En studie av de
gamla landsvägarna
från Nyköping mot
Bergshammar och
Nikolai socknar
Mats Hedblom
Dokumentet är under pågående omarbetning,
synpunkter om felaktigheter och förslag till
ändringar och tillägg tas tacksamt emot.
Bergshammars
hembygdsförening
Mats Hedblom
070-55 56 273
m aVersion
t s . h e d2014-11-15
[email protected]
Landstormen marscherar på okänd väg utanför
Nyköping
Foto Otto Strömqvist
Sida 0
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................. 2
Skidtävling på gamla landsvägen ........................................................................................... 3
Vikingavägen vid Släbro ......................................................................................................... 4
Avsnitt I, Nyköpings vägar mot omnejden ................................................................................. 6
Svanviken och Lindbacke........................................................................................................ 7
Västra utfarten mot Västra Tullgatan .................................................................................. 10
Överfarter vid järnvägen ...................................................................................................... 11
Oxelösundsvägen ................................................................................................................. 12
Gamla Norrköpingsvägen ..................................................................................................... 13
Lillbro .................................................................................................................................... 14
Kopparstick över Nyköping .................................................................................................. 15
Örebrovägen......................................................................................................................... 16
Eskilstunavägen .................................................................................................................... 21
Från Lillbro till Kungsbron .................................................................................................... 26
Avsnitt II, vägen mot Nicolai Skoga, Bergshammars skogsrote och Tunaberg ........................ 28
Kungsbron ............................................................................................................................ 28
Kilaån .................................................................................................................................... 28
Ekeby bro .............................................................................................................................. 30
Kungsbro - Ärilla ................................................................................................................... 31
Landsvägen över Ryssbergen ............................................................................................... 33
Ärilla Båtsmanstorp Nr 32 .................................................................................................... 34
Landsvägen från Ärilla Båtsmanstorp till Ärilla gård ............................................................ 36
Ärilla gård ............................................................................................................................. 37
Landsvägen Ärilla – Arnö - Rogstatorp ................................................................................. 38
Ärilla – Rogstatorp – Segelsta – Bränn-Ekeby ...................................................................... 39
Bro över bäck från Dammkärret........................................................................................... 40
Rekonstruktion av vägen Ärilla - Segelsta ............................................................................ 42
Arnö - Örsta – Bränn - Ekeby ................................................................................................ 45
Bränn-Ekeby Bolby ............................................................................................................... 48
Modell över Bränn-Ekeby bolby före laga skifte tillverkad av Börje Järvling....................... 49
Avsnitt III Kungsbron – Svalstabacken..................................................................................... 50
Blacksta ryttartorp Nr 56 ...................................................................................................... 52
Ekebybrinken ........................................................................................................................ 53
Foto Bergshammars HBF arkiv ............................................................................................. 53
Version 2014-12-16
Sida 1
Ekeby gård ............................................................................................................................ 54
Ekeby – Svalstabacken ......................................................................................................... 55
Bergshammars kyrkskola...................................................................................................... 56
Bergshammars kyrkby .......................................................................................................... 57
Bergshammars samhälle ...................................................................................................... 58
Nya samhället ....................................................................................................................... 59
Lötgatan................................................................................................................................ 60
Västergården ........................................................................................................................ 63
Mellantorp ............................................................................................................................ 64
Svalstabacken ....................................................................................................................... 65
Avsnitt IV, vägarna från södra Bergshammar .......................................................................... 66
Brostubacken........................................................................................................................ 67
Arne Gustafssons berättelse ................................................................................................ 68
Vägar över skogen ................................................................................................................ 69
Bottenkarshyttan – Ekeby/Kungsbron – Bergshammars kyrkby ......................................... 69
Bergshammars fattigstugor 1 o 2 ......................................................................................... 71
Salomons mosse ................................................................................................................... 72
Hagstugan ............................................................................................................................. 73
Vinterhyttan – Broby - Åby – Bergshammars kyrkby ........................................................... 77
Backstugor och torp på Broby/Åby ...................................................................................... 78
Brink – Åby – Bergshammars kyrkby. ................................................................................... 80
Avsnitt V, vägbyggen ................................................................................................................ 81
Snöröjning ............................................................................................................................ 84
Avsnitt VI, vägfarare ................................................................................................................. 85
Erik Dahlberg ........................................................................................................................ 86
Regementsskrivarbostället Vida........................................................................................... 87
Avslutning ................................................................................................................................. 88
Källor......................................................................................................................................... 89
Inledning
Jag har länge varit intresserad av hur vägarna gick förr i tiden. Det går att se den gamla
sträckningen av vägen1 som ofta följer åkerkanten mot skogen och med vackra stensatta
1
Väg, mer eller mindre brett stycke av marken, löpande i mer eller mindre rak riktning och avsedd, att man
skall färdas därpå från ort till annan, vare sig gående, ridande eller med fordon, utan att de senare därvid äro
bundna vid ett bestämt spår, såsom vid lokomotivbanor, hästbanor o. s. v.
Version 2014-12-16
Sida 2
broar. När jag läste om att den gamla landsvägen söderut från Nyköping, tagit ”omvägen”
över Ryssbergen2 så väcktes mitt intresse för de äldre vägarna och för historier och platser i
omgivningarna. I dokumentet har jag gjort en del antaganden om de gamla vägarna och jag
kan naturligtvis ha fel. Emellertid har jag under lång tid rört mig i detta område och talat
med många äldre människor som har stor kunskap om trakten. I övrigt förlitar jag mig på de
historiska kartorna.
Skidtävling på gamla landsvägen3
När Mora-Nisse4 tävlade i Ryssbergen år 1952 hade spåren bitvis samma sträckning som den
gamla ladsvägen mot Nicolai Skoga5.
Foto Karl Landqvist
Riktiga vägar började inte byggas förrän under 1500-talet men under 1600-talet tog det fart
då armén behövde snabba förbindelser. År 1810 gällde att vägstandarden skulle vara sådan
att man skulle kunna färdas fram på vägarna med 7 km/h, eller 1 ½ timme per mil. Mellan
Stockholm och Göteborg fanns 32 skjutshåll där man kunde byta hästar.
2
Namnet kommer av att ryssarna tog vägen via Ryssbergen när de brände Nyköping den 25 juli 1719
En landsväg är en väg för fordonstrafik utanför tätortsområde som inte är en motorväg. Den är gjord för trafik
i båda riktningarna, en tvåfältsväg.
4
Nils Emanuel Karlsson, även kallad Mora-Nisse, född 25 juni 1917 i byn Östnor utanför Mora i Dalarna, död 16
juni 2012 i Mora, var en svensk längdskidåkare.
5
Nikolai skoga är en äldre benämning på S:t Nicolai sockens område söder om Kilaån/Arnöån.
3
Version 2014-12-16
Sida 3
Vikingavägen vid Släbro
Vid Nyköpingsån, ca 700 meter SV om Eskilstunavägen (RV 53), finns ett vadställe från
vikingatiden. På ömse sidor om ån finns lämningar efter en hålväg6. Marken har tillhört
gården Stora Släbro7. På norra sidan om ån finns ett gammalt gravfält vilket korsas av
hålvägen.
Rester av denna hålväg finns också drygt 8 km längre norrut på östra sidan av RV 53.
År 1984 var vattennivån så låg att man kunde se stenarna som lagts ut i ån för att underlätta
passagen. Troligen har här aldrig funnits en riktig bro kanske beroende på problemen vid
islossning. Nära vadstället står två runstenar.
Foto: Okänd
6
Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats
av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenserosion. Källa: Wikipedia
7
Gårdarna Stora och Lilla Släbro har bäring långt tillbaka i tiden. Det äldsta skriftliga belägg för Släbro, ”slaiþa
bro”, är från runstenen (Sö 367) från början av 1000-talet. Runstenen står vid en gammal badplats vid
Nyköpingsån c:a 360 meter väster om platsen för gården Stora Släbro som numera är riven.
Version 2014-12-16
Sida 4
Hålvägen på södra sidan av Nyköpingsån går rakt ner mot gamla Nyköping
Foto Mats Hedblom
På norra sida av ån går hålvägen genom ett gravfält8.
Foto Mats Hedblom
8
Gravfält, 180x45 m (NV-SÖ), bestående av 47 fornlämningar. Dessa utgörs av 8 högar, ca 34 runda
stensättningar, 3 domarringar samt 2 hålvägar. Källa: Fornsök
Version 2014-12-16
Sida 5
Resterna av den gamla landsvägen i Ryssbergen.
Foto Mats Hedblom
Avsnitt I, Nyköpings vägar mot omnejden
På kartan från Nyköpings slotts frimil år 1670 framgår att Stadsfjärden hängde samman med
Svanviken. De sydliga vägarna över Stadsfjärden och Svanviken är vintervägar. Huvudvägen
mot Norrköping löper i samma stråk som den senare riksettan9 (Lv 800) förbi Stora
Kungsladugården10 och mot Bergshammar11. Vägen söderut mot Arnö12, Stjärnholm13 och
Tunaberg14 gick över Kilaån via Kungsbron och vidare över Ryssbergen.
9
Riksväg 1 (Riksettan), var 1945-62 huvudvägen mellan Helsingborg och Stockholm. Denna väg ingår numera i
Europaväg 4. År 1960 var hela sträckan 588 kilometer, medan motsvarande sträcka av E4 idag är 561 km.
10
Stora Kungsladugården är en kungsgård 2 kilometer sydväst om Nyköping.
11
Bergshammars socken i Södermanland ingick i Jönåkers härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings
kommun.
12
Arnö är ett gods i Södermanland 2 kilometer söder om Nyköping, i Sankt Nicolai socken.
13
Stjärnholm är en herrgård och stiftsgård i Strängnäs stift, Oxelösunds kommun, Södermanland
(Södermanlands län). Stjärnholm fick sina säterirättigheter ca 1640. Huvudbyggnaden, av sten i två våningar
under mansardtak, byggdes 1735–1748 som ersättning för en tidigare i trä. Stjärnholms kyrka av sten med torn
och tresidigt kor är byggd 1671.
14
Tunabergs socken bildades i slutet av 1580-talet (1626?) genom en utbrytning ur Tuna socken efter att
församlingen utbrutits därifrån som kapellförsamling 1538. Till socknen överfördes från Kvarsebo socken,
Ingolvshyttan 11 december 1860 Ingolvshyttan och Häradstorp 12 december 1887.
Version 2014-12-16
Sida 6
Karta15
Svanviken och Lindbacke
Landhöjningen har förvandlat Svanviken från en havsvik till en våtmark. Före landhöjningen
var man tvungen att runda Svanviken för att komma söderut mot Nicolai Skoga och
Tunaberg.
Svanviken - Lindbacke har varit bebodd länge vilket bland annat fornåkrar och gravfält från
järnåldern vittnar om. Under medeltiden var Stora Kungsladugården, vilken Lindbacke
tillhör, en kungsgård som försörjde Nyköpingshus.
15
Lantmäteriet avritning, Nyköpings slotts frimil 1670
Version 2014-12-16
Sida 7
Utsikt över Svanviken med Nyköping i bakgrunden.
Foto Mats Hedblom
Svanviken med Stora Kungsladugården.
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 8
Nyköpings västra utfart gick via Västra Storgatan. Bilden är tagen före 1916 innan Västra
Viadukten byggdes över järnvägen. Utfarten svängde höger in på Västra Tullgatan till en
plankorsning över järnvägen.
Foto från Bildgruppen
Staden har fått en ny utfart med tillkomsten av Västra Viadukten över järnvägen. Gamla
utfarten via Västra Tullgatan är vägen till vänster på bilden.
Foto från Bildgruppen
Version 2014-12-16
Sida 9
Västra utfarten mot Västra Tullgatan
16
Gamla utfarten mot Norrköping gick via Västra Tullgatan . Bron över Idbäcken hette Lillbro.
Från Västra Storgatan gick den västra utfarten via Västra Tullgatan.
17
Karta
Platsen för västra utfarten innan viadukten i bakgrunden tillkom år 1916
Foto från Bildgruppen
16
Västra Tullgatan anknyter till Västra Tullporten som bevakade vägen till och från Örebro och Norrköping. I
Nyköpings tomtbok av år 1908 framgår att ”Wästra Tull” med sin grind över vägen tidigare fanns placerad där
samt att tullhuset var beläget där eller möjligen är identiskt med kontorsbyggnaden å tomten nr 3 i 20
kvarteret Viadukten.
17
Lantmäteriet karta Nyköping 1857
Version 2014-12-16
Sida 10
Överfarter vid järnvägen
Vid järnvägens18 tillkomst 1878 fanns en plankorsning i anslutning Tullgatan
19
Häradskartan
År 1916 byggdes Västra Viadukten över järnvägen i förlängningen på Västra Storgatan.
Damerna på cykel är på nerfarten mot Oxelösundsvägen.
Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel
18
Järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg) bildades år 1873 och trafiken mellan
Oxelösund och Eskilstuna kom igång 1875.
19
Häradsekonomiska kartan (1859-1934) baserades på laga skifteskartor och beskriver markanvändning,
vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser.
Version 2014-12-16
Sida 11
Västra viadukten i början på 1950-talet. Det har varit speedway vid Lindbacke och folk är på
hemväg längs Oxelösundsvägen.
Foto från Bildgruppen
Oxelösundsvägen
Nuvarande passage över Kilaån tillkom först på 1790-talet.
En ny bro håller på att anläggas. Senare blev den ersatt av motorvägsbron.
Foto Dan Samuelsson
Version 2014-12-16
Sida 12
Gamla Oxelösundsvägen innan den på 1930-talet blev belagd med gatsten
Foto från Bildgruppen
Gamla Norrköpingsvägen
Gamla Norrköpingsvägen. I kurvan höll vägen före 1916 en rak kurs mot Västra Tullgatan och
en plankorsning med järnvägen (1875 – 1916)
Till höger tvättmedelsfabriken Sunlight där man från början hade tänkt att tillverkad
kullager.
Foto från Bildgruppen
Version 2014-12-16
Sida 13
Gamla Norrköpingsvägen. I kurvan gick den gamla vägen rakt fram mot Västra Tullgatan.
Foto från Nyköpings kommuns bildarkiv
Lillbro20
21
22
Området på norra sidan av Kilaån (Arnöån) i Nicolai socken kallades i äldre tider för
”åsidan” och området på södra sidan för ”Nicolai Skoga”.
Vägen söderut följde först Norrköpingsvägen västerut och passerade Idbäcken vid Lillbro.
I höjd med Vreta gård i Bergshammar svängde vägen söderut och gick över Kilaån vid
Kungsbron, belägen på gränsen mellan Nicolai och Bergshammar.
Norrköpingsvägen med sträckningen från 1930-talet. Bron, som syns i mitten på bilden går
över Idbäcken på ungefär samma plats som den gamla ”Lillbro”.
Foto från Nyköpings kommuns bildarkiv
20
Namnet anknyter till Lillbro, en trolig bro över Idbäcken omnämnt av O.H. Indebetou 1874 ”på tvänne utom
staden vid Lillbro belägna åkertäppa”.
21
Kilaån, å i Södermanland, avrinningsområde 432 kvadratkilometer, längd 63 km inklusive källflöden. Ån
rinner österut och mynnar i Stadsfjärden (Östersjön) vid Nyköping, mycket nära Nyköpingsåns mynning.
22
Nyköpings Sankt Nicolai församling var en församling i Nyköpings kontrakt i Strängnäs stift. Församlingen låg i
Nyköpings kommun i Södermanlands län och utgjorde ett eget pastorat. Församlingen uppgick 2014 i
Nyköpings församling.
Version 2014-12-16
Sida 14
Kopparstick över Nyköping
Kopparstick över Nyköping sett från Arnö. Här finns en hel del konstnärlig frihet men längst
till höger ligger Arnö allé som bör ha planterats i början av 1800-talet. Bron i mitten av tavlan
är Lillbro där landsvägen mot Kiladalen gick över Idbäcken.
I bakgrunden syns stades kyrkor, Västra klockstapeln och residenset.
Åkrarna runt bron kallades för ”Lillbrotäpporna”
Prospect af Sjö och stapelstaden Nyköping. Dess södra sida ifrån säteriet Arnö. Tecknat och
graverat av E Nyholm år 1815.
Foto från Bildgruppen Nyköping med omnejd.
Nuvarande passage över Idbäcken som också
bör ha varit platsen för Lillbro.
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Norrköpingsvägen med grusbeläggning i
slutet av 1920-talet eller början på 1930talet.
Foto Från Bildgruppen
Sida 15
Örebrovägen
Vägen nordväst från Nyköping kallades i äldre tider för Örebrovägen. Före 1914
gick utfarten via Västra Tullgatan enligt den rödprickade linjen på bilden. Efter
tillkomsten av Östra stambanan ändrades utfarten till Brunnsgatan där en
järnvägsundergång byggdes.
TGOJ-banan sträckning kom nu att ansluta till Centralstationen. Industrispåret
mot Sunlight (gröna prickar) är troligen en rest av TGOJ-banans gamla
sträckning.
Foto från Tuna hembygdsförening
Version 2014-12-16
Sida 16
Kartan nedan från år 1696 visar vägar från Nyköpings västra utfart. I slutet av
Västra Tullgatan delar sig landsvägarna mot Norrköping och Örebro.
Örebrovägen följer till en del samma stäckning som nuvarande Järnvägsgatan
och senare Blommenhovsvägen förbi Västerlunds krog, backen upp mot Nya
kyrkogråden, Hintzens krog och Oskarsberg.
På kartan nedan från år 1666 framgår hur Norrköpingsvägen och Örebrovägen
delar sig i änden på Västra Tullgatan.
