sevansjon _ transkaukasiens storsta sjo

Nordenskt'Id,-samJundetsttdskriJt 43i 82 84. 1983
SEVANSJON_ TRANSKAUKASIENS
STORSTASJO
Heinz-Rudolf Voigt
Mitt inne i Armenien, pe ndrmare 2 000 meters hiijd ovan havsytan uppe
i de transkaukasiska bergen mellan Svarta havet och Kaspiska havet,
finns Armeniens perla och armeniernas heliga sjit, Sevan. Sjtin utgitr den
centrala delen av en tektonisk depression, dvs. den ligger i en sAnka i ett
tidigare vulkaniskt aktivt omrede, och hela den armeniska hi;gplat6n
tdcks ocksd av vulkanisk tuff. Sjiins yta 5r numera bara 1200 km2 mot
1400 km2 pa 1960-talet och den bestar egentligen av tve separata bassenger: en mindre men djupare i NW (max. djup 86 m) och en stiirre och
grundare i SO (max. djup 35 m). Medeldjupet fiir hela sjdn iir 25.8 m
och den azurbla sjiins stiirsta siktdjup har uppmetts till 11 m.
Vattnet i Sevan avtar hela tiden och de vattenminskningen var som
stiirct sjiink sjdns yta med 18 m under loppet av 14 ar. Fran de omgivande
bergen, Pambak och Sevan i NW respektive NO och Gegam och Vardenis
i W respektive S, mottar Sevansjiin kallt och klart vatten frAn inalles
28 smi floder. Sjdns enda utflitde :ir floden Razdan (Zanga), en biflod ij.U
Araks (antikens Araxes), sjelv biflod till Kura, som utmynnar i Kaspiska
havet.
'C under somYttemperaturen i Sevan varierar i regel fren 17 till 19
'C
under vintern (januarimaren (juli augusti) och fr5n 1.5 till 2
februari), men under varma somrar kan ytvattnets temperaiur stiga till
24"C och under exceptionellt kalla vintrar, sasomsenastevinter'(1982-83)
40"C kyta under en l:ingre tid i Armenien, fryser hela
d6 det r6dde
sjiin till.
De tvA viktigaste fiskarterna i Sevan dr Sevan-forellen eller ischo?x,
dven kallad ,Konungafisken, och den introducerade siken, sig, frin
Onegasjiin i Karelen. Sevan-fo|ellen :ir f.n. helt fridlyst och ett totalt
I'ig. I. Sevansjdn med omgivningar
Irin 1979).
(enl. en ekonomisk karta
ijver Armenien
Fig. 2 (t.!.) Sevansidn sedd ffin Sevandn. I bakgrunden cegilm-bcrgcn.
-['ig. .?.
(t.h.) Fijrbindelsen
mellan Sevanijn och vligen tilL Jcferan,
sedd fren Sevanon.
Foton l6rf. septcmber 1983.
Fig 4. Sevan(halv)dn
sedd fren
ena av de tva klosterkyrkorna.
viigen lill
Foto l6|f.
Kamo.
Pi
september
6n skymtar
1983.
tornet
av den
fiskefiirbud rAder 6nda fram tills man anser att stammen eftrhdmtat sip
tillreckligt frAn det hirda rovfiske som den varit utsati fijr.
Fdr 14 er sedan och innan vattenminskningen i sjiin hejdades med
hjiilp av en tunnel, som leder vatten frAn Arpa-floden, var man tvungen
att anlita bAt fiir att komma ut till Sevandn i sjcins NW hijrn. On Ar
numera en halvii med god vegfiirbindelse och pA iin finns fijrutom en
modern strandrestauranl resterna av ett av kristenhetens eldsta kloster
hdrstammande fren 500-1atet. De tvA smi ursplungliga klosterkyrkorna
finns ennu kvar pi dn och de anvdnds fortfalande bl.a. vid de offerriter,
som krdver att fer och getter skall f6 iironbladen sdnde$kurna. De
bliidande djuren leds sedan ut ur helgedomarna, varefter de slaktas och
its upp av de starkt religidsa gregorianskt-apostolisktkristna armenierna.
KALLOR
Intervjuer med kollegerna vid den armenisha fadion i Jerevan (ej att fdrvexla
med 'Radio Jerevan), som inte alls cxisterar i verkligheten).