3. Formatering - IT för arbetslivet

Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 1 av 14
Formatering.
Namn:
Spara en arbetskopia av det här dokumentet i din mapp med namnet ORD3
Vid all redigering av text gäller att du först markerar det som skall ändras och därefter ger
kommandot. Det är bra om du testar dig fram i ditt lärande och repetera gärna det som verkar svårt.
REDIGERA FÖLJANDE MENINGAR ENLIGT INSTRUKTIONEN I TEXTEN!
Ändra stilen i den här meningen till teckensnitt Arial Black och teckenstorlek 10
punkter!
Teckensnitt väljs från listan som visas när du klickar på pilen
, sedan kan du
bläddra mellan alla olika teckensnitt med scrollhjulet på musen. Du kan också direkt skriva in ett
teckensnitt.
Ändra stilen i den här meningen till teckensnitt Arial och teckenstorlek 7 punkter!
Önskad teckengrad kan antingen väljas från listan med storlekar som öppnas med pilen
skrivas in direkt och bekräftas med Enter
eller
Ändra snittvarianten i den här meningen till kursiv.
Önskad snittvariant kan man välja med knapparna
man klickar på dem i tur och ordning.
. Knapparna kan kombineras om
Ändra i den här meningen så det finns exempel på teckensnittet Verdana med både
snittvarianten fet och fetkursiv.
Understruken
understruken.
har en listpil, klicka på den och ändra den här raden till dubbel
Ändra den här meningen till teckensnittet Courier New 11 punkter som liknar
skrivmaskinsstil.
Ändra hela det här stycket till teckensnittet Verdana. Ändra teckenfärgen till Svart
och storleken till 11 punkter. När du vill markera hela stycket kan du trippelklicka
någonstans i texten.
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 2 av 14
Ändra den här meningen till teckensnittet Wingdings.
 Wingdings är ett teckensnitt som innehåller olika symboler, t ex den lilla handen som pekar på den
här texten. Om texten ovan nu består av konstiga krumelurer är den antagligen rätt ändrad.
Du ser i verktygsfältet vilken stil, snittvariant och storlek den här raden har om du
klickar in insättningspunkten i den.
Stil:
Snittvariant:
Storlek:
Skriv 14 upphöjt till 3 och NN med index 2 på raden nedan!
Höj upp alla treor nedan
Kubikmeter brukar skrivas med upphöjd trea så här: m3 . Volymer i skogen kan mätas i:
m3 sk, m3 fub, m3 fpb, m3 to, m3 t
Det går också att skriva in en upphöjd siffra2 eller en nedsänkt sk index2. Nu skriver du först siffran
som vanligt för att därefter höja upp eller sänka ner med knapparna.
Ändra i det här stycket så det finns ett ord med 24 punkters och ett annat med 6
punkters storlek. Dessutom skall det finnas ord med fet stil, kursiv stil, fetkursiv stil,
genomstruken stil, skuggad stil och graverad stil.
När knapparna i verktygsfältet inte räcker till för att utföra önskad formatering av tecken så klickar du
på den sneda pilen till höger om tecken
stilar.
för att där välja olika
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 3 av 14
Teckensnittet Wingdings som du ändrade en rad till används om du vill ha särskilda symboler i texten.
Du väljer dessa symboler om du först går in under Infoga på menyfliksraden och väljer Symbol 
Fler symboler…
Välj lämpliga symboler från teckensnittet wingdings, t ex ett brev till adress, en
telefon, penna och sax. Placera tecknen först i varje rad efter hjälptexten.
Adress
Telefon
Skriv här _____________________________
Klipp här --------------------------------------------------
Ändra hela den här raden till VERSALER. Leta upp lämplig knapp.
Hämta format
är en mycket användbar funktion. Ställ insättningspunkten på texten
med formatet som du vill ha och tryck på knappen. Nu får din muspekare formen av en pensel. Måla
sedan med markören över den text som skall ha samma format.
Grön text
Ändra den här meningen med Hämta format så den får samma formatering som
den gröna texten i stycket ovanför.
När du klickar en gång på knappen går det att ändra ett textstycke så långt du drar med markören.
Men när du dubbelklickar på knappen kan du fortsätta att kopiera ett format till olika ställen, tills
funktionen avaktiveras med ytterligare ett klick på knappen. Du kan även stänga av med Esc i
tangentbordets övre vänstra hörn.