Karta med Örebrovägen och stadens oskiftade täppor från år 1861.
Version 2014-12-16
Sida 17
Hintzens krog
Gamla utfarten mot
Eskilstuna och Harg
Västra
Tullgatan
Norrköpingsvägen
Karta med Västra Tullgatan 1762
Version 2014-12-16
Sida 18
Örebrovägen enligt häradskartan. TGOJ-banan svänger mot NV i höjd med
Västra Tullgatan. Västra viadukten och Östra stambanan är inte byggda
I förgrunden gamla Örebrovägen med sina almar, vilka bildade en allé som
ursprungligen sträckte sig ända fram till Väster Tull. I förgrunden Västerlunds
krog med Blommenhov23 skymtade bakom björkarna
Foto från Bildgruppen
23
Blommenhov, tidigare sanatorium under perioden 1908–57. På 1980-talet till blev det ombyggt till ett rumsoch frukosthotell. Efter tillbyggnad år 1990 inriktades verksamheten vid Blommenhov på konferens, logi för
såväl affärs- som fritidsresenärer.
Version 2014-12-16
Sida 19
Örebrovägen i närheten av Västerlunds krog. I bakgrunden till höger ligger
slakthuset.
Foto från Bildgruppen
Kartan med Örebrovägens stäckning fram till motorvägen förbi Nyköping
byggdes år 1965.
Version 2014-12-16
Sida 20
Eskilstunavägen
Kartan från Helgona socken år 1677 visar en väg från Östra Tullen, som följer
Nyköpingsåns östra sida via Stenbro – Harg24 och norrut i samma stäckning som
nuvarande väg mot Malmköping – Eskilstuna (RV 53). Kartan visar inget som
tyder på en broförbindelse vid Harg.
OBS! Vägen mot Stockholm är inte med i denna upplaga av studien.
På motsvarande karta över Nicolai socken från år 1677 finns Örebrovägen från
Västra Tullen. Vid Tåå går en väg mot Brunnsta – Berga - Skavsta och Tista.
Det går ingen väg mot Oppeby och bron vid Harg eller till Släbro vadställe.
24
Harg är en stadsdel i Nyköping, belägen cirka fyra kilometer från centrum. Harg har gamla bruksanor där det
sedan medeltiden funnits kvarnar, sågar, metallindustrier m.m. Mest känt är Hargs Fabrikers AB.
Vattenfallet är det största i Nyköpingsån med en fallhöjd på cirka sex meter. Där finns idag finns en kraftstation
som tillgodoser elbehovet för ca 370 villahushåll i Nyköping.
År 1626 påbörjades en slussbyggnation vid fallet för att skapa en farled - Nyköpings kanal - från flera sjöar i
Södermanland till havet, ett arbete som inte fullbordades. Källa: Wikipedia
Version 2014-12-16
Sida 21
Av kartan nedan från sent 1700-tal framgår att Eskilstunavägen följer
Örebrovägen fram till Magniberg där den viker norrut förbi Stensborg25 och
vidare mot nuvarande Oppeby. På kartan kan man utläsa namnet ”Landsvägen
Eskilstuna”.
Eskilstunavägen
Örebrovägen
Magniberg
25
Stensborg disponeras sedan många år av Nyköpings frisksportklubb.
Version 2014-12-16
Sida 22
På Wermings karta från år 1810 finns både den östra Eskilstunavägen från 1677
års karta och den senare som följde Örebrovägen fram till Magniberg.
På generalstabskartan syns också båda vägarna mot Eskilstuna samt nuvarande
väg från Brunnsgatan över Hållet.
Kartan ritad år1851 och reviderad år 1872
Version 2014-12-16
Sida 23
Karta från år 1861 med Eskilstunavägen. Här finns inte nuvarande väg från
Brunnsgatan.
Oppeby grindstuga
Frisksportartorpet
Stensborg
Magniberg
Oppeby Grindstuga vid Eskilstunavägen
Oppeby grindstuga
Foto: okänd
Version 2014-12-16
Sida 24
Skifteskarta från år1860 över Oppeby26 och Stora Släbro. Eskilstunavägen går
genom nuvarande Oppeby mot Harg och följer i stort Smålandsvägen. Vägen till
Oppeby gård löper i samma stråk som Regeringsvägen.
Oppeby gård,
Foto okänd.
26
Stadsdelen Oppeby byggdes och etablerades under 1940-talet och fram mot mitten av 1950-talet under en
intensiv utbyggnadsperiod. Man ville skapa ett ABC-samhälle, d v s Arbete, Boende, Centrum. Här fanns två
stora arbetsgivare, nämligen Hargs textilindustri, Mjölkcentralen, som stod färdig 1940, samt flygflottiljen F 11
vid Skavsta, och alltså ett stort behov av bostäder för de anställda. På kommunens mark kunde köparen själv
bygga sitt hus och Hargs fabriker erbjöd sina anställda att bygga småhus på företagets mark. Både företag och
staden gick in som borgensmän för lån.
Version 2014-12-16
Sida 25
Från Lillbro till Kungsbron
På kartan från år 1731 kan man utläsa att nuvarande länsväg 800 (gamla riksettan) har
samma sträckning fram mot Kungsbron.
A
Kungsbron
B
Backe med gravfält27 vid avtagsvägen mot Kilakastalen ”kaffebacken”
C
Kilakastalen
27
Gravfält, 165x50-100 m (Ö-V), bestående av ca 85 fornlämningar. Dessa utgörs av ca 38 högar och ca 47
runda stensättningar.
Version 2014-12-16
Sida 26
Gammalt gravfält som går under namnet ”Kaffebacken”
Foto Mats Hedblom
Kilakastalen är en ruin belägen vid Kilaån drygt tre kilometer sydväst om Nyköping. Den
byggdes för att bevaka och försvara inloppet till vattenleden i Kiladalen. Kastalruinen är upp
till två meter hög och har en diameter av 15,1 meter. Muren är 3,1 meter tjock. Murverket
är av gråsten som lagts direkt på berget och murats med kalkbruk. Kastalen upptäcktes på
1940-talet av landsantikvarien Ivar Schnell
Kilakastalen. Vid en utgrävning år 2007 anträffades en husgrund med spisröse nedanför
muren
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 27
Avsnitt II, vägen mot Nicolai Skoga, Bergshammars skogsrote och
Tunaberg
Kungsbron
Här låg Kungsbron, vars namn kommer från Stora Kungsladugården. Den sista bron
förstördes vid snösmältningen år 1966. Den gick under namnet ”Segers” efter en familj
boende i närheten. En kilometer söder om den gamla bron ligger Kungsbrotorp och
Kungsbrostugan, torp respektive båtsmanstorp under Ekeby gård i Bergshammar.
Det gamla brofästet till Kungsbron
Foto Mats Hedblom
Kilaån28
Anledningen till att landsvägen passerade Kilaån så långt västerut som vid Kungsbro var
Svanvikens utbredning. Genom landhöjningen kunde vägen få sin nuvarande sträckning via
Arnö allé.
Det var ryttmästare Fredrik Adolf Ulrik Sparre på Arnö som år 1787 begärde att den landsoch sockenväg, som kommer ifrån Koppartorps gästgivargård och över den s.k. Kungsbron
och ansluter till landsvägen mot Kiladalen (Norrköping) skulle läggas om. Länsstyrelsen
avstyrkte emellertid framställningen då ett fåtal hemmansbrukare i Bergshammar och
28
Kilaån, å i Södermanland, avrinningsområde 432 kvadratkilometer, längd 63 km inklusive källflöden. Ån
rinner österut och mynnar i Stadsfjärden (Östersjön) vid Nyköping, mycket nära Nyköpingsåns mynning.
Avrinningsområdet består av 68 procent skog, 5 procent sjö och 27 procent övrig mark (jordbruksmark, tätorter
med mera).
Version 2014-12-16
Sida 28
Tunaberg skulle få längre kyrkväg. Kommerskollegium gillade dock förslaget då större delen
av häradsborna hade samtyckt och att Ärilla-backarna på gamla vägen mesta delen av året
var obrukbara, att allmogen med Kungsbrons underhållande oftast måste vidkännas både
dryg och fruktlös kostnad samt att nya vägen blir kortare och mera bekväm och enkel och att
ryttmästare Sparre åtagit sig att bygga den nya bron vid Arnö sätesgård.
Bron synes ha blivit färdig år 1791 för då har Isak de Besche satt upp en milsten mellan bron
och Arnö sätesgård.
Det dröjde dock till år 1858 innan vägen från Oxelösund fick sin nuvarande sträckning.
Kartan från 1731 över Stora Kungsladugården visar hur vägen anslöt till Kungsbron från
Ryssbergen
Karta från gränsmätning över Ekeby gård i Bergshammar.
