Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål
Kvartalsrapport – Kvartal 1, 2016
Mål:
- Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet.
Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar 2,3 procent tillväxt
Kvartalsrapporten har omvandlats så att den numera har ett genomsnitt för åren 2010 till 2104 som
basår. Detta i enlighet med LRFs strategiska mål. Ytterligare ett antal förändringar har gjorts. Bland
annat räknas nu vallfoder in i produktionsvärdet för att ge högre samstämmighet med EAA-kalkylen.
De nya men fortfarande preliminära siffrorna för helåret 2015 visar att det reala produktionsvärdet
ökade med 600 miljoner eller 1,4 procent jämfört med 2014. Prognosen för 2016 är en tillväxt med
ytterligare 1,4 miljarder eller 2,3 procent. Det innebär en real tillväxt på 8 procent sedan basåren 201014 vilket är över målet på 6 procent för två år. Att målet nås trots att den årliga tillväxten varit under 3
procent beror på att produktionsvärdet 2014 låg 4,5 procent över genomsnittet för hela perioden 20102014. Mjölk, spannmål och lamm beräknas tappa värde i under 2016 medan allt annat har god tillväxt.
Volym: Mer ägg, kyckling och trädgård men mindre spannmål
Under första kvartalet 2016 har volymen legat högre än motsvarande period 2015 för ägg och kyckling
men lägre för nötkött, gris och lamm. Mjölken har haft oförändrad volym.
För vegetabilierna finns få uppgifter. Det enda som är tillgängligt är preliminära uppgifter om
arealanvändningen. Kombineras de med genomsnittliga skördar för de fem senaste åren erhålls en
prognos om skördarnas storlek. Denna indikerar ökade volymer för sockerbetor och potatis samt för
frilandsodlingar av köksväxter, bär och frukt. Detta främst genom ökad areal. Skörden av spannmål
beräknas däremot bli lägre än 2015. Detta eftersom hektarskördarna var ovanligt höga 2015.
Viktas de olika produkterna, såväl vegetabilier som animalier, med ett fast pris är prognosen för
närvarande att den sammanlagda volymen blir oförändrad jämfört med 2015.
Priser: Splittrad prisutveckling under första kvartalet
Prisutvecklingen var splittrad under för första kvartalet 2015. Potatis, kyckling, nötkött, frukt,
grönsaker, griskött och lamm hade klart högre priser än samma tid året före men spannmål, mjölk och
ägg hade lägre pris. Preliminära uppgifter för mjölken indikerar att prisnedgången har fortsatt under
andra kvartalet vilket innebär att prognosen för helåret blir ett betydligt lägre pris än 2015. Terminspriserna för spannmål indikerar däremot att spannmålspriserna kan bli något högre till hösten än förra
hösten. Prognosen är därför en svag ökning mot 2015.
Även produktionsmedlen har en splittrad prisbild. Gödningsmedel, energi, foder och utsäde låg lägre
i pris än vid samma tid förra året men växtskyddet har ökat i pris. Totalt sett sjönk priserna på produktionsmedel med 2 procent under första kvartalet. Trots det var de 1 procent dyrare än basåren 2010-14.
Export: Exporten av livsmedel har minskat
Exporten av livsmedel ökade kraftigt under många år men har nu bromsat in. Det är istället efterfrågan
på hemmamarknaden som är stark. Under första kvartalet 2016 låg det reala exportvärdet 30 procent
under första kvartalet 2015. Det är dock ändå 12 procent över genomsnittet för första kvartalet åren
2010 till 2014. Det är exporten av spannmål och mejeriprodukter som minskat mest under första
kvartalet 2015. Exporten av levande djur, socker, oljefröer samt frukt och köksväxter har däremot ökat
jämfört med samma period året före.
Värdet är räknat i jordbruksledet genom en schablonmässig rensning från produkter utan svensk
råvara och från förädlingsvärden som stannar i förädlingsledet. Siffrorna är inte helt jämförbara med
tidigare kvartalsrapporter eftersom metoden för omräkning till jordbruksledet har förbättrats.
