milj. m3 i den södra
bergsryggen främst tack vare ansenlig höjd.
13
7C Borås NV
B 1003 Nortorp (Kartklipp B2)
Kommun: Vårgårda
Allmänt: Området är ett flackt skogbevuxet höjdområde öster om vägen Ljurhalla-Vårgårda.
Berget går i dagen på flera ställen främst mot åkrarna åt nordväst. Volymen uppskattas till
>3 milj. fm3.
Berggrund: Grå och gråröda gnejser, som är ganska rikligt försedda med pegmatitådror dominerar den heterogena berggrunden.
Huvudmineral är plagioklas, kalifältspat, kvarts och ca 10-15 volym-% biotit samt 1-5% hornblände. Plagioklasen är ständigt försedd med små glimmermineral (sericit) vilka ofta sitter nära
korngränserna.
Kornstorleken är varierande (fint medelkornig-grovt medelkornig) och kornfogningen tämligen
enkel och försvagad av den nämnda seriticeringen.
Sprickigheten i området är måttlig.
Radioaktiviteten av normal till låg (10-15 µR/h).
Kvalitetsbedömning: Ett utsprängt prov i nordvästra branten har materialtestats och ger tämligen
dålig bergkrosskvalite (tabell 1 och 2 samt bilaga 6).
14
7C Borås NO
B 1011 Galstad (Kartklipp B2)
Kommun: Vårgårda
Allmänt: Provet är taget ett mindre stenbrott. Detta ligger i en tämligen småkullig terrängtyp med
kvartära avlagringar av varierande mäktighat. Bergartstypen finns i området från ungefärligen
100 m söder om sopstationen i norr och åt söder till Västra Stambanan. Något större stenbrott
kan man knappast få till men för ev. framtida planer på markberedning med planspränging bedömdes det av värde att testa bergartstypen i detta område. Volymen uppskattas till 1 milj. fm3.
Berggrund: Området ligger i norra delen av en större granitförekomst. Graniten är vid Galstad
förskiffrad och har fått en del pegmatitiska förgrovningar (ådror). I centrum av granitkroppen,
mellan Kilatorp och Kvinnestadssjön, är graniten helt massformig (t.ex. i det nedlagda grustaget).
Bergarten i stenbrottet vid Galstad är som nämnts ganska förskiffrad. Den är ljust gråröd. Bergarten består av kalifältspat i cm-stora anhopningar, som i mikroskop visar sig uppdelade på flera
mindre kalifältspatkorn. Mellan dessa större kalifältspatögon finns mellanmassan bestående av
tämligen likstora 1-2 mm kristaller av kalifältspat, plagioklas och kvarts. De mörka mineralen
består av ungefärligen lika mängder biotit (mörk glimmer) och hornblände. Tillsammans utgör
dessa mineral uppskattningsvis 10--12 volym-% av bergarten. Magnetit och titanit finns 1 mm
stora korn och utgör tillsammans ca 1 volym-%.
Korngränserna är vanligen raka och enkla. En svag seriticering (glimmerbildning) kan spåras i
spaltplan och korngränser 1 kalifältspatkomen. I en del korngränser har i sent stadium fältspat
kristalliserat.
Radioaktiviteten är ca 10 µR/h.
Kvalitetsbedömning: Ett prov taget från framsprängda block i befintligt stenbrott har testats.
Samtliga värden är dåliga, sammantaget blir bergkrosskvalitén tämligen dålig (tabell 1 och 2
samt bilaga 7). På grund av bergartens homogenitet och måttliga glimmerhalt kan den tänkas ha
ett visst värde som krossprodukt. Man kan också förmoda att lämplig krossbehandling ger material av bättre kvalitet än det enstaka prov som testats för denna undersökning.
Anm. När det gäller granitkroppen i sin helhet finns det anledning förmoda att de centrala
delarna av kroppen (t.ex. vid Kilatorp) är av bättre kvalitet.
15
7C Borås NO
B 1012 Soptippen, Frisegårdstorp (Kartklipp B2)
Kommun: Vårgårda och Herrljunga
Allmänt: Den undersökta bergarten finns i de öst-västliga bergryggarna mellan Frisegårdstorp
och Dyliden. Området ligger på gränsen mellan kommunerna. Norr ut ligger en sänka som
nyttjas till soptipp. Åt söder ligger en sänka och närmast vägen finns en liten höjdrygg. Den
senare innehåller samma bergart som i stenbrottet vid Galstad (B 1011). Volymen uppskattas till
ca 1 5 milj. fm3.
Bergrund: Dominerande bergart är en röd till rödgrå gnejs med pegmatitådror och enstaka pegmatitgångar, Andelen glimmer är totalt under 10 volym-%. En kraftig omkristallisation har
drabbat bergarten och delvis omvandlat den till en röd, småkornig och tämligen homogen
bergart.
Prov för materialtest och mikroskopisk analys har tagits vid vägbommen över infarten till soptippsområdet, Bergarten är där starkt omkristalliserad.
I mikroskop framgår att bergarten består av ojämnt stora korn, oftast 1-3 mm i diameter. Korngränserna är oregelbundna och ej försedda med sekundärmineral, Dominerande mineral är kalifältspat, (ca 35 volym-%), kvarts (ca 30 volym-%) och plagioklas (ca 25 volym-%). Biotit ingår
till ca 10 volym-%. Dessutom finns enstaka korn av titanit. Plagioklaskristallerna har ibland utskiljningar av kalifältspat (antipertit). Fältspaterna är friska och endast obetydligt seriticerade.
Radioaktiviteten är ca 15 µR/h.
Kvalitetsbedömning: Materialtest har utförts på prov från samma lokal som slippprovet. Provmaterialet togs med hammare i vägskärning. Bergkrosskvalitén är tämligen dålig. Slipvärdet är
likaledes dåligt (tabell 1 och 2 samt bilaga 8).
17
7C Borås NO
B 1013 Väster om Solliden (Kartklipp B3)
Kommun: Herrljunga
Allmänt: Området ligger ca 2 km nord-nordöst Herrljunga. Terrängen består av små bergkullar,
som mestadels är skogbeklädd. Åt norr avgränsas området av ett mossparti med en skjutbana.
Volymen uppskattas till ca 2 milj. fm3.
Berggrund: Dominerande bergart är en ljusgrå gnejs, som bildats genom migmatitisk upplösning
av en äldre gnejs. Dessutom finns en mörk amfibolitisk bergart i spridda mindre kroppar. I den
senare har upptagits ett några meter djupt hål för att undersöka eventuellt kisinnehåll. Den ljusgrå gnejsen består av kvarts, plagioklas, kalifältspat samt ca 5 volym-% mörk glimmer och 5 volym-% hornblände, Mineralkornen är ojämnstora (0.5--3 mm). Korngränserna är tämligen enkla.
Viss seriticering finns i mikrosprickor och längs korngränser.
Radioaktiviteten är ca 15 µR/h.
Kvalitetsbedömning: Ett prov har tagits i den ljusa migmatitiska gnejsen ca 100 m öster om
skjutvallen. Berkrosskvalitén är tämligen dålig och slipvärdet högt (tabell 1 och 2 samt bilaga 2).
Bergarten är alltså tämligen dålig men kan dock anses vara bättre än huvuddelen av gnejserna
norr om Herrljunga.
19
7C Botas NO
B 1014 Smedstorp (Kartklipp B4)
Kommun: Herrljunga
Allmänt: Denna fyndighet ligger 2 km norr om Mollasjön. Berget går i dagen väster vägen mot
Annelund. Blottningsgraden är alltså mycket dålig men man kan förmoda att de täckande jordlagren till stor del utgörs av en grusavlagring. Volymen uppskattas till >2 milj. fm3.
Berggrund: Vägskämingen innehåller en röd, glimmerfattig och finkornig granitisk bergart. Den
är stråkvis något förskiffrad. Mikroskopprov från vägskärningen visar en jämnt finkornig bergart
där de enskilda kornen oftast är mindre än 1 mm. Korngränserna är oregelbundna och infingrande. Kornfogningen är alltså god.
