1. Bakgrund 2. Förutsättningar

Linköping 2011-03-29
PM Spridningsberäkning Cirkusängen
1. Bakgrund
Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a.
fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter Landsvägen strax intill kommungränsen mot
Solna. I ett område längs denna gata norr ut har Slb1 identifierat troliga överskridanden av
miljökvalitetsnormen för partiklar. En orsak till detta är det trånga gaturum som finns på denna
plats. Som en konsekvens av planprogrammet kommer gaturummet även vid fastighet
Cirkusängen 6 att få liknande dimensioner, varför en studie över den kommande
luftföroreningssituationen på platsen initierats.
2. Förutsättningar
Gaturummet väster om den planerade nybyggnationen på fastigheten Cirkusängen 6 kommer att
förändras mot dagens situation. Befintlig höjd och bebyggelse väster om Landsvägen består av
5-våningshus med gavlarna mot gatan, och med tämligen tät vegetation mot densamma.
Tillsammans bildar dessa en komplex men ändå avgränsning av gaturummet, se figur 1.
Figur 1
Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6
När den nya fastigheten byggts kommer den att på motsvarande sätt bilda en barriär öster om
Landsvägen. Resultatet blir ett gaturum med motsvarande höjd som längre norrut längs
Landsvägen, dock inte lika trångt. Det beror dels på att den nya fastigheten planeras lite indraget
från gatan och är lite uppbruten samtidigt som den västra barriären inte är helt sluten, se figur 2.
1
http://slb.nu/lvf/pdf/pm10karta/2005/sundbyberg.pdf
Tyréns AB
581 03 Linköping
Klostergatan 5
Tel: 010-452 22 33
Fax: 010-452 39 60
www.tyrens.se
Säte: Stockholm
Org.Nr: 556194-7986
Figur 2
Den planerade nybyggnationen på Cirkusängen 6 med befintlig bebyggelse
mittemot och i bakgrunden det trängre gaturummet i nästa kvarter.
Trafiken på Landsvägen och gatans utformning påverkar primärt luftkvalitén i gaturummet. Här
har antagits ett dygnsflöde på 9 500 fordon, varav 10% antas vara lastbilar och bussar. Vidare
har antagits att gatan rymmer två körfält, ett i vardera riktningen, med skyltat hastighet 50 km/h.
Ingen hänsyn har tagits till speciella miljöbussar, utan alla tunga fordon har behandlats som
dieseldrivna lastbilar. Nu utgör de fordonsknutna emissionerna av partiklar en liten del av den
totala partikelspridningen till följd av trafiken. Suspensionen av partiklar i form av vägdamm
utgör merparten av den totala massan som trafiken bidrar till. Dels skapar dubbdäck ett slitage
av vägbanan, som också förstärks ytterligare av sandning vintertid. Emissionerna är som störst
under tider med torr vägbana, speciellt vårvintern då säsongens slitage finns tillgängligt längs
gatan. I beräkningarna har antagits att dessa emissioner i medeltal utgör ca 200 mg/fordonskm.
Spridningsberäkningar har utförts baserat på ovanstående antaganden med enbart de lokala
källorna i form av trafiken på Landsvägen och med hjälp av den sk. OSPM-modellen2 i
beräkningssystemet Enviman. Halter har beräknats timme för timme årsvis för perioden 2001 –
2010, baserat på väderdata från Stockholm.
Inflytande av andra källor i omkringliggande urbana område, i regionen och långväga
kommande ingår inte i beräkningen. Till det krävs en fullständig emissionskartering av
regionen, något som inte funnits tillgängligt. I stället har resultatet sammanvägts med mätningar
och studier som gjorts i regionen och som finns publicerade.
2
Berkowicz, R. (2000) OSPM - A parameterised street pollution model, Environmental Monitoring and
Assessment, Volume 65, Issue 1/2, pp. 323-331.
Beräkningarna avser PM10.