Värde (realt) och volym, index:
120
110
LRFs strategiska mål startar i ett genomsnittligt
värde för åren 2010-2014. Detta ligger som index
hundra i diagrammet. 2014 var både värdet och
volymen högre än genomsnittet för perioden vilket
innebär att måluppfyllelsen var god i startpunkten.
Från 2014 och framåt är målet att det reala värdet
skall öka med 3 procent per år. Det har inte uppnåtts
men tack vare hög måluppfyllnad 2014 ligger både
2015 och prognosen för 2016 över målet.
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Volym
100
Värde
90
Mål
80
Produktionsvärdets utveckling jämfört med basåren 2010-2014:
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
2015
2016 prog
Potatis ingår i trädgård.
Öv vegetabilier är oljeväxter,
socker och proteingrödor
Volymutvecklingen jämfört med basåren 2010-2014:
90%
70%
50%
30%
10%
-10%
-30%
-50%
2015
2016 prog
Trädgård omfattar frukt, bär,
grönsaker och prydnadsväxter.
Real prisutvecklingen jämfört med basåren 2010-2014:
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
2015
2016 prog
Trädgård omfattar frukt, bär,
grönsaker och prydnadsväxter.
Exportutvecklingen:
Prisutvecklingen:
Export av jordbruksvaror och livsmedel
(värde i jordbruksledet, milj kr nominellt)
Prisutveckling, realt index (Genomsnittet 2010-2014 = 100)
700
600
500
400
300
200
120
Jordbruksprodukter
Produktionsmedel
110
100
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 14 %
Realt:
+ 12 %
2016
Jmf 2015: - 29 %
Realt:
- 30 %
jan
mar
maj
jul
sep
nov
jan
mar
maj
jul
sep
nov
jan
mar
maj
jul
sep
nov
90
2014
2015
2016
Spannmål
Lägre skörd och sänkt värde i osäker prognos
Jordbruksverkets preliminära arealuppgifter indikerar att den totala arealen spannmål har minskat med
1 procent 2016. Minskningen ligger helt på höstsådd spannmål medan den vårsådda arealen har ökat.
Kombineras de preliminära arealerna med genomsnittliga hektarskördar för de fem senaste åren erhålls
en prognos om skördens storlek. Prognosen blir då att den totala skörden blir 5,5 miljoner ton vilket är
10 procent mindre än 2015. Huvudorsaken till den förväntade minskningen är att hektarskördarna
2015 var långt över genomsnittet.
Priset är också osäkert. Prognosen bygger på utvecklingen under första kvartalet och på terminspriser.
Under första kvartalet var priset lägre än året innan men terminspriserna ligger något högre de gjorde
året innan. Prognosen för 2015 blir därmed 4 procent högre pris än 2015. Slår prognoserna för volym
och pris in kommer produktionsvärdet sjunka med 3 procent och hamna i nivå med basåren 2010-14.
Värde (realt) och volym:
140
120
Prisutvecklingen:
Spannmål , realt index 2010-2014 = 100
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Volym
100
Värde
80
Mål
60
120
110
100
90
80
70
60
2016
2016 prog
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2015: - 17 %
Jmf 2010-14: - 27 %
Arealutvecklingen:
Volymutvecklingen:
1200
1000
800
600
400
200
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prel
2016
blandsäd
vårrågv.
höstrågv.
havre
vårkorn
höstkorn
råg
vårvete
höstvete
7 000
blandsäd
6 000
5 000
Vårrågv.
4 000
3 000
2 000
havre
Höstrågv.
vårkorn
1 000
0
2010
höstkorn
råg
2011
Exportutvecklingen:
Export av spannmål och produkter därav
miljoner kr vid gård löpande priser
500
400
300
200
100
0
2016
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 38 %
Jmf 2015: - 48 %
2012
2013
2014
2015
prog
2016
vårvete
höstvete
Grönsaker, frukt, bär samt prydnadsväxter
God tillväxt enligt osäker prognos
Trädgårdsundersökningen har inte kommit ännu vilket innebär att uppgifterna för 2015 fortfarande är
mycket preliminära. Prisindex för 2015 indikerar dock att priserna ökade med 11 procent för frukt och
grönsaker och med 3 procent för blommor. Skördestatistiken indikerar också något ökad produktion
men den finns enbart för några vanliga trädgårdsväxter. Sammantaget ger detta en preliminär
beräkning om att det reala produktionsvärdet ökade med 7 procent 2015.
