Introduktion till kromatografi
Med hjälp av kromatografi separerar man komponenter i en blandning. Kromatografiska
tillämpningar bygger på användningen av en stationär fas och en rörlig fas. Till olika
kromatografer kan varierande detektorer adderas, antingen kvantitativa eller kvalitativa.
I en kromatograf befinner sig komponenterna som skall separeras i den rörliga fasen. Som
känt är har olika ämnen olika kemiska och fysiologiska egenskaper. Tack vare de olika
egenskaperna bromsas olika ämnen olika mycket upp av den stationära fasen. Tiden för hur
länge ett ämne befinner sig inne i kromatografen kallas retensionstid. Alltså: olika ämnen får
olika långa retensionstider i och med deras olika egenskaper, Schema 1 & Schema 2.
Det finns ett flertal kromatografiska tekniker. Här nämns endast några av dem
TLC
Thin layer chromatography
Tunnskikts kromatografi
GC
Gas chromatography
Gaskromatografi
LC/Flash
Flash column chromatography
LC, vätskekromatografi
IEC
Ion exchange chromatography
Jonbyteskromatografi
SEC
Size exclusion chromatography
Uteslutningskromatografi/storlekskroamtografi
Schema 1 klargör den kromatografiska
principen. Ett ämne fördelas mellan en
rörlig fas och en fast fas och fördröjs
därför. Olika ämnen fördröjs olika
mycket vilket gör att de separerar från
varandra.
Schema 2 illustrerar hur kromatografi används för att separera och kvantifiera ett provs
beståndsdelar. Substanser som analyseras är upplösta i den mobila fasen som pumpas genom
en kolonn vilken är fylld med en stationär fas. Olika ämnen, beroende på sina kemiska
egenskaper, vandrar olika snabbt genom kolonnen. De separerade molekylerna kan sedan
detekteras t.ex. med hjälp av en UV-absorbansdetektor vars utslag är proportionell mot
koncentrationen av en viss substans i provet.
Demonstrationer
1. TLC / Thin layer chromatography / Tunn skikts kromatografi
Utförs i Auditoriet.
Schema 3 illustrerar hur
man med TLC kan
separera komponenterna
i en blandning genom
att de i olika grad följer
med vätskan som sugs
upp
på
en
tunnskiktsplatta.
Schema 4 beskriver hur man i praktiken kan använda TLC för att kontrollera att en reaktion
är färdig. Till vänster jämför vi reaktionsblandningen (R) vid start med referensprover av ren
X, Y och Z. När reaktionen har gått halvvägs (mitten) har produkten Z bildats i
reaktionsblandningen samtidigt som X och Y inte är förbrukade. Till höger ser vi hur det ser
ut när reaktionen gått färdigt, startmaterialen är förbrukade och reaktionsblandningen
innehåller enbart produkten Z.
2. LC/Flash / Flash column chromatography / LC, vätskekromatografi
I demonstration 2 går vi och tittar på vätskekromatografiska system som är beskrivna i
schema 5 och schema 6.
Plats: forskningslaborationerna.
Schema 5 Traditionell vätskekromatografi (flash kromatografi).
Schema 6 HPLC med en fraktions samlare.
3. GC / Gas chromatography / Gaskromatografi
Demonstration av en GC och GC/MS utförs nära kurslabbet.
Schema 7 beskriver funktionsprincipen för en GC.
Källor:
Organisk Kemi, Ulf Ellervik och Olov Sterner, Studentlitteratur, 1’a upplagan, 2004
Wikipedia.org
Självstudier
Organisk Kemi, Ulf Ellervik och Olov Sterner, Studentlitteratur, 1’a upplagan, 2004
http://www.wikipedia.org/ chromatography
http://chromatographyonline.findpharma.com