3. Regelverk omgivningsluft
Miljökvalitetsnormer är den svenska implementeringen av EU:s ramdirektiv för luft och är ett
juridiskt bindande styrmedel för att förebygga och åtgärda miljöproblem, uppnå
miljökvalitetsmålen och genomföra EG-direktiv. Europaparlamentet och Rådets direktiv 2008
(2008/50/EG) innebar en del nya regler vilka sedan arbetats in i Regeringens förordning om
Miljökvalitetsnormer från 2010 (SFS 2010:477). Utifrån denna förordning har Naturvårdsverket
utfärdat föreskrifter om kontroll av luftkvaliteten (NFS 2010:8) och sen tidigare finns det en
handbok med allmänna råd om Miljökvalitetsnormer för utomhusluft – Luftguiden. Den senare
har utkommit i en uppdaterad utgåva i januari 2011 – Handbok 2011:1 .
De gällande miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10 och PM2,5) sammanfattas i nedanstående
tabell 1.
Tabell 1 MILJÖKVALITETSNORMER för PM-10 till skydd för människors hälsa
Ämne
Partiklar
(PM10)
Partiklar
(PM2,5)
Halt
[µg/m3]
Medelvärdestid
Övre
utv.tröskel
[µg/m3]
Nedre
utv.tröskel
[µg/m3]
Tillåtet antal
överskridanden
40
50
25
25
1 år
1 dygn
1 år
1 år
28 µg/m3
35 µg/m3
17 µg/m3
17 µg/m3
20 µg/m3
25 µg/m3
12 µg/m3
12 µg/m3
aldrig
35 ggr/år
→ 2015
Fr.o.m. 2015
Anm.
BÖR-norm
SKALL.norm
4. Luften i Sundbyberg
Luften i Sundbyberg övervakas genom ett samarbete i Stockholms och Uppsala Läns
Luftvårdsförbund. Det finns ingen speciell mätstation i Sundbyberg, utan övervakningen sker
genom en kombination av mätningar på andra platser och beräkningar. En karta över området
med halter av PM10 som dygnsmedelvärden gjordes 2005 och representerar väl även dagens
situation, se figur 3. Ur kontinuerliga mätningar på andra platser har man konstaterat svaga
trender för partiklar över perioden 2005 till idag. Variationen mellan år beror bl.a. på vädret och
förekomsten av våta eller torra vägbanor, varför det kan vara svårt att se trender om man
Landsvägen
Figur 3
Beräknade halter av PM10 över Sundbyberg. Nivåerna gäller för år 2005 och
avser det 36:e värsta dygnet under kalenderåret, vilket motsvarar 90-percentil.
Färgskalan anger haltnivåerna i µg/m3. Den röda markeringen (över
miljökvalitetsnormen) längs Landsvägen befinner sig norr om korsningen med
Ekensbergsbron. Cirkusängen 6 ligger söder om korsningen.
Källa: http://slb.nu/lvf/pdf/pm10karta/2005/sundbyberg.pdf
inte har tillgång till långa mätserier. I Slb:s årsrapport 2009 redovisas mätningar i både gaturum
och i taknivå. Figur 4 från den rapporten visar mätningar i gaturum från första decenniet på
2000-talet. Man kan ana sig till en svag nedåtgående trend i dessa mätserier. För den fortsatta
diskussionen antar vi konservativt att beräknade totalhalter från 2005 i Sundbyberg är relevanta
även idag 2011.
Figur 3
Uppmätta halter av PM10 från några gaturum i Stockholm.
Källa: Luften i Stockholm, Årsrapport 2009, SLB 3:2010
5. Resultat av beräkningarna
Det lokala (i gaturummet) bidraget till föroreningar i form av partiklar har beräknats
utifrån ett de antaganden som redovisats ovan. Beräkningar har gjorts för tre olika
sektioner. Räknat från norr har byggnadshöjden satts till 1) 30 m, 2) 35 m och 3) 44 m.
I övrigt är sektionerna i stort sett lika för de parametrar som modellen kräver –
gaturummets bredd samt körfältens antal och bredd.
Halterna i ett gaturum utgörs i verkligheten av en blandning av föroreningar orsakade av
trafiken på gatan och från det omkringliggande samhället. Vi kallar detta bidrag
”bakgrund” - lokal (urban) bakgrund, regional bakgrund och föroreningar som
transporterats långväga. En förutsättning för en korrekt beskrivning av alla
miljökvalitetsnormer, speciellt extremvärden, bygger på att man beräknar alla bidrag
timme för timme och sen bearbetar resultatet statistiskt. I denna studie har vi ingen
möjlighet att beräkna sådana bakgrundsbidrag eftersom vi inte har tillgång till en
fullständig emissionsbeskrivning. I stället bedömer vi totalhalten utifrån publicerade
studier och mätningar.