Prognosen för 2016 är mycket osäker. Preliminära arealuppgifter visar på 2 procent mer areal med
frilandsodling 2016 än 2015 vilket indikerar ökad volym. Prisindex för första kvartalet indikerar också
högre priser under 2016. Detta främst för frukt och grönsaker. Sammanlagt ger detta en prognos om en
real tillväxt på 11 procent 2016. Det reala produktionsvärdet för grönsaker, frukt, bär samt prydnadsväxter skulle då hamna 27 procent över basåren 2010-2014 vilket är långt över målet.
Värdeutvecklingen: Milj kr
Arealutvecklingen: Friland (ha)
7
15 800
6
15 600
15 400
5
15 200
4
15 000
3
14 800
2
14 600
14 400
1
14 200
0
2010
2011
2012
2013
2014
2015
prel
2016
prog
Köksväxt fril.
Frukt
Plantskoleväxt
Köksv/bär växth Blommor växth
14 000
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Prel
2016
Bär friland
Prisutvecklingen:
Frukt o grönsaker, realt 2010-2014=100
Prydnadsväxter, realt 2010-2014 = 100
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
2016
2015
2010-14
50
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 6 % 2016
Jmf 2015: + 10 %
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 1 %
2016
Jmf 2015: + 2 %
Potatis
Osäker prognos indikerar kraftigt ökat produktionsvärde
I samband med skörden 2015 steg priserna kraftigt. Detta högre pris gäller fortfarande och får därmed
genomslag under 2016. Första kvartalet 2015 låg priset 38 procent högre än samma tid 2015. Sannolikt
blir genomslaget inte fullt så stort för helåret 2016 men prognosen blir en tydlig prisökning.
Preliminära uppgifter indikerar också att arealen ökat med 5 procent. Sammantaget ger detta en
prognos om en real tillväxt med 25 procent 2016 vilket är långt över det generella målet.
Värde (realt) och volym:
130
120
110
100
90
80
70
60
50
Prisutvecklingen:
140
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Potatis , realt index 2010-2014 = 100
130
Volym
Värde
Mål
2016
2015
2010-14
120
110
100
90
80
70
60
50
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 18 % 2016
Jmf 2015: + 38 %
Oljeväxter
Lägre skörd och sänkt värde i osäker prognos
Preliminära uppgifter indikerar att arealen oljeväxter har minskat med 1 procent 2016. Minskningen
ligger helt på höstraps medan vårraps och rybs har ökat i areal. Kombineras arealerna med genomsnittliga hektarskördar för de fem senaste åren erhålls en prognos med något lägre skörd 2016. Priset progOljeväxter:
nostiseras också bli något lägre vilket innebär sänkt produktionsvärde. Eftersom både 2014 och 2105
låg under genomsnittet för basåren 2010-2014 kommer även värdet 2016 hamna under basåren.
Värde (realt) och volym, index:
130
120
110
100
90
80
70
60
50
Prisutvecklingen:
Oljeväxter, realt index 2010-2014 = 100
120
110
Volym
Värde
Genomsnitt
2010-2014 = 100
100
2016
2016 prog
2015
2010-14
90
80
Mål
70
60
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: +/- 0 %
Jmf 2015: - 8 %
Sockerbetor
Ökad areal ger ökat men ändå lågt produktionsvärde
Under 2015 minskades arealen med sockerbetor samtidigt som priset skänktes kraftigt. Enligt avtalet
för 2016 kommer priset i stort sett ligga kvar på samma nivå. Arealen har dock ökat vilket innebär en
tydlig återhämtning av volymen och därmed även av produktionsvärdet. Trots en kraftig värdetillväxt
under 2016 beräknas ändå det reala produktionsvärdet hamna 25 procent under basåren 2010-2014.