Mirieralen utgörs av kvarts, kalifältspat och plagioklas. Små korn av biotit utgör ca 1 volym-%
av bergarten. Den är alltså extremt glimmerfattig. Enstaka korn av magnetit och titanit finns även. En viss anhopning av små, sena glimmermineral finns i mikrosprickor. De senare kan antas
vara beroende på närheten till den rörelsezon, som den åt öster liggande dalsänkan utgör. Mikrosprickorna bör minska åt väster in i fyndigheten.
Radioaktiviteten är ca 15 µR/h.
Kvalitetsbedömning: Prov från vägskärningen ger tämligen god bergkrosskvalité och slipvärde
2.38 (tabell 1 och 2 samt bilaga 3). Båda är de bästa som uppmätts i Herrljunga och Vårgårda
kommuner. Slipvärdet f år betecknas som bra. Styrkegraden kan väntas vara bättre åt väster, vid
sidan av dalstråket. Kvalitetsmässigt är denna fyndighet definitivt av intresse.
Anm. En närmare undersökning av denna fyndighet bör göras i kombination med utvärdering av
grusförekomsten. Utbredningen av berg med den goda kvalité, som vägskärningen uppvisar, är ej
känd.
20
7C Borås SO
B 1021 Klevaberget, N Borgstena (Kartklipp B4)
Kommun: Herrljunga
Allmänt: Denna fyndighet ligger i södra delen av kommunen på gränsen till Borås kommun. Ett
höjdområde ligger väster om vägen. Bergsstupet mot söder år brant. Det flacka platåområdet norr
om bergstoppen och område ned mot vägen består av samma rödgrå bergart, som ingår i provet.
Volymen uppskattas till >4 milj. fm3.
Berggrund: Klevabergets norra del, som ligger i Herrljunga kommun består av en rödgrå granitisk gnejs. I denna finns dels små amfibolitskivor samt en del pegmatitgångar. Tillsammans
utgör dessa avvikande bergarter maximalt några volym-%. I de södra och undre delarna av
berget kan ådrigare gnejs inkomma.
Prov för materialtest och mikroskopisk undersökning har framsprängts i en liten häll ca 40 m
väster om vägen.
Bergarten består mestadels av 1-3 mm stora korn. Kornfogningen år komplex och kornen fingrar in i varandra. En del ådror håller halvcentimeterstora korn av fältspater, kvarts och hornblände. För övrigt ingår kvarts, kalifältspat och plagioklas i ungefärligen lika andelar (25-30%).
De mörka mineralen utgörs av biotit och hornblände i ungefär lika andelar totalt ca 12 volym-%.
I ådrorna dominerar hornblände över biotit. Fältspaterna (särskilt plagioklasen) innehåller en del
små glimmermineral (sericit). En del biotitkorn är delvis omvandlade till klorit.
Radioaktiviteten är ca 15 µR/h.
Kvalitetsbedömning: Materialtestet ger tämligen god bergkrosskvalité. Sprödhetstalet är det
lägsta av de 8 testade proverna. Slipvärdet är ganska högt, dock det 3:e bästa av de testade
proverna (tabell 1 och 2 samt bilaga 5).
23
Tabell 1. Inventerade bergområden.
Top.
kartblad
Lokalkoordinater
Nr.
Kartklipp
Namn
Berg(sid 3)
Uppskattad Medelvolym (fm3) mäktighet (m)
Jordtäcke
medelmäktighet (m)
Bergkross
kvalitet
(fig. 4)
7C NV
64355/13144
B1001
B1
Torpet
2+3
>3 milj.
15
0-5
(<0.5)
IV
7C NV
64428/13159
B1002
B1
Rävaberget
2
>4 milj.
20
0-5
(<05)
III
7C NV
64297/132313
B1003
B2
Nortorp
1+2
>3 milj.
15
03-1
(0.5)
IV
7C NO
64396/13258
B1011
B2
Galstad
4
1 milj.
10
1-3
(2)
IV
7C NO
64402/13270
B1012
B2
Soptippen
2
Frisegårdstorp
1-5 milj.?
15
1
IV
7C NO
64449/13376
B1013
B3
väst Solliden 1+5
ca 2milj.
10
0,5
IV
7C NO
64283/13378
B1014
B4
Smedstorp
3
>2 milj.?
15
(>1)
III
7C SO
64225/13348
B1021
B4 Klevaberget
2
>4 milj.
