Gårdsskräppa – Rumex longifolius
Familjen Slideväxter
Gårdsskräpporna står ofta som resliga, rostfärgade monument i beteshagen, då de ratas av betesdjuren,
vilket ger vegetationen en speciell karaktär. Liksom hos andra skräppor består blommorna av två
bladkransar, en inre och en yttre, med tre blad vardera. Efter blomningen bildas en nöt, som omsluts av de
tre utväxande inre blombladen. De utvuxna blombladen mörknar med tiden. Blommorna hos gårdsskräppa
är tvåkönade, sitter i täta, klaselika samlingar och blommar i juli–september. Stjälkbladen är stora och har
krusiga kanter. Gårdskräppa liknar krusskräppa, men har bredare blad och en njurformad frukt utan knöl
vid basen, medan krusskräppan har smalare ofta mer krusade blad och hjärtformade, knölförsedda
frukter. Gårdsskräppa växer helst på näringsrik kulturmark, gärna vid gårdar, kulturbetesmarker,
övergivna åkrar, gödselstäder, diken och vägkanter.
De späda bladen är rika på C-vitamin och kan ätas, liksom de unga frukterna. I nödtider maldes delar
av växten till mjöl för att dryga ut det mjöl som de knappa skördarna bjöd. Inom folkmedicinen har man
använt bladen som omslag på svullnader, sår och ömmande leder, medan man av roten framställt salvor
mot liggsår och brännsår.
Lästips
Här hittar du gårdsskräppa
Den nya nordiska floran - s. 97
Hallands flora - s. 260
Smålands flora - s. 246
Flora Femsionensis - s. 13
Vilda växter som mat och medicin - s. 115-117
Nyttans växter - s. 190
Gårdsskräppa hittar man i anslutning till
bebyggelse och i fuktigare partier på
betesmarker. Ett av de många ställen där det
finns gott om gårdsskräppa är i betesmark vid
Torsaberga, 6304437 N, 1346838 Ö.