Värde (realt) och volym, index:
Prisutvecklingen:
Sockerbetor, realt index 2010-14 = 100
140
120
100
80
60
40
20
0
Volym
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Värde
Mål
100
95
90
85
80
75
70
65
60
2016
2016 prog
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 9 %
Jmf 2015 +/- 0 %
Proteingrödor
Fortsatt stark utveckling under 2016
2015 tog odlingen av proteingrödor rejäl fart. De preliminära uppgifterna indikerar att arealen har ökat
med ytterligare 15 procent 2016. Eftersom hektarskördarna var ovanligt höga 2015 prognostiseras
dock bara en svag ökning av volymen 2016. Priset är mycket svårt att uppskatta men prognosen är att
det kan bli något högre än 2015. Det ger en fortsatt god tillväxt under 2016 vilket också innebär att det
reala värdet hamnar långt över målet om 3 procents tillväxt per år räknat från genomsnittet 2010-2014.
Värde (realt) och volym, index:
Prisutvecklingen:
Proteingrödor, realt index 2010-14 = 100
250
200
150
100
50
0
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Volym
Värde
Mål
105
100
95
90
85
80
75
70
65
60
2016
2016 prog
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 13 %
Jmf 2015: + 4 %
Mjölk
Sjunkande pris sänker produktionsvärdet
2015 sjönk priset för konventionell mjölk med 16 procent jämfört med året innan. Eftersom volymen i
stort sett var oförändrad innebar det att även produktionsvärdet sjönk med 16 procent. Det reala värdet
hamnade då 12 procent under det genomsnittliga värdet för basåren 2010-2014. Skillnaden i nivå beror
på att produktionsvärdet 2014 var 4 procent högre än genomsnittet för basåren 2010-2014.
Under första kvartalet 2016 har priset på konventionell mjölk fortsatt att sjunka. De preliminära
uppgifterna som bygger på Arla-noteringen indikerar fortsatt nedgång under andra kvartalet. Prognosen
för helåret 2016 är därmed ett pris på 2,68 kr/kg vilket är 10 procent lägre än 2015. Eftersom volymen
beräknas bli oförändrad även 2016 innebär detta kraftigt sänkt produktionsvärde. Prognosen är att
värdet hamnar 22 procent under basåren, ett bortfall på 2 miljarder. Den ekologiska mjölken har haft en
gynnsammare prisutveckling. Mervärdet för ekologiskt redovisas dock under ekologisk produktion.
Värde (realt) och volym, index:
Volymutvecklingen:
Mjölk, invägning (1 000 ton)
110
280
100
90
Volym
2016
2015
2010-14
260
80
70
Genomsnitt
2010-2014 = 100
60
50
40
Värde
240
Mål
220
200
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 2 %
Prisutvecklingen:
Jmf 2015: +/- 0 %
Exportutvecklingen:
Mjölk, realt index 2010-2014 = 100
Export av mjölk och mjölkprodukter
miljoner kr vid gård löpande priser
110
400
350
300
250
200
150
100
50
0
100
90
80
70
60
50
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: -15 %
Jmf 2015: -2 %
2016
2016 prel
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2015: -20 %
Jmf 2010-14: +29 %
Nötkött
Högre pris ger ökat värde
Priset på slaktdjur har stigit kraftigt under första kvartalet 2016 och ökningen har fortsatt under andra
kvartalet. Priserna har då hämtats från den veckostatistik som skicks till EU. Volymen har däremot
sjunkit. Bortfallet var 7 procent första kvartalet men en stor del av minskningen kan bero på
tillfälligheter i volym kring månadsskiftena. Eftersom priset har stigit mer än vad volymen har minskat
har det reala produktionsvärdet fortsatt att öka under första kvartalet.
Prognosen för hela 2016 är en ökning av det reala produktionsvärdet med 7 procent jämfört med 2015.
Ökningen beror helt på en högre prisnivå medan volymen prognostiseras minska något. Sammantaget
beräknas det reala produktionsvärdet hamna 32 procent över genomsnittet för basåren 2010-2014. Detta
är den sammanlagda effekten av värdeökningarna under 2016 och 2015 och av att värdet redan 2014 låg
lite över genomsnittet för basåren 2010-2014.