Grön text
Ändra all röd text så att den får samma formatering som den gröna texten ovan.
Men ändra inte den blå texten. Röd text. Blå text. Röd text. Blå text. Röd text.
Blå text. Röd text. Blå text. Röd text. Blå text.
Hur gör du om du vill ha dubbel understrykning av markerad text?
Svar:
Hur gör man för att få teckenstorlekar som inte finns med i listan t ex 178 punkter?
Svar:
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 4 av 14
KANTLINJER, FYLLNING OCH ÖVERSTRYKNING I STYCKEN
Med hjälp av verktygen för kantlinjer och fyllning kan man framhäva ett
textavsnitt genom att göra ramar och/eller skugga ett område. Lägg märke till att
rutans bredd bestäms av styckets bredd.
Redigera så att följande stycken stämmer överens med det som står
på första raden!
Det här stycket är inramat med 3/4 pt tjock linje.
När du vill lägga en ram runt ett stycke börjar du med att sätta insättningspunkten i
stycket, klicka på
… sedan väljer du Kantlinjer och fyllning.
Inställning(Ruta), Linjetyp och Bredd.
Det här stycket är inramat med 3 pt tjock linje med skugga.
Programmet kommer ihåg att du sist ändrade kantlinjer och fyllning och knappen har
nu blivit en genväg dit. Klicka direkt på knappen
3 pt bredd.
för att sedan välja Skuggad med
Det här stycket är inramat med 1½ pt tjock dubbel linje.
Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor. Flygande bäckasiner söka hwila på
mjuka tuvor.
Prova gärna att ändra till andra färger och andra kantlinjer än vad som står i övningarna. Du ångrar
med Ctrl + Z, det är en god idé att spara dina ändringar ibland med Ctrl + S
Det här stycket är har grå bottenfärg med 15% fyllnadsgrad.
Välj Kantlinjer och fyllning. Under fliken Mönster i området Fyllningsfärg kan du
välja den bottenfärg det skall vara.
Det här stycket har en tjock linje i vänstermarginalen.
Välj Kantlinjer och fyllning… Välj sedan Linjetyp och Bredd. När du inte vill rama in
hela stycket använder du någon eller några av de fyra knapparna till höger under
fliken Kantlinjer.
Det här stycket har ordet enklast överstryket med gul färg.
Färgöverstrykning gör du enklast med knappen i verktygsfältet
. Med färgöverstrykning kan du
markera enskilda tecken eller ord i en text. När en färgöverstrykning är gjord stängs denna av med
tangenten ESC.
Hela den här raden har en underlinje.
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 5 av 14
ÄNDRA FORMATMALLAR
Nedan ser du en text som handlar om Internets historia. Du ska ändra Internets historia till
formatmallen Rubrik 1, ändra därefter rubrikerna Internet skapas och IT-bubblan till Rubrik 2.
Internets historia (rubrik 1)
Internet skapas (rubrik 2)
Föregångaren till Internet, ARPANET, skapades av USA:s militära forskningsanstalt Advanced
Research Projects Agency, ARPA år 1957. Syftet med ARPANET var att experimentera med tekniker
för datanät, bland annat hantering av avbrott och möjlighet att kringgå utslagna nätverksnoder. Det
är troligtvis detta som har gett upphov till myten att Internet skapades för att klara ett
kärnvapenangrepp.
År 1985 tog universiteten, i första hand i USA, över och skapade ett datanät mellan sig med denna
teknik. Det spred sig ganska fort till andra länders universitet, även till Sverige. Vid denna tid fanns epost, FTP och vissa andra tjänster, men inte webbsidor.
Tim Berners-Lee kombinerade ett antal olika tekniker under slutet av 1980-talet för att skapa httpprotokollet och vad man idag kallar World Wide Web eller webben, ett system som möjliggör
ihoplänkning av i princip all information. Dock måste man ta i beaktande att det var ett universitet i
Schweiz som var först med den ursprungliga idén till detta.
IT-bubblan (rubrik 2)
I början av 1990-talet tog vanliga men erfarna datoranvändare över. I mitten till slutet av 1990-talet
började "vanligt folk" använda nätet i samband med att World Wide Web slog igenom. Det skapade
en hausse på IT omkring millennieskiftet, där många företag satsade stora belopp på design av
snygga webbsidor på nätet och intensiv marknadsföring av bredband.
