Regionalisering i Europa
Föredrag Europaforum Norra Sverige 2011-04-01
Fil. dr. Linda Berg
Centrum för Europaforskning (CERGU) /
Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet
[email protected]
www.cergu.gu.se
www.pol.gu.se/personal/lindaberg
www.gu.se
Regionernas förändrade roll
POLITIK
–Den regionala politiska nivån får en större
relativ betydelse i EU:s flernivåsystem.
–Regionerna har stärkt sitt inflytande och gjort
sig mer synliga. Passiva  Pro-aktiva
www.gu.se
www.gu.se
www.gu.se
Regionernas förändrade roll
EKONOMI
–Ökad specialisering kräver mer koordination av
aktiviteter.
–Den ”nya” ekonomin baseras till stor del på kunskap
och innovativ förmåga.
Båda dessa gynnas av närhet, något som antas bäst
organiseras på regional nivå.
Dessutom innebär globaliseringen av ekonomin att
den nationella nivån ”utmanas” från ytterligare ett håll
www.gu.se
Flernivåsystem
Europeisering
EU
Multi-level governance
Stat
REGION
Lokal nivå
”MLG i praktiken”
www.gu.se
Multi-level governance
• Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer
(vertikalt och horisontellt)
• Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll:
– Uppåt – till överstatliga organ (EU)
– Nedåt – till regionala (och ibland lokala)
politiska nivåer
– Utåt – till marknadskrafter och civila samhället
• Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem
 Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU
www.gu.se
Regionala processer
• Vilka drivkrafter och vilka aktörer?
• Top-down eller bottom-up?
1 Regionalisering (Top-down)
2 Regional identitet (Bottom-up)
3 Nyregionalism (Bottom-up)
www.gu.se
1 Regionalisering
Två varianter av regionalisering (top-down):
Territoriell indelning
(gränser)
Kompetensfördelande
(ansvar/innehåll)
(Jämför Ansvarskommittén!)
www.gu.se
2 Regional identitet
• Bottom-up
• Ofta motsättning till staten, språkliga/kulturella
skillnader. Mål: självstyre över kulturellt viktiga
frågor. Kan leda till separatism
• Ofta regionala politiska partier
• Medborgarnas känslor, stöd och vilja är viktiga
www.gu.se
Exempel
www.gu.se
3 Nyregionalism
• Bottom-up
• Önskan: skapa nya, eller stärka befintliga
regioner, => öka deras konkurrenskraft
• Oftast ekonomiska eller politiska motiv
• Regional elit (politisk och/eller ekonomisk) =
viktigaste aktörerna
www.gu.se
Vad kännetecknar nyregionalism?
• Fokus: regionernas interna
utvecklingsmöjligheter
• satsningar på näringslivspolitik och regional
utveckling
• Regionala partnerskap (offentligt-privat)
• Regionen ses som en ekonomisk aktör ”spjutspets”
• Internationell aktivitet = viktigt!
www.gu.se
Tre huvudsakliga motiv till varför
regioner vill vara europeiskt aktiva:
• Ekonomiska motiv
– t.ex. stimulera tillväxt , öka investeringar,
och påverka ekonomiska beslut
• Kulturella motiv
– Söka internationellt stöd för egen regional kulturell särart
(språkligt, religiöst osv.).
• Politiska motiv
– Påverka viktiga beslut, omvärldsbevakning och
internationell nivå som plattform för strävanden efter ökad
självständighet.
www.gu.se
Vad påverkar hur aktiva olika
regioner är gentemot EU?
1. Resurser
– resource pull (vad regionen tjänar på det)
– resource push (vilka förutsättningar
regionen har)
2. Institutionella ramar
– Konstitutionella skillnader mellan länder
– Institutionella skillnader mellan olika
regioner i samma land
www.gu.se
Institutionella skillnader i Sverige
som sätter ramar för EU-aktivitet
• Självstyrelseorgan
• Samverkansorgan
• Traditionella län
www.gu.se
Vilka kanaler har regioner och kommuner
till EU?
1. Via regionalt representationskontor i Bryssel
2. Via nationellt organ för lokala/regionala intressen
3. Via sin regering
4. Via Regionkommittén
5. Via internationellt organ för regionala intressen
www.gu.se
1. Svenska regionkontor i Bryssel
• Central Sweden
• East Sweden
• Mid Sweden
• North Sweden
• Stockholm Region Brussels Office
• Region Skåne
• West Sweden
• Västra Götalandsregionen
• City of Malmö (Malmö stad)
• Göteborgs stad
www.gu.se
2. SKL:s Brysselkontor
• SKL har också representationskontor i Bryssel
• Representerar alla kommuner och landsting;
–Fördel: Större tyngd om man representerar alla,
särskilt vid förhandlingar i Bryssel
–Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika
uppfattningar
www.gu.se
3. Staterna (regeringen) som kanal till EU
• Ministerrådet!
• Fungerar om regioner och regeringen har
samma mål/uppfattning, eller vilja att ändra
uppfattning
• När uppfattningen är olika =>fungerar ej som
kanal
• Omvänd påverkan via Bryssel…
www.gu.se
4. Regionkommittén
främst kommuner/regioner med ” egen” representant
som uppfattar regionkommittén som en användbar
kanal.
www.gu.se
5. Medlemskap i internationella
organisationer (ex. på org.)
• AER – Assembly of European regions
• AEBR – Association of European Border
regions
• CEMR – Council of European Municipalities
and Regions
• CPMR – Conference of Peripheral and
Maritime Regions of Europe
• Eurocities (för städer)
• UBC – Union of Baltic Cities
www.gu.se
Vilka av EU:s institutioner har
regionerna mest kontakt med?
–Kommissionen (särskilt DG Regio)
–Europaparlamentet (särskilt om enskilda
MEP:s är engagerade i en fråga)
www.gu.se
Lösliga nätverk
• Viktigt! => hålla koll, påverka tidigt i EU:s
policyprocess
• Samarbete med andra (på plats i Bryssel) som har
liknande intressen
• kortlivade och sakfrågeorienterade!
• Samarbetspartners i ett ärende, motståndare i ett
annat
• Underlättas av mer av ”soft law”, t.ex. OMC (Open
Method of Coordination)
www.gu.se
Slutsatser: Mer aktivitet
– men förstärkt centrum-periferimönster
• Den internationella aktiviteten har ökat
mellan 1999 och 2007
• Aktiviteten har ändrat karaktär, => bredare
internationellt engagemang, inte bara projekt
• Samtidigt ökade skillnader mellan centrum
och periferi (fr.a. storstäder går framåt)
www.gu.se
Rekommendation:
• Undvik institutionell asymmetri!
www.gu.se
Tack för uppmärksamheten!
www.gu.se