För att skatta totalhalten i form av medelvärde har således haltbidraget från urban
bakgrund och regional bakgrund adderats till de beräknade haltbidragen från
Landsvägen själv. Det är (matematiskt) korrekt att göra så för medelvärden men inte för
extremvärden. Den bakgrundshalt som används är medelvärdet av årsmedelvärdena
som uppmätts på stationen Torkel Knutsson (takmätning) för perioden 2003 - 2009.
När vi studerar relationen mellan medelvärden och 90-percentil dygn på flera olika
stationer i Stockholm under de senaste 7 åren (då dessa mått publicerats), så hamnar
kvoten (90%til D / medel) mellan 1,9 och 2,1 i gaturum och 1,7 för urban
bakgrundsmätning. I beräkningsresultatet ligger motsvarande kvot för haltbidragen på
knappt 1,8. För att skatta 90-percentil dygn på Landsvägen har vi använt oss av två
kvotvärden, 1,9 och 2,1. Den lägre kvoten är i stort sett densamma som uppmätts vid
Sveagatan och Norrlandsgatan i Stockholm, medan 2,1 representerar Hornsgatan.
Hornsgatan får i detta sammanhang betecknas som extrem och att Landsvägen mer
liknar Sveavägen och Norrlandsgatan.
I tabell 2 ges de beräknade haltbidragen samt de enligt ovan skattade totalhalterna
tillsammans med gällande miljökvalitetsnormer.
Tabell 2 Beräknade haltbidrag och skattade totalhalter av PM10 vid Cirkusängen
Ämnen
PM-10
[µg/m3]
årsmedel
90%til d
Beräknat haltbidrag 1)
Skattad totalhalt
9,5
16,6
25,5
48 / 54
Beräknat haltbidrag 2)
Skattad totalhalt
9,6
16,8
25,6
49 / 54
9,7
17,3
25,7
49 / 54
40
50
Beräknat haltbidrag 3)
Skattad totalhalt
Miljökvalitetsnorm
6. Diskussion
Beräkningar av haltbidrag och skattning av totalhalt i gaturummet utefter Landsvägen i
Sundbyberg, vid Cirkusängen, har genomförts. Genomgående har antagits konservativa
förutsättningar för att undvika att underskatta konsekvenserna i termer av partiklar i
omgivningsluft.
Resultatet visar att partikelhalten av PM10 som årsmedlevärde hamnar väl under
miljökvalitetsnormen. För 90-percentil dygn visar skattningen, som utgår från mätningar inne i
centrala Stockholm i urban bakgrund och i tre belastade gaturum, att Landsvägen hamnar i ett
intervall alldeles strax under miljökvalitetsnormen till lite över den. Intervallet speglar en
skillnad som motsvaras av Sveavägen och Norrlandsgatan på den lägre sidan och Hornsgatan på
den högre. Det är inte rimligt att utgår från Hornsgatan när vi jämför med Landsvägen, utan
slutsatsen bör grundas på det lägre värdet.
Slutligen grundar sig beräkningarna på en uppskattad trafikvolym idag på 9 500 fordon per
dygn. I och med Tvärbanans tillkomst visar trafikutredningen att antalet fordon förväntas
minska.
Osäkerheten i skattningarna av totalhalter är störst för 90-percentil dygn, men det är också taget
större marginal i den skattningen. Skillnaden mellan de olika snitten i gaturummet intill
Cirkusängen, som representerar olika byggnadshöjder, är enbart i nivån någon tiondel i totalhalt.
Alla antagna förutsättningar och marginaler är konservativa, dvs de lutar mer åt en
överskattning.
Sammantaget, med antaget trafikmönster och förväntad trafikvolym, dagens dubbdäcksandel
och väghållning, är det sannolikt att halterna av partiklar i omgivningsluft hamnar strax under
miljökvalitetsnormen uttryckt som 90-percentil dygn och väl under miljökvalitetsnormen som
årsmedelvärde. Det är också troligt att halterna kommer att minska något i framtiden till följd av
trafikminskning i och med Tvärbanan.
Tyréns
Kjell Ericson
Miljöutredare