Till slut sprack IT-bubblan, och många av de nyanställda webbdesignarna blev arbetslösa. Men ITbubblan förde med sig att användningen av internet mångdubblades på några år, jämförbart med
försäljningsexplosionen av TV-apparater i början av 1950-talet.
Källa: Wikipedia (diskret betoning)
När du ändrar formatmallar markerar du texten för att sedan klicka på den formatmall du vill ha. Om
du vill få en bra förhandsvisning klickar du på nedåtpilen till höger om rubrikmallarna. För att se hela
listan med olika format klickar du på den sneda pilen till höger om Format (båda pilarna är inringade
på bilden)
Du ändrar ett format genom att högerklicka för att därefter välja Ändra… prova dig gärna fram – här
finns mycket att leka med.
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 6 av 14
Det hör till god sed att ställa in radavstånd och styckeavstånd i flera stycken samtidigt. Nedan ser du
en lista över de program som ingår i office-paketet. Du ska ändra rubriker, styckeavstånd och
radavstånd.
Börja med att sätta rubrikerna i de nivåer som anges i parantes bredvid.
Grundprogram (nivå 2)
Microsoft Word 2007 (nivå 3)
I ett ordbehandlingsprogram finns det numera funktioner som automatiserar många vanliga
arbetsuppgifter, till exempel skapa innehållsförteckningar med kapitlens rubriker och sidnummer.
Microsoft Excel 2007 (nivå 3)
Ett kalkylprogram med vars hjälp man bland annat kan göra budget, spara stora mängder data på ett
smidigt sätt och enkelt tillverka åskådliggörande diagram.
Microsoft Powerpoint 2007 (nivå 3)
Ett presentationsprogram som används för att skapa och visa bildspel.
Microsoft Outlook (nivå 3)
En programvara som tjänar som e-postklient och kalender. Finns även för Macintosh-datorer, men
kallas då Entourage. Outlook Express är ett enklare gratisprogram som brukade installeras med
Windows, det har trots namnet litet gemensamt med Outlook. I Windows Vista har Outlook Express
ersatts av Windows Mail.
Övriga program (nivå 2)
Microsoft Access används för databasredigering, hantering av stora mängder data. Microsoft
Publisher är ett Layoutprogram som används för att göra snygga trycksaker. Microsoft FrontPage
används till att göra webbsidor. Microsoft OneNote är ett anteckningsprogram. Microsoft Project är
ett projekthanteringsverktyg.
källa: Wikipedia (diskret betoning)
Nu vill du ändra rad- och styckeavståndet. Börja med att markera från
Grundprogram ner till …källa: Wikipedia. Klicka därefter på den sneda
pilen till höger om Stycke. Ställ in:
- Marginaljustering
- 10 punkter före varje stycke
- Höger indrag på 3 cm
- Radavståndet ska vara 1,1
Se på bilden hur jag har gjort.
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 7 av 14
FORMATERA TEXT I LISTOR
För att göra listor i punkt- och nummerform finns speciella verktyg. Det finns tre knappar i
verktygsfältet
. När du vill göra en punktlista markerar du texten för att sedan klicka
på pilen till höger om listan du vill ha. När du vill ha en speciell punktlista börjar du med att markera
texten och sedan klickar du i
för att klicka på den punkt du gillar.
Gör om följande fyra rader (stycken) till en lista med punkter framför




Sverige
Danmark
Finland
Norge
Utförs enklast med knappen Punklista
Sverige
Danmark
Finland
Norge
efter markering av aktuella rader
Gör om proceduren för följande två rader (stycken) men ersätt punkten med en
kvadrat
Estland
Litauen
 Estland
 Litauen
Markera raderna (styckena). Klicka sedan på
och välj fyrkanten. Annars måste du gå
vidare till Definiera ny punkt och välja Symbol för att där leta upp fyrkanten i teckensnittet
Wingdings.
Gör en lista numrerad med romerska siffror
Datakörkortet
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Allmän IT
Windows
Word
Excel
Excel Databas
Powerpoint
Internet
Allmän IT
Windows
Word
Excel
Excel Databas
Powerpoint
Internet
Markera raderna (styckena) under Datakörkortet och klicka på
Romerska siffror.