25
(1)
III
Tabell 2. Sammanställning av testresultat,
Statens väg- och trafikinstitut 1986.
Nr
Kompaktdensitet
Flisighetstal
Sprödhetstal
Slipvärde
Anm.
B1001
2.69
1.33
59
3.49
Gråröd medelkornig gnejs
och gångar av aplitgranit
B1002
2.69
1.40
59
2.75
Gråröd-rödgrågnejs
rekristalliserad
B1003
2.69
1.38
61
3.26
Rödgrå ådergnejs
B1011
2.73
1.36
66
4.05
Gråröd, gnejsig ögongranit
B1012
2.67
1.30
61
3.57
Röd rekristalliserad
ådergnejs
B1013
2.70
1.36
59
3.23
Ljusgrå migmatitisk
gnejs
B1014
2.64
1.41
57
2.38
Röd finkornig gnejs
rekristalliserad
B1021
2.67
1.38
56
3.18
Röd medelkornig gnejs
rekristalliserad
24
Litteratur:
Borell, R., 1970: Bestämning av petrografisk sammansättning hos betongballast. Cement och Betong
1970:4.
Dverstorp, B., Gass, R., Hellsbom, J., Jonasson, J., Lundgren, L.-E., Mathiasson, O. och Åkerlund,
O., 1985: Tektonisk och bergmekanisk studie inom kartbladen 7D Ulricehamn SV och SO. –
Chalmers Tekn, Högsk. Geol, lnst. Publ. B274.
Mark AMA, 1972: Råd och anvisningar. Allmän material och arbetsbeskrivning för markarbeten.
Samuelsson, L, Larson, S.Å, Åhäll, K.-I, Lundqvist, 1,, Brouzell, J. och Berglund, J., 1988:
Beskrivning till provisoriska översiktliga berggrundskartan Borås. - SGU Ba 41.
Statens betongkommitté, 1973: 85. Bestämmelser för betongkonstruktioner. Material och utförande.
Betong. Svensk Byggtjänst. Stockholm 1974.
Statens naturvårdsverk, 1983: Inventering av naturgrus och alternativa material-allmänna råd. SNV Råd
och riktlinjer 1983:5.
Statens vägverk, 1984: BYA 84. Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna råd. TU 154.
Statens vägverk, 1986: Kvalitetskrav på stenmaterial, slitlager. BYA Nytt 1986.
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.1
Bergförekomst B1001
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9880-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
V1
Provtagningsplats:
7C NV 64355/13144
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHESTAL
(MBB 9-84):
1.31
1.34
1 33
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
58
60
59
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.47
3.51
3.49
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.68
2.69
2.69
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.2
Bergförekomst B1013
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9881-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
H2
Provtagningsplats:
7C NO 64449/13374
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTÄL
(MBB 9-84):
1.36
1.36
1.36
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
61
56
59
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.15
3.31
3.23
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.70
2.7
2.7
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.3
Bergförekomst B1014
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9882-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
H3
Provtagningsplats:
7C NO 6423/13378
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1.40
1.41
1.41
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
59
55
57
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
2.40
2.35
2.38
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.63
2.64
2.64
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.4
Bergförekomst B1002
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9883-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
V3
Provtagningsplats:
7C NV 64428/13159
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1.39
14
1.4
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
58
60
59
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
2.70
2.79
2.75
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.69
2.69
2.69
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.5
Bergförekomst B1021
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9884-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
H5
Provtagningspiats:
