27.10.2014
SMÄRTA
definieras som
”en obehaglig sensorisk och emotionell
upplevelse associerad med faktisk eller hotande
vävnadsskada”.
The International Association for the Study of Pain (IASP)
BARN OCH SMÄRTA
Barnläkare Markus
Granholm
24.10.2014
SMÄRTA
Smärta är ett mycket vanligt symtom hos sjuka barn och
smärta är dessutom ett av de symtom som barn är mest
rädda för.
NOCICEPTIV ELLER
NEUROGEN
Det är viktigt att ta reda på om det sjuka barnet har ont,
hur ont det har samt om smärtan har sitt ursprung i
vävnadsskada (nociceptiv smärta) eller om den beror på
en störning i nervsystemet (neurogen smärta).
Smärtan kan vara orsakad av sjukdomen i sig, ingrepp
och procedurer, behandlingar eller annat, som t.ex. att
barnet ramlat och slagit sig.
1
27.10.2014
SMÄRTSKATTNING
Kunskapen om smärtbehandling har på senare år ökat,
men resultaten av flera studier talar ändå om att smärta
hos barn fortfarande är underbehandlad. Det är därför
viktigt att sträva efter att förbättra smärtvården hos barn.
Smärtskattning är betydelsefull för en lyckad behandling.
Smärtan behöver skattas regelbundet och med instrument
anpassade till barnets ålder. Målsättningen skall vara att
beskriva förekomst, indikationen för smärtbehandling och
värdera behandlingseffekt. Det valda instrumentet behöver
vara lättanvänt i den kliniska situationen.
PUPILLOMETRY
En intressant teknik som kan ha potential som ett tillförlitlig
fysiologiskt mätinstrument hos barn, gravt handikappade eller
andra som har svårt att verbalt ge utryck för sin smärta.
Vid pupillmätning kan man se pupillen dilateras vid smärta och
dras samman när patienten får opioider.
Using Pupillometry to Measure Pediatric Pain – NEJM Journal Watch 2014 Sep 8
BEHANDLING AV
SMÄRTA
2
27.10.2014
EN FARMAKOLOGISK
BEHANDLINGSTRATEGI
SÖTA DROPPAR
Förebygg smärta och smärtgenombrott
Sukros eller glukos ges via spruta,
Kombination av läkemedel
pipett eller napp 2–4 minuter före smärtsamma procedurer
(blodprovstagning med hälstick eller venpunktion samt
sprutinjektioner).
Kontinuerlig infusion vid kontinuerligt behov
Anpassa behandlingen efter individens behov
Begränsa bieffekterna av använda analgetika
RESULTAT
För smärtlindring hos nyfödda upp till en månad:
Sukrostillförsel vid hälstick gav signifikant reduktion av
total gråttid, weighted mean difference (WMD)
–39 sekunder (95 procent konfidensintervall (95 % KI) –44
till –34), och signifikant lägre smärtskattningspoäng,
PIPP vid 30 sekunder: WMD –1,64
(95 % KI, –2,47 till –0,81) och PIPP vid 60 sekunder: WMD
–2,05 (95 % KI, –3,08 till –1,02), men ingasignifikanta
skillnader i påverkan på hjärtfrekvens.
För smärtlindring hos barn upp till ett år:
- Barn i åldern 1–12 månader som fått sukros eller glukos före en
injektion (t ex vaccination) hade reducerad gråtincidens, relativ risk
(RR) 0,80 (95 % KI, 0,69 till 0,93) och reducerad gråttid, weighted
mean difference (WMD) –12 sekunder (95 % KI, –23 till –0,7).
- De smärtlindrande effekterna hos 1–12 månaders barn är mindre än
dem som ses vid nyfödda upp till en månad.
- Optimal dos kunde inte fastställas pga de varierande volymer och
koncentrationer av sackaros eller glukos som användes
3
27.10.2014
EMLA-PLÅSTER
Emla®laastari (innehåller 25 mg lidokain och 25 mg prilokain)
Barn <3 mån, 1 plåster 1 timme före åtgärd
PARACETAMOL
Grunden vid behandling av smärta hos barn
Kan användas till barn i alla åldrar
3-11 mån högst 2 plåster 1 timme före åtgärd
Vid peroral tillförsel behöver den första bolusdosen var högre
än uppehållsdos
1-5 år högst 10 plåster 1 timme före åtgärd
Normaldos är 15 mg/kg x 4/dygn
6-10 år högst 20 plåster 1 timme före åtgärd
Suppositorer är kontraindicerat vid neutropeni och ges aldrig till
barn med onkologisk sjukdom
PARACETAMOL
NSAID
Kg
3–4
4–5
5 – 7,5
7,5 – 10
10 – 12,5
12,5 – 15
15 – 17,5
17,5 – 20
20 – 22,5
22,5 – 25
25 – 30
30 – 40
40 – 50
> 50
Supp/Tabl mg
60 x 3
60 x 4
60 x 4
125 x 4
125 x 4
(125+60) x 4
250 x 4
250 x 4
(250+60) x 4
(250+60) x 4
(250+125) x 4
500 x4
(500+125) x 4
1000 x 4
Mixt. 24 mg/ml
2,5 ml x 3
2,5 ml x 4
4 ml x 4
6 ml x 4
6 ml x 4
8 ml x 4
9 ml x 4
10 ml x 4
12,5 ml x 4
14 ml x 4
15 ml x 4
18 ml x 4
25 ml x 4
30 ml x 4
Minskar det nociceptiva flödet genom att hämma
prostaglandinproduktionen.
Astma är ingen kontraindikation men skall inte ges om
patienten reagerat på NSAID med astmabesvär.
4
27.10.2014
IBUPROFEN
BURANA®
NAPROMETIN
Ibuprofen ges till barn äldre än 3 månader. Dos 4-10 mg/kg x 4. Maxdos 30
mg / kg / dygn.
Naproxen ges 2 gånger per dygn 5-7,5 mg / kg
Får inte kombineras med Burana
Ges inte vid njursjukdom, hjärtsvikt, hypovolemi, blödningsbenägenhet, ASAallergi.
OPIATER
REFERENSER
Morfin i.v.,
www.socialstyrelsen.se/Barn och smärta
Barn under 3 månader, ges 25 ug/kg som kan upprepas 1 gång
Barn över 3 månader, ges 100 ug/kg, spädning 1 mg/ml
Om ej effekt på smärtan efter 5 minuter ges ytterligare 25 ug/kg
Upprepas var 5 minut till tillräcklig smärtfrihet eller barnet blir alltför
sederat
Viktigt att komma ihåg naloxon och antiemetika
-www.sbu.se/2012_08 Sockerlösning mot smärta vid injektioner och
provtagning på spädbarn
-Pharmaca Fennica 2013
-G. Alfvén, Psykosomatisk smärtdiagnos bör byggas på fastställda kriterier,
Läkartidningen NR 5 2012
-Nelson, Textbook of Pediatrics
-Bassmärtbehandling för barn, 13-02-17 Holmberg/Opcentrum/NUS
Using Pupillometry to Measure Pediatric Pain – NEJM Journal Watch 2014
Sep 8
5