, där klickar du på
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 8 av 14
UTÖKA OCH ÄNDRA I LISTOR
För att göra nya punkter i en lista är det enklast att ställa sig på raden ovan den nya punkten och trycka
på Enter.
Lägg in Lettland i mitten av listan
 Estland
 Lettland
 Estland
 Litauen
 Litauen
Sätt in insättningspunkten efter Estland. Tryck på Enter för att göra en ny punkt. Skriv Lettland.
För att göra nya underpunkter i en lista är det enklast att ställa sig på raden ovan den nya punkten och
trycka på Enter och direkt efter på Tabb. Om du vill ta bort en punkt trycker du på Baksteg tills allt är
borta.
Lägg in underpunkter i listan med ländernas huvudstäder




Sverige
Danmark
Finland
Norge




Sverige
o Stockholm
Danmark
o Köpenhamn
Finlandg
o Helsingfors
Norge
o Oslo
Sätt in insättningspunkten efter Sverige. Tryck på Enter för att göra en ny punkt. Tryck sedan direkt
efter på Tabb för att flytta denna punkt till nivå två. Skriv in Stockholm. Gör sedan samma sak under
de andra länderna (se bild).
För att ta bort punkter i en lista är det enklast att markera punktens innehåll för att sedan trycka på
Delete. Du kan också ställa dig i slutet av raden ovan punkten du vill ta bort och trycka på Delete, då
ser du att en bokstav i taget raderas.
Ta bort modul 5, 6 och 7
I. Allmän IT
II. Windows
Datakörkortet Light
I.
II.
III.
IV.
Allmän IT
Windows
Word
Excel
III. Word
IV. Excel
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
V.
VI.
VII.
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 9 av 14
Excel Databas
Powerpoint
Internet
Placera insättningspunkten efter Excel. Tryck ned Delete och notera att punkterna under punkt 4
försvinner. Om du råkar ta bort för mycket kan du ångra detta med Ctrl + Z
TABBAR
Om du vill ställa text i kolumner går detta att göra på två sätt. När det handlar om lite mer
avancerade uppställningar bör du använda tabeller, när du ska göra enklare uppställningar
är det enklare att använda tabbar.
Det finns fyra olika typer av tabulatorer, vänsterjusterad tabb, centrerad tabb , högerjusterad tabb och
decimaltabb. Du kan välja vilken typ av tabulator du vill använda genom att klicka fram den på
knappen
längs till vänster på linjalen (den här knappen kallas för tabb-lådan). Om du vill ändra
inställningarna för en tabb börjar du med att sätta ut den på linjalen – sedan dubbelklickar du på
tabben du precis satt ut.
vänster
centrerad
höger
23,555
texten
texten
texten
222,1
har
utgår
har
1,5555
en
från
en
212121,2
rad
högermarginal
1,2
1,1
rak
vänstermarginal
dokumentets
mitt
Om du fortsätter att klicka på tabb-lådan finns det en fälttabb som används för att få lodräta linjer
mellan fälten, samt styckeindrag motsvarande det som syns på linjalen.
Placera insättningspunkten på en tom rad nedan. Sätt in en vänstertabulator
två
cm in i linjalen. Det gör du genom att klicka precis under siffran 2 på linjalen (se
bilden)
.
När Du tryckt på Tabb och insättningspunkten hoppat fram; Skriv ”Vänstertabb”
Placera insättningspunkten på en tom rad nedan. Sätt in en centrerad tabulator
sex cm in från vänstermarginalen. När Du tryckt på tabulatortangenten och
insättningspunkten hoppat fram; Skriv: ”Centrerad tabulator”
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 10 av 14
Placera insättningspunkten på en tom rad nedan. Sätt in en högertabulator
in från vänstermarginalen på raden nedan. När Du tryckt på Tabb och
insättningspunkten hoppat fram; Skriv ”Högertabb”
tio cm
Det går att justera läget på kolumnerna i efterhand. Om du klickar i aktuell uppställning och flyttar
tabulatorstopparna på linjalen så följer texten snällt med. I slutet på varje rad använder du Shift +
Enter för radbyte.
Du skall nu göra några olika typer av tabeller med hjälp av tabbar.