Värde (realt) och volym, index:
140
130
120
110
100
90
80
70
60
Volymutvecklingen:
Nötkött, total slakt (1 000 ton)
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Volym
Värde
Mål
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
2016
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2015: - 7 %
Jmf 2010-14: - 2 %
Prisutvecklingen:
Exportutvecklingen:
Export av Nötkött, 1000 ton
Även köttinnehållet i beredda produkter
Nötkött, realt index 2010-2014 = 100
150
2
140
130
2016
2016 prel
2015
2010-14
120
1
110
100
90
0
80
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 33 %
Jmf 2015: + 18 %
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 7 %
Jmf 2015: + 5 %
Griskött
Högre pris ger ökat värde trots minskad volym
2016 inleddes med 3 procent mindre volym än första kvartalet 2015. Volymen var då 8 procent under
genomsnittet för första kvartalet under basåren 2010-2014. Bortfallet under första kvartalet kan delvis
bero på tillfälligheter kring månadsskiftena. Genomslaget på årsbasis beräknas därför bli något mindre.
Priset har haft en stark utveckling. Under 2015 låg priset 10 procent högre än genomsnittet för basåren
2010-2014. Under första kvartalet 2016 låg det dessutom 7 procent högre än 2015. Priset som används
avser gris klass E och är ett vägt genomsnitt av priset från de större slakterierna.
Eftersom priset har stigit mer än vad volymen minskat beräknas det blir en real tillväxt på 2 procent
under 2016. Det reala produktionsvärdet hamnar då drygt 6 procent högre än basåren 2010-2014 vilket
är strax över målet. Fortsätter volymen minska blir det dock svårt att nå 3-procentsmålet framöver. Nu
räddas läget av att värdet var betydligt högre 2014 än genomsnittet för basåren 2010-2014.
Värde (realt) och volym, index:
110
105
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Volym
100
Värde
95
Mål
90
85
Volymutvecklingen:
23
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
Griskött, total slakt (1 000 ton)
2016
2015
2010-14
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2015: - 3 %
Jmf 2010-14: - 8 %
Prisutvecklingen:
Exportutvecklingen:
Export av Griskött, 1000 ton
Även köttinnehållet i beredda produkter
Gris, realt index 2010-2014 = 100
120
3,5
115
3,0
110
2,5
105
2016
2016 prel
2015
2010-14
2,0
100
95
1,5
90
1,0
85
0,5
80
0,0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 17 %
Jmf 2015: + 7 %
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 14 %
Jmf 2015: - 1 %
Lammkött
Risk för minskad volym och sänkt värde 2016
Lammproduktionen har haft en volym som varierat lite år från år. Under 2014 och 2015 var det viss
ökning men nu verkar det vända nedåt igen. Under första kvartalet 2015 blev slakten 10 procent lägre än
motsvarande period året före. Bortfallet under första kvartalet kan dock delvis bero på tillfälligheter
kring månadsskiftena. Genomslaget på årsbasis beräknas därför bli något mindre.
Priset verkar också ha stagnerat efter många år med stigande pris. Under första kvartalet låg priset 1
procent lägre än året innan men ändå 20 procent högre än genomsnittet för kvartal 1 under basåren
2010-2014. Sammantaget är prognosen för 2016 att det reala produktionsvärdet minskar med 7 procent.
Det hamnar då 16 procent högre än för basåren 2010-2014. Detta tack vara god tillväxt under 2015 och
av att värdet 2014 låg 12 procent högre än genomsnittet för basåren.
Värde (realt) och volym, index:
140
120
Lamm, realt index 2010-2014 = 100
Genomsnitt
2010-2014 = 100
160
Volym
100
Värde
80
Mål
60
Prisutvecklingen:
140
2016
2016 prel
2015
2010-14
120
100
80
60
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 20 %
Jmf 2015: - 1 %
Kyckling
Fortsatt uppgång för kyckling
Tillgången på data om kycklingproduktionen är mycket begränsad. Eftersom det saknas uppgifter om
priset i den officiella statistiken används ett pris från Hushållningssällskapens produktionsgrenskalkyler
på årsbasis medan de löpande förändringarna månad för månad hämtas från prisutvecklingen för
partipriset som rapporteras in till EU. Det avser kyckling (65%) och räknas om till producentpris.
