Medicinalväxter till försäljning på stan, bland annat stevia och yerba mate. Det är en vanlig syn i Paraguay.
Söta stevia
Växten stevia är ett naturligt och kalorifritt
alternativ till socker och konstgjorda sötningsmedel. Men än är inte stevia godkänd inom EU.
Trots det satsar nu den svenske affärsmannen
Carl Horn af Rantzien på att stödja ekologiska
odlingar av växten.
V
I LETAR OSS FRAM TILL en fattig by
som inte finns på kartan. Den heter
Pastoreo och ligger tio skumpiga biltimmar från Asunción, Paraguays huvudstad.
Den röda jorden glöder i 35-gradigt solsken.
Någon enstaka moped kör bland oxar och
hästar. Från djungeln hörs fågelkvitter och
träden dignar av mango och papaya.
HÄLSA nr 3, mars 2007
Människorna här dricker oupphörligt te ur
termosar och muggar som de bär med sig
överallt. Det beska örtteet är yerba mate, indianernas traditionella te. Det sötas med de
kalorifria bladen från växten stevia, som på
indianspråket guarani heter Ka´a he´ê.
Här i Paraguay har den svenske affärsmannen Carl Horn af Rantzien (bilden) startat
kommersiella odlingar av stevia
i kooperativ form. Hans dröm är
att arbeta på ett liknande sätt
som Body shop: giftfritt, ekologiskt och bra betalt till bönder
som producerar bra råvaror.
Men Carl vill inte sälja stevia i butiker, utan i
stora mängder till livsmedelsindustrin. Han
ser stevia som den naturliga konkurrenten till
de konstgjorda sötningsmedlen.
– Det behövs alternativ till vanligt socker,
säger han. Därför köper människor produkter
med de konstgjorda sötningsmedlen. Nu vill
jag lansera det naturliga alternativet.
Dessutom tror Carl att stevia kommer att ge
mycket arbete åt bönderna och att det finns
stora pengar att tjäna. Inte minst kan den söta
växten ge hälsovinster för bland andra diabetiker och överviktiga. I stället för kaloririkt
socker eller konstgjorda sötningsmedel kan
77
Steviabusken är ganska svårodlad i stor skala. Därför skickas ambitiösa bönder på universitetsutbildning.
man använda den naturliga och kalorifria stevian i drycker, mejeriprodukter, sillinläggningar och andra konserver, anser han.
CARL HORN AF RANTZIENS intresse för väx-
ten vaknade efter att hans fru behandlats för
bröstcancer. Hon läste Sanna Ehdins bok
”Kokbok för den självläkande människan” i
jakt på bättre mat och naturliga örter. Där
presenteras stevia. För mer än hundra år
sedan bodde dessutom en släkting till Carl i
Paraguay, så han kände att ödet ville att han
sökte sig till stevia.
– Jag har läst Deepak Chopra och tycker att
det ligger mycket i hans idé om att man ska
”follow the flow”. För många kanske min
vision om stevia i stället för konstgjorda sötningsmedel verkar helt orealistisk, men alla
stora företag har ju startat så. Jag är van vid
att göra affärer och tror stenhårt på det här.
Under vårt besök i byn hålls ett möte med
bönderna i kooperativet. Av 50-talet bönder
har flera ridit eller gått flera mil för att delta.
Carl Horn af Rantzien har två paraguayanska folkrättskämpar med sig till mötet: Raul
Marin och Marilina Marichal. De är båda
advokater och gifta med varandra. De har i
åratal kämpat för fattiga och landlösa bönder
som ockuperat olika landområden och har
vunnit flera rättsliga tvister åt bönderna. För
sin kamp har de suttit i fängelse flera gånger.
Deras närvaro stärker böndernas tilltro till
steviaprojektet.
Carl själv är konsul för Paraguay i Sverige,
men också riskkapitalist och affärsman inom
olika områden. Nu tar han alltså till sin hjälp
två paraguayanska folkrättskämpar och
använder den kooperativa modellen för sina
steviaodlingar. Har kapitalisten bytt sida och
blivit socialist?
– Nej, jag är väl närmast liberal och jag vill
fortsätta tjäna pengar också på stevia. Men
jag vill samtidigt göra något gott och hjälpa
de fattiga bönderna till inkomster och utbildning, så att de kan stanna kvar på landsbygden. Raul och Marilina ser samma fördelar
och därför hjälps vi åt, säger Carl.
Carl anser att den kooperativa arbetsformen passar perfekt i det utvecklingsskede
som Paraguay befinner sig i.
– Tänk bara på hur mycket den svenska
kooperationen betydde för Sveriges utveckling för hundra år sedan. Jag har också ett
stort miljöintresse. Med ekologisk odling får
vi högre kvalitet och ett giftfritt jordbruk. Det
tjänar alla på.
Ifrågasatt
sötningsmedel
”Det behövs alternativ till vanligt socker,
säger han. Därför köper människor produkter med de konstgjorda sötningsmedlen. Nu
vill jag lansera det naturliga alternativet.”
