Digestionskanalens speciella farmakologi
Farmakologisk behandling av sjukdomar i
• Esofagus ex: svälningssvårigheter, refluxesofagit
• Ventrikel: ulcus, gastrit
• Tarm: IBS, diarré, förstoppning, kräkning,
inflammatoriska sjukdomar
• Lever: ex. hepatiter, lm inducerade skador, cirros
• Gallvägar och Pankreas: gallstenssjukdomar,
pankreatit
Farmakologiska behandlingsprinciper
• Behandling på effektornivå
receptor, enzym, jonkanaler
• Antimikrobiell behandling
• Antinflammatorisk behandling
• Analgetika
• Lokalt verkande medel;
bulk, osmotiskt mm
• Substitutionsterapier
Sympatikus
Parasympatikus
ACh
NA
• • •
cAMP
Proteiner
(vatten)
•
Ca2+
Vatten
(proteiner)
Obetingade reflexer
Betingade reflexer
Mentalt stämningsläge
• Syn
• Ljud
• Tankar
• Kemoreceptorer
• Mekanoreceptorer
• Rädsla
• Depression
Afferenta impulser
Salivationskärnor
Efferenta impulser
Sympatikus
Parasympatikus
ACh
ACh
NA
ACh
Salivkörtlar
Orsaker till muntorrhet
• Läkemedel
• Strålbehandling
• Allmänsjukdom
Dyspepsi
1) funktionell
2) organiska orsaker
ex: gastrit, ulcus, cancer, refluxesofagit
Ulcus: ventrikulärt, duodenalt
Gastrit: Typ A – autoimmun, korpus
Pangastrit – HP-infektion
gastrit
NSAIDs
Helicobacter
pylori
Alkohol
Rökning
Ålder
Försvagat försvar
Syra
Ulcus
Histaminstimulerad syrasekretion hos friska (n=104) och patienter med ulcus
Duodenalsår
(n=272)
Ventrikelsår
(n=73)
Behandlingsprinciper vid funktionell
dyspepsi, gastrit och ulcus
Inhibition av saltsyrasekretion
Neutralisering av saltsyra
Protektion av gastrointestinal mukosa
Motilitetsstimulering
Antimikrobiell behandling
Eradikering av HP enbart vid fastställd
ulcussjukdom
Duodenalsår 95-100 % infekterade
Ventrikelsår ≈75 % infekterade
Patienter med NSAID relaterade sår bör testas och
positiva erbjudas eradikering.
Funktionell dyspepsi ??
Histamin-2-receptorblockare
PPI
Ulcus
Syrasekretionshämmare:
H2-antagonister, Protonpumpsinhibitorer
(Antikolinergika* (pirenzepine))
Lokala mukosaprotektorer och syraneutraliserare:
Prostaglandiner (analoger), Sukralfat, Antacida
Antimikrobiella medel:
antibiotika, vismut
Cl
-
Cl HCO 3-
HCO 3-
K+
K+
H CO 3
2
H
H O
2
CO2
+
H
+
Parietalcell
Gastrin
Acetylkolin
ECL-cell
Acetylkolin
GR
IP
3
Ca2+
M3
+
PIP
2
Gastrin
PP
+
M1
cAMP
GR
Histamin
H2
PGR
Prostaglandin
Arakidonsyra
-
ATP
H+
K+
Arakidonsyra
Alkohol
Prostaglandin
PGR
Mucin
HCO 3
GR
Acetylkolin
M3
H+
PP +
K
Acetylkolin
M1
GR
Histamin
H2
PGR
Prostaglandin
H.pylori
Arakidonsyra
PGR
Prostaglandinanalog
Mucin
HCO 3
(Gastrinreceptorblockerare)
GR
(Antikolinergika)
M3
Sukralfat
H+
PP +
K
(M1 selektiv blockerare)
M1
H+
Protonpumpshämmare
Antacida
H+
GR
Histaminblockerare
H2
PGR
Prostaglandinanalog
Antibiotika
H.pylori
Sukralfat
Protonpumpsinhibitorer
lansoprazol (LanzoR), omeprazol (LosecR), esomeprazol
(Nexium R), pantoprazol (PantolocR)
via cirkulationen når parietalcellen, joniseras i magsaften
till sulfenamid som irreversibelt hämmar H/K-ATPas
har få och milda biverkningar
omeprazol
H+
omeprazol
omeprazol
H+
sulfenamid
H +/ K +ATPas
H+
H2-antagonister
cimetidin (TagametR), famotidin (PepcidR), nitazidin (NizaxR)
ranitidin (ZantacR)
hämmar parietalcellens syrasekretion
har låg plasmaproteinbindningsgrad
binder till P-450 systemet; kan interagera med ex: antikoagulantia,
antiepileptika, eventuellt med alkohol
har få och milda biverkningar
Prostaglandiner
prostaglandinanaloger (misoprostol- CytotecR) finns i komb
med diklofenak (ArthrotecR)
Syntetiska prostaglandinanaloger (E1) som:
hämmar saltsyrasekretion via direkt effekt på parietalcellen
ökar produktionen av skyddande ventrikelslem (lokal effekt)
och duodenalsekretionen av HCO3-.
ofta ger gastrointestinala biverkningar, menstruella
störningar, uterina kontraktioner,
kan ge teratogena effekter
Sukralfat
Läkemedel som
är alkaliska aluminiumsackarossulfat med lokal effekt
fungererar som diffusionsbarriär
förhindrar HP kolonisation
är syraneutraliserande
stimulerar endogen PG bildning.
som har en biotillgänglighet nära 0
som kan ge GI störningar (illamående, förstoppning) och
muntorrhet (?).