Uppställning 1 består av tre kolumner där texten
i alla kolumnerna har en rak vänsterkant. Klicka
i någon av de tomma raderna nedan och sätt in
tre tabbar på 2, 6, 10 cm från vänstermarginalen
i linjalen, skriv sedan in tabellen som på bilden
bredvid.
I uppställning 2 skall kolumn ett ha rak vänsterkant,
kolumn två vara centrerad och kolumn tre ha en rak
högerkant. Sätt in tabbar av lämplig typ på ca 2 och 5
och 8,5 cm avstånd från vänstermarginalen i någon av de
tomma raderna nedan och skriv in namnen som står
bredvid.
I den här mer avancerade uppställningen ska du sätta in tabbar på 2, 6 och
10 cm avstånd från vänstermarginalen. Men du vill att det ska gå
utfyllnadspunkter fram till tabben som står på 10 cm. Placera
insättningspunkten på någon av de tomma raderna nedan och sätt sedan in
tabbarna i linjalen på 2 och 6 och 10 cm avstånd från vänstermarginalen.
Dubbelklicka på
en av tabbarna
och du får upp
en dialogruta.
Markera 10 som
på bilden och
bocka i alternativ 2 under utfyllnadstecken.
Bekräfta sedan med OK. Skriv sedan in
informationen.
Snabb formatering av textstycken görs med knappar under
menyfliken Start. De vanligaste formateringsalternativen finns
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 11 av 14
i verktygsfältet Mini som du ser när du högerklickar på ett ord eller en markering.
Formatera följande stycken så de stämmer överens med den feta textens betydelse!
Detta är vänsterjusterad text. Med vänsterjusterad text menas att alla rader är jämna vid vänster
marginal. Snabbast vänsterjusterar man en text med knappen i verktygsfältet
. Vänsterjusterad text
är grundinställningen så det här stycket behöver du inte redigera.
Detta är centrerad text. Med centrerad text menas att centrum på texten ligger mitt på sidan och att
den byggs ut lika mycket både åt höger och åt vänster. Snabbast centrerar man en text med knappen
i verktygsfältet. Man kan också gå in under Format-menyn och välja Stycke. Under fliken Indrag
och avstånd finns ett val för justering.
Detta är högerjusterad text. Med högerjusterad text menas att alla rader är jämna vid höger
marginal. Snabbast högerjusterar man en text med knappen
i verktygsfältet. Man kan också gå in
under Format-menyn och välja stycke. Under fliken Indrag och avstånd finns ett val för justering.
Detta är marginaljusterad text. Med marginaljusterad text menas att både höger och vänster
marginal är jämn. Det löser programmet genom att dra isär orden så de fyller ut hela raden. Snabbast
marginaljusterar man en text med knappen
i verktygsfältet. Man kan också gå in under Formatmenyn och välja stycke. Under fliken Indrag och avstånd finns ett val för justering. Marginaljusterad
text används nästan alltid i pocketböcker och i tidningsartiklar. Ofta fungerar det bra men avståndet
blir ibland lite väl långt mellan orden, men om du har långa ord, se här:
besiktningsveterinärorganisationerna och besiktningsveterinärorganisationerna, eller
besiktningsveterinärorganisationerna.
Detta är vänsterställd text som är indragen en cm med 1,5 i radavstånd. Indrag av text kan man
göra direkt på linjalen. Markera hela stycket, ta tag i den lilla rektangeln som finns under styckets
vänstermarginalsmarkör på linjalen och dra åt höger en cm
. Du kan också markera
hela stycket och klicka på den lilla nedåtpilen till höger om Stycke. För att där ställa in önskade
styckeinställningar. För detta radavstånd har man normalt knappen
. Under alternativ för
radavstånd/ sneda pilen bredvid stycke kan du göra mer detaljerade inställningar.
Detta är marginaljusterad text med en cm indrag av första raden. Indrag av text kan man göra
direkt på linjalen. Gå in under Visa och bocka för linjal om den inte visas. Markera hela stycket, ta tag
i den översta triangeln (Indrag av första raden) och dra den åt höger en cm
inte att marginaljustera texten också.
