Dammar och biologisk mångfald
Sammanfattning av föredrag om biologisk mångfald i dammar (6 okt 2015, utbildningstillfälle inom
projekt för skötsel av öppna reningsdammar). Föredragshållare var Frank Johansson, forskare på
Uppsala Universitet. Sammanfattningen är skriven av Stina Adielsson, redaktör på Dagvattenguiden.
Allmänt om biologisk mångfald
Biologisk mångfald är, lite förenklat, detsamma som hur många arter det finns. Sett ur ett brett
perspektiv minskar den biologiska mångfalden. Den största anledningen är fragmentering av
landskapet, med andra ord att arternas livsmiljö försvinner. Även faktorer som klimatförändringar,
miljögifter, jakt och introduktion av nya arter har negativ påverkan på den biologiska mångfalden,
men inte alls i samma utsträckning.
Vid urbanisering minska tillgången på småvatten och dammar, vilket minskar livsmiljön för arter som
är knutna till vatten. Därför är det viktigt att bevara småvatten och dammar så långt det är möjligt i
stadsmiljö, samt att försöka skapa nya. Dagvattendammar är ett bra exempel på hur man kan skapa
nya livsmiljöer för vattenlevande organismer. Många arter trivs bra i dagvattendammar, det gäller
även en del hotade arter som t.ex. salamander. Dagvattendammar fyller även en ekosystemtjänst
genom att de renar vattnet. För oss människor ger dammar och småvatten möjlighet till rekreation
och utbildning för tex skolklasser.
Frank listar ett antal faktorer som kan påverka den biologiska mångfalden:
Kemiska/fysikaliska faktorer: vattendjup,
dammstorlek, näringstillgång, pH, ålder
Landskapsvariabler: procentuell andel byggnader
runt dammen, avstånd till bebyggelse, mängden
asfalterad yta i närheten av dammen
Biologiska faktorer: vegetation, förekomst av fisk
Socioekonomiska faktorer: befolkningstäthet runt
dammen, utbildningsnivå, inkomst, etisk bakgrund
Skötsel och syfte med dammen
Dagvattendamm som ingår i
forskningsprojektet. Foto: Yvonne Byström
Metod för forskningsstudie
Frank och hans kollegor har utfört två studier med syfte att ta reda på hur de olika faktorerna (listade
ovan) påverkar den biologiska mångfalden. I studien ingick 55 dammar i Stockholmsområdet.
Dammarna är större än en kvadratmeter men mindre än två hektar. Alla dammar ligger i tätbebyggda
områden. Forskarna har inventerat artrikedom av vatteninsekter som befinner sig i vattnet;
skalbaggar, vattenskinnbaggar, nattsländor och trollsländor. Arterna är valda eftersom de har god
spridningsförmåga, redan 2-3 år efter att en damm har anlagts kan man räkna med att dessa arter
har etablerat sig. Insamling av material innefattade också analyser av kartor för att se hur
närområdet ser ut samt intervjuer med personer som ansvarar för skötsel av dammar. Materialet har
analyserats med olika statistiska metoder.
Resultat av statistisk analys
Resultatet visade på flera statistiska samband. Ju mer byggnader det finns runt dammen desto färre
arter påträffades. Ju fler människor det bor runt dammen desto färre arter påträffades. Antal
Referat av Stina Adielsson, redaktör Dagvattenguiden
2015-10-22
personer hänger förstås i många fall ihop med antalet byggnader, men måste inte göra det eftersom
det kan vara fråga om industrifastigheter. Skötseln av dammarna påverkade inte den totala
artrikedomen. Däremot såg forskarna att nattsländor trivs bäst om man sköter lagom mycket, inte
för mycket och inte för lite. Frank tror att det beror på att förekomst av nattsländor hänger ihop med
täckningsgraden av vegetation i dammen. Det ska inte vara för städat, utan nattsländorna trivs bäst
om det finns en del vegetation. Men om man inte sköter en damm alls, växer den igen och det är
negativt för nattsländorna. Störst artrikedom hade dammar där täckningsgraden av växter var ca
50%. Frank drar slutsatsen att intermediär skötsel är bra för den biologiska mångfalden. De
socioekonomiska faktorerna påverkade inte artrikedomen i dammarna.
Franks råd till dig som ska bygga en damm
Anlägg en grönyta i direkt anslutning till dammen. Sikta på
att ha 30-50%:s täckningsgrad av växter i dammen. Lägg
skötseln på en lagom nivå, d.v.s. dammen ska inte växa
igen, men heller inte vara allt för välstädad. Frank påpekar
att trenden med att ha stenkross i botten på dammar inte
är positiv för den biologiska mångfalden, främst på grund
av att det blir för lite växtlighet i en damm med den
konstruktionen. Om det finns fisk i dammen går
artrikedomen av insekter ner, eftersom fiskar äter insekter.
Damm med etablerad vegetation och en
angränsande grönyta. Foto: Yvonne Byström
Men det finns också vissa insektsarter som gynnas av att
det finns fisk i dammen. Franks råd är variera vilken typ av
dammar som byggs. Det är positivt om det finns fler dammar i ett område. Helst ska dammarna vara
hopbundna på något sätt, men det räcker om det finns grönområden som binder ihop dammar.
Eftersom alla insekterna kan flyga behöver inte dammarna vara sammanbundna med vattenstråk.
Referat av Stina Adielsson, redaktör Dagvattenguiden
2015-10-22