Antacida
är aluminium-, kalcium- & magnesiumsalter, men
natriumbikarbonat förekommer
kan höja pH till ca 4.
Al förstoppnande effekt, Mg mild laxerande effekt.
Interagera med tetracykliner, järn
Antimikrobiella medel:
antibiotika, vismut
Antibiotika kan vara: amoxicillin, klaritromycin,
metronidazol, (tetracyklin)
Behandling med så kallad trippelkur
Losec + amoxicillin + klaritromycin
Losec + metronidazol + klaritromycin
Reflux
Alginsyra (högmolekylär kolloid)
Histamin-2-receptorblockerare
Protonpumpshämmare
(Svåra fall - kirurgi)
Tarm
Störningar ofta pga kost- och levnadsvanor, läkemedelsbehandling.
Åtgärdas primärt.
Farmakologisk behandling vid:
• Motilitetsstörningar i mag-tarmkanalen, ex reflux, förlångsammad
ventrikeltömning.
•
Spastiska kontraktionstillstånd
•
Diarrétillstånd
•
Infektioner
•
Inflammatoriska tarmsjukdomar
•
IBS (irritable bowel syndrome)
Medel vid tarmkanalens funktionsrubbningar
•
Spasmolytika:
•
Motilitetsstimulerande medel: metoklopramid
•
Laxantia
•
Medel vid gasbesvär:
•
Antidiarroika:
antikolinergika, papaverin
silikoner (dimetikon)
adsorberande medel,
propulsionsdämpande medel
Motilitetsstimulerande l殻emedel
metoklopramid (PrimperanR)
en dopaminreceptorblockerare som:
har central antiemetisk effekt,
ger gastrointestinal propulsiv koordination genom
sensitisering av myenteriska plexa.
kan ge extrapyramidala symtom, tardiv dyskinesi,
depression, muntorrhet.
Laxantia
•
Tarmirriterande medel
som ger kemisk irritation av tarmvägg
sennaglykosider, natriumpikosulfat mm
•
Bulkmedel
växtslem
kostfibrer med lignin, cellulosa
•
Osmotiskt aktiva ämnen
laktulos
som nedbryts av tarmbakterier till organiska syror vilka binder vatten
•
Klysma (lavemang)
Antidiarroika och antibiotika
•
Adsorberande medel
Medel innehållande aktivt kol
•
Propulsionsdämpande medel
•
Antibiotika
Vankomycin, nystatin m fl
Medel vid intestinala inflammationer
Glukokortikoider
Sulfasalazin
Antidiarroika
Propulsionsdämpande medel
loperamid (ImodiumR, LoperamidR m fl)
Läkemedel med symptomatisk effekt mot
vissa diarrétillstånd
för snabb tarmpassage
Läkemedlet är en syntetisk opiat som
minskar peristaltiken och den gastrointestinala
sekretionen (genom hämning av acetylkolin- och
prostaglandinfrisättning).
kan ge GI störningar (illamående, förstoppning), trötthet,
huvudvärk, yrsel, kräkningar, muntorrhet.
ej skall ges till barn,
skall ej ges vid svåra skov av ulcerös kolit eller
pseudomembranös kolit
Gallvägs- och Pancreassjukdomar
Analgetika
Stenupplösande farmaka (gallsyror)
Pankreasenzym; amylas, lipas, proteaser
Lever
Acetylcystein
Immunoglobulin
Inteferon-alfa
Vacciner
Kortikosteroider
Rörelsesjuka
Smärta, emotioner mm
Labyrinten
Högre
centra
Vestibularis
kärnor
T oxiner, droger
CTZ
Viscerala
afferenter
Stimuli från pharynx och mage
Kräkn.centrum
Medullära
kärnor
OUTPUT
Labyrinten
H1
Högre
centra
Vestibularis
kärnor
D2
Kräkn.centrum
CTZ
5-HT3
Viscerala
afferenter
5-HT3
M
Medullära
kärnor
M
H1
OUTPUT
Antiemetika
Lätta
Antikolinergika
Histamin-1-receptorantagonister
Tunga
Serotonin (5-HT3) receptorantagonister
Dopamin (D2) receptorantagonister
Övriga
Steroider
Bensodiazepiner
Antikolinergika
skopolamin- ScopodermR
Profylax mot rörelsesjuka
Kan ge muntorrhet, mydriasis, urinretention, trötthet mm.
Histamin-1-receptorblockerare
cinnarizin - GlanilR
prometazin- LergiganR
cyklizin- MarzinéR
meklozin- PostafenR
m fl
Illamående och rörelsesjuka; ffa profylax
Dåsighet, varierande grad av antikolinerga effekter.
Serotonin (5-HT3) receptorantagonister
ondansetron (ZofranR) m fl
Illamående och kräkningar, spec vid högemetogen cancerterapi.
Blockad av receptorer i CTZ
Huvudvärk, förstoppning, diarré, vallningar, mm
Dopaminreceptorantagonister
Metoklopramid
Metoklopramid en dopaminreceptorblockerare med propulsiv
effekt.
kan ge prolaktinstegring, extrapyramidala effekter, tardiv
dyskinesi, depression, muntorrhet.