Gränsen mellan socknarna Bergshammar och Nicolai går i bäcken som rinner ut i Kilaån. När
häradskartan ritades 1897 - 1903 hade Kungsbron mist sin centrala betydelse men tjänade
som lokal bro för överfarten från Kungsbrotorp, Brink m.m.
Version 2014-12-16
Sida 29
Ekeby bro
29
Bron nedan fanns vid Ekeby gård och är av samma typ som den sista bron vid Kungsbro.
Landsvägen söderut kan ha sett liknande ut där den gick upp till Ryssbergskanten längs
gränsen mellan Nicolai och Bergshammar.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Idag är den gamla Ekeby bro borta.
Foto Mats Hedblom
29
Ekeby är en av de större gårdarna i Bergshammar. På Ekeby fanns i Svante Hagmans regi stora odlingar av
rabarber om odlades i uppvärmda halmtäckta kurar. Han hade också stora jordgubbsodlingar som gav
sommarjobb åt traktens ungdomar. Odlingarna upphörde i mitten av 1960-talet.
Version 2014-12-16
Sida 30
Kungsbro - Ärilla
Från Kungsbron gick vägen i SV upp till skogskanten och vek av vid nuvarande
Skillerhultsvägen30 och fortsatte sedan mot Ärilla Båtsmanstorp nr 32 som idag är en del av
Ryssbergens fritidsanläggning. Vägen delar sig åt olika håll på skogen. En väg går väster om
Ärilla gård och fortsätter söderut mot Bränn-Ekeby. Den andra vägen svänger senare österut
från Ryssbergen mot Svanvik och Arnö.
Ärilla
båtsmanstorp
Karta31
30
Skillerhult, torp under Bränn-Ekeby bolby. Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården,
Mellangården och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på sju avgärdade
torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan, Ekstugan, Kålbråten, Mosstugan/Karlbro och
Skillerhult. Varje torp bestod av en åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av en fjärdedels mantal.
31
Stora Kungsladugården, geometrisk avfattning 1731
Version 2014-12-16
Sida 31
Ekonomiska kartan32 överensstämmer bra med kartan från år 1731 och delar sig på samma
vis norr om Båtsmanstorpet Det fanns också en väg som följer skogskanten förbi torpet
Åtorp och ansluter till den östliga vägen. Med landhöjningen blev detta möjligt och säkert
har man utnyttjat vinterväglag för att slippa fara genom skogen.
Landsvägen inlagd med röd linje från Kungsbro. Den delar sig vid Ärilla båtsmanstorp där den
högra vägen går mot gårdarna Svanvik och Arnö och den vänstra mot Ärilla.
Kungsbron
Flygfoto över Kungsbrotorp på 1950-talet. Gamla landsvägen syns i höger bildkant med en
lokal bro på samma plats som Kungsbron.
Foto från Bergshammars HBF arkiv
32
Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och redovisar fastigheterna och registerbeteckningarna.
Bostadsbyggnader, tomt och trädgård, odlingsområden samt fornminnen och ett stort antal ortnamn
redovisas. Skalan 1:10 000, utom i Norrlands inland, där skalan är 1:20 000.
Version 2014-12-16
Sida 32
Landsvägen över Ryssbergen
Gamla landsvägen ringlar upp i Ryssbergen och går bra att följa fram till en konstgjord
33
skidbacke före Ärilla båtsmanstorp nr 32 .
I diket/sankmarken ligger en stenbro
Foto Mats Hedblom
33
Ärilla båtsmanstorp nr 32 är numera en del av Ryssbergens fritidsområde och ombyggt till vandrarhem.
Version 2014-12-16
Sida 33
Foto Mats Hedblom
Ärilla Båtsmanstorp Nr 32
Framför stugan står Båtsmannen Pehr Gustav Rundgren med hustru Matilda Charlotta
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 34
Ärilla båtsmanstorp nr 32 är den högra delen av byggnaden och brukas idag
som vandrarhem
Foto Mats Hedblom
Ärilla båtsmanstorp blev på 1950-talet sportstuga för Nyköpings sportklubb (NSK). Man
anordnade skidtävlingar som bitvis gick fram på gamla landsvägen och stigar som utnyttjats
för färd till bl.a. Bergshammars kyrka.
Foto från Bildgruppen
Version 2014-12-16
Sida 35
Landsvägen från Ärilla Båtsmanstorp till Ärilla gård
Foto Mats Hedblom
Man kan ännu följa den gamla landsvägen från Ärilla båtsmanstorp ner till logen vid Ärilla
gård.
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 36
Ärilla gård
På häradskartan är gamla landsvägen mot Bränn-Ekeby prickad och har vid denna tid mist sin
betydelse. Vägdelen från Ärilla båtsmanstorp till Ärilla, Svanvik34 och Arnö är i bruk.
Okända personer framför huvudbyggnaden vid Ärilla gård
Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel
34
Gården Svanvik är idag helt försvunnen. Endast spridda bebyggelselämningar finns i området där Ärilla
golfbana nu ligger
Version 2014-12-16
Sida 37
Landsvägen Ärilla – Arnö - Rogstatorp
Vägsträckning är nästan identisk med nuvarande väg mot Ryssbergens fritidsområde
Rogstatorp
Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel
Version 2014-12-16
Sida 38
Ärilla – Rogstatorp – Segelsta – Bränn-Ekeby
Wermings karta visar vägen väster om Ärilla och Rogstatorp ner mot Segelsta
och Bränn-Ekeby. Bäcken söder om Rogstatorp kommer från Dammkärret eller
Rogstatorps mosse.
Wermings karta 1810
Vid bäcken från Dammkärret finns en bro markerad på kartan och en
dammlucka. Enligt muntlig tradition skall det ha funnits en skvaltkvarn i bäcken
vilket kan förklara att dammen varit uppdämd.
Dammlucka
Bro
Karta Rogstatorp 1731
Version 2014-12-16
Sida 39
Bro över bäck från Dammkärret
Detta kan vara platsen för bron över bäcken från Dammkärret. I bakgrunden till
höger skymtar logen vid Rogstatorp
Foto Mats Hedblom
I detta område bör dammluckan vid Dammkärret ha funnits.
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 40
Vägen på skifteskaran från Segelsta kan vara den gamla landsvägen. I norr gör
den en 90 graders sväng till vänster medan landsvägen förr måste ha fortsatt rakt
fram mot bron över bäcken från Dammkärret. (Jämför kartan från Rogstatorp
1731)
Vägen västerut leder till en inäga på skogen.
Bron på kartan från
Rogstatorp 1731 hamnar
utanför skifteskartan
Version 2014-12-16
Sida 41
Rekonstruktion av vägen Ärilla - Segelsta
Den prickade linjen på terrängkartan är inlagd från GPS i samband med ett
försök till rekonstruktion av landsvägen 2014-12-20.
Från Segelsta till övergången vid bäcken från Dammkärret syns vägen tydligt,
men mellan Rogstatorp och Ärilla är spåren mer osäkra. Den prickade svarta
linjen är motionsspår. Det är tveksamt om spåret kan ha varit en del av
landsvägen i den sydöstra delen p.g.a. en brant.
Brant
Bäcken från
Dammkärret
Version 2014-12-16
Sida 42
Vägen i höjd med Segelsta.
Foto Mats Hedblom
Foto Mats Hedblom
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 43
Här svänger nuvarande väg
västerut. Den gamla landsvägen
har fortsatt rakt fram mot
övergången av bäcken från
Dammkärret enligt kartan
”Rogstatorp 1731”
Foto Mats Hedblom
Från Rogstatorp mot Ärilla är
sträckningen av vägen osäker.
Foto Mats Hedblom
Sista biten upp mot Ärilla gård.
Är det del av gamla landsvägen
med hålvägskaraktär eller en
yngre väg avsedd för skogsbruk?
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 44
Arnö - Örsta – Bränn - Ekeby
Kartan nedan från år 1677 visar att huvudvägen från Nyköping mot BrännEkeby och Tunaberg gick via Kungsbron, över Ryssbergen väster om
Rogstatorp och Segelsta. Då fanns inte vägen Arnö – Svanvik – Örsta – Staberg
– Bränn - Ekeby Den vägen tillkommer senare och är i huvudsak den väg som
används idag.
Från Oxelösundsområdet kommer vägen via Björshult, Hattsäter, Björkö och
viker sedan västerut mot Ärilla och Kungsbron. Det finns en förbindelse fram
till södra Stadsfjärden till ”Sjöstugorna”. Där fanns möjlighet att med ekor få
närmare väg till staden. Idbäcken är kraftigt markerad och rinner ut i sundet
mellan Svanviken och Stadsfjärden vid ”Munkbraken”35.
35
Namnet anknyter till den vassrika viken som tillhört Franciskanerklostret i Nyköping. Brake betyder
”brakved”; vass (till taktäckning); vass och rör hopgyttrade med jord och rötter, som ligger och flyter. Namnet
kommer av att det var Franciskanermunkarnas fiskevatten, brak kommer av vass.
Version 2014-12-16
Sida 45
På kartan nedan från 1734 finns vägen Arnö – Svanvik – Örsta – Staberg –
Bränn - Ekeby.
Bränn-Ekeby
Stora o Lilla Örsta
Arnö
Stora Örsta, gård under Arnö fidekomiss
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 46
Karta, storskifte på Svanvik 1766. Här går det fint att följa vägen söderut mot
Bränn-Ekeby
Arnö säteri
Bränn-Ekeby
Version 2014-12-16
Sida 47
Bränn-Ekeby Bolby
Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården, Mellangården
och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på
sju avgärdade torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan,
Ekstugan, Kolbråten, Mosstugan/Karlbro och Skillerhult. Varje torp bestod av
ett åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av ett fjärdedels mantal.
År 1808 ägdes hela byn av advokatfiskalen, Högädle Herr Rundbergsson. Han
lät genomföra storskifte av byn och byn blev till försäljning upplåten.
Den 12 juni 1810 skedde ett nytt storskifte av byn som nu delades upp i fyra lika
stora delar, ¾ mantal var. Skiftet var nödvändigt eftersom det fanns intresserade
köpare från Floda socken. Skog, hustomter och hagar, som tidigare var
oskiftade, skiftades nu. Även torpen fick sina delar i hagar och skog. År 1856 –
1861 skedde laga skifte av byn.
Nyköping
B-E bolby
Karta, Bränn-Ekeby, storskifte 1808
Version 2014-12-16
Sida 48
Modell över Bränn-Ekeby bolby före laga skifte tillverkad av Börje Järvling
1=Södergården
2=Södra Mellangården
3=Norra Mellangården
4=Norrgården
5=Vägen mot Tunaberg
6=Vägen mot Rävshyttan
7=Vägen mot Segelsta
8=Vägen mot Smedshyttan
9=vägen mot Nyköping
10=Vägen mot Östergården
Mellangården delades i två gårdar, södra och norra, för att senare åter slås
samman. Gården går också under namnet Kolbråtens eller Algotssonsgården.
Bilden ligger med norr till vänster
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 49
Avsnitt III
Kungsbron – Svalstabacken
A
Kungsbron
B
Valsund
C
Blacksta grenadjärstorp nr 56
D
Ekebybrinken
E
Ekeby bro över Kilaån
F
Ekeby gård
Version 2014-12-16
Sida 50
Avsnitt från häradskartan, Kungsbron – Ekebygård (ovan) och jämförande karta från nutid
(nedan). Häradskartans sträckning inlagd med röd linje.
Skärmklipp36
A
Kungsbron är tydligt inritad på kartan. Den hade stor betydelse när kartan upprättdes 1727.
När ryssarna kom ner till Kungsbron brändes bron av Bergshammarsbönder men ryssarna
vadade över kilaån.
36
Skärmklipp från Google maps
Version 2014-12-16
Sida 51
B
Landsvägen syns på bilden nedanför gården Valsund. Drängarna kommer från Vida gård som
hade en utmark här.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Blacksta ryttartorp Nr 56
C
Gamla landsvägen nedanför Blacksta ryttartorp nr 56. I bakgrunden ligger gården Udden37
Torpet finns kvar idag och ligger på norra sidan om gamla Riksettan vid foten av
Ekebybacken. Vägen gick förr nedanför torpet och följde skogskanten i en båge förbi Udden
bort mot Kungsbron. I slutet av 1800 talet bestod roten av fyra Blackstagårdar som utgjorde
rote, eller rusthåll, för Ryttartorpet
37
Udden, jordlägenhet. Bostadshus och alla uthus är idag rivna och ersatta av en ny stor villa. Enligt Artur Olander
bodde en man som hette Berg vid Udden. Han hade grisuppfödning och sålde smågrisar och avelsgrisar.
Version 2014-12-16
Sida 52
Vänstra bilden: Blacksta ryttartorp nr 56 med grenadjären Carl Johan Bratt med hustru
Vendela och familj.
Högra bilden: Gamla landsvägen nedanför ryttartorpet med gården Udden i bakgrunden.
Skidåkaren heter Ivan Bratt och var son vid ryttartorpet.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Ekebybrinken
D
Vid foten av Ekebybacken ansluter en gammal väg från södra Bergshammar. Mer om denna i
senare avsnitt. Bilden visar vägen ner mot Kiladalen. Det pågår en backtävling med
motorcyklar arrangerad av Arbetarnas Motorsällskap (AMS) 1930-talet
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 53
I backen upp mot Ekeby gjorde gamla landsvägen en liten sväng. Vid den prickade linjen syns
den gamla vägen som fortfarande är i bruk. Bilden är från1930-talet när det var
backtävlingar i Ekebybrinken. Den nya vägen är under byggande.
Foto Bergshammars HBF arkiv
I Ekebybacken fanns på 1930-talet en kiosk med benämningen ”Vattenkiosk” Mannen som
hade kiosken hette Blomberg och står i dörren.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Ekeby gård
F
Flygfoto över Ekeby gård år 1931. Nya vägen är byggd fram till Ekeby men är ej belagd med
betong. Vägen kommer senare att rätas vidare västerut.
Version 2014-12-16
Sida 54
Foto Bergshammars HBF arkiv
Gamla vägen
syns till
vänster
Ekeby – Svalstabacken
Gränsen mellan socknarna Bergshammar och Tuna gick vid Svalstabacken
Avsnitt från häradskartan Ekeby gård - Svalstabacken och nedan en jämförande karta från
nutid med häradskartans vägsträckning inlagd med röd linje.
Sockengräns
Svalstabacken
Version 2014-12-16
Sida 55
F
Ekeby
G
Bergshammars kyrkskola
H
Bergshammars kyrka
I
Västergården
J
Svalstabacken eller Soldattorpet Ollonstugan Nr 99
Bergshammars kyrkskola
G
Bergshammars kyrkskola eller Ekeby skola. Den gamla skolan byggdes 1886 och invigdes den
1 februari 1887 klockan 10.00.
Skolan revs 1993 för att ge plats åt nya skolan som invigdes den 13 november 1993. I vänster
nedre bildkant går den nya vägen (riksettan) och i höger nedre bildkant finns en del av den
gamla landsvägen.
Version 2014-12-16
Sida 56
Del av gamla
landsvägen till
höger
Foto Bergshammars HBF arkiv
Bergshammars kyrkby
H
Bergshammars kyrkby var förr socknens största by och traktens självklara centrum. Innan
laga skifte i byn 1843-1844, trängdes odlad jord med bostadshus och ekonomibyggnader på
kullen. Sedan några gårdar flyttats söder om byvägen och ett par försvunnit under 1900talet, är antalet byggnader färre idag. Trots detta finns ännu en bevarad byprägel med
samlad bebyggelse utmed den gamla landsvägens båda sidor. Högst i byn ligger kyrkan, vars
äldsta delar härrör från 1100-talet. Sin nuvarande storlek och form fick kyrkan efter
utbyggnad under 1200-talet. Valv slogs under 1400-talet och på 1700-talet togs större
fönsteröppningar upp. Väster om kyrkan ligger Åttinge f.d. kaplan/komministerboställe och
numera en del till det nyuppförda församlingshemmet. På den utökade kyrkogården väster
om kyrkan låg förr sockenstugan som flyttades 1958 och blev Bergshammars bygdegård.
Gården öster om kyrkbyn, Östergården, har en välbehållen mangårdsbyggnad uppförd 1915
och omges av en stor trädgård.
Under åren 1968 – 1990-talet har det nya villasamhället brett ut sig på den gamla bymarken.
Version 2014-12-16
Sida 57
Flygfoto över Bergshammars kyrkby 1936. Vägen går genom kyrkbyn och den nya vägen är
under byggnation med sträckning norr (till vänster) om bebyggelsen.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Bergshammars samhälle
Flygfoto över Bergshammars samhälle från mitten av 1950-talet. Den nya vägen är byggd
men man ser del av den gamla vägen i nedre delen av vänster bildkant.
Version 2014-12-16
Sida 58
Under perioden 1930 – 1950 uppfördes drygt 20 nya villor på mark som tillhört
Bergshammars kyrkby och Ekeby. Flera av villorna byggdes i egen regi men byggmästarna
Ljungqvist och Ahlsén var också verksamma.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Nya samhället
Det nya området med villabyggelsen i norra Bergshammar påbörjades 1968. Bakgrunden var
att vatten och avloppsfrågan för den äldre bebyggelsen hade blivit akut. Vatten togs från en
gemensam brunn, som låg ungefär där Sveas väg går idag och i höjd med skolan. Ett akut
problem var att avloppsbrunnen låg mycket nära färskvattenbrunnen och dessutom
uppströms.
På kommunkontoret i Jönåker insåg man att något måste göras och då uppstod tanken att
även upplåta mark för villabebyggelse. Affären kom senare att till stor del finansieras genom
markköp av Gullringshus i Småland. Detta fick till följd att många blev bundna av att bygga
Gullringshus för att få en tomt. Det är förklaringen till att denna hustyp är så dominerande.
När vägarna sedan skulle namnges blev det kvinnonamn och enligt uppgift lär man haft roligt
på kommunkontoret vid namnsättningen. Man tog nämligen många av namnen från kvinnor
boende på trakten. Huvudgatan, Sveas väg, fick emellertid namn efter Svea, som var 1:e
kontorist på kommunalkontoret i Jönåker.
Version 2014-12-16
Sida 59
Lötgatan
På skifteskartan framgår den gamla vägsträckningen från gränsen till Ekeby i öster
(till höger) och fram till gränsen mot Tuna socken. Med röd linje är inlagt ”Lötgatan” som är
en rest av den urgamla vägen från Bergshammars by mot Stigtomta.
Karta38
Lötgatan
Foto Bergshammars HBF arkiv
38
Laga skifte 1843 över Bergshammars by
Version 2014-12-16
Sida 60
Lötgatans sträckning är inlagd på storskifteskartan från år 1771. Vid siffran 48.
karta39
Gamla landsvägen genom Bergshammars kyrkby på 1930-talet
Personerna på bilden är Ebba och Mary Eriksson från Nedre Bredgården som syns till vänster
om bilen.
Foto Bergshammars HBF arkiv
39
Storskifte på skog/skogsmark 1771
Version 2014-12-16
Sida 61
Landsvägen Ekeby – Svalstabacken på karta från år 1692
Karta40
40
Geometrisk avmätning 1692
Version 2014-12-16
Sida 62
Gamla landsvägens sträckning genom Bergshammars by. I bakgrunden ligger Bergshammars
kyrka. Vägen går genom byn och gör en sväng mot nordväst innan den fortsätter västerut.
Den nya riksettan är inte byggd så bilden är före 1936. Mannen på bilden hette Olle Nilsson
och brukade Västergården.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Västergården
I
Vid laga skifte i Bergshammars kyrkby överfördes delar av Bredgården och Mellangården till
ett läge väster om själva byn.
Version 2014-12-16
Sida 63
Gamla landsvägen vid Västergården var grusbelagd
Foto Bergshammars HBF arkiv
Mellantorp
Landsvägen gjorde en liten sväng vid Mellantorp. Idag utnyttjas gamla vägen som cykelväg.
Karta41
Mellantorp, torp eller backstuga under Bergshammars kyrkby.
Torpet låg på Bergshammars bys utmark där vägen till Ista ansluter. Vid storskiftet 1777
bodde Anders Andersson Gadd på Mellantorp och stället kallas då Gaddens torp eller
Gaddstugan.
Efter laga skiftet 1844 blev Mellantorp en backstuga på Östtorps ägor. Avstyckning av
bostadsfastigheten Mellantorp från Östtorp gjordes dock 1913.
41
Laga skifte på Ista 1841
Version 2014-12-16
Sida 64
Foto Mats Hedblom
Svalstabacken
Gamla landsvägen genom den del av nuvarande Svalsta samhälle som tillhörde
Bergshammars kyrkby. Husen längst ner i bilden kallas idag för Svalstabacken men har
tidigare varit Bergshammars bys soldattorp, Ollonstugan nr 99. Gränsen mellan
Bergshammar och Tuna går strax väster (till höger) om Svalstabacken.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 65
Den gamla milstenen42 står vid gränsen mellan Bergshammar och Tuna
Foto Mats Hedblom
Avsnitt IV, vägarna från södra Bergshammar
Bergshammars gamla socken var indelad i fem rotar varav den södra delen tillhörde fjärde
roten men benämndes också ”skogsroten”. Där ingick gårdarna, Kärrboda, Marsäng,
Glashyttan, Bottenkarshyttan, Vinterhyttan, m.fl. Genom mitten av socknen sträcker sig
kolmårdsmassivet som förr mest var befolkat av torpare och backstugesittare.
Det måste ha varit besvärligt när folket i söder skulle åka till kyrkan. Den närmaste vägen
gick över skogen om man inte rundade Kolmården via Kungsbro. Nedan beskrivs alternativa
vägar som användes mellan den norra och södra delen av Bergshammar.
Kärrboda, Marsängsgårdarna och Kottorp ligger invid vägen från Nävekvarn mot Nyköping
och utnyttjade säkert vägen via Kungsbro för att komma till kyrkbyn. För gårdarna på skogen
styredes säkert vägvalet av årstiden. Det dröjde ända till år 1954 innan den nya vägen mellan
Bränn-Ekeby och Harsta byggdes och kom att förenkla samfärdseln.
42
I Sverige användes milstolpar från 1649 års Gästgivarordning till 1890-talet för att markera avstånd längs
landsvägar och senare häradsvägar.
Version 2014-12-16
Sida 66
Mjölkbilen hämtar mjölk vid Vinterhyttan på den nya vägen mellan Bränn-Ekeby och Harsta
Foto från Bränn-Ekeby hembygdcirkel
Brostubacken
Norr om Stora Glashyttan finns ett fyrvägskors som kallas ”Brostubacken”, efter en
backstuga43 som funnits på platsen. Brostubacken var ett nav för samfärdsel mellan gårdarna
tills den nya vägen byggdes.
Här stod deras mjölkpall och gårdarna runt ”navet” turades om att frakta mjölken dit för
vidare transport vid mejeriet.
Fyrvägskorset ”Brostubacken”
43
Brostugan, 1772 – 1820, backstuga på Nässelkärrs ägor. Stugan riven 1824
Version 2014-12-16
Sida 67
Arne Gustafssons berättelse
Här följer en ”poetisk” berättelse hur man åkte för att komma till de olika gårdarna i navet
runt Brostubacken. Arne Gustafsson har bott vid Lövhagen44 i Bergshammar.
Före landsvägens tillkomst 1954 åkte man in vid Bränn-Ekeby förbi Missionshuset,
Smedshyttan, Bottenkarshyttan sedan var det bara att följa den vägen förbi Erikslund och
Karlslund, nästa var Brostubacken.
Höll man då till höger, körde man förbi Lövhagen, Karlssons Vinterhytta, höll man höger där,
kom man till Lindgrens Vinterhytta, Brobytorp och om man ville till Annelund. Om man inte
höll höger utan vänster vid Karlssons Vinterhytta kom man till Jonssons Vinterhytta, Hult och
Lundstorp, från Lundstorp kunde man på skogsvägar komma till Olstorp.
Om man från Brostubacken rundade mjölkpallen och höll till vänster kom man ner mot Stora
Glashyttan, Glashyttans skola, Österhage, Zetterslund, Lilla Marsäng och till landsvägen mot
Nävekvarn. Vid Brostubacken möttes fyra vägar som var lite förskjutna i förhållande till
varandra och det blev små vägstumpar mellan de olika vägarna, men mitt i Brostubacken
stod mjölkpallen. Om man följde den vägen som kommer från Bottenkarshyttan och kör förbi
mjölkpallen och lite till, svängde sedan höger åkte man förbi vägen mot Lundhagen, kom till
Snälltorp.
Strax därefter går en väg till vänster mot Hålldammen, Aspdalen men även till Månstorp om
man håll till höger ett stycke in på den vägen. Nästa ställe, på den större vägen var de två
Skripkärrs gårdarna, Erikssons och Nilssons, därefter Visätter och vidare förbi Fågelhyttan
och Karltorp fram till Harstakorset.
I Brostugebacken kunde man från Glashyttan köra rakt igenom Brostubacken mot Lövhagen,
44
Torpet Lövhagen, avstyckat från Bottenkarshyttan 1887.
Version 2014-12-16
Sida 68
Vinterhyttan och om man höll svagt till höger innan Brostubacken kom man in på vägen mot
Skripkärr.
Vägar över skogen
Kartan nedan är en geometerisk avritning av Nyköpings slotts frimil från 1677.
I centrum på urklippet från kartan ligger Kungsbron över Kilaån. Svanviken är en havsvik i
förlängning till nuvarande Stadsfjärden. Vägen mot Ärilla – Svanvik – Arnö har i huvudsak
samma sträckning som den tidigare redovisade. Vägen mot Bränn-Ekeby via Ärilla, är inritad
med svag röd färg och var säkert en vinterväg. Den går dessutom in mot Nyköping rakt över
Svanviken och på östra sidan av Lindbacke.
Vägen som delar sig mot Bottenkarshyttan och Vinterhyttan stämmer ganska bra mot
häradskartan (se längre ner i dokumentet)
Bottenkarshyttan – Ekeby/Kungsbron – Bergshammars kyrkby
Vägen på häradskartan nedan har i princip samma stäckning som dagens fram till gården
Skillerhult45 där nuvarande väg går rakt ner mot Stora Bergsstugan. Vid Skillerhult gick vägen
över gränsen till Bergshammar och där låg socknens fattigstuga nr 2. Den prickade linjen
visar vägar till Åby grenadjärstorp nr 5746 och Broby grenadjärstorp nr 5947. Den
45
Skillerhult, torp under Bränn-Ekeby bolby. Bränn-Ekeby by bestod från början av tre gårdar, Södergården,
Mellangården och Norrgården, var och en om ett mantal. Det fjärde mantalet var uppdelat på sju avgärdade
torp på byns mark nämligen, Polacken, Löfhagen, Smedshyttan, Ekstugan, Kolbråten, Mosstugan/Karlbro och
Skillerhult. Varje torp bestod av en åttondels mantal utom Smedshyttan som bestod av en fjärdedels mantal.
46
Åby (Ryttartorp) Grendadierstorp Nr. 57
Torpet är beläget absolut mitt i Bergshammars socken och 1 km norr om gården Vinterhyttan. Torpet har hört
under Åby Västergård.
Omnämnt på en karta Broby Åby 1742.
Version 2014-12-16
Sida 69
sträckningen är nog densamma som från kartan ovan över frimilen med dragningen mot
Vinterhyttan och Bottenkarshyttan
Bergshammars
fattigstuga nr 2
Åby GT nr 57
Salomons mosse
Broby GT 59
47
Broby (Ryttartorp) Grenadjärstorp Nr 59.
Torpet omnämns först som Broby Ryttartorp på en karta från 1742 och på den plats där Brobytorp idag ligger
på södra delen av Brobys ägor, ca 400 NV om Vinterhyttan. Senare finns det med på en karta och som Broby
Grenadjärstorp invid Römossen en dryg km söder om Åby. Den troliga husgrunden har lokaliserats. På kartan
från 1742 omnämns torpet som Svalans torp. Omkring 1850 flyttas torpet åter över till Brobytorp på samma
plats som på kartan från 1742.
Version 2014-12-16
Sida 70
Åby grenadjärstorp nr 57
Pojken i mitten heter Helge Gustafsson, född 1904-07-22, omgiven av sina föräldrar.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Bergshammars fattigstugor 1 o 2
Fattighjonen bodde i två fattighus benämnda 1 och 2. Fattighus nr 1 låg vid kyrkan medan
fattighus nr 2 har legat på mark tillhörig Kottorp men flyttades 1871 till Ekeby ägor invid
gården Skillerhult. Utöver detta var en del fattighjon placerade på olika gårdar men var
skrivna under fattighus 1 eller 2.
Fattigfogde var 1885 Göran Andersson, Östtorp och år 1887 – 1892 J.A. Jansson,
Westergården.
Fogden skulle bevaka de fattigas rätt och företräda dem, ”så att deras behov täckas”. År
1878 tas i stämman ”avkortningsbeslut”, vilket innebär att obemedlade befrias från
kommunala utskylder.
Bergshammars fattigstuga nr 2
Version 2014-12-16
Sida 71
Foto Mats Hedblom
Salomons mosse
Salomons mosse ligger på Bottenkarshyttans ägor. Där bröts torv.
Torvarbetare på Salomons mosse
Foto Bergshammars HBF arkiv
Torvladan vid Salomons mosse
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 72
På häradskartan nedan fortsätter vägen söderut förbi Hagstugan. Platsen kallas idag för
Kristofferstäppan efter familjen som bodde vid Hagstugan. Vägen delar sig ner mot
Ekebybrinken, som beskrivits i tidigare avsnitt, samt via Kungsbrotorp till Kungsbron.
Hagstugan
Enligt husförhörslängder var familjen Kristoffersson bosatt vid Hagstugan, backstuga på
Ekeby ägor, och inflyttade där 1865. Kristoffer Kristoffersson var född den 4 april 1835 i
Yllestad i Skaraborgs län och hans hustru Anna Kajsa Svensdotter född i Knätte, Skaraborgs
län den 3 april 1825. Sonen Johan född den 11 november 1858, dottern Mimmi Josefina född
den 24 augusti 1861, dottern Karolina Olivia, födelsetid okänd, sonen Axel född 23 mars
1867. I slutet av 1880-talet har barnen flyttat från hemmet. Kristoffer Kristoffersson står
först som statare och senare som arbetskarl i husförhörslängderna.
År 1896 står de som inflyttade till fattighus nr 1, men enligt protokollet ovan så har de först
bott på fattigstugan nr 2. År 1911 flyttade Kristofferssons till det nya ålderdomshemmet
Gustavsborg. Den 29 april 1919 avlider Anna Kajsa Svensdotter och året därpå flyttar
efterlevande maken Kristoffer Kristoffersson till Nicolai församling och där sannolikt till
Emtnäs fattiggård.
Version 2014-12-16
Sida 73
Grunden efter Hagstugan återfunnen av Arne Gustafsson. Till vänster Ulla Hedblom
Foto Mats Hedblom
Ungdomar på utflykt till Kristofferstäppan på 1950-talet. Längst till höger står Nils Olsson
som senare arbetade vid firman Konst och Hantverk AB som hade sina lokaler vid Kungsholm
nära platsen för den gamla Kungsbron.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 74
Vägens dragning på häradskartan från år 1897-1903 överensstämmer bra med kartan över
ägodelning på Ekeby från år 1727. Den övre vägen går ner till Ekebybrinken och den nedre
ansluter mot Kungsbro.
Foto nedan är taget vid nuvarande vägdelning där en yngre väg ansluter till Skillerhultsvägen
(prickad linje).
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 75
Den prickade linjen följer den gamla skogsvägen förbi Hagstugan och ner mot Ekebybrinken
respektive Kungsbro. Vägen österut från foto ovan är en yngre väg.
Kolmila48 vid vägen upp från Ekebybrinken
Foto Bergshammars HBF arkiv
48
Resmilan infördes av vallonerna under 1600-talet. Sitt stora genombrott fick den först i slutet av 1800-talet
och då främst för att resmilan var lämplig för de klena virkesdimensioner, som återstod efter att man skickat
de grövre till sågverk, samt för att den var enklare att bygga.
Version 2014-12-16
Sida 76
Vinterhyttan – Broby - Åby – Bergshammars kyrkby
Från Brostubacken fanns också ett västligare vägval för att komma mot Bergshammars
kyrkby. Vägen gör en sväng in i Tuna socken förbi Kristinelund.
Vinterhyttan – Lundstorp – Kristinelund - Kvarnmossen49- Brotorp – Brink - Åby/BrobyBergshammars kyrka. (Det står Brostugan på kartan)
49
Kvarnmossen är ett område som sedan gammalt var samägt av Åby och Brody. Den västra delen tilldelades
Åby vid en delningsförrättning 1847 och blev då insprängt i Broby bys södra del. Kvarnmossen och den högre
belägna Svalstamossen avvattnas via Brinkarändelen (även benämnd Backarändeln) till Kilaån.
Version 2014-12-16
Sida 77
Backstugor50 och torp på Broby/Åby
I skogskanten söder om Kiladalen fanns ett område med backstugor och torp.
Vid Kvarnmossen låg backstugorna Eriksberg och Branthäll samt Broby GT nr 59 fram till
1850. Där låg också Lilla Olstorp under Åby gård och Brotorp.
Kvarnmossen. I skogskanten till höger låg Eriksberg, Branthäll, Broby GT 59 och Lilla Olstorp.
Rotfruktsgrop vid Eriksberg. Här förvarades potatis och andra rotfrukter i en täckt jordgrop.
Till höger syns delar av spisröset till backstugan Branthäll som byggdes 1845 då Ulrika
Bergström blev änka efter grenadjären Anders Bergström, Broby GT nr 59.
Foton Mats Hedblom
50
En backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av person(er) som inte huvudsakligen
sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar (jämför med torp), i allmänhet på stenig mark
som inte dög att bruka, inte sällan i en skogsbacke. Begreppet är känt sedan början av 1600-talet, och ska inte
ses alltför bokstavligt. Backstugor beboddes ofta av gamla och/eller fattiga människor. Många tjänstgjorde som
undantagsstuga för gamla föräldrar, pensionerade trotjänare eller socknens fattighjon. Dessa personer kallades
backstugusittare.
Version 2014-12-16
Sida 78
Trappan vid backstugan Brotorp
Källargrund vid Eriksberg
Äppelträdet blommar vid grunden till Lilla Olstorp. Kvinnan på den högra bilden är Marja-Lisa
Kristoffersdotter, född 1833. Bilden är tagen vid hennes 90-årsdag. Hon var bosatt på Lilla
Olstorp 1886 – 1890. Samtidigt bodde hennes bror, Kristoffer Kristoffersson, vid Hagstugan
som tidigare omnämnts. Hagstugan ligger ca 2 km österut. Syskonen hade flyttat från
Yllestad i Västergötland med sina familjer.
Foton Mats Hedblom och Bergshammas HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 79
Brink – Åby – Bergshammars kyrkby.
