HjärNAN vid låNgvArig SmärtA

Områdena där omkopplingen sker har normalt andra funktioner; dessa kan undertryckas pga det ständiga inflödet av
smärtsignaler. Därför är det vanligt att patienter med långvarig smärta beskriver en försämrad koncentration, sämre
minne, dålig sömn och ett ojämnt humör.
Hjärnan vid långvarig smärta
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker
sjukvård. Om man inte lyckas behandla den kortvariga smärtan adekvat finns det risk att patienten kan utveckla långvarig
smärta. Detta är inte en ”förlängd akut smärta”; det händer
väldigt mycket när en människa haft ont under en lång period,
inte minst biologiskt.
De flesta kan förnuftsmässigt förstå att vi har ett inåtgående
system som skickar smärtsignaler till hjärnan. Dessa signaler
kopplas om djupt inne i hjärnan, en automatiserad process
som patienten inte styr över. Områdena där omkopplingen
sker har normalt andra funktioner; dessa kan undertryckas pga
det ständiga inflödet av smärtsignaler. Därför är det vanligt att
patienter med långvarig smärta beskriver en försämrad koncentration, sämre minne, dålig sömn och ett ojämnt humör.
Detta exemplifieras med de fyra ”kärnorna” i figuren vilket gör
det enklare för patienten att följa med i samtalet genom denna
förenkling av anatomin.
Att informera patienten och gärna även anhöriga om detta är
mycket viktigt då symtomen annars kan kännas ”oförklarliga”,
eftersom patienten är färdigutredd.
Kroppen har även ett nedåtgående system som fungerar
som ett ”smärtfilter”, ett sätt att filtrera bort ofysiologisk
smärta. Idag tror vi att detta system styrs av företrädesvis
noradrenalin, och vid långvarig smärta kan det försvagas
och behöva förstärkas. Kliniskt beskriver patienten detta till
exempel som att ”smärtan sprider sig” och att man får mer
ont där man brukar ha ont när systemet belastas ytterligare
(till exempel vid en annan sjukdom, operation eller annan skada). Även detta är viktigt att förklara för patienten!
I ett försök att hjälpa dig som vårdgivare att förklara hur långvarig smärta fungerar och därigenom få hjälp att inleda rätt
sorts behandling i samförstånd med patienten, har detta material utvecklats. För att vara överskådligt har naturligtvis många detaljer besparats. Efter att själv ritat ”förklaringshjärnor”
dagligen i många år är det min starka övertygelse att detta
blad kan vara till stor hjälp.
Sammanfattning
Långvarig smärta ger biologiska förändringar, inte bara
psykologiska. Smärtan kan till exempel försämra minnet, koncentrationen, sömnen och humöret ”Smärtfiltret” styrs framförallt av noradrenalin, som kan behöva förstärkas vid långvarig
smärta.
Det kan upplevas som att ursprunglig smärta blir värre vid
”påfrestning”, t.ex vid en annan sjukdom, operation eller
annan skada. Viktigt att förklara detta för patienten!
Karsten Ahlbeck
Överläkare
Specialistläkare
anestesi/intensivvård/smärtlindring
Nordiskt diplom i avancerad
smärtlindring (NDAPM)
Advisory Board on CHANGE PAIN
V
Kroppen har även ett nedåtgående system som fungerar som ett
”smärtfilter”, ett sätt att filtrera bort
ofysiologisk smärta. Idag tror vi att
detta system styrs av företrädesvis noradrenalin, och vid långvarig
smärta kan det försvagas och behöver förstärkas.
NA
(noradrenalin)
i har ett inåtgående system
som skickar smärtsignaler
till hjärnan. Dessa signaler
kopplas om djupt inne i hjärnan, en automatiserad process som du inte styr över
De flesta kan förnuftsmässigt förstå att vi har ett inåtgående system
som skickar smärtsignaler till hjärnan. Dessa signaler kopplas om
djupt inne i hjärnan, en automatiserad process som patienten inte styr
över. Områdena där omkopplingen
sker har normalt andra funktioner;
dessa kan undertryckas pga det
ständiga inflödet av smärtsignaler.
Därför är det vanligt att patienter
med långvarig smärta beskriver en
försämrad koncentration, sämre
minne, dålig sömn och ett ojämnt
humör. Detta exemplifieras med de
fyra ”kärnorna” i figuren.
Källor:
Woolf CJ, Costigan M. Transcriptional and posttranslational plasticity and the
generation of inflammatory pain. Proc Natl Acad Sci USA. 1999(96):7723-30
Woolf CJ, Max MB. Mechanism-based pain diagnosis: issues for analgesic
drug development. Anesthesiology. 2001(95):241-9.
Tracey I, Buschnell MC. How neuroimaging studies have challenged us to
rethink is chronic pain a disease? J Pain. 2009(10):1113-20.
Apkarian AV, Sosa Y, Sonty S, et al. Chronic back pain is associated with
decreased prefrontal and thalamic gray matter density. J Neurosci.
2004(46):10410-10415.
Lynch ME. Antidepressants as analgesics: a review of randomized controlled
trials. J Psychiatry Neurosci. 2001(26): 30-36
VÄND
Kroppen har även ett nedåtgående system som fungerar som ett
”smärtfilter”, ett sätt att filtrera bort
ofysiologisk smärta. Idag tror vi att
detta system styrs av företrädesvis noradrenalin, och vid långvarig
smärta kan det försvagas och behöver förstärkas. Kliniskt beskriver
patienten detta till exempel som att
”smärtan sprider sig” och att man
får mer ont där man brukar ha ont
när systemet belastas ytterligare
(till exempel vid en annan sjukdom,
operation eller annan skada). Även
detta är viktigt att förklara för patienten!
Varför gör det ont?
Varför gör det ont?
Hjärnan vid långvarig smärta
Grünenthal Sweden AB · Frösundaviks allé 15 · 169 70 Solna, Sweden · +46 08-6434060 · www.grunenthal.se