Stress & Muskelsmärta
Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi
Interventions & Implementeringsforskning
Inst. Folkhälsovetenskap
Karolinska Institutet
Stress
”…experience of mismatch between the demands put on an
individual in a challenging situation and his/her ability to meet
the situation by adequate responses”
(Siegrist, 2000)
Stress kan även orsakas av brist på stimulans, t.ex. när en person
saknar möjlighet att ge uttryck för sina kunskaper eller förmågor.
(Frankenhauser & Johansson, 1981)
”Stressorer”
Stress är subjektiv
Kognitiv värdering (appraisal)
Æ Subjektiv/personlig
Æ Primär värdering
Typ av situation: Hot, förlust,
skada eller utmaning
Æ Sekundär värdering
Tillgängliga resurser:
Utbildning, erfarenhet, hälsa,
personlighet, ekonomi…
Æ Konsekvenser
Æ Omvärdering
1.
Akut stressreaktion: Kamp/flykt
Syfte = Mobilisera energi för omedelbar kamp/flykt
Æ Aktivering av sympatiska nervsystemet:
Utsöndring av stresshormon
Ökad puls, blodtryck, häftigare andning
Skärpning av den kognitiva förmågan
Hämning av långsiktiga processer
2.
Uppgivenhet: ”Spela död”
Aktiveras av parasympatiska NS
Paralyserad – ex. Estonia
Svimningskänsla
Trötthet
Yrsel
Muskelsvaghet
Nedstämd
Isolerar sig
Tröstkonsumtion
Hur långvarig stress påverkar hälsan
Direkt påverkan
Æ Genom aktivitet i vitala system:
Centrala Nervsystemet
Kardiovaskulära systemet
Endokrina systemet
Immunsystemet
Indirekt påverkan
Æ Genom hälsobeteenden:
Fysisk aktivitet
Rökning
Alkohol
Mat
Sömn…
Stressrelaterade sjukdomar
Liknande störningar i HPA-axeln
hos personer med
Allergier…
Hjärt-och kärlsjukdomar…
Metabola sjukdomar…
Depression…
Fibromyalgi…
…med flera
Experimentella studier visa att EMG-aktiviteten I trapetzius ökar vid
mental stress (Lundberg et al)
Æ
Æ
Æ
Æ
whiplash
fibromyalgi
kroniskt trötthetssyndrom
posttraumatiskt stressyndrom
Stress & sårläkning
Långsammare sårläkning i samband med
Æ Gräl med make/maka
Æ I tentamenstider
(Kiecolt-Glaser et al., 2005)
(Marucha et al., 1998)
Lägre nivåer av proinflammatoriska cytokiner vid hög
självskattad stress
(Kiecolt-Glaser et al., 2002)
Smärta används experimentellt för att utlösa stressreaktioner
Föreställningar om smärta
Godartad återkommande smärta
Æ ”Ryggskott”
Godartad konstant smärta
Æ Ihållande ryggsmärta
Elakartad progressiv smärta
Æ Cancersmärta
Jämför:
Æ Förlossningssmärta
Æ Cancersmärta
”Hook-hanging”
Smärta i rörelseorganen
Livstidsprevalens: ≈ 80%
Vanligaste skälet till
sjukskrivning/förtidspension
Vanligare med stigande ålder men även
yngre drabbas
Ospecifik smärta vanligast
Naturalförlopp vid akut ryggsmärta
Snabb förbättring under första månaden
Æ Smärtreduktion
Æ Funktionsinskränkning
Æ Återgång i arbete
58%
58%
82%
(Pengel et al., 2003)
Ett biopsykosocialt perspektiv
Att smärta påverkas av psykologiska faktorer innebär varken att
patienten inbillar sig, är hypokondrisk eller malignerar
Däremot ger våra tankar och känslor fysiologiska och
beteendemässiga svar som påverkar smärtan
Föreställningar om smärta
“Kroppen är utsliten”
“Någonting har gått sönder”
“Farligt att röra sig, då kan
det bli värre
“Jag skulle inte ha så här ont
om det inte var ett allvarligt
fel”
Æ Små inskränkningar blir
med tiden stora
Æ Risk för nedsatt
kondition, funktion,
muskelstyrka
Självuppfyllande
profetia: Skaderisken
ökar!
