Medicinsk Innovations Design

Medicinsk Innovations Design
Innovationer och Design
i vården.
Praktiskt Strålskydd
Vårt ansvar
Ylva Ryngebo leg. Röntgensjuksköterska och Innovatör 2007-09-26
Kompression
Raster
Luftgap
AP-PA
Inbländning
DET ÄR GENOM JONISATIONS
PROCESSEN SOM STRÅLNINGEN KAN
SKADA LEVANDE CELLER
DET BILDAS DÅ FRIA RADIKALER SOM
SEDAN KAN GE UPPHOV TILL CANCER
Publicerad: 2006-08-29 AFTONBLADET
Röntgen ökar risk för cancer
Strålningen upp till fyra gånger högre än
nödvändigt
Patienter som blir röntgade utsätts ofta för
högre strålningsdoser än nödvändigt. Ibland
används mer än fyra gånger högre styrka än
som behövs.
Det leder till ökad risk för cancer, speciellt för
patientgrupper som upprepade gånger
röntgas, enligt experter
SSI – Föreskrifter §3 (FS 2000:1)
Allmänna skyldigheter gällande för varje
röntgenundersökning:
• Berättigande - Nyttan ska vara mycket större än
den skada som strålningen beräknas förorsaka.
• Optimering - Varje bestrålning begränsas till så
låg stråldos som möjligt.
© 051018, Jerker Edén Strindberg,
Karolinska Universitetssjukhuset
KOMPRESSION
Varför komprimera?
Detektor-focus avstånd ändras vilket minskar andelen spridd
strålning =mindre Comtoneffekt i pat. kropp.
Bättre bildkvalitet bla. kommer organet närmare detektorn=bättre
information
Stråldosen minskar upp mot 20-60% !!!!
Vid 3 cm kompression av buk så halverar man stråldosen
Mindre överlappning av vävnad
Mindre risk för rörelse artefakter
Gaser i tarmen trycks undan
Mindre slitage på röntgenutrustningen när
man går ner i dos
Spridning
Röntgenrör
Det är den
spridda
strålningen som
vi vill få bort !
Bländare
Sekundärt strålfält
Primärt strålfält
© 051018, Jerker Edén Strindberg,
Karolinska Universitetssjukhuset
RÖNTGEN
RÖR
Mindre patientvolym =
mindre
sekundärstrålning=
Mindre stråldos till pat.
Vid tre cm
kompression av buk
så halveras stråldosen
50%!!!!!
Mindre brus
Organet kommer
närmare detektorn =
Bättre
bildkvalité/information
DETEKTOR
KOMPRIMERA MERA!!!!!
Raster
Moiré Muster
Entwicklung 03.12.99
29. Fortbildungskurs für ärztliches Assistenzpersonal der Bayerischen
Landesärztekammer 1999 während des 50. Nürnberger Fortbildungskongresses
Sigrid Joite-Barfuß 12/99
- ( 35 )
Vilket raster ska
jag använda??
Raster behövs för STORA objekt
Minskar bruset från den spridda
strålningen
 Även en del primärstrålning
 Ungefär dubblering av stråldosen
 Anpassa raster till patient och
utrustning


Raster behövs inte för små objekt som
små barn eller extremiteter
Olika typer av raster
Olika undersökningar kräver olika typer av raster
med olika :
Raster
Schnittbild eines Rasters
Ratio
 Mellanlägg (tex. Aluminium eller Kolfiber)
 Parallella eller fokuserande
 Rörliga eller fasta

