Smärtskattning Kalmar län

advertisement
Smärtskattning
Svenska palliativregistret
Smärta i livets slutskede
Fysiologisk
Psykologisk
Total pain
Existentiell
Social
Varför ska vi smärtskatta?
• Vi mäter temp, blodtryck, puls, saturation.
• Skulle vi ge insulin utan att mäta blodsocker?
• Hur vet vi om någon har ont om vi inte mäter?
• De med smärta berättar inte alltid spontant
för oss att de har ont eller hur ont de har.
Bristande smärtbehandling
Konsekvenser för patienten
• Andra och fler symtom – de olika dimensionerna
• Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja
• Oro, ångest
Konsekvenser för närstående
• Oro, ångest
• Ökad börda (tex. ökat behov att företräda/prata för patienten)
Konsekvenser för personal
• Frustration
• Ilska, oro
• Svårhanterlig omvårdnad
Smärtskattning! Säger vem?
Smärtskattning gagnar patienten
”Validerade smärtskattningsinstrument hjälper
till att upptäcka om en person har smärta
oavsett orsak eller underliggande sjukdom”
”Hälso- och sjukvården och socialtjänsten
bör regelbundet analysera och skatta
smärta hos patienter i livets slutskede”
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede
Socialstyrelsen (2013)
Vilken metod?
• VAS – Visuell Analog skala 0-100 mm.
• NRS – Numeric Rating Scale 0-10
• VRS – Verbal Rating Scale
– ingen – mild – måttlig – svår
• ESAS – Edmonton Symtom Assessment
System
• Faces Pain Scale
• Abbey Pain Scale
VAS eller NRS - förstahandsval
Fördelar:
• Patientens egna subjektiva skattning
• Lätta att använda, välkända mätinstrument
Nackdelar:
• Mäter endast smärtintensitet, inga andra
dimensioner
• Passar inte personer med kognitiv svikt
Abbey Pain Scale - APS
•
•
•
•
•
•
Röstuttryck - jämrar sig
Ansiktsuttryck - spänd i ansiktet
Förändrat kroppsspråk - ihopkrupen
Förändrat beteende - ökad kroppsaktivitet
Fysiologisk förändring - puls
Kroppsliga förändringar - tryckskada
Abbey Pain Scale
Fördelar:
• Kognitiv svikt
• Alla bedömer samma områden
• Underlättar att upptäcka smärta
• Underlättar utvärderingen
Nackdelar:
• Bedömningen finns i betraktarens ögon
APS Hur?
• Observation
• Observera vid aktivitet
• Bättre resultat om patienten är känd för
bedömaren
• Vid osäkerhet och ovana två bedömare
Dokumentation
• Att dokumentera skattningen i journalen är av
största vikt för att hjälpa vårdgivaren och
patienten att följa smärtutvecklingen och för
att alla som vårdar patienten skall ha tillgång
till samma information. Detta är en
förutsättning för att ge patienten en god
smärtbehandling i livets slutskede.
Patientfall
Diskussion
• Varför fungerar det inte i nuläget?
• Hur börjar Ni på hemmaplan?
• Hur får Vi med oss alla?
• Ledarskapets attityder är avgörande
– både organisatoriskt och professionellt!
• Strukturerat arbetssätt och rutiner är viktiga
• Sätta upp mål att arbeta mot
EM6
Avslutningsvis
Den ”onödiga” smärtan (den som är
behandlingsbar) är och förblir en oacceptabel
avvikelse…
Socialstyrelsen (2001), Smärtbehandling i livets slutskede
…och för att behandla smärtan måste vi se den!
Bild 21
EM6
Har lagt undan bilden om äldre och "motiveringsbilderna" men de kan du göra som du tycker bäst, stryka eller lägga in.
Ekeström, Marie-Louise; 2015-01-07
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards