feminism - Ung Vänster

VALFAKTAHÄFTE NR6
FEMINISM
INLEDNING
Feminismen är ett av två teoretiska ben i Ung Vänster. Vår valrörelse
2014 kommer dels att genomsyras av ett feministiskt perspektiv, men
också att präglas av de renodlat feministiska frågor vi lyfter i valplattformen. I detta valfaktahäfte hittar du mer information om många olika
feministiska frågor – men det finns självklart fler. Om du vill ha mer
information så kolla gärna källorna till häftet, eller länklistan i valfaktahäftet som heter ”Handledning”.
När vi pratar feminism är könsmaktsordning ett centralt begrepp för att
beskriva samhället. Bara av ordet könsmaktsordning går det att läsa
ut en hel del kring vad det betyder – vi menar en struktur som konsekvent överordnar män och underordnar kvinnor. På grund av att vi
lever i en könsmaktsordning har män makt på kvinnors bekostnad.
Könsmaktsordningen finns på alla områden i samhället – i skolan, i
förskolan, i arbetslivet, i hemmet, i media och i det offentliga rummet.
Från det att vi föds delas vi in i pojkar och flickor och behandlas olika
utifrån vilket kön vi har. Det får allvarliga konsekvenser för hur samhället fungerar. Mäns överordning är så väl grunden till kvinnors otrygga
arbetsmarknad och att lön bestäms utifrån kön, som till den ökande
ohälsan bland unga tjejer och mäns våld mot kvinnor.
I politiska debatter finns det många som vill individualisera kvinnoförtrycket, och få det att handla om enskilda omständigheter och val. Vi
vet att det inte handlar om att kvinnor har valt lågbetalda yrken, utan
att arbeten som utförs av kvinnor värderas lägre. Vi vet att det inte
handlar om att tjejer måste välja fritidsintressen som får mer resurser
– utan att våra fritidsintressen får mindre resurser helt enkelt på grund
av att det är tjejer som utför dem. Vi vet att det inte går att välja bort att
utsättas för sexualiserat våld. Könsmaktsordningen skapar allvarliga
samhällsproblem som slår mot halva befolkningen. Mäns överordning
begränsar kvinnors makt över det egna livet.
När vi är ute på skolor, snackar med folk och sitter i debatter kan det
komma olika mer eller mindre sanna bilder av vad eller vem en feminist är. Vår definition av feminism är:
Feminism innebär ett erkännande av att det finns ett kvinnoförtryck,
och en politisk kamp för att upphäva detta förtryck.
Feminist är således den som ser att det finns en könsmaktsordning
och vill verka för att upphäva den.
Vi menar att samhället idag präglas av en könsmaktsordning som
1
delar upp människor i kvinnor och män och att gruppen män är överordnad gruppen kvinnor. Vi föds i ett samhälle med tydliga regler och
normer för hur vi ska vara, tänka och agera. Redan som små barn
bedöms vi utifrån vårt kön. När en kille är högljudd och bråkig reagerar
man knappast, men om en tjej gör detsamma ses hon nästan alltid
som onormal. Killar uppmuntras att ta plats och utrymme medan tjejer
förväntas vara pyssliga och omtänksamma. Genom hela livet lär vi
oss hur vi i egenskap av tjejer och killar ska vara. I hemmet, på dagis,
i skolan pådyvlas oss föreställningar om manligt och kvinnligt. Ibland
sker det medvetet, men för det mesta är det omedvetna handlingar av
våra föräldrar, våra dagisfröknar och våra lärare.
I hela samhället har män mer makt och resurser än kvinnor och vi
menar att för att förändra detta måste man se att det finns en intressekonflikt” med ”upphäva könsmaktsordningen kommer män på
flera områden behöva ta steg tillbaka. Om kvinnor ska få mer makt så
måste män få mindre. Vi ser också att det krävs ett organiserat politiskt arbete för att förändra detta. Att vi är feminister betyder helt enkelt
att vi vill avskaffa den könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor. Vi vill ha ett jämlikt samhälle fritt från förtryck. Ett samhälle
där frågan om vilket kön en människa har inte spelar någon roll för hur
personen bemöts eller vilka möjligheter den har.
Vår feminism är inte bara en fråga om teoretiska resonemang, vilket
skiljer oss från andra feminister. Vi har den bästa teoretiska grunden,
men vårt fokus ligger på de konkreta frågor vi möter i vår vardag. Det
ska vara vi som visar att samhället går att förändra om vi går samman,
organiserar oss och tar makten över våra liv.
ARBETE
Löneskillnader och inkomstskillnader
I debatter om jämställdhet på arbetsmarknaden får man ofta höra om
löneskillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor har i snitt 86 % av
mäns löner (SCB 2011), och det har inte skett några stora förändringar
de senaste 15 åren. Det är det vanliga måttet på löneskillnader, som
visar månadslöner motsvarande heltid. Men eftersom många kvinnor arbetar deltid är måttet i viss mån missvisande, då det inte visar
hur mycket pengar män och kvinnor faktiskt har. Enlig LO:s Jämställdhetsbarometer 2014 tjänar kvinnor i arbetaryrken i snitt 17 000 kr/
månad, män i arbetaryrken tjänar 23 000 kr/månad, kvinnor i tjänstemannayrken 27 400 kr/månad och män i tjänstemannayrken 36 700
kr/månad. Detta mått kallas av LO för faktisk månadslön.
Löneskillnaderna beror i viss mån på ren lönediskriminering, att kvin2
nor får längre lön för samma arbete. Men det beror främst på den
könssegregerade arbetsmarknaden – vilket till stor del beror på att vi
jämfört med andra länder har en väldigt hög sysselsättningsgrad bland
kvinnor och dessutom en stor offentlig sektor - och kvinnors deltidsarbete. I Sverige har vi en extremt könssegregerad arbetsmarknad,
där kvinnodominerade yrken värderas lägre än arbeten med många
män. När könsdominansen inom ett visst yrke ändras (till exempel
när många kvinnor började jobba som lärare), så ändras också yrkets
status och lön.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Av de 30 vanligaste yrkeskategorierna bland unga i åldern 16–24 år
har endast tre en jämn könsfördelning 2011 (inom spannet 40–60
procent). Detsamma gäller för gruppen 25–29 år. Tidigare analyser
kring de trettio vanligaste yrkena i gruppen 20–64 år visar att det är få
yrkeskategorier som har en jämn könsfördelning (2010)
Regeringen har förvärrat den ekonomiska ojämlikheten mellan män
och kvinnor. De driver en politik som ökar inkomstskillnaderna, och
skillnaden mellan män och kvinnors nettoinkomst, alltså inkomst efter
skatt är nu 18 000 kronor/år mer än vad den var 2006 (Riksdagens
utredningstjänst). Det är ett resultat av många olika delar i regeringens politik som har flyttat pengar från kvinnor som grupp till män som
grupp.
Skillnad i nettoinkomst mellan män och kvinnor:
2006
44 565 kr
2013
63 000 kr
Skillnaden i disponibel inkomst mellan män och kvinnor har ökat med
41 % sedan den borgerliga regeringen tillträdde.
Genom de skattesänkningar som regeringen har genomfört har mycket pengar flyttats från den offentliga sektorn, som kvinnor jobbar i och
utnyttjar, till mäns privata plånböcker. 60 % av skattesänkningarna har
gått till män. En politik som går ut på att sänka skatterna stärker den
ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män, och flyttar i praktiken pengar från kvinnor i offentlig sektor till rika män i bolagsstyrelser.
Den ekonomiska ojämlikheten är ett resultat av och förstärker samtidigt könsmaktsordningen. Men det går att göra mycket på politisk väg
för att uppnå ekonomisk jämställdhet, och avskaffa kvinnors ekonomiska beroendeställning till män. En viktig komponent är reformer som
stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En individualiserad
föräldraförsäkring skulle bryta föreställningar om att ta hand om barn
framförallt är något som kvinnor gör. En lagstiftning om rätt till heltid
3
skulle öka kvinnors inkomster. Mer resurser till den kvinnodominerade
offentlig sektorn skulle öka möjligheterna för att kunna höja lönerna.
Det krävs också förändringar av lönebildningen. Ung Vänster vill ändra
Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins lönenormerande roll kan
kombineras med aktiva åtgärder för att bryta de strukturella löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Att kvinnors löner är lägre än mäns löner är helt skevt, och beror
på att det finns ett kvinnoförtryck. Kvinnors arbete värderas lägre
än mäns, och för ändra på det behöver vi höja lönerna i kvinnodominerade yrken, dela föräldraförsäkringen och införa rätt till heltid.
Osäkra anställningar
Otrygga och tidsbegränsade anställningar blir allt vanligare på arbetsmarknaden, och det är framförallt unga tjejer som utnyttjas i osäkra
anställningar. 61 procent av kvinnorna och 39 procent av männen i
åldern 16-24 år har en tidsbegränsad anställning, enligt SCB (2012).
Tjejer används som en reservarbetskraft – som kan tas in när det behövs, men som är de första att sparkas när det går dåligt.
Men det är inte bara bland unga som tidsbegränsade anställningar är
vanligare bland kvinnor än bland män. I varje ålderskategori i statistiken är kvinnor överrepresenterade bland de som har otrygga jobb.
Inom LO-kollektivet finns det ett tydligt samband mellan andelen tidsbegränsade anställningar och andelen kvinnor bland medlemmarna.
Visstidsanställningarna är vanligast inom Hotell och restaurangs,
Handels och Kommunals avtalsområden. Transports avtalsområden
sticker ut något, där har man en hög andel män bland medlemmarna
och en hög andel tidsbegränsade jobb.
Den som har en osäker anställning förlorar mycket – inte minst ekonomiskt, då man går arbetslös och väntar på att chefen ska ringa de
dagar som man inte blir inringd. Det är svårt att veta om lönen kommer
räcka till alla levnadskostnader, och det är svårt att planera sin ekonomi.
Dessutom leder otrygga anställningar till stress och ohälsa. 55 % av
personer med tillfällig anställning hade under året upplevt psykiska
besvär, medan samma siffra för tillsvidareanställda var 30 % (Tillfälliga
anställningar och ohälsa, Umeå Universitet 2013).
Men osäkra anställningar påverkar självklart också möjligheten att
ställa krav på sin arbetsplats. Det gäller så väl män som kvinnor – den
4
som har en osäker anställning får svårare att säga ifrån eller ställa
krav. Anslutningsgraden till facket är betydligt lägre bland de med
osäkra anställningar än för tillsvidareanställda. På arbetsplatser med
många tillsvidareanställda har arbetsgivaren mer makt, eftersom alla
vet att den som bråkar kan få gå nästa dag.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Framförallt unga tjejer utnyttjas på otrygga och tidsbegränsade
anställningar – det är vi som går upp klockan sex utan att veta om
vi kommer få jobba eller inte, som inte vet hur mycket vi kommer få
ut i lön eller som får det svårt att säga ifrån på jobbet för att vi helt
saknar anställningsskydd. Det skapar stress och osäkerhet, och
drabbar främst kvinnor i LO-yrken. Vi kräver fasta jobb med löner
som går att leva på.
För tjejer och kvinnor kan utsattheten som det innebär att ha en osäker anställning bli extra stor, på grund av risken att utsättas för sexuella
trakasserier. Oavsett om det är en kund, brukare, chef eller kollega
som utsätter en så är det ännu svårare än vanligt att säga ifrån mot
sexuella trakasserier för den som har en osäker anställning. Risken att
bli sedd som den som skapar dålig stämning på jobbet eller bråkar för
ingenting gör att man hellre är tyst kring problemen än att riskera sitt
jobb.
Det ska inte vara möjligt för arbetsgivare att utnyttja oss på otrygga
och tidsbegränsade anställningar. Ung Vänster accepterar inte att
unga tjejer är en andra klassens arbetskraft som kan tas in närhelst
det passar, och får gå när chefen säger så. Vi kräver att anställningsformen Allmän visstid avskaffas och att en tidsbegränsad anställning
snabbare övergår i ett fast jobb.
A-kassa och sjukförsäkring
Den borgerliga regeringen har genomfört stora försämringar i A-kassa
och sjukförsäkring. Kvinnor nyttjar i högre grad både a-kassa och sjukförsäkringen, vilket gör att försämringar i försäkringssystemen drabbar
kvinnor extra hårt och bidrar till den ökade ekonomiska ojämlikheten
mellan män och kvinnor.
Antal sjukskrivna mer än 14 dagar (Försäkringskassan ”Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken”, 2011) per 1000 anställda:
Män
62
Kvinnor 109 (vara graviditetsrelaterade: 10)
Borgerliga debattörer pratar gärna om att en undersköterska fått 1000
kr mer i plånboken varje månad, men nämner ogärna att hon fått färre
arbetskamrater och att hon inte längre kan lita på sjukförsäkringen när
hon blir utsliten. Kvinnor jobbar i hårdare yrken där man får mindre och
5
mindre resurser, får stressa mer och har sämre arbetsmiljö. Detta är
ett resultat av en politik som lägger 27 gånger mer resurser på skattesänkningar än på välfärdssatsningar.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Försämringarna i A-kassa och sjukförsäkringen slår hårt mot kvinnor, och vinnarna är framförallt de som är allra rikast, i huvudsak män. Den borgerliga regeringen driver en politik som flyttar
resurser från sjuka och arbetslösa till företagsägare. Det ska inte
straffa sig att bli sjuk eller arbetslös – vi måste höja ersättningarna
i a-kassa och sjukförsäkringen!
En förändring i a-kassan som drabbar kvinnor extra hårt är försämringarna i a-kassan för deltidsarbetande. Många kvinnor jobbar idag
deltid (se mer under stycket deltid), och möjligheten att stämpla upp
den tiden man inte jobbar har försämrats. Innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 låg det ett lagförslag om rätt till heltid, som borgarna kasserade när de kom till makten. Den 7 april 2008 verkställdes
de nya reglerna för a-kassa och deltid. Förut fick man stämpla upp den
tid man inte jobbade, i max 300 dagar eller 450 dagar för föräldrar till
barn under 18 år. Den borgerliga regeringen begränsade den tiden till
75 dagar, vilket är ett hårt ekonomiskt slag mot kvinnor som arbetar
deltid.
Vi vill höja taket i a-kassan så att fler får ut 80 procent av sin tidigare
lön. Dessutom vill vi på sikt höja ersättningsgraden till 90 procent av
den tidigare lönen. Fler måste också kunna kvalificera sig för att få
ersättning från a-kassan. Att regeringen har gjort detta svårare har
slagit hårt mot kvinnor, särskilt gäller det de försämrade reglerna för
deltidsarbetslösa. Den borgerliga regeringen har monterat ned sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen måste förändras så att man inte kan
utförsäkras och ersättningen måste höjas. Läs mer om a-kassa och
sjukförsäkring i valfaktahäftet om Skatter och välfärd.
Deltidsarbete
Kvinnors arbetsmarknad domineras av deltidsarbete och osäkra
anställningar. Enligt SCB arbetade 36,4 % av kvinnorna och 12,9 %
av männen deltid 2012. Deltidsarbete är vanligast i kvinnodominerade
branscher, som hotell och restaurang samt vård och omsorg. Bland
unga kvinnor är deltidsarbete ännu vanligare än i samhället i stort.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Bland sysselsatta i gruppen 20–24 år arbetade över 50 procent av tjejerna deltid 2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma
åldersgrupp var 26 procent. Andelen som arbetar deltid är lägre bland
6
både kvinnor och män i äldre åldersgrupper, men skillnaden mellan
könen är ännu större bland dem.
Anledningarna till deltid är många, och man brukar skilja på så kallad
frivillig och ofrivillig deltid. Inom LO-kollektivet vill 62 % av de deltidsarbetande arbeta mer (LO Arbetstider: orsaker till att arbeta deltid 2012).
En genomgång av anledningarna till både frivilligt och ofrivilligt deltidsarbetande visar att många av dem direkt eller indirekt kan förklaras
med könsmaktsordningen.
Orsak till att arbeta deltid bland LO-medlemmar 2012:
Ofrivillig deltid 62 %
Heltidsarbete saknas
37 %
Egen sjukdom m m
14 %
Orkar ej/För krävande
10 %
Vård av barn/vux (vill arb mer) 1 %
Frivillig deltid
33 %
Vill inte arbeta heltid
14 %
Vård av barn/vux (vill ej arb mer) 12 %
Studier/har fler jobb
7%
Den största anledningen till deltidsarbete är att det inte erbjuds heltid
på den arbetsplats man jobbar. Detta är på grund av att arbetsgivare
i kvinnodominerade yrken utnyttjar deltiden för att inte behöva lova
heltidsarbete. Den arbetsgivare som har deltidsanställda kan beordra
dessa att arbeta så kallad ”mertid”, upp till heltidsnormen. För mertid
får den anställda, till skillnad från övertid, ingen övertidsersättning.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Hälften av alla unga tjejer jobbar deltid, och de allra flesta vill jobba
mer men erbjuds inga heltider. Arbetsgivare ska inte få utnyttja
tjejer på deltidsarbete, utan heltid ska vara en rättighet. Samtidigt
måste arbetsförhållandena i kvinnodominerade branscher förbättras så att fler orkar jobba heltid.
Andra anledningar till att många kvinnor arbetar deltid handlar om att
kvinnodominerade yrken är krävande, och att många blir sjuka och
utmattade av att jobba heltid i en väldigt stressig miljö.
I den frivilliga deltiden syns också vård av barn eller vuxen som en stor
anledning. Att det är just kvinnor som går ner i arbetstid för att ta hand
om nära och kära är ingenting förvånande – det går helt i linje med de
förväntningar på kvinnor som kommer med könsmaktsordningen. Det
innebär också att när samhället sviker och inte kan tillhandahålla vård
7
av tillräckligt hög kvalitet så är det kvinnor som drabbas genom att få
gå ner i arbetstid.
Varför är det dåligt med deltid?
Att arbeta mindre är i sig inte dåligt – Ung Vänster är för en generell
arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Men när heltidsnormen nu är
40 h/vecka så får de som inte jobbar heltid inte bara sämre lön, utan
också sämre pension, sämre sjukförsäkring, lägre föräldrapenning etc.
Att kvinnor tvingas arbeta deltid förstärker den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män, och är ett sätt för arbetsgivare att utnyttja
kvinnors arbetskraft.
Ung Vänster tycker att heltid ska vara en rättighet. Samtidigt måste
möjligheterna för kvinnor att jobba heltid förbättras – det ska vara
möjligt att jobba heltid även inom kvinnodominerade yrken utan att
slita ut kroppen eller bli sjuk. För att heltid ska vara en möjlighet för
många kvinnor krävs även en bättre offentlig sektor, och bättre öppettider på förskolan.
Obetalt hemarbete
En högst märkbar konsekvens av könsmaktsordningen är hur mycket
kvinnor och män arbetar obetalt i hemmet. Kvinnor arbetar mer obetalt
i hemmet, medan män arbetar mer avlönat.
SCB ”På tal om kvinnor och män” 2012:
Kvinnor och män arbetar lika mycket i genomsnitt över veckans alla
dagar, ca 7,5 h/dag. Det är däremot stor skillnad på betalt och obetalt
arbete mellan könen.
Vardagsdygn
Kvinnor:
5,5 h betalt arbete
3,5 h obetalt arbete
Män:
7 h betalt arbete
2,5 h obetalt arbete
Män behöver ta större ansvar för det obetalda hemarbetet. Ett sätt att
tvinga män att ta mer ansvar för barn och hem är att individualisera
föräldraförsäkringen.
Avdrag för hushållsnära tjänster
Den borgerliga regeringen genomförde 2007 det så kallade RUTavdraget, eller avdrag för hushållsnära tjänster. Den som anlitar någon
8
för att städa ens hem, får skattelättnader och behöver bara betala
halva kostnaden. Avdraget för hushållsnära tjänster är förkastligt både
ur ett klass och könsperspektiv, och gynnar framförallt överklassens
män.
När högern argumenterar för RUT-avdraget, brukar de säga att det är
till för avlasta kvinnor som tar mycket ansvar i hemmet. Men lösningen
på snedfördelningen av obetalt hemarbete är inte att ge skattelättnader för att arbetarklassens kvinnor ska komma och städa i överklassens
hem. Det enda avdraget gör är att lägga pengar på att rika män ska
slippa utföra hushållsarbete. Det är ingen jämställdhetsreform – tvärtom flyttar det resurser från kvinnors offentliga konsumtion till mäns
privata. Pengar som hade kunnat användas till mer personal i äldrevården, används istället till silverputsning i villorna på Djursholm.
Vissa har hävdat att avdraget möjliggör för låginkomsttagare, som ensamstående mammor, att köpa hushållsnära tjänster. På så vis skulle
avdraget göra det lättare för låginkomsttagare att få ihop livspusslet.
Det stämmer inte med verkligheten. I Danderyd används avdraget tio
gånger mer än i resten av landet. Enligt SCB använder 13 % av de
som tjänar över 400 000 kr om året sig av RUT-avdrag, medan andelen bland de som tjänar under 200 000 kr om året är 4 %. En stor del
av den lägre inkomstgruppen består dessutom av personer över 75 år,
vilket pekar mot att man inte får tillräcklig hjälp från kommunens hemtjänst. I Danderyd var uttaget av RUT-avdrag år 2012 1407 kr om året
per person, medan snittet i hela Sverige var 167 kr per person (Skatteverket). Bara 0,9 % av de som använder RUT-avdraget är ensamstående familjer enligt SCB.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Det är en myt att RUT-avdraget bidrar till ökad jämställdhet – det
är en reform som går ut på att staten betalar så att rika män ska
slippa städa. En riktig jämställdhetsreform vore istället att använda de pengarna i offentlig sektor – till exempel i äldrevården där
många kvinnor jobbar och skulle behöva fler kollegor och mindre
stress. Gamla människor behöver dessutom hjälp med städning,
och då borde skattepengar gå till det – inte till att rika män i Danderyd ska slippa städa.
Vårdnadsbidrag
2008 införde regeringen på initiativ av Kristdemokraterna det så kallade vårdnadsbidraget. Det är ett bidrag på högst 3000 kronor som
går till föräldrar som stannar hemma med barn som är 1-3 år gamla,
istället för att låta barnen vara på dagis. Syftet var enligt regeringen
9
själv att ”öka valfriheten för barnfamiljerna och samtidigt stimulera en
ökad jämställdhet”. Vårdnadsbidraget har visat sig vara en kvinnofälla,
som håller borta kvinnor från arbetslivet. Under 2011 var det 2,5 % av
samtliga barn i Sverige i åldern ett till tre år som hade haft vårdnadsbidrag någon gång under året. 92,1 % av ansökningarna för att ta ut
vårdnadsbidrag lämnades in av kvinnor, och 7,9 % av män (Försäkrinskassans Socialförsäkringsrapport 2013:5).
Föräldraförsäkringen
Den orättvisa fördelningen av obetalt hemarbete gäller i högsta grad
även det ombesörjande arbetet. Ojämlikheten i hemmet förstärks ofta i
heterosexuella par när de får barn.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Vi lever i en könsmaktsordning där kvinnor förväntas ta hand om
barn och familj, och där det obetalda hemarbetet är väldigt ojämnt
fördelar. Det får som konsekvens att kvinnor förutom att behöva
städa en massa också får sämre löner och en sämre position på
arbetsmarknaden jämfört med män. Därför måste vi dela föräldraförsäkringen – för en mer jämställd fördelning av obetalt hemarbete ger en mer jämställd arbetsmarknad.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Fördelningen av hushållsarbetet bland unga har blivit mer jämn mellan
2000 och 2010. Detta beror framför allt på att tjejerna minskat tiden
för rutinartat hushållsarbete. I genomsnitt ägnade tjejerna 10,5 timmar
och killarna 9,0 timmar per vecka åt hushållsarbete (2010).
Killar ägnar mindre tid än tjejer åt rutinartat hushållsarbete men det är
vanligare att killar hjälper anhöriga och släktingar utanför hemmet med
hushållsarbete (inklusive reparationer och underhåll).
Kvinnors hushållsarbetstid ökar betydligt när de blir föräldrar och är
som störst när barnet är under två år. Hushållsarbetstiden ökar ytterligare för kvinnan om familjen får fler barn. Mäns tid ökar i lägre grad när
de får sitt första barn, sjunker lite med barnets ålder och ökar inte heller med ytterligare barn. Resultaten visar att tjejer med barn hushållsarbetar i högre grad än killar, även om de arbetar lika många timmar på
arbetsmarknaden och har lika hög lön som killarna. Detta tyder på att
den ojämna arbetsdelningen inte främst är ekonomiskt motiverad.
Detta märks inte minst i uttaget av föräldrapenning. Män tar idag i
snitt ut 24,8 procent av föräldradagarna, och kvinnor tar ut 75,2 %
(Försäkringskassan 2014). Utvecklingen är att män tar ut fler dagar,
men det går olidligt långsamt. Om det fortsätter i den här takten och
inte mattas av (vilket man kan tänka sig att ökningen gör efter ett tag),
så kommer det att vara ett jämställt uttag av föräldradagarna år 2055.
10
Eftersom det ser ut så här så är en individualiserad föräldraförsäkring
ett viktigt feministiskt krav, det är också ett sätt att rubba föreställningen om kvinnor som de barnavårdare och män som försörjare. Denna
föreställning förstärker kvinnors underordning på arbetsmarknaden.
Bland annat genom att kvinnor halkar efter i löneutveckling, normaliserar deltider och gör det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Ung Vänster vill istället att föräldraförsäkringen, liksom alla andra
försäkringar, ska bygga på individen som då tilldelas ett antal månader
att vara ledig med ersättning. Det ska inte gå att skriva över dagar på
den andra föräldern. Detta skulle dels förbättra kvinnors ställning på
arbetsmarknaden, men skulle också tvinga män att ta större ansvar för
hem och barn.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Föräldraförsäkringen är den enda försäkring som inte är individuell, vilket är jättekonstigt. Man är oftast två personer som skaffar
barn och båda föräldrarna har lika stort ansvar – dessutom har
barnet rätt till båda sina föräldrar. Det är helt medeltida att inte dela
föräldraförsäkringen.
Ung Vänster menar att en individualiserad föräldraförsäkring är nödvändig för att komma åt både den orättvisa fördelningen av ansvaret
för hem och barn och kvinnors sämre position på arbetsmarknaden.
RÄTTEN TILL DEN
EGNA KROPPEN
Sexualiserat våld
Det sexualiserade våldet är könsmaktsordningens grövsta uttryck.
Det drabbar till allra högsta grad kvinnor, och utövas av män. Ung
Vänsters syn på det sexualiserade våldet bygger på en feministiskt
våldsförståelse – vilket innebär att vi inser att våldet är ett resultat av
könsmaktsordningen, och kamp mot könsmaktsordningen är en kamp
mot det sexualiserade våldet och vice versa.
Sexualiserat våld är ett begrepp som inbegriper mer än våldtäkt och
misshandelsförhållanden – när vi använder begreppet sexualiserat
våld åsyftas det våld som kvinnor utsätts på grund av sitt kön. Det
handlar även om sexuella trakasserier, att bli tafsad på, kallad för
11
hora, att få bilder på sig själv utlagda på nätet mot ens vilja och mycket mer. De allra flesta kvinnor har erfarenheter av sexualiserat våld
– antingen genom att själv ha blivit utsatta eller genom att någon man
känner utsatts. När vi pratar om sexualiserat våld är det som folk oftast
tänker på våldtäkt och misshandel – det är inget problem att diskutera
det, men det är viktigt att vi vet om i vilken kontext det sexualiserade
våldet sker.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Det är fyra gånger så vanligt att tjejer får ovälkomna sexuella förslag
på nätet jämfört med killar. Under 2012 hade 44 procent av tjejerna
i åldern 16–25 år någon gång varit med om att en person på nätet
försökt förmå dem att prata om sex, skicka bilder eller agera framför
en webbkamera mot deras vilja jämfört med 12 procent av killarna.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Av de våldtäkter mot personer över 18 år som anmäldes under 2012
var offren i 96 procent av fallen kvinnor och 98 procent av de misstänkta förövarna var män. Mer än hälften (53 procent) av förövarna var
killar mellan 15 och 29 år.
Sexualiserat våld används för att påminna om och slå fast vilket kön
det är som besitter makten, vare sig det är i en relation, i det offentliga rummet, i skolan eller på arbetsplatsen. Könsmaktsordningen
innebär att mannen ska ha den överordnade positionen i förhållande
till kvinnan och sexualiserat våld är det yttersta medlet för att upprätthålla denna position. Både misshandel och våldtäkter är vanliga
maktdemonstrationer som förekommer i alla samhällsklasser, åldrar
och grupper och våldtäkter handlar inte primärt om sexualitet utan om
maktutövande.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Mäns våld mot kvinnor finns i hela samhället, och är ett av de
värsta uttrycken för könsmaktsordningen. För att bryta våldet behövs en feministisk våldsförståelse – det behövs helt enkelt en
politik som fattar att det sexualiserade våldet hör ihop med kvinnoförtrycket i stort. Vi håller på med feministiskt självförsvar, och
vill att alla tjejer ska få lära sig feministiskt självförsvar i skolan för
att stoppa det sexualiserade våldet.
Ett misshandelsförhållande är en process, där våldet gradvis trappas upp och normaliseras under en tid. Mannen klipper successivt
av kvinnans kontakt med omvärlden, vänner, bekanta och familj tills
hon kanske bara har honom kvar att förhålla sig till och få bekräftelse
12
och uppskattning av. Det som från början kan uppfattas som harmlös
och gullig svartsjuka blir till psykisk misshandel när tjejen får fler och
fler gränser att förhålla sig till, hennes självförtroende bryts ner och
livsutrymmet krymps bit för bit. Det är oftast i det läget som det första
slaget kommer, och det kan i det läget vara väldigt svårt att lämna relationen. Genom mannens växlingar mellan våld och värme, att både
vara den person som slår och den som sedan tröstar och sköter om
såren stärker mannen sin maktposition och försvårar kvinnans uppbrott från relationen. Denna våldets normaliseringsprocess är något
som återfinns både i olik- och samkönade relationer.
FAKTA
Antal anmälda brott:
Sexualbrott (våldtäkt, sexuellt tvång, sexköp mm.)