1 mm
Ent wic klung 03.12.99
29. Fortbildungskurs für ärztliches Assistenzpersonal der Bayerischen
Landesärztekammer 199 9 während des 50. Nürnberger Fortbildungskongresses
Si grid J oite-Bar fuß 12/99
- ( 39 )
Det är viktigt att rätt typ av raster
används både för patientdos och bildkvalitet
Med raster
Utan raster
Raster
Beckenphantom mit Raster
Entwicklung 03.12.99
29. Fortbildungskurs für ärztliches Assistenzpersonal der Bayerischen
Landesärztekammer 1999 während des 50. Nürnberger Fortbildungskongresses
Raster
Beckenphantom ohne Raster
Sigrid Joite-Barfuß 12/99
-(4)
Entwicklung 03.12.99
29. Fortbildungskurs für ärztliches Assistenzpersonal der Bayerischen
Landesärztekammer 1999 während des 50. Nürnberger Fortbildungskongresses
Sigrid Joi te-Barfuß 12/99
-(5)
Parallella raster
Fokuserande raster
Den spridda strålningen stoppas av rastrets blylameller
Raster
Defokussierung
Entwicklung 03.12.99
29. Fortbildungskurs für ärztliches Assistenzpersonal der Bayerischen
Landesärztekammer 1999 während des 50. Nürnberger Fortbildungskongresses
Sigrid Joite-Barfuß 12/99
- ( 27 )
Rasterratio
Rastrets ratio är förhållandet mellan höjden
på lamellerna och avstådet mellan dem:
Höjden
Ju högre ratio desto
känsligare att man har
rätt avstånd och rätt
vinkel inställt.
Avstånd
Mellanlägg kan vara av olika material och kombinationer som
tex. kolfiber och papper
Rätt avstånd
Rätt
organprogram
Rätt raster
Vad blir konsekvenserna av raster fel?
• Om centralstrålen faller snett mot rastret absorberas en
stor del av primärstrålningen i rastret.
– Detta orsakar underexponering eller kompenseras genom att
öka på mAs-talet, som leder till ökad patientdos.
– Vid användning av exponeringsautomatik märks inte felet i
bilden men patienten får mycket för hög stråldos.
– Då rastret är felcentrerat avskärmar lamellerna
röntgenstrålningen mer eller mindre ojämnt över bilden, som
leder till att bilden får en ojämn exponering.
– Raster med högt ratio är känsligare för vinkelfel.
Karim Ben Fredj, Halmstads
LänsSjukhus 2007
LUFTGAPS
TEKNIK
+Den spridda strålningen
når inte bildmottagaren
+Inget raster räcker med en
lägre dos
-Bilden blir mycket förstorad
om inte fokus-filmavstånd
ökas regält
-Längre avstånd kräver
högre exp. värden vilket ökar
belastningen på rtg. rör och
generator
Inbländning
- Minskar bruset i bilden
-Ger mindre dos till patienten
-Mindre område på patienten
bestrålas.
Blända in!!!!
En inbländning från 23x29 till 21x27
cm ger 15% mindre strålning till pat.
Utan inbländning
Med inbländning
Bilden är tagen med samma exponering och ungefär
samma centrering.
AP-FramBak PA-BakFram
mot röntgenröret
CT
Detektor
Detektor
Ingångsdos i
huden 100%
Röntgenrör
Halsrygg AP kontra
PA
Studie gjord av Sjukhusfysiker
Jonas Nilsson Althen US Linköping
2006-10-24



Sammanfattninng
Thyroidea sparar ca: 96% på frontal och ca:87% vid vridning
vid PA-projektion
Bröst (benmärg) sparar ca: 57% på frontal och ca: 70% vid
vridning vid PA-projektion
Hjärtat sparar ca: 41% på frontal och vridning dx och ca. 29%
vid vridning sin vid PA-projektion
Halsryggsprojektionerna frontal samt
vridningar bör utföras i PA-projektion
eftersom dosbesparingarna blir betydande.
Dags att lära om gammal kunskap
VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ….
 RÄTT ORGANPROGRAM
(RÄTT RASTER OCH AVSTÅND)
 NOGGRANN CENTRERING
 BLÄNDA IN
 KOMPRIMERA
MIDComp
JOFA X-Ray
TACK FÖR MIG .......