78
4 hälsoeffekter
I de små doser som behövs för att söta sitt te,
baka sitt bröd eller som tillsats i olika livsmedelsprodukter påverkar inte stevia hälsan
alls. Men vid mycket höga doser – mer än ett
gram per dag – kan det hända mer:
1. Sänker ett högt blodtryck.
2. Antiinflammatorisk effekt.
3. Har positiva effekter på insulinnivåerna
vid diabetes.
4. I enstaka experiment har stevia hämmat
tillväxten av hudcancer hos möss. Men det
är långt kvar innan effekterna kan bekräftas
på människor.
Populär i Asien
] Det finns 128 olika arter av den lilla steviabusken, men bara en har de söta bladen:
Stevia Rebaudiana Bertoni (lat).
] När bladen raffinerats är pulvret cirka 300
gånger sötare än socker.
] Stevia används sedan 30 år tillbaka som
sötningsmedel i Japan och flera andra asiatiska länder.
] I USA får stevian användas som ”dietary
supplement”, alltså som kosttillskott, men
växten får inte marknadsföras som sötningsmedel.
] I EU är örten godkänd som tillsats i djurfoder, men inte i livsmedel.
Miljöpartiets Gunvor G Ericson har nyligen
skrivit en interpellation och ber att regeringen ”driver frågan i EU om att tillåta stevia
som livsmedelstillsats”.
HÄLSA nr 3, mars 2007
MEN DET FINNS MÅNGA hinder att rasera på
vägen. Det största är att stevia inte är godkänt
som livsmedelstillsats inom EU. Det har funnits farhågor som att stevia skulle orsaka
manlig impotens och infertilitet, att den skulle vara fosterfördrivande och att den skulle
vara cancerframkallande, men de studier
som har gjorts visar inga sådana risker vid
normalt användande.
Nu ligger ärendet hos EFSA, EU:s organ för
livsmedelssäkerhet, som ska bedöma den nya
ansökan om att få stevia godkänd. EFSA tittar
Stora pengar på spel
] Socker- och sötningsmarknaden omsätter
oerhörda 130 miljarder ton per år globalt.
Konstgjorda sötningsmedlen står för 17 miljarder av dem, men växer snabbast. Under
2004 ökade försäljningen av konstgjorda
sötningsmedel med nästan sex procent,
medan vanligt socker från rör och betor ökade med drygt två procent.
] Varje svensk sätter i sig cirka 40 kilo socker
varje år, det mesta som tillsatser i olika färdigrätter, läsk och godis. Det är mer än dubbelt
så mycket jämfört med vad Livsmedelsverket
anger som högsta gräns.
] Mängden konstgjort sötningsmedel per
person finns det ingen statistik över.
Källa: LMC International
alltid särskilt på cancerrisker och andra giftrisker med ett nytt ämne. De går också igenom exakt hur alla presenterade forskningsrapporter är gjorda. Om EFSA säger nej, säger
svenska Livsmedelsverket nej, och tvärtom.
Carl Horn af Rantzien känner sig tämligen
säker på att det blir ett godkännande den här
gången. Forskare på olika håll i världen bidrar
med resultat som visar att stevia är ofarligt.
Sedan december 2005 är den söta växten tilllåten som tillsats i djurfoder. Om Carl får ett
positivt besked under 2007 börjar de större
leveranserna av stevia till Europa under 2008.
Utbildning är A och O för att bönderna i
Paraguay ska lyckas. Steviabusken är nämligen ganska svårodlad i större skala. Plantorna måste förökas enligt en speciell metod och
de måste skördas i rätt ögonblick för att
behålla sin sötma. Därför skickar Carl Horn af
Rantziens företag iväg odlare på kurs på universitetet i Asunción. Han försöker också hitta en bank som kan ge bönderna fördelaktiga
lån för att utöka odlingarna. Den vanliga
låneräntan i Paraguay ligger på 35 procent,
och det har ingen fattig bonde råd med.
Stevia säljs i flytande form i mataffären.
sötningsmedel alls, utan kunde klara oss med
små mängder vanligt socker, honung och söta
bär och frukter.
– Jag tycker att man måste vara realistisk,
svarar Carl. Människor vill kunna dricka en
läsk ibland. Då är det bättre om den är sötad
med en naturlig ört hellre än en konstgjord
kemikalie. Även öl och många andra livsmedel kan sötas med stevia. Men jag håller med
om att vi för det mesta ska dricka vatten! ]
Text LOTTA SKOGLUND
Foto LOTTA SKOGLUND, NICLAS JENSEN
Referenser, se sidan 94.
MEN HUR SER Carl Horn af Rantzien på det
faktum att ett sötningsmedel, naturligt eller
konstgjort, kan medverka till att vårt sötsug
bibehålls – och växer – i en värld där fetman
blir ett allt större problem? Sockerforskarna
hävdar dessutom att vi inte behöver några
Vill du veta mer?
Kokkonst för den självläkande människan
av Sanna Ehdin (Forum, 2000).
Förteckning över forskningsrapporter om
stevia: www.kuleuven.be/bio/biofys