På sluttningen mot Kiladalen låg gården Brink som är borta idag. Där delade sig vägen mot
gårdarna Backa, Åby, Broby och Ista som ligger nere på slätten. Längst till höger på kartan
ligger ”Gatan” som är en urgammal väg som ansluter från skogen. En genväg ner till kyrkan
från bl.a. Hagstugan vid Kristofferstäppan.
”Gatan” ansluter till landsvägen genom Bergshammars kyrkby. I korsningen låg förr ett hus
om hette Gatstugan. Gården till vänster om landsvägen heter Frälsegården och tillhörde
Arnö fideikommiss. Idag är bara boningshuset kvar, en fristående villa.
Foto Mats Hedblom
Version 2014-12-16
Sida 80
Avsnitt V, vägbyggen
Den gamla landsvägen från Nyköping mot Norrköping rätades på 1930-talet och belades
med betong. En lite anekdot handlar om att vägarbetarna var organiserade i två
fackföreningar vilket utlöste bråk med slagsmål. Detta skedde i höjd med Bergshammars
skola. Skolbarnen såg vad som skedde och på rasten lekte de vägarbete genom att slåss!
Berättat av Ivan Bratt som gick i skolan och själv var med.
Bilden är från 1936. Landsvägen går fortfarande genom Bergshammars kyrkby men den nya
vägen är under byggnad.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Betongarbete på nya vägen vid Bergshammar.
Foto Dan Samuelsson
Version 2014-12-16
Sida 81
V
Vägarbete vid torpet Fågelsången i Svärta. Asfalt läggs mellan betongskarvarna.
Foto Bergshammars HBF arkiv.
Vägbygge pågår vid Sätterta norr om Nyköping 1936
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 82
Många vägar och broar blev byggda genom AK-arbeten. Det var nödhjälpsarbete med
vägbyggen, dikning av våtmarker och skogsarbete. Lönen var ungefär 75 % av den normala
för grovarbete. Man bodde i baracker, ofta långt från hemorten och den som vägrade ta ett
nödhjälpsarbete blev utan all ersättning.
Vägarbete troligen i trakten av Björkvik.
Foto Jean Zeschke
Oxelösundsvägen belades med gatsten 1934. Från vänster Harry Andersson, 14 år,
plockpojke, Lindgren sättare, Ek kärrare och Pettersson kärrare.
Foto Bildgruppen
Version 2014-12-16
Sida 83
Snöröjning
Socknens gårdar var tvungna att efter mantal sköta snöröjning på landsvägarna. Nedan är ett
utdrag från plogstadgan som lästes upp från predikstolen i Bergshammars kyrka den 27 maj
1894 av komminister Alfred Bergstedt.
Plogstadgan för Krokeksvägen (Norrköpingsvägen) från 1898
(Siffrorna står för gårdens mantal)
Nicolai socken
Från Lillbro till Kungsholmsbro
Stora Kungsladugården 8
Lilla Kungsladugården 4
Ploglaget på Stora torget, 1905. Troligen hade man plogat till Lillbro och anslutit till
ploglagen från Stora och Lilla Kungsladugården.
Foto från Bildgruppen
Bergshammars socken
Från Kungsholmsbro till Frälsegården.
Västergården ½, Mellangården ½
Östergården 1, Frälsegården ½,
Ekeby 2, Vreta 1
Från Bergshammars frälsegård till Svalsta gata
Bredgården 1, Backa ½, Ista, ½
Broby 1, Åby 2, Torp ½
Version 2014-12-16
Sida 84
Plogning vid Åby gård i Bergshammar
Foto Bergshammars HBF arkiv
Avsnitt VI, vägfarare
I äldre tider hade kyrkan makt över folket med bl.a. husförhör och kyrktagning av kvinnor.
Folket skulle ta sig till kyrkan och för invånarna i Bergshammars skogsrote måste det ha varit
mycket besvärligt. Från vägnavet ”Brostubacken” är det 5 km fågelvägen till kyrkan. Vägen
över Skillerhult är ca 8 km.
Då kan man förstå att hemmansbrukare i Bergshammar klagade över att de skulle få längre
kyrkväg när ryttmästare Fredrik Adolf Ulrik Sparre på Arnö 1787 begärde, att den lands- och
sockenväg som kommer ifrån Koppartorps gästgivargård och över Kungsbron anslöt till
landsvägen mot Kiladalen skulle läggas om till en bro nedanför Arnö.
Vid Bergshammars kyrka fanns, enlig sägnen, förr bom som stängde av landsvägen under
gudstjänstid. Vägfararna fick vänta till mässan var över.
Version 2014-12-16
Sida 85
Bergshammars kyrka är en enhetligt byggd kyrka från 1400-talet och ersatte en gammal
kyrka av trä troligen från 1100-talet.
Stora delar av 1400-tals- kyrkan är bevade bland annat de slagna valven. Sakristian byggdes
1680. Omkring 1450 målades korvalvet av Peder. Målningen överkalkades senare, men togs
fram vid en renovering 1967. Motiven är huvudsakligen bibliska. En romansk dopfunt finns i
kyrkan, troligen från 1200-talet. Predikstolen byggdes 1671 av mästaren Lars Olsson.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Erik Dahlberg
Erik Dahlberg tog säkert vägen över Kungsbron när han åkte från Vida gård i Bergshammar
till Stjärnholm för att träffa sin trolovade Maria Eleonora Drakenhielm!
Erik Dahlberg, svensk ingenjörsofficer, som bl.a. var med som teknisk rådgivare, då Karl X
Gustav år 1658 gjorde sitt betydelsefulla tåg över Bälten mot den danska huvudstaden.
Dahlberg hade för sina förtjänster under danska kriget blivit adlad och fått tjänst som
överstelöjtnant vid Södermanlands regemente.
Till boställe fick han Vida gård om ca 150 tunnland. Han beskriver gården som ett
kaptenshemman, vilket också betyder att fastigheten var av enklare slag. Dahlberg flyttade
till Vida 1661. År 1666 förlovade han sig med fröken Drakenheilm på Stjärnholm och då blev
utrymmena på Vida för små. Anledningen till att Dahlberg, med sin höga rang, fick en så liten
gård som Vida, berodde på att det efter de stora krigen var ont om boställen
Version 2014-12-16
Sida 86
Erik Dahlberg
Bild från Wikipedia
I sin dagbok nämner Erik Dahlberg gården Vida vid flera tillfällen.
Den 29 junij (1665) från Wida wedh Nykiöping till Bettna, 3 mihl. Den 30 hölt jag mööte
medh regementtett.
”Den 6 till Wida, 7 mihl.
Dahlberg flyttar senare till Skenas säteri och då skriver han i dagboken:
och jag reda begynt byggia begge Skeenäsgårdarne till säterij, dy boflytte jag medh alla ifrån
Wijda och dit.
Dahlberg gifter sig med Maria Eleonora Drakenhielm från Stjärnholm. Han skriver i
dagboken.
Den 8 reste jag medh min k hustru till Wijda. Den 10 reste jag medh min k hustru ifrån Wijda
till Stenssöö, 5 mihl. Den 11 kommo wij till Skeenäs, 2,5 mihl.
Regementsskrivarbostället Vida
Enlig muntlig tradition kan något av uthusen till vänster om vägen vara från Erik Dahlbergs
dagar. Till höger syns drängstugan och på kullen i fjärran till vänster ligger Bergshammars
kyrka.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 87
Avslutning
Erik Dahlberg hade ridit mycket när han var ute i Europa som spanare för Svenska armén och
säkert red han även mellan Stjärnholm och Vida.
Det vanligaste färdmedlet för Bergshammars och Nicolai bönder var häst och kärra. Man
hade inte råd att hålla ridhästar.
Gustaf Lönn från Ekeby gård i Bergshammar på väg till Nyköping efter gamla landsvägen.
Foto Bergshammars HBF arkiv
Vinertid utnyttjades också särskilda vintervägar, vilket underlättade transporter.
Bilden från okänd plats i Tunaberg
Foto Bergshammars HBF arkiv
Version 2014-12-16
Sida 88
Källor
Arne Gustafsson, muntlig berättelse
Assar Alexandersson, faktakoll m.m.
Bergshammars hembygdsförening
Bildgruppen Nyköping med omnejd
Bränn-Ekeby hembygdcirkel
Bygdeband
Börje Järvling, modell av Bränn-Ekeby bolby
Historien om Åby gård i Bergshammars socken av Ingmar Hedblom
Ivan Bratt, muntlig berättelse
Ivar Schnell, häfte om Bergshammars socken
Lantmäteriet, historiska kartor
Nicolai Socken, utgiven av Nikolai sockens kommunalfullmäktige 1944
Nyköpings kommun, gatunamnens historia
Sörmlands museum
Wikipedia
kkkk
Tore Åhlin från Nedre Ista med Svens Hannemarks mjölkbil. Fotot taget på Riksettan (E4) vid
Stora Kungsladugården. Lastbilen är en Fargo som importerades och monterade på ANA i
Nyköping.
Foto från Bergshammars HBF
Version 2014-12-16
Sida 89
