Barn och långvarig smärta
Birgitta Johansson Niemelä
psykolog, dr med
24 maj 2012
Bup Konsultmottagningen
Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell 60 %
Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 100 %
PTP psykolog Filippa Adenfelt 60 %
Sjukgymnast Åsa Bretz 20 %
Sekreterare Lena Johannesson Dahl
Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av
barn med psykosomatiska och somato-psykiska
tillstånd
Smärta hos barn underskattas ofta
De flesta studier pekar
på att föräldrar har
svårt att avläsa
barnens smärta
Chambers et al, 1998
Smärta hos barn
Smärta signalerar ofta, men inte alltid, hot om eller
faktisk skada
Smärta går att mäta och bedöma
Att bedöma smärta är viktigt, att bedöma funktion är
lika viktigt (hur förhindra eller vända på
smärtrelaterade svårigheter)
Att mäta och behandla smärta, oro, lidande och en
rad andra symtom ingår i omvårdnaden om barn
Det finns inte en rätt intervention för alla kliniska
situationer, vila eller träna (frakturer, CRPS)
Vi vet lite mer än vi gjorde för 25 år sedan
Livet är inte smärtfritt
Barn med kronisk smärta är
”föräldralösa”
77 resp 95 % av pain clinicians och GP saknar
adekvat utbildning för att arbeta med barn som
har kronisk smärta.
Behandling som för vuxna med medicin,
sjukgymnastik, tense och KBT.
Forskning saknas för prevalence,
manifestation, långtidseffekter.
A, Bhatia et al 2008. Pediatric Anesthesia
Utvecklingsfrågor
Hur mäta smärta hos barn i olika åldrar
Hur hantera smärtan
Olikheter i mognad och tillväxt av perceptionen och
den centrala processen av nociceptiv information
Föräldrarnas beslut avgör ofta efterföljande
smärtupplevelse och dess konsekvenser för barnet
Pain in Children. A Practical Guide for Primary
Care. 2008
Gary A. Walco & Kenneth R. Goldschneider
Tidiga smärtupplevelser
4-6 mån pojkar som rutin vaccineras,
reagerar olika; får olika smärtpoäng,
skriker olika länge.
Skillnaden var kopplad till tidig
omskärelse och vilken smärtlindring de
fått.
Taddio et al. Lancet, 1997.
Utveckling av hur barn förstår smärta
•0-3 mån prototypisk sensorisk och emotionell
perceptuell medvetenhet, minne av smärta direkt i
samband med födseln
•3-6 mån omedelbar smärtreaktion åtföljd av mer
ökad emotionell differentiering
•6-18 mån utvecklat rädsla för smärtsituationer.
Använder ”aj, aj”.
forts. hur barn förstår smärta
•-6år Prelogiskt tänkande som karaktäriseras av
konkret förståelse och egocentrism. Använder
meningsfulla beskrivningar av smärta (gör ont,
smärta)
•7-10 år Konkret operationellt tänkande. Barnet kan
skilja sig själv från omgivningen. Börjar nu kunna
använda beteende copingstrategier (hypnos,
avslappning, guided imagery training)
•11 år - Formellt logiskt tänkande som
karaktäriseras av abstrakt tänkande och
introspektion. Ökad användning av kognitiva coping
förmågor.
Förskolebarn
Barnet har nu tillgång till mer avancerade
känslomässiga upplevelser som skam,
blygsel, skuld och stolthet
blir nu också medvetna om att de kan
uppfattas olika beroende på vad de visar
upp för känsla
Den oroliga familjen
Föräldrarnas känslor
Barnen är extremt uppmärksamma på
föräldrarnas känslouttryck, och blir
allteftersom skickligare på att tolka
andras känslor.
Föräldrar som katastrofierar barnets
smärta
Relaterad till hög nivå av föräldrastress och
oförmåga att klara uppgiften att vara förälder
Goubert et al, 2006
Viss nivå av katastrofierande är adekvat, speciellt i
akuta situationer, då det tvingar föräldern att agera
för vårdinsatser
Goubert et al, 2009
Vid kroniska smärttillstånd
När det inte finns
definitiva lösningar på
barnets smärtproblem
blir föräldrars
katastrofierande ett
ineffektivt och
oflexibelt
omhändertagande
Föräldra-barn interaktionen
Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och
psykiska sensationer
Ett barn vill uppmärksammas som en
person och inte som ett sjukt barn
Smärtreaktioner
•Genetik. Forskning fokuserar på
nociception och analgetisk känslighet
•Temperament. Personlighetsdrag,
negativitet
Smärtmodeller
Bör inkludera individ såväl som
interpersonella processer som
mobiliseras som reaktion på smärta
Se modellen Bottom-up och top-down
factors influence
Bottom-up and top-down factors
influence
Empati
Hur kan föräldrar stå ut med att se sina
barn ha ont?
Empatins roll i smärtupplevelsen
Goubert et al 2005
Spegelneuroner
Upplevelser hos observatören liknar de
upplevelser som den observerade personen
har (Gallese et al, 2004)
Personlig och vikarierande upplevelser skiljer
sig dock fysiologiskt (Craig, 1968, Williams,
2002)
Observatörens affektiva respons kan riktas
antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till
den andre (empati), (Batson, 1991)
Katastrofierande
De som katastrofierar om andras smärta
kan missbedöma symptom och tecken + är
hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra
De föräldrar som katastrofierar barnets
smärta är mer troliga att ha barn som är mer
handikappade av smärtan
Goubert et al, 2006
Pain catastrophizing Scale (PCS-P)
Sullivan et al., 1995, Goubert et al. 2006
Grubbel
Förstorar
Hjälplöshet
....i sökandet efter lösningar hindras
patienten från att hitta nya mål och
förändra personligheten
Utredning som förändringsarbete
•Förstasamtal/bedömning
•Psykologutredning
•Återgivning
•Behandling
Råd till föräldrar
1.Uppmuntra ditt barn att själv hantera smärtan
2. Vanliga rutiner i familjen bör upprätthållas och
barnet uppmuntras att fotsätta med vanliga
aktiviteter
3. Undvik att för ofta checka hur ont barnet har
(låt barnet informera er istället)
4.Se över medicineringen
5.Bemöt smärtepisoder som andra sjukdoms
tillstånd.
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]