Varav våldtäkt (inkl grov)
Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre
Varav inomhus av bekant i nära relation 17 908
5887
26 829
12 453
(BRÅ:s preliminära statistik på det sexualiserade våldet 2013)
Rasister försöker ibland att använda sexualiserat våld för att demonisera rasifierade grupper och flyktingar i synnerhet. Det ligger
ingen sanning i den typen av påståenden. Det sexualiserade våldet
slår, precis som könsmaktsordningen i övrigt, brett i alla grupper i samhället. Att påstå att sexualiserat våld är ett ”invandrarproblem” är inte
bara djupt okunnigt, det är också att osynliggöra alla de kvinnor som
misshandlas av sina svenska män, våldtas av sina svenska pojkvänner eller tafsas på av sina svenska killkompisar. Det sexualiserade är
inget ”invandrarproblem”, det är ett mansproblem.
Inom sexualiserade våldsbrott finns det ett stort mörkertal, det vill säga
brott som inte anmäls till polisen. Brottsförebyggande rådet räknar
med att mellan 80-90 % av alla våldtäkter och misshandel i relationer
aldrig anmäls.
Nationella Trygghetsundersökningens statistik på det sexualiserade
våldet 2013:
Antal personer som blivit utsatta för brott utifrån enkätsvar
Sexualbrott: 62 000
Ung Vänster ser det sexualiserade våldet som uttryck för samt en
bärande del av könsmaktsordningen. För att bekämpa det sexualiserade våldet krävs en feministisk politik som förstår våldets grund och
13
ursprung. Vår politiska praktik mot sexualiserat våld är feministiskt
självförsvar, som är ett självförsvar för tjejer som vilar på feministisk
grund. Det innebär bland annat att vi inom feministiskt självförsvar
har en feministisk våldsförståelse, och ser kopplingen mellan sexualiserat våld och könsmaktsordningen. Ung Vänster kräver feministiskt
självförsvar i skolan.
Vardagsrädsla
Vardagsrädsla innebär tjejers och kvinnors känsla av otrygghet och
olust i det offentliga rummet. Trots att de flesta våldsbrott mot kvinnor
sker i hemmet, så finns det en bild av att sanningen skulle vara det
motsatta – att gärningsmannen vid sexualiserat våld är en ful gubbe
som gömmer sig bakom en buske i en park. Detta är en bild som späs
på av media och i vissa fall polisväsendet, genom ”Tips för att undvika
våldtäkt” förvärrar man tjejers vardagsrädsla och lägger dessutom
skulden för sexualiserade våldsbrott på tjejer. Men oavsett var våldet
sker är vardagsrädslan fortfarande reell och inskränker kvinnors och
tjejers livsutrymme.
Att kunna röra sig obehindrat och känna sig trygg i hemmet, i skolan,
på arbetsplatsen och i det offentliga rummet borde vara en rättighet
för alla människor i ett samhälle. Idag är det en fråga om kön. Att ta
makten över det offentliga rummet är viktigt feministiskt steg för att ta
makten över våra liv.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Den upplevda otryggheten och rädslan för att vistas i det offentliga
rummet kvällstid är betydligt vanligare hos tjejer än hos killar. En större
andel tjejer än killar upplever även att otryggheten påverkar deras
livskvalitet. Så många som 29 procent av tjejerna i åldern 16–24 år
uppger att de under det senaste året ofta valt att ta en annan väg eller
ett annat färdsätt på grund av oro att utsättas för brott jämfört med 5
procent av killarna (2012)
Feministiskt självförsvar i skolan
Ung Vänster driver kravet om feministiskt självförsvar i skolan, och
utbildar själva instruktörer i feministiskt självförsvar. Feministiskt
självförsvar är ett tjejseparatistiskt självförsvar som fokuserar på det
sexualiserade våldet. Det syftar till att stärka tjejer som individer och
som grupp, och målet med feministiskt självförsvar är att det sexualiserade våldet ska upphöra.
Feministiskt självförsvar har flera olika delar. Det är dels det fysiska
självförsvaret som handlar om att med kroppsspråk, blockeringar,
slag och sparkar kunna försvara sig i en hotfull situation. Det är också
verbalt självförsvar, där vi lär oss hur man kan använda sin röst för
14
att försvara sig och ta mer plats. Den tredje delen är det mentala
självförsvaret, då man diskuterar mäns våld mot kvinnor, systerskap
och vad det innebär att vara tjej och kvinna i Sverige. Det mentala
självförsvaret är lika viktigt som det verbala eller fysiska, då det finns
många myter som omger det sexualiserade våldet, som skuldbelägger
tjejer och i slutändan gör det svårare att försvara sig.
Genom feministiskt självförsvar skapar vi ett separatistiskt rum där tjejer får möjlighet att diskutera sexualiserat våld med varandra, och lära
sig att försvara sig. Problem kring sexualiserat våld måste gå från att
betraktas som individuella, till att ses som problem för hela samhället.
Därför krävs feministiskt självförsvar i skolan.
Samtyckeslagstiftning
I debatten om våldtäkt har samtyckeslagstiftning lyfts fram som ett
svar på den ohållbara situation som råder för sexualbrottsoffer i
Sverige. Vi tycker att en samtyckeslagstiftning vore ett steg i rätt riktning, men det är långt ifrån nog. Problemet med sexualiserat våld är
betydligt större än endast en fråga om lagstiftning. Det är uppenbart
att rättsväsendet många gånger brister i sin kunskap om sexualiserat
våld, och att en unken syn på att kvinnan får skylla sig själv och att
mannen inte förstår ett nej fortfarande råder.
Personal inom sjukvård, rättsväsende och polis måste regelbundet
få utbildning kring sexualiserat våld för att garantera våldsoffer ett
bra bemötande. Kvinnojourerna, som i dagsläget får bära det största
ansvaret för konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor, måste få
långsiktigt ekonomiskt stöd. Samtidigt är det förebyggande arbetet
mot sexualiserat våld kanske det viktigaste – därför krävs feministiskt
självförsvar i skolan.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Samtyckeslagstiftning är ett bra krav, men inte nog. Vi behöver utbildning inom rättsväsendet, feministiskt självförsvar i skolan och
mer stöd till kvinnojourerna för att ta några fler viktiga steg mot ett
jämställt samhälle fritt från våld.
Prostitution och pornografi
Prostitution är en del av det sexualiserade våldet mot kvinnor och
bygger på principen att kvinnokroppen är en vara som kan köpas och
förbrukas av män. 1999 trädde dagens svenska sexköpslagstiftning i
kraft. Den är unik så tillvida att den bygger på en feministisk analys av
prostitution – skulden för prostitutionen läggs hos den som köper, inte
den som säljer sex. Det är inte olagligt att sälja sex i Sverige, men det
är olagligt att köpa sex. Detta tycker Ung Vänster är bra. Den svenska
15
sexköpslagstiftningen är både en markering i var skulden bör ligga och
fungerar som ett verktyg för att bekämpa prostitution. När nyliberala
och postmoderna krafter höjer rösten om att lagen är förlegad och bör
avskaffas vill vi istället sprida den till fler länder och låta den omfatta
även svenska medborgare som köper sex utomlands.
En annan form av prostitution, trafficking – människohandel för sexuella ändamål – är ett växande problem globalt och i Sverige. Forskning
visar att länder där prostitution är lagligt, också har mer av trafficking eftersom det ena banar väg för det andra. Utöver lagstiftning och
polisens arbete, måste det vara en del i samhällets arbete mot prostitution, att offer kan söka hjälp och stöd hos kvinnojourer och myndigheter. För att bekämpa prostitution och människohandel behövs
det mer stöd och resurser åt kvinnor som utnyttjats, större insatser för
att hjälpa kvinnor ur prostitution och professionell stöd och hjälp för de
kvinnor som utsatts för prostitution och människohandel.
