Minnesanteckningar från
RIKSMÖTE
FÖR FÖRENINGEN SVERIGES LEKTERAPEUTER
I Luleå den 30 mars – 1 april 2011
Inledning.
Platschef Per Wågström inledde Riksmötet 2011 med att hälsa alla välkomna
till Luleå.
Han berättade att han varit i Afghanistan 2007 under krig och oroligheter och
att han berördes främst av barnen där. Han tycker att vi gör ett fantastiskt bra
jobb på lekterapierna i landet. Han tycker att vi ska passa på att bygga nätverk
mellan varandra under dagarna i Luleå.
Sedan var det dags för Teater Scratch att visa oss interaktiv
improvisationsteater.
Dan Swärd, regissör, Sara och Lars skådespelare, lekte med verkligheten.
Sara och Lars spelade upp en scen för oss, där både kroppsspråket och tonläget
var utmärkande.
Vi fick tillsammans med Lars försöka lösa problemet genom att föreslå
ändringar, främst i tonläget, men även med kroppsspråket. Sara spelade
irriterad – glättig – besviken - bitter, allteftersom vi föreslog. Sara och Lars
spelade upp scenen igen och vi noterade att kommunikationen dem emellan
förändrades. Kroppsspråket har stor betydelse för vår kommunikation. Den
utgör ungefär 80 procent av informationsöverföringen. Bara 20 procent utgörs
av innehållet.
Under mycket skratt lärde vi oss intressanta saker som – hur agerar vi
gentemot varandra - hur utrycker vi oss.
Den tidiga anknytningens betydelse för våra relationer .
Lars-Göran Rova socionom och Linda Sundqvist leg.psykolog, Kalix
Barnmottagning.
Anknytningsteori är – något mindre och svagare står i förbindelse med något
större och starkare.
Den gäller alla, man kan inte låta bli att knyta an, den finns förprogrammerad i
kroppen. Kvaliteten på anknytningen varierar, beroende på den, eller de som
står barnet närmast.
En trygg bas och en säker ”hamn” innebär både en bas för utforskandet av
omvärlden, samt en ”hamn” dit barnet kan återvända för att få trygghet vid
upplevt hot.
Läs mera om detta i sammanfattningen som Carola skickade från föreläsarna.
Anteckningar från torsdagens föreläsning den 31/3 2011
Behandling/Teamsamverkan av psykosomatiska tillstånd
Annika Selberg Lundberg, psykolog
A.S.L. säger:
Vid smärtproblem är det viktigt att öka sin kroppskännedom – tolka den och på
ett konkret sätt arbeta med den genom att ge uttryck i t.ex. lek, sagor, språk,
tecken.
Att tidigt kunna sätta gränser och hitta strategier att jobba utifrån är av
väsentlig betydelse. Detta ger en god prognos.
Vanligt är att man inte hittar något påvisbart och därför viktigt med
teamsamverkan/psykosomatik-team där professioner finns med som är av
värde för individen eftersom teamet ska vara kopplat till mottagaren.
Procenttalen är höga men varierande beroende på olika undersökningar.
15-60% lider av smärtproblem
40% av de yngre barnen har huvudvärk
10-25% i åldrarna 6-10 år lider av buksmärtor.
Orsakerna är förknippade med vår sårbarhet, vi är helt enkelt olika som
individer.
Studier visar på bl.a. psykosomatisk mobbning, egna krav på prestation,
genetiskt arv, miljöfaktorer.
Enligt mindre studier har 1/3 samma symtom i vuxen ålder, 1/3 annan
problematik i vuxen ålder och 1/3 avklingande i vuxen ålder.
Till fördel för den som har problematik är att aktivt konfrontera smärtan, viljan
finns och det är positivt. Ett passivt undvika blir däremot negativt för individen
och den skrämda känslan bromsar.
Rädsla Undvikande bromsar och rädsla, spänning och nedstämdhet uppstår
medan däremot Vilja konfrontera för med sig varningssmärta, normal rädsla,
konfrontation och återhämtning (snabbare).
Viktigt att uppmärksamma smärtan – tolka smärtan(var kommer den ifrån) –
agera och hantera.
I den psykologiska utredningen är information från föräldrar viktig. barnet
berättar, ritar, målar sin upplevelse av smärtan. Frågor som ”Kan du göra något
för att få mindre ont? Har du lika ont när du ser bra TV-program, är med
kompisar?” m.m. I samtalet med barnet hittar man det som avleder/strategier.
Helheten är viktig att se i sammanhanget. Barnet är en medlem i familjen –
man befinner sig i en viss situation hemma och i en annan i skolan, förskolan, i
idrotten och på fritids.
Vem är det som har ont, inte var det onda sitter!
Barn med långvarig smärtproblematik
Alla teammedlemmar diskuterar, strukturerar – hur – vad – vem?
Viktigt med enad linje.
1gång/vecka träffar patienten olika personal (mindre grupp) – som teamet
kommit fram till att just detta barn behöver i sin behandling –Samtalar, får
hemuppgifter och scheman som hjälpverktyg.
Återkoppling till all berörd personal görs.
Dessa träffar kan vid behov upprepas under en period på 5 veckor.
Besöken hos psykolog innebär samtal, vila och avslappning.
Guided Imagery/Guidad bildframställning eller visualisering (bilder och andra
sinnen är de medel som används av hjärnan för att kommunicera med våra
andra organ); barnet får berätta, låtsas – psykologen återger när barnet
blundar, är avslappnat och i vila.
”Hur ska jag kunna kontrollera?” VAS-skalan – ”hur ont har jag?”
Anteckningar från fredagen den 1/4 2011
* Mats har en kort genomgång av hemsidan. Mejla ev. ändringar el. förslag på
intressanta länkar som kan vara bra att på hemsidan. Under sidan länkar läggs
skolverkets hemsida samt 1177 Råd om vård dygnet runt.
* Regionsombuden sitter till nästa riksmöte och väljs av de som är ansvariga
för riksmötet.
* Lekterapi broschyren (sv-eng) tycker vi att den skall ändras på något vis? Hör
av er till styrelsen.
Är det någon som har extra broschyrer hos sig så meddela detta på
hemsidan.
* Inkommit brev från Wales om det finns intresse från oss att utbilda
lekterapeuter?
Skicka detta vidare till skolverket! Vad kan vi erbjuda?
*På frågan om riksmötetslängd beslutades att det skickas ut en fråga till alla
medlemmar om förslag på detta.
* Föreläsningarna läggs ut på hemsidan.
* Förfrågan till medlemmarna om vilket behov Riksmötet ska ha (syfte,
innehåll)
