Den subnationella nivåns
deltagande i EU:s
beslutsprocesser
Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22
Fil. dr. Linda Berg
Centrum för Europaforskning (CERGU) /
Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet
[email protected]
www.cergu.gu.se
www.pol.gu.se/personal/lindaberg
www.gu.se
Multi-level governance
• Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer
(vertikalt och horisontellt)
• Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll:
– Uppåt – till överstatliga organ (EU)
– Nedåt – till regionala (och ibland lokala)
politiska nivåer
– Utåt – till marknadskrafter och civila samhället
• Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem
¾ Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU
www.gu.se
Tre huvudsakliga motiv till varför kommuner
och regioner vill vara europeiskt aktiva:
• Ekonomiska motiv
t.ex. EU-projekt, nya marknader, ny teknik,
investeringar…
• Kulturella motiv
t.ex. skydd för minoritetsspråk, kultur
• Politiska motiv
t.ex. påverka beslut, stärkt politisk legitimitet
www.gu.se
Vad påverkar hur aktiva olika regioner
är gentemot EU / internationellt?
1. Resurser
– resource pull (vad regionen tjänar på det)
– resource push (vilka förutsättningar man har)
2. Institutionella ramar
– Konstitutionella skillnader mellan länder
– Institutionella skillnader mellan olika regioner i
samma land
www.gu.se
Vilka kanaler har kommuner och
regioner till EU?
1. Eget regionalt representationskontor i Bryssel (t.ex.
North Sweden)
2. Nationellt organ för lokala/regionala intressen (t.ex.
SKL)
3. Regeringen – Ministerrådet
4. Regionkommittén
5. Internationell intresseorganisation för lokala/regionala
frågor
Källa: Berg & Lindahl (2007) Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel.
Stockholm: Sieps
www.gu.se
1. Representationskontor i Bryssel
• Central Sweden (Örebro, Västmanland, Dalarna)
• East Sweden (Östergötland)
• Mid Sweden (Jämtland, Västernorrland)
• North Sweden (Norrbotten, Västerbotten)
• Stockholm Region Brussels Office (Sthlms län, Mälardalen)
• Sydsveriges Europakontor – Sydsam (Skåne, Blekinge,
Småland, Halland)
• West Sweden (Västra Götaland, Värmland, Halland)
• City of Malmö
• Göteborgs stad
www.gu.se
2. SKL:s Brysselkontor
• Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också
representationskontor i Bryssel
• Representerar alla kommuner och landsting;
–Fördel: Större tyngd om man representerar alla,
särskilt vid förhandlingar i Bryssel
–Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika
uppfattningar
www.gu.se
3. Regeringen som kanal till EU
• Ministerrådet!
• Inhemsk kontakt med ansvarig minister och/eller
departement. Kan underlättas ifall regionstyrelse/KS
leds av samma parti/allians som regering
• Kontakt via regeringens representationskontor i
Bryssel.
www.gu.se
4. Regionkommittén
• Konsultativ (rådgivande) institution (svag formell
ställning)
• 344 ledamöter, folkvalda politiker från kommuner
och regioner i EU, Sverige har 12 (varav 2 från
vardera storstadsområde)
¾Främst de kommuner/regioner som har ”en
egen” representant uppfattar regionkommittén
som en användbar kanal.
www.gu.se
5. Medlemskap i internationella
organisationer (ex. på org.):
• AER – Assembly of European regions
• AEBR – Association of European Border
regions
• CEMR – Council of European Municipalities
and Regions
• CPMR – Conference of Peripheral and
Maritime Regions of Europe
• Eurocities (för städer)
• UBC – Union of Baltic Cities
www.gu.se
Vilka av EU:s institutioner har
regionerna mest kontakt med?
• Viktigaste institutionerna är:
– Kommissionen
(särskilt DG Regio)
– Europaparlamentet
(särskilt om enskilda MEP:s är engagerade i
en fråga)
www.gu.se
Varför vill svenska kommuner och
regioner försöka påverka EU?
• En stor del (omkring 60%) av verksamheten är direkt
eller indirekt beroende av beslut som fattas i EU
• Några exempel (Gbg stads fullmäktige möte april):
– enbart proffs får göra ekonomiska revisionsrapporter
– regler om offentlig upphandling av varor och tjänster
– miljöregler som rör grönområden och vatten
– Risk och krishantering i kommunen
• Vanligen gemensamma minimikrav eller ramstyrning
www.gu.se
Hur aktiva är svenska kommuner?
• Lågt i europeisk jämförelse
• MEN: den internationella aktiviteten har ökat sedan
1999
• Aktiviteten har också ändrat karaktär, till ett bredare
internationellt engagemang
• Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och
periferi (storstäder!)
www.gu.se
Diagram 1 Andel kommuner som är högt, medel eller lågt aktiva
gentemot EU, 1999 och 2006 (procent)
Högaktiva
2006
Medelaktiva
1999
Lågaktiva
0%
10%
20%
30%
40%
50%
www.gu.se
Hur kan skillnad i aktivitetsgrad mellan
svenska kommuner/regioner förstås?
Resurser
– resource pull (vad regionen tjänar på det)
– resource push (vilka förutsättningar man har)
Institutionella ramar
– Konstitutionella skillnader mellan länder
– Institutionella skillnader mellan olika regioner
i samma land
www.gu.se
Resurser - skillnader
Resurser som nytta (resource pull)
• Exempel: Strukturfonderna
mer tilldelning av projektmedel i vissa delar av
landet än i andra.
(nytta kan vara mer än ekonomi)
Resurser som förutsättningar (resource push)
• Tillgång till personal
• Kompetens
• Ekonomiska resurser
(mer resurser underlättas av större storlek)
www.gu.se
Institutionella ramar - skillnader
• Länsstyrelser
• Samverkansorgan
• Självstyrelseorgan (VGR + Skåne)
-> skillnader i tydlighet och ansvar!
• inte så stor betydelse för mängden projektansökningar
• Däremot för arbetet med att försöka påverka EU:s
policy process
www.gu.se
Ingen brist på kanaler
- men
brister i hur de utnyttjas
• Brister på hemmaplan (resurser, institutionella
ramar)
• Brister i utformning, otydlighet i mål/uppdrag
• Brister i förankring
www.gu.se
Lösning?
Resurser?
• Som nytta: kunskap, inte bara ekonomi
• Som förutsättningar: större regionala enheter
underlättar
Institutionella ramar?
• Undvika asymmetri i institutionell utformning!
• Inte trolig återgång till länsstyrelseutformning, ->
regionkommuner?
¾En stor Region Norrland, med ökat ansvar för
regionala utvecklingsfrågor (inkl EU/internationellt)?
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
www.gu.se