Det finns mycket forskning kring prostitution och prostituerades situation, och det är en situation som är extermt utsatt och farlig. Dödligheten är 40 gånger högre för prostituerade i jämförelse med andra kvinnor. Enligt en av de största undersökningar som gjorts uppger 71 % av
de prostituerade att de har blivit misshandlade fysiskt i prostitutionen,
63 % har blivit våldtagna och nästan nio av tio skulle lämna prostitutionen om de hade ett annat val (M. Farley m fl 2003: ”Prostitution and
trafficking in nine countries: an update on violence and posttraumatic
stress disorder”).
Pornografin och porrindustrin bidrar idag starkt till en sexualisering
av kvinnokroppen och en snedvriden syn på sexualitet. Pornografin
är i allmänhet tydligt färgad av könsmaktsordningen och inom porren
definierar gränsöverträdande och manlig dominans vad som är upphetsande. Att skolan lär ut ett kritiskt förhållningssätt till media, att
man låter eleverna diskutera kring ideal och normer och att
sexualundervisningen också tar upp pornografi, är centralt för att bryta
pornografins starka inflytande över människors sexualitet.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Att män tycker sig ha rätt att köpa kvinnors kroppar är en vidrig
effekt av kvinnoförtrycket. Kvinnor i prostitution utsätts för misshandel, våldtäkt och löper 40 gånger högre risk att dö än andra
kvinnor. Prostitution är ingen sexuell läggning, det är ett sätt för
män att utnyttja kvinnors kroppar. Vi tycker att sexköpslagstiftningen även ska omfatta sexköp utomlands – det är helt orimligt att
svenska män idag kan åka till andra länder och köpa kvinnors
kroppar där.
16
Aborträtten och preventivmedel
Ung Vänster kräver att preventivmedel ska vara kostnadsfritt och lättillgängligt, att slippa oron för sjukdomar eller oönskade graviditeter
är en förutsättning för att kunna känna sig trygg med och njuta av sin
sexualitet.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Det är alla tjejers och kvinnors rätt att bestämma över sina egna
kroppar, därför ska det vara enkelt att få tag på preventivmedel
och det måste finnas lokala ungdomsmottagningar med bra öppettider. Rätten över den egna kroppen handlar också om rätten
till abort som idag är hotad på flera ställen i Europa – vi kräver att
kvinnor från andra länder ska kunna göra abort utan kostnad här.
Ungdomsmottagningarna har en helt central roll för ungdomars, framförallt tjejers, möjligheter att få information, råd och stöd om sexualitet,
preventivmedel och sexuella relationer. Ung Vänster vill se ordentliga
satsningar på ungdomsmottagningarna runt om i landet, där finns
personal som kan ge tjejer den trygghet i sin egen kropp och sexualitet
som ingen annan erbjuder.
När man blivit gravid men av ett eller annat skäl inte vill ha barn är
det viktigt att man har möjlighet att avbryta graviditeten på ett säkert
sätt. Det är en fråga om kvinnors och tjejers rätt till sina egna kroppar.
I Sverige har vi sedan 1975 en lagstiftning som innebär att man får
göra fri abort fram till och med 18:e graviditetsveckan, efter det kan
man beviljas abort fram till och med 21:a veckan genom att ansöka om
det hos socialstyrelsen. Idag görs det ungefär 35 000 aborter per år i
Sverige (Socialstyrelsen).
Lagen om fri abort hotas idag från flera håll, det finns starka lobbykrafter inom EU som vill inskränka eller helt avskaffa aborträtten
inom hela EU och även i Sverige höjs röster för att inskränka lagen.
Sverigedemokraterna vill att aborträtten inskränks till att endast gälla
till och med 12:e veckan. Ung Vänster försvarar rätten till fri abort. Det
är också viktigt att motarbeta den stigmatisering som sker av tjejer
som gjort aborter – alla skäl för abort ska vara lika giltiga. Ung Vänster
tycker att kvinnor från länder där abort är förbjudet borde kunna komma till Sverige och göra abort kostnadsfritt här.
Surrogatmödraskap
Att använda en surrogatmamma för att skaffa barn innebär att ett par
som inte själva kan få barn, till exempel ett heterosexuellt par som är
ofrivilligt barnlösa eller ett homosexuellt bögpar, använder en kvinna
som får bära ett barn som sedan blir parets. Detta kan ske mot betaln17
ing (kommersiellt surrogatmödraskap) eller utan betalning (altruistiskt
surrogatmödraskap).
Ung Vänster är starka motståndare till surrogatmödraskap i alla dess
former. Surrogatmödraskap innebär en grav inskränkning av kvinnans
rätt till sin egen kropp. Det kommersiella surrogatmödraskapet är i
praktiken en handel med kvinnors kroppar, och med barn. Det är rika,
västerländska par som betalar fattiga kvinnor för att dessa ska vara
gravida och sedan ge bort barnet.
Det altruistiska surrogatmödraskapet bygger på en syn på att kvinnans
kropp ska vara någonting för andra att utnyttja. Genom historien har
kvinnokroppen förutsatts stå till allmänt förfogande. Makten över kvinnors kroppar är och har varit en bärande del i kvinnoförtrycket. Det
altruistiska surrogatmödraskapet vilar helt på förutsättningen att kvinnor lärt sig att våra kroppar inte är till för oss själva. Det vore en grov
tillbakagång för kampen om rätten till den egna kroppen om altruistiskt
surrogatmödraskap genomfördes i Sverige.
För mer information om surrogatmödraskap: www.nejtillsurrogat.se.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Surrogatmödraskap förutsätter att kvinnors kroppar inte är till för
de själva, och är ytterligare ett sätt att utnyttja kvinnokroppen. Det
har visat sig i de flesta fall vara ett grovt utnyttjande av de kvinnor
som är surrogatmammor, som behandlas som behållare och inte
som människor. Ung Vänster är emot surrogatmödraskap i alla
dess former.
Tjejers ohälsa
Sedan slutet på 1980-talet har tjejer haft en negativ hälsoutveckling.
Andelen tjejer som uppger att de lider av ängslan, oro eller ångest var
2012 tre gånger så hög som 1988/1989, och låg på 25 %. Samma
siffra för killarna var 14 %. (Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 2013).
Socialstyrelsen konstaterade i mitten av 00-talet att det finns ett samband mellan nedskärningarna inom skolan och det ökade behovet av
barn- och ungdomspsykiatrin.
Utifrån dessa siffror är det lätt att se att den ökande ohälsan bland
unga tjejer är strukturellt orsakad. Föreställningar och normer om den
duktiga flickan – hon som alltid ska vara högpresterande, se bra ut,
vara bäst i klassen och ha ett rikt socialt liv – utgör ett ideal som är
omöjligt att uppnå. Att inte kunna leva upp till samhällets förväntningar
gör att man mår dåligt. Föreställningar orsakade av könsmaktsordningen bidrar till att många unga tjejer idag mår dåligt.
