Regionalisering i Europa
Föredrag Europaforum Norra Sverige 2011-04-01
Fil. dr. Linda Berg
Centrum för Europaforskning (CERGU) /
Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet
[email protected]
www.cergu.gu.se
www.pol.gu.se/personal/lindaberg
www.gu.se
Regionernas förändrade roll
POLITIK
–Den regionala politiska nivån får en större
relativ betydelse i EU:s flernivåsystem.
–Regionerna har stärkt sitt inflytande och gjort
sig mer synliga. Passiva Pro-aktiva
www.gu.se
www.gu.se
www.gu.se
Regionernas förändrade roll
EKONOMI
–Ökad specialisering kräver mer koordination av
aktiviteter.
–Den ”nya” ekonomin baseras till stor del på kunskap
och innovativ förmåga.
Båda dessa gynnas av närhet, något som antas bäst
organiseras på regional nivå.
Dessutom innebär globaliseringen av ekonomin att
den nationella nivån ”utmanas” från ytterligare ett håll
www.gu.se
Flernivåsystem
Europeisering
EU
Multi-level governance
Stat
REGION
Lokal nivå
”MLG i praktiken”
www.gu.se
Multi-level governance
• Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer
(vertikalt och horisontellt)
• Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll:
– Uppåt – till överstatliga organ (EU)
– Nedåt – till regionala (och ibland lokala)
politiska nivåer
– Utåt – till marknadskrafter och civila samhället
• Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem
Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU
www.gu.se
Regionala processer
• Vilka drivkrafter och vilka aktörer?
• Top-down eller bottom-up?
1 Regionalisering (Top-down)
2 Regional identitet (Bottom-up)
3 Nyregionalism (Bottom-up)
www.gu.se
1 Regionalisering
Två varianter av regionalisering (top-down):
Territoriell indelning
(gränser)
Kompetensfördelande
(ansvar/innehåll)
(Jämför Ansvarskommittén!)
www.gu.se
2 Regional identitet
• Bottom-up
• Ofta motsättning till staten, språkliga/kulturella
skillnader. Mål: självstyre över kulturellt viktiga
frågor. Kan leda till separatism
• Ofta regionala politiska partier
• Medborgarnas känslor, stöd och vilja är viktiga
www.gu.se
Exempel
www.gu.se
3 Nyregionalism
• Bottom-up
• Önskan: skapa nya, eller stärka befintliga
regioner, => öka deras konkurrenskraft
• Oftast ekonomiska eller politiska motiv
• Regional elit (politisk och/eller ekonomisk) =
viktigaste aktörerna
www.gu.se
Vad kännetecknar nyregionalism?
• Fokus: regionernas interna
utvecklingsmöjligheter
• satsningar på näringslivspolitik och regional
utveckling
• Regionala partnerskap (offentligt-privat)
• Regionen ses som en ekonomisk aktör ”spjutspets”
• Internationell aktivitet = viktigt!
www.gu.se
Tre huvudsakliga motiv till varför
regioner vill vara europeiskt aktiva:
• Ekonomiska motiv
– t.ex. stimulera tillväxt , öka investeringar,
och påverka ekonomiska beslut
• Kulturella motiv
– Söka internationellt stöd för egen regional kulturell särart
(språkligt, religiöst osv.).
• Politiska motiv
– Påverka viktiga beslut, omvärldsbevakning och
internationell nivå som plattform för strävanden efter ökad
självständighet.
www.gu.se
Vad påverkar hur aktiva olika
regioner är gentemot EU?
1. Resurser
– resource pull (vad regionen tjänar på det)
– resource push (vilka förutsättningar
regionen har)
2. Institutionella ramar
– Konstitutionella skillnader mellan länder
– Institutionella skillnader mellan olika
regioner i samma land
www.gu.se
Institutionella skillnader i Sverige
som sätter ramar för EU-aktivitet
• Självstyrelseorgan
• Samverkansorgan
• Traditionella län
www.gu.se
Vilka kanaler har regioner och kommuner
till EU?
1. Via regionalt representationskontor i Bryssel
2. Via nationellt organ för lokala/regionala intressen
3. Via sin regering
4. Via Regionkommittén
5. Via internationellt organ för regionala intressen
www.gu.se
1. Svenska regionkontor i Bryssel
• Central Sweden
• East Sweden
• Mid Sweden
• North Sweden
• Stockholm Region Brussels Office
• Region Skåne
• West Sweden
• Västra Götalandsregionen
• City of Malmö (Malmö stad)
• Göteborgs stad
www.gu.se
2. SKL:s Brysselkontor
• SKL har också representationskontor i Bryssel
• Representerar alla kommuner och landsting;
–Fördel: Större tyngd om man representerar alla,
särskilt vid förhandlingar i Bryssel
–Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika
uppfattningar
www.gu.se
3. Staterna (regeringen) som kanal till EU
• Ministerrådet!
• Fungerar om regioner och regeringen har
samma mål/uppfattning, eller vilja att ändra
uppfattning
• När uppfattningen är olika =>fungerar ej som
kanal
• Omvänd påverkan via Bryssel…
www.gu.se
4. Regionkommittén
främst kommuner/regioner med ” egen” representant
som uppfattar regionkommittén som en användbar
kanal.
www.gu.se
5. Medlemskap i internationella
organisationer (ex. på org.)
• AER – Assembly of European regions
• AEBR – Association of European Border
regions
• CEMR – Council of European Municipalities
and Regions
• CPMR – Conference of Peripheral and
Maritime Regions of Europe
• Eurocities (för städer)
• UBC – Union of Baltic Cities
www.gu.se
Vilka av EU:s institutioner har
regionerna mest kontakt med?
–Kommissionen (särskilt DG Regio)
–Europaparlamentet (särskilt om enskilda
MEP:s är engagerade i en fråga)
www.gu.se
Lösliga nätverk
• Viktigt! => hålla koll, påverka tidigt i EU:s
policyprocess
• Samarbete med andra (på plats i Bryssel) som har
liknande intressen
• kortlivade och sakfrågeorienterade!
• Samarbetspartners i ett ärende, motståndare i ett
annat
• Underlättas av mer av ”soft law”, t.ex. OMC (Open
Method of Coordination)
www.gu.se
Slutsatser: Mer aktivitet
– men förstärkt centrum-periferimönster
• Den internationella aktiviteten har ökat
mellan 1999 och 2007
• Aktiviteten har ändrat karaktär, => bredare
internationellt engagemang, inte bara projekt
• Samtidigt ökade skillnader mellan centrum
och periferi (fr.a. storstäder går framåt)
www.gu.se
Rekommendation:
• Undvik institutionell asymmetri!
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
www.gu.se