Under första kvartalet 2016 var volymen 2 procent över motsvarande period året före. Eftersom
volymen ökat under lång tid blir prognosen att volymen för hela 2016 kan öka 4 procent och då hamna
24 procent över genomsnittet för basåren 2010-2014. Priset har också ökat vilket innebär att det reala
produktionsvärdet kan stiga 16 procent och hamna 35 procent över basåren. Detta är långt över det
generella målet. Redan i startpunkten 2014 var värdet 9 procent högre än genomsnittet för basåren.
Värde (realt) och volym, index:
140
120
100
80
60
Prisutvecklingen:
Kyckling, realt index 2010-2014 = 100
Genomsnitt
2010-2014 = 100
130
Volym
Värde
Mål
120
2016
2016 prel
2015
2010-14
110
100
90
80
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: + 21 %
Jmf 2015: + 20 %
Ägg
Snabb tillväxt 2015 och 2016
2016 inleddes med 11 procent högre volym är första kvartalet 2015. Volymen var därmed 22 procent
högre än genomsnittet för första kvartalet under basåren 2010-2014. Detta ger en prognos om att
volymen ökar med 9 procent för hela året jämfört med året innan.
Priset tycks däremot ha stabiliserats på en lägre nivå än under basåren. Under första kvartalet låg priset
nästan i nivå med samma period 2015 men 7 procent lägre än genomsnittet för kvartal 1 under basåren
2010-2014. Sammantaget är prognosen för 2016 att det reala produktionsvärdet ökar med 9 procent.
Det hamnar då 18 procent högre än för basåren 2010-2014 vilket är långt över det generella målet på 6
procent för två år. Priset som används för ägg är ett viktat genomsnitt för priset för ägg från frigående
höns och från höns i inredd bur. Mervärdet för produktionen av ekologiska ägg ligger separat.
Värde (realt) och volym, index:
140
120
Genomsnitt
2010-2014 = 100
Prisutvecklingen:
Ägg, realt index 2010-2014 = 100
105
Volym
100
80
60
100
2016
2016 prel
2015
2010-14
95
Värde
90
Mål
85
80
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Jmf 2010-14: - 7 %
Jmf 2015: - 1 %
Ekologiskt
:
Fortsatt snabb tillväxt för ekologiskt
Den ökade försäljningen av ekologiska produkter tycks stå sig. Ekoweb har nu en prognos där
försäljningen kommer upp över 25 miljarder 2016. Det är i så fall en ökning med 18 procent mot
2015. I jordbruksledet har prisskillnaden mot konventionella produkter ökat. Detta har förbättrat
den relativa lönsamheten för ekologisk produktion. Mervärdet för de ekologiska produkterna
beräknas preliminärt till 1,4 miljarder i jordbruksledet för 2015, en ökning med 35 procent sedan
2014. Prognosen för 2016 är att mervärdet ökar till 1,7 miljarder och att det reala värdet av
svenska ekologiska jordbruksprodukter kommer upp över 5 miljarder. Det innebär en real
tillväxt på 30 procent sedan basåren 2010-2014. Mervärdet har då ökat med 66 procent
sedan basåren. Nya siffror visar även att intresset för att ställa om till ekologiskt har ökat.
Värde för ekologiska livsmedel, ekologiska jordbruksprodukter och
mervärdet för dessa sedan 2010 (miljarder kr)
30
20
Livsmedel
10
0
2010
Sv jbr.prod.
2012
2014
Prog
2016
Mervärde
Källor:
Bearbetade data från
Jordbruksverket,
Ekoweb,
SCB,
KRAV,
m fl
Produktionsvärdets utveckling:
År 2015
Realt År 2016 Prognos
Genomsnitt för basåren 2010-14
Mängd
Pris Värde Mängd Pris Värde jfr med Mängd Pris Värde
milj kg kr/kg milj kr milj kg kr/kg milj kr 2010-14 milj kg kr/kg milj kr
Spannmål
4 955 1,49 7 382 6 162 1,30 7 991
8 % 5 514 1,35 7 449
Trädgård
6 323
7 065
11 %
8 084
Vallfoder
4 084 1,29 5 269 4 548 1,35 6 140
16 % 4 880 1,35 6 573
Öv veget.