18
Sveriges kvinnolobby konstaterar i sin rapport ”Duktiga flickor kostar
inte” (2012) att det satsas betydligt mer resurser på vård som framförallt killar utnyttjar, och att killars behov definierar vad som får kosta
och vad som inte får kosta inom hälso- och sjukvården. Till exempel
kostar heldygnsbehandling i BUP (där många tjejer med ätstörningsproblematik hamnar då det sällan finns specialistenheter) en tiondel
av vad en plats kostar på Sluten ungdomsvård (där en majoritet är
killar). Den borgerliga regeringen har inte gjort någonting för att kompensera för olikheterna i den vård som killar respektive tjejer söker
– istället har man många gånger förvärrat situationen för tjejer i behov
av vård.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Redan i årskurs 7–9 finns tendenser att tjejer är mer stressade än killar. På gymnasienivå är
könsskillnaderna när man mäter stress markanta. Bland unga som
känner sig stressade varje dag eller minst en gång i veckan är könsskillnaderna störst för egna krav och förväntningar på skolarbetet (55
procent av tjejerna, 33 procent av killarna), läxor/hemuppgifter (63
procent av tjejerna, 43 procent av killarna) och betyg (46 procent av
tjejerna, 27 procent av killarna) (2012)
Andelen som uppger att de är stressade flera gånger i veckan är 50
procent bland tjejerna och 24 procent bland killarna i åldern 16–25 år.
Bland tjejerna är 17 procent stressade varje dag jämfört med 5 procent
bland killarna (2012).
Tjejers ökade ohälsa är tätt sammankopplad med de drastiska nedskärningar och försämringar som gjorts i välfärden. När kommuner
skär ner på kurators- och skolpsykologtjänster i skolorna och när de
sparar in på öppettiderna på ungdomsmottagningen, går det direkt ut
över tillgången på hjälp och stöd. Ung Vänster tycker att det är en rättighet att må bra. Vi kräver en utbyggd välfärd för minskad ohälsa, och
en satsning på ätstörningsvård.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Tjejers ohälsa är ett strukturellt problem med politiska lösningar –
det ska inte vara upp till varje tjej att ”rycka upp sig”, utan samhället måste ta ansvar för unga tjejers ohälsa. När skatterna sänks
och privata aktörer tillåts göra vinster i välfärden är det tjejer som
får betala med att må sämre. Vi måste förbjuda vinster i välfärden,
ta pengar från gubbar i bolagsstyrelser och satsa de på ätstörningsvård och skolhälsovård.
19
Skönhetsideal
Att kvinnors kroppar är objekt är någonting som tidigt inpräntas i så väl
tjejer som killar. Skönhetsidealen för kvinnor är grova och förstärker
könsmaktsordningen och ojämlikheten mellan män och kvinnor.
Idealen utnyttjas också mycket hårt i reklam och media, och de bilder
som dominerar det offentliga rummet är många gånger retuscherade
till oigenkännlighet.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Skönhetsidealen skapar ohälsa, bidrar till ätstörningar och skeva
ideal. Det är orimligt att bilder retuscheras till oigenkännlighet i
reklam och sedan utgör verklighetsbilden för många. Ung Vänster
kräver en tydlig märkning av kroppsretuscherade bilder, samt en
lag som reglerar detta.
Enligt en undersökning som genomfördes av Sveriges Kvinnolobby
2013 uppger 9 av 10 kvinnor mellan 18-30 år att reklam fått dem att
må dåligt över sitt utseende och/eller vikt. 3 av 10 män instämmer i
samma påstående. En stor majoritet av de responderande upplever
att i reklam framställs kvinnor oftast som passiva, avklädda och svaga,
medan män oftast framställs som aktiva, påklädda och starka. Det är
tydligt att sexualiseringen av kvinnor i reklam påverkar tjejer och kvinnor negativt.
Ätstörningar
Anorexi och bulimi, som går under det bredare samlingsnamnet ätstörningar, är psykiska sjukdomar vars inkörsport många gånger är ett
jämförande mellan den egna kroppen och idealen. 90-95 % av de som
lider av ätstörningar är tjejer (RFSU:s Sverigebarometer 2010), och
även om det även finns män som drabbas så är det är tydligt att problemen med ätstörningar är nära sammankopplade till de ouppnåeliga
idealen för kvinnor.
På senare tid har också begreppet ortorexi dykt upp i samband med
en diskussion om tjejers ohälsa. Ortorexi innebär en en besatthet vid
en så kallad ”hälsosam” livsstil, till exempel att äta nyttigt och träna
överdrivet mycket. Ortorexi är inte någon psykiatrisk diagnos, men har
vissa likheter med anorexi. Den hälsohets som nu dominerar media
kan antas förvärra problem med överdrivet tränande och ortorexi.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
Bland tjejer i åldern 16–29 år oroar sig 23 procent ofta för sitt utseende
och 28 procent oroar sig ofta för sin vikt (6 respektive 8 procent bland
killar). I samma åldersgrupp oroar sig 25 procent av tjejerna för att inte
duga jämfört med 11 procent av killarna. Mellan 16 och 29 år tycks
20
dock killars oro tillta något med ökad ålder, medan tjejers oro istället
minskar något (2013).
Ungdomsmottagningar och ätstörningskliniker
För att motverka problem med ohälsa och ta hand om de som drabbas
krävs resurser från samhällets sida. Det är resurser som snabbt försvunnit i takt med den borgerliga regeringens skattesänkningar. Huruvida du har tillgång till en ungdomsmottagning har blivit en fråga om
vart du bor, och olika län har även olika regler för t ex subventionering
av p-piller. På Gotland får tjejer betala 300 kr/år för p-piller upp till 19
års ålder, medan i Blekinge subventionerar landstinget hela kostnaden
(RFSU:s Sverigebarometer 2011). På många håll i landet är ungdomsmottagningarna överbelastade och många tvingas också stänga på
sommaren på grund av för lite resurser.
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Det ska vara en rättighet att ha bra tillgång till ungdomsmottagning
och vård. För att det ska ske så måste välfärden gå före skattesänkningar för aktieägare – det är helt enkelt så att de rika gubbarna
i boladsstyrelserna måste börja betala för att vi som är unga ska
ha rätt till bra öppettider på ungdomsmottagningarna och gratis
preventivmedel.
Att ha tillgång till en ungdomsmottagning, med bra öppettider och tid
för att ta emot alla, bör vara en rättighet för oss som är unga. Det är
inte så att ohälsa eller oönskade graviditeter tar ett uppehåll under
sommaren – det är helt orimligt att ungdomsmottagningarna inte kan
ha öppet som vanligt. Vi kräver fler ungdomsmottagningar och bättre
öppettider, och att preventivmedel subventioneras till 100 % över hela
landet.
Platsbristen inom ätstörningsvården är utbredd. Endast 4 av 21 landsting har specialiserade ätstörningskliniker, och 2011 fanns det ca 150
platser, att jämföras med 400 platser i mitten på 1990-talet (”Duktiga
flickor kostar inte”, Sveriges Kvinnolobby 2012). Idag beräknas ca
30 000 tjejer och kvinnor mellan 13 och 30 år uppfylla kriterierna för
bulimi eller anorexi (Kunskapscentrum för Ätstörningar, KÄTS). Vi ska
inte behöva betala skattesänkningar för de rikaste med vår hälsa. Ätstörningsvården måste byggas ut.
Den borgerliga regeringen har genomfört massiva skattesänkningar
som bl a resulterat i nedskärningar i ätstörningsvården, men även de
så kallade satsningar man gjort har resulterat i sämre vård för tjejer.
2007 lanserade den borgerliga regeringen Vårdgaranti inom barn- och
21
ungdomspsykiatrin. Den innebär att de landsting som har lyckats korta
vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin får extra pengar, efter att
de visat upp ett resultat där köerna är kortare än tidigare. I praktiken
innebär det att landstingen satte kortandet av köerna – inte en bra
behandling – i fokus, för att ha en chans att få extra bidrag. Detta gick
framförallt ut över unga tjejer med ätstörningar som nyttjar BUP:s heldygnsvård, och som helt enkelt skrevs ut alldeles för tidigt.