Æ Risk att bli socialt
isolerad
Nedstämdhet, oro
Fear-avoidance model of pain
Vanliga föreställningar/rädslor hos ryggpatienter i primärvården.
RÄDSLA (n=250)
Fel rörelse kan orsaka allvarliga problem.
64%
Jag skulle inte ha så här ont om det inte var ett allvarligt fel på
mig.
45%
UNDVIKANDE (n=226)
Undvika onödiga rörelser är det säkraste sättet att förhindra
smärta
51%
Om jag tränar kan jag skada mig
31%
Förväntningar påverkas av andra…
Rörelserädda läkare förstärkte patientens egen rädsla och undvikande…
(Linton et al., 2002)
…Och dessa läkare förespråkade oftare passiva coping strategier, t.ex.
sjukskrivning och vila…
(Coudeyre et al., 2006)
… Men en positiv rekommendation att börja arbeta igen ökade den faktiska
återgången i arbete bland sjukskrivna!
(Dasinger et al., 2001)
Acute pain
Fear-avoidance:
Endurance coping:
• Catastrophizing
• Fear/anxiety
• Avoidance behavior
• Underuse
• Muscular insufficiency
• Ignoring pain
• Positive mood
• Endurance behavior
• Overuse
• Muscular hyperactivity
Chronicity of pain
Chronicity of pain
Adaptive coping:
• Sensory monitoring
• Positive distraction
• Flexible change
(avoidance/endurance)
Pain reduction
(Hasenbring et al., 2008)
Psykologiska faktorer – Bättre anpassning
Hög upplevd självförmåga…
Funktionella bemästringsstrategier…
Hög motivation till förändring…
Hög acceptans…
Är relaterat till…
Lägre smärta
Mindre psykiskt lidande
Lägre fysisk funktionsnedsättning
Bemästringsstrategier
Tankar och beteenden som avser att reducera smärtan eller dess
konsekvenser:
Æ
Æ
Æ
Æ
Æ
Æ
Distraktion
Kognitiv omvärdering
Socialt stöd
Avslappning
Positivt självprat
Meningsskapande
Acceptans
Problembaserad coping vid
”omöjliga problem” ger mer ångest
och frustration…
… och ger sämre
behandlingsresultat, till exempel vid
KBT
(McCracken & Turk, 2002)
Uppleva, inte kontrollera problemet
samt fortsätta önskade aktiviteter
Söka ny identitet, livsmål,
värderingar…
Acceptans kan minska psykiskt
lidande
(McCracken et al., 2003)
Rehabiliteringsgarantin
Syfte:
Främja evidensbaserad behandlingsåtgärder
Öka tillgängligheten till sådan behandling
För att därigenom förebygga eller förkorta sjukfrånvaro
Målgrupp:
16-67 år
Icke-specifik smärtproblematik
Lätt/medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade besvär
Är sjukskriven eller ligger i riskzonen
Vilka behandlingar har tillräcklig evidens?
Smärtbesvär:
Multimodal rehabilitering
Psykisk ohälsa:
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv psykoterapi (KPT)
Interpersonell psykoterapi (IPT)
Vilka behandlingar som ingår i rehabiliteringsgarantin kan
komma att ändras i takt med att evidensläget ändras.
Multimodal smärtrehabilitering
Behandling i team
Æ Läkare, psykolog,
sjukgymnast mfl.
Æ Patienten har en aktiv roll
Ett genomtänkt psykologiskt
förhållningssätt
Vanligen gruppbehandling
6-8 veckors behandling, 2-3
dagar/vecka
Samarbete med arbetsplats,
FK eller AF
Positiv effekt på funktion och
återgång i arbete
Kostnadseffektiv insats