7C SO 64225/13348
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1. 39
1.37
1.38
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
54
57
56
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.12
3.23
3.18
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.67
2.67
2.67
KROSSYTEGRAD
Helt krossat/Okrossat
(MBB 43-84):
LT-INDEX (MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.6
Bergförekomst B1003
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9885-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
V5
Provtagnirigsplats:
7C NV 64297/13230
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1.42
1.37
1.36
1.36
1.38
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-64):
61
61
61
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.24
3.28
3.26
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.69
2.68
2.69
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.7
Bergförekomst B1011
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9886-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
V7
Provtagningsplats:
7C NO 64396/13258
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1.37
1.35
1.36
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
67
65
66
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.69
4.07
4.18
4.24
4.05
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.73
2.72
2.73
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
R E S U L T A T B L AN K E T T
BIL.8
Bergförekomst B1012
Uppdragsgivare:
SGU GÖTEBORG
VTI nr:
9887-1
Lab.ärende nr:
59-86
Provets märkning:
V9
Provtagningsplats:
7C NO 64401/13258
Enskilda värden
Medelvärde
FLISIGHETSTAL
(MBB 9-84):
1.30
1.29
1.3
SPRÖDHETSTAL
(MBB 10-84):
61
60
61
SLIPVÄRDE
(MBB 31-85):
3.40
3.73
3.57
KOMPAKTDENSITET (MBB 8-79):
2.67
2.67
2.67
KROSSYTEGRAD
(MBB 43-84):
Helt krossat/Okrossat
LT-INDEX
(MBB 44-84):
LT 3
LT 5
Fet stil = publicerad rapport
* = rapporten finns ännu tillgänglig
91-09-04
FULLSTÄNDIG LISTA ÖVER RAPPORTER SOM PRODUCERATS VID LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS
LÄN (MILJÖVÅRDSENHETEN) ENDAST ETT BEGRÄNSAT ANTAL AV RAPPORTERNA FINNS ÄNNU
TILLGÄNGLIGA. VARJE RAPPORT KOSTAR FÖR NÄRVARANDE 30 KRONOR
1967:1
*
*
*
*
1969
1969:1
1969:2
1969:3
1971:1
1971:2
1971:3
1971:4
1971:5
1972:1
1972:2
1973:1
1973:2
1973:3
1973:4
1973:5
1973:6
1973:7
1974:1
1974:2
1974:3
1974:4
1974:5
1974:6
1975
1975:1
1975:2
1975:3
1975:4
1975:5
1975:6
1975:7
1975:8
1975:9
1975:10
1975:11
1975:12
1975:13
1975:14
1975:15
1975:16
1976:1
1976:2
1976:3
1976:4
1976:5
1976:6
1976:7
Inventering över markområden som för framtiden fredas från skogsplantering. Dals Ed,
Färgelanda och Bollebygdsdistriktet.
Landskapsvårdsinventering i Älvsborgs län
Strandzonens och flora och vegetation vid Mjörn
Nolhagaviken - en botanisk kartering och inventering
Naturvård i Sjuhäradsbygden
Vegetationsundersökning av Ränsliden och Bräcke ängar
Sammanställning av ur naturskyddssynpunkt värdefulla områden i Dalsland
Vegetationen inom Yttre Bodane (SNV)
En botanisk och zoologisk inventering av Vassbotten
Naturinventering av Surte, Lilla Edet, Bjärke
Myrinventering av Älvsborgs län. Norra och Mellersta delen.
Häggådalen i Marks kommun
Fågelsjöar i Älvsborgs län
Översiktlig naturinventering av nordvästra Dalsland
Översiktlig naturinventering i Tranemo kommun
Översiktlig naturinventering i Svenljunga kommun
Översiktlig naturinventering i Vårgårda
Översiktlig naturinventering i Herrljunga
Bokskogar i södra Älvsborgs län
Botanisk inventering Baktrågen
Naturinventering av Brudfjället
Myrinventering av Älvsborgs län. Södra delen
Vegetationen på Kråkeboberg. Skötsel och förslag till reservatsavgränsning
Trollås
Inventering av ädellövskogar i Älvsborgs län
Grusinventering i Borås kommun
Ravinlandskapet i Gesäter
Skötselplan för naturreservatet Baldersnäs
Naturinventering av Halle- och Hunneberg. I. Geovetenskap
Naturinventering av Halle- och Hunneberg. II. Botanik