FRITID
Fritid är ett område där det tydligt går att avläsa könsmaktsordningens
konsekvenser. Vilka fritidsaktiviteter som killar respektive tjejer sysslar med är tydligt könskodade, och får även resurser där efter. Killar
är i högre utsträckning än tjejer är föreningsmedlemmar och deltar i
lagsporter, till exempel fotboll, ishockey och innebandy. Tjejer dominerar sporter som ridsport och gymnastik (som har betydligt färre deltagartillfällen än de stora lagsporterna), och är även i majoritet i kulturskolans verksamhet.
Det offentliga stödet till idrotten går i huvudsak till föreningsidrotten där
killar har flest deltagartillfällen (60 %, mot 40 % tjejer 2011). Kulturskolan har i flera kommuner varit en av de första verksamheterna som
drabbats av nedskärningar av borgerliga majoriteter, vilket framförallt
drabbar tjejers fritid. En stor del av statens stöd till unga kulturutövare
går genom studieförbundens studiecirklar, och där är till skillnad från
i kulturskolan, en majoritet killar (60 % killar, 40 % tjejer). Detta visar
tydligt hur tjejers och killars intressen värderas olika, inte bara i status
utan även i reda pengar.
När tjejer tar sig in på traditionellt manliga idrottsområden, till exempel
inom fotbollen, värderas kvinnornas prestationer fortfarande betydligt
lägre än männens. Svenska Fotbollsförbundets agerande gentemot
Anders Svensson och Therese Sjögran under fotbollsgalan 2013 är ett
tydligt exempel på det. Anders Svensson fick en bil för lång och trogen
tjänst med sina 146 landskamper. Therese Sjögran, som gjort 182
landskamper, fick ingenting.
Det är vanligare att tjejer lämnar föreningsidrotten när de kommer upp
i tonåren. Med en feministisk analys är det lätt att skapa sig en bild av
varför – att tjejers idrottsutövande värderas lägre får helt enkelt konsekvenser för hur många tjejer som vill fortsätta idrotta. Män är i många fall överrepresenterade på ledande positioner inom idrotten, och
prioriterar också att kill-lag ska få de bättre träningstiderna och större
uppskattning för sina prestationer. Den vardagsrädsla som många tjejer känner inverkar självklart även på ens idrottsutövande när tjejer får
de sena träningstiderna i hallen som ligger längst bort från stan.
22
VAD SÄGER UNG VÄNSTER?
Tjejers fritid nedprioriteras jämfört med killars, vi får sämre träningstider, mindre pengar och mindre uppmärksamhet. Tjejer som
idrottar får till exempel inte lika mycket betalt och många kan inte
överleva på sin sport fastän de är bland de bästa. Tjejers och killars
fritidsintressen måste börja värderas lika – det handlar om träningstider och bidrag, men också om mediauppmärksamhet och cred.
Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013):
I fördelningen av statliga offentliga medel till ungas organisering, idrott
och kultur i åldersgruppen 13–25 år får killar den största andelen.
Tjejer och killar är ungefär lika nöjda med sin fritid, men det är vanligare att tjejer i åldern 16–25 år har avstått från att besöka en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött, 17 procent av tjejerna
och 12 procent av killarna (2012).
23
FRÅGOR OCH SVAR
Hatar man killar och män om man är feminist?
Nej, feminist betyder någon som ser att det finns ett kvinnoförtryck och
jobbar mot det.
Vilken typ av feminister är ni?
Om du menar vilken gren av feministisk teori så är svaret att vi inte
ansluter oss till någon gren fullt utan, utan vi plockar någonting från i
princip alla stora feministiska teorigrenar (mer från vissa än andra), för
att ha teoretiska verktyg som hjälper oss förstå och analysera könsmaktsordningen, och kunna förändra den. Om du är feminist borde du
gå med i Ung Vänster!
Är inte antirasism, transfobi och funkofobi också en del av feminismen?
Feminism innebär kamp mot könsmaktsordningen, och med det
menar vi den struktur där män överordnas och kvinnor underordnas.
Självklart finns det många kvinnor som inte bara utsätts för kvinnoförtryck utan också för förtryck på grund av till exempel etnicitet eller
sexualitet, och det är också förtryck som vi kämpar mot. Att se det står
inte i motsättning till att också inse vikten av ha ett brett politiskt subjekt som kan kämpa mot könsmaktsordningen. Vi tyckr att det politiska
subjektet inom könsmaktsordningen bör vara alla kvinnor.
Varför ska man rösta på Vänsterpartiet och inte på Feministiskt
Initiativ? Vad är skillnaden?
Det finns flera viktiga skillnader mellan Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. Den allra tydligaste är ju att vi förutom att vi är feminister
också är socialister, och vi har en helt annan syn på klassamhället än
vad Feministiskt Initiativ har. Det spelar också stor roll för den feministiska politiken – Vänsterpartiet genomför reformer som rätt till heltid,
bättre barnomsorg och höjda kvinnolöner i offentlig sektor i de kommuner där de är med och styr. Det gör man eftersom Vänsterpartiet ser
att förbättra kvinnors arbetsvillkor är en av de viktigaste delarna för ett
upprivande av könsmaktsordningen.
Vänsterpartiet är ett väldigt bra feministiskt parti, och jag tycker att det
är kul med ett annat feministisk parti också, men synd att FI i så stor
utsträckning fokuserar på att utmåla oss som fienden. Det är inte vi
som är det, det är könsmaktsordningen.
24
Är det inte fel att lära ut våld i skolan? Våld löser ingenting, utan
föder bara mer våld.
Vårt mål är inte att det ska bli mer våld i samhället i största allmänhet
men vi inser att tjejer idag utsätts för en stor mängd sexualiserat våld,
allt från trakasserier till våldtäkter. I det här landet har vi enligt lag rätt
att försvara oss mot angrepp med våld om det behövs, vi tycker att
det är viktigt att tjejer får lära sig hur man göra så att de kan utnyttja
den rätten och kan känna sig tryggare. Dessutom handlar feministiskt
självförsvar minst lika mycket om mentalt och verbalt försvar som om
fysiskt. Vi lär ut hur man skriker, hur man kan prata sig ur en hotfull
situation och hur man kan försöka undvika att lägga skulden på sig
själv om man har blivit utsatt för ett övergrepp. Det är också viktigt att
skapa platser där tjejer får en chans att prata med varandra om hur
det är att vara tjej i det här samhället, dela erfarenheter, hålla ihop och
lära av varandra.
Varför får inte killar vara med på feministiskt självförsvar?
Feministiskt självförsvar är ett självförsvar mot det sexualiserade
våldet, som drabbar tjejer och kvinnor. Killar får inte vara med av två
anledningar. Den första är att det sexualiserade våldet inte drabbar
dem. Den andra är att ett pass i feministiskt självförsvar ska vara ett
forum där tjejer och kvinnor kan diskutera gemensamma erfarenheter
och formulera strategier utan killar. Till exempel vore det omöjligt att ha
en diskussion om killen i klassen som tafsar på tjejerna om den killen
sitter i rummet.
Får queerpersoner vara med på feministiskt självförsvar?
Feministiskt självförsvar är kvinnoseparatistiskt, så alla som identifierar sig som kvinnor får vara med. Det inkluderar självklart även transkvinnor, som också utsätts för sexualiserat våld. För den som har en
icke-binär könsidentitet finns det kanske inte någon direkt poäng med
att vara med i ett kvinnoseparatistiskt sammanhang – den som väljer
att vara det kommer nog i vilket fall att läsas som kvinna i det sammanhanget. Vi tycker att kvinnoseparatism är ett viktigt verktyg i kampen mot könsmaktsordningen, och vi tycker inte att den praktiken i sig
är förtryckande mot personer som är queer eller intergender.
Vilka är era viktigaste feministiska frågor?
Inga osäkra och tidsbegränsade anställningar, utan vi ska ha fast jobb
med löner som går att leva på. Och inför feministiskt självförsvar i
skolan!
25