. Glöm
Detta är marginaljusterad text med 3 cm hängande indrag. Indrag av text kan man göra direkt på
linjalen. Gå in under Visa och klicka på linjal om den inte visas. Markera hela stycket, ta tag i den
undre triangeln (hängande indrag) och dra den tre cm åt höger. Observera att det är den trekantiga
delen man skall peka på och inte den understa fykantiga
marginaljustera texten också.
. Glöm inte att
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 12 av 14
Detta är marginaljusterad text i en spalt fyra cm från vänster och fyra cm från höger marginal.
Markera hela stycket, ta tag i den understa rektangeln (vänster indrag) och dra den fyra cm åt höger.
Dra också in höger indrag
texten.
fyra cm åt vänster. Glöm inte att marginaljustera
Håll nere Ctrl och klicka
här om du vill ut på nätet
och lära dig mer om
typografi
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 13 av 14
Utblick III. Gör texten nedan mer läsbar. Använd indrag, marginaljustering tabbar
m.m.
Vad är glykemiskt index (GI)?
GI (glykemiskt index) anger hur ett snabbt de bryts ner och absorberas i mag-tarmkanalen. Långsamt upptag av
kolhydrater ger en jämnare blodsockerhöjning och mindre insulinpåslaget efter måltiden. Det håller
blodsockret på en jämn nivå mellan måltider, hälsosammare fettomsättning och friskare blodfettsnivåer.
Glykemisk belastning (GL) kompletterar GI-metoden
För att ta hänsyn till detta kan man istället titta på glykemisk belastning (GL). GL tittar på den
blodsockerhöjande effekt som 1 g av ett livsmedel har.
Innehåller ett livsmedel mycket lite kolhydrater men har högt GI kommer GL trots ett högt GI att bli lågt.
Livsmedel och råvaror som särskilt ska undvikas är därför framför allt livsmedel med både högt GI och GL.
Exakt hur man ska väga mellan GL och GI finns det ingen som kan säga att de vet säkert. Ett bra råd, som i alla
fall inte är skadligt, är troligen att alltid blanda livsmedel med ett högt GI med livsmedel med lägre GI även när
GL är lågt. Livsmedel med ett högt GL är klokt att dra ner på.
Godis
GI (vitt bröd = 100)
Gelégodis
Mars
112
93
Potatischips
77
Mjölkchoklad
61
Nougat, Nutella (nougatpålägg)
46
Källa: www.nyfikenvital.org
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data
Använd  Skapa 
Formatering  Objekt  Anpassa  Utdata
sid 14 av 14
REPETITIONSFRÅGOR
Hur tar man reda på t ex en rubriks teckenstorlek i dokumentet?
Svar:
Vad blir det för skillnad om man klickar en gång eller dubbelklickar på knappen
Hämta format?
Svar:
Vad skiljer ett marginaljusterat stycke från ett vänsterjusterat?
Svar:
Vilka fyra typer av tabbstopp finns det?
Svar:
På vilka två sätt kan du ställa in ett hängande indrag i ett stycke?
Svar:
Vart flyttar sig insättningspunkten när du trycker på tabulatortangenten?
Svar:
Hur gör du för att se på en gång var tabbarna finns på en rad?
Svar:
INDEX
BOTTENFÄRG, 4
HÄMTA FORMAT, 3
LISTOR, 7
TECKENSTORLEK, 1
CENTRERAD TABB, 9
HÄNGANDE INDRAG, 13
MARGINALJUSTERAD TEXT, 12
UNDERPUNKTER, 8
CENTRERAD TEXT, 12
HÖGERJUSTERAD TABB, 9
RADAVSTÅND, 13
UPPHÖJD, 2
DECIMALTABB, 9
HÖGERJUSTERAD TEXT, 12
SNITTVARIANT, 1
DUBBEL UNDERSTRUKEN, 1
INDRAG AV FÖRSTA RADEN, 13
TA BORT PUNKTER, 8
FÄLTTABB, 9
INDRAG AV TEXT, 13
KANTLINJER, 4
TABB-LÅDAN, 9
UTÖKA OCH ÄNDRA I LISTOR, 8
WINGDINGS, 3
VÄNSTERJUSTERAD TABB, 9
VÄNSTERJUSTERAD TEXT, 12
FÄRGÖVERSTRYKNING, 4
TECKENSNITT, 1
Tredje övningen är slut här. Glöm inte att Spara innan du fortsätter
© 2009 Daniel Cronholm
www.biblios.se/data