Naturinventering av Halle- och Hunneberg. III. Zoologi
Naturinventering av Halle- och Hunneberg. IV. Landskapsbildanalys
Naturinventering av Halle- och Hunneberg. V. Friluftsliv 1 och 2
Fegen, Kalvsjön. Sammanställning av naturinventeringar
Fegen, Kalvsjön. Naturgeografi
Fegen, Kalvsjön. Kulturlandskap
Fegen, Kalvsjön. Vegetation
Fegen, Kalvsjön. Fågelfauna
Fegen, Kalvsjön. Limnologisk undersökning
Ramlamossen – naturinventering
Buarås
Inventering av fiskgjuse i västgötadelen av Älvsborgs län
Skötselplan för naturreservatet Baktrågen
Kroppefjäll - Naturbeskrivning, utvärdering, förslag till markdisposition
Naturinventering av Gösjön
Örekilsälvens dalgång- en naturinventering
Naturinventering av Henriksholm
Fritid i Älvsborgs län
Naturinventering av Kroppefjäll
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
1976:8
1976:9
1977 1
1977:2
1977:3
1977:4
1978:1
1978:2
1979:1
1979:2
1979:3
1979:4
1979: 5
1979:6
1980
1980:1
1980:2
1980:3
1980:4
1980:5
1980:6
1980:7
1980:8
1980:9
1980:10
1980:11
1980:12
1980:13
1981:1
1981:2
1981:3
1981:4
1981:5
1981:6
1981:7
1981:8
1981:9
1981:10
19821
1982:2
1982:3
1982:4
1982:5
1982:6
1982:7
1982:8
1982:9
1983: 1
1983:2
1983:3
1983:4
1984
1984:1
1984:2
1984:3
1984:4
Kroppefjäll - förslag till markanvändning och åtgärder
Åsundenområdet
Naturinventering av Skärboområdet
Ryr - Botanisk inventering av ett skifferområde i Dalsland
Naturinventering av Lärkemossen-Fåglumsmossen
Skötselplan för naturreservatet Hullsjön
Fördjupad naturinventering och landskapsbeskrivning Edsleskogsområdet
Halle- och Hunneberg. Sammanfattande rapport
Tösse skärgård - naturbeskrivning och förslag till åtgärder för bevarande
Ödskölts moar - geologisk inventering och naturvårdsbedömning
Vänersnäs - översiktlig naturinventering
Vassgårdenområdet - geologisk inventering och naturvårdsbedömning
Skoglig inventering av Sörknattenområdet
Landskapsinventering av området runt Dalslands kanal i Melleruds kommun
Länsprogram -80. Bilaga 4, Miljöskydd och naturvård
Försurning av grundvatten i Älvsborgs län
Försurning av sjöar i Älvsborgs län
Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta älvs dalgång 1977
Grusinventering - Bengtsfors kommun
Ornitologisk inventering av Hästefjordsområdet
Grusinventering - Dals Eds kommun
Stora Le i Dalsland en limnologisk undersökning 1979
Ivägsåsen och Moarne, geologisk inventering
Skjutbanor i Älvsborgs län, inventering
Grusinventering - Melleruds kommun
Inventering av kryptogamfloran i Sörknattenområdet
Översiktlig naturinventering av kanalkontaktzonen i Bengtsfors kommun
Kryptogaminventering längs Stora Le's östsida
Jämförande inventering av våtmarker i Västgötadelen av Älvsborgs län
Försurningseffekter på sötvattenmollusker
Försurning av grundvatten i Älvsborgs län
Grusförsörjningsöversikt för Tvåstad
Motorsport och vattenskidbanor i Älvsborgs län
Hjortens udde, geomorfologisk naturvårdsinventering
Jämförande inventering av våtmarker i Dalsland
Naturinventering av Stora Tresticklaområdet
Översiktlig naturinventering av vissa vattendragssträckor
Inventering av Äramossen – Rullamossen
Miljövårdsplanering i Älvsborgs län
Modell-bilar-båtar-flyg i Älvsborgs län, inventering
Grusinventering - Färgelanda kommun
Grusinventering - Åmåls kommun
Kvartär- och berggrundsgeologisk Guide över Dalsland
Djup och Tansjön - en limnologisk undersökning 1981
Grusinventering - Ulricehamns kommun
Inventering av Egersknattenområdet
Informationsplan för Halle- och Hunneberg
Biologisk referensundersökning av åtta vattendrag i Älvsborgs län
Naturinventering av Tingvallamossen
Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt
Dalsländska floralokaler 1983
Bassystem för användning av kalkningsregister
Tillförsel och transport av näringsämnen i Dalbergså, Dalsland
Bredfjället – Väktorområdet
Göta älvs dalgång - geovetenskapligt underlagsmaterial
Dalslands kanal - en utvärdering av recipientundersökningar