2 118
1 778
-17 %
2 047
Mjölk
2 874 3,45 9 929 2 936 3,00 8 820
-12 % 2 939 2,68 7 866
Nötkött
143 30,62 4 374
143 37,91 5 419
23 %
138 42,18 5 833
Griskött
245 14,95 3 656
233 16,45 3 835
4%
228 17,30 3 937
Fjäderfä
115 9,44 1 089
137 9,25 1 271
16 %
143 10,38 1 488
Får, getter
4 39,15
159
4,1 47,86
198
24 %
4,0 46,77
186
Ägg
96 12,82 1 226
108 12,34 1 335
8%
118 12,33 1 461
Ekologiskt
1 015
1 438
41 %
1 708
Småskaligt
667
728
8%
747
TOTALT
43 207
46 018
6%
47 380
Realt
jfr med
2010-14
0%
26 %
23 %
-5 %
-22 %
32 %
6%
35 %
16 %
18 %
66 %
11 %
8%
Volymutvecklingen:
Kvartal 1
2016
(1000 ton)
Ändr. jämfört
med kvartal 1
2015
745
34
59
34
0,8
29
0%
-7 %
-3 %
2%
-6 %
11 %
Spannmål
Potatis
Mjölk
Nötkött
Griskött
Kyckling
Lammkött
Ägg
Prognos
för 2016
(1000 ton)
5 514
822
2 939
138
228
143
4,0
118
Utfall 2015
(1000 ton)
6 162
803
2 936
143
233
137
4
108
Förändring
enligt
prognos
-11 %
2%
0%
-3 %
-2 %
4%
-4 %
9%
Real prisutveckling:
Produkt
Spannmål
Industrigrödor
Frukt/grönsak.
Potatis
Blom./plantsk.
Nötkreatur
Gris
Får och getter
Fjäderfä
Mjölk
Ägg
TOTALT
Kvartal 1 2016
Kv1-16/ Hittills16/ Hittills jfr
Kv4-15 motsv15 2010-14
0%
-17 %
-23 %
-2 %
0%
-8 %
4%
10 %
6%
5%
34 %
18 %
-1 %
2%
-1 %
4%
18 %
32 %
-3 %
8%
17 %
9%
6%
28 %
6%
18 %
20 %
-4 %
-2 %
-15 %
0%
-1 %
-7 %
0%
1%
-1 %
Produktionsmedel
Utsäde
Energi
Gödning
Växtskydd
Veterinär
Djurfoder
Uh utrustning
Uh byggnader
Övr löpande
Maskiner
Byggnader
Totalt
Kvartal 1 2016
Kv1-16/ Hittills16/ Hittills jfr
Kv4-15
motsv15
2010-14
0%
-2 %
-1 %
-2 %
-7 %
-15 %
1%
-7 %
2%
0%
5%
10 %
0%
-1 %
8%
-2 %
-3 %
-1 %
0%
1%
3%
0%
0%
4%
1%
0%
2%
1%
1%
7%
0%
0%
2%
0%
-2 %
1%
Exportutvecklingen:
Värde i primärledet
Spannmål och varor därav
Frukt och köksväxter
Oljefrön, oljor och fetter
Mjölk, mejeriprod. & ägg
Djur, kött och köttvaror
Öv. livsmedelsprodukter
Total
Kvartal 1
2016
(milj kr)
477
52
13
358
154
95
1149
Ändr. jämfört
med kvartal 1
2015
-48 %
7%
20 %
-19 %
15 %
25 %
-29 %
Real ändring
hittills under
2016
-48 %
7%
20 %
-19 %
15 %
24 %
-30 %
Real ändring
hittills jämfört
med 2010-14
36 %
13 %
19 %
-11 %
17 %
14 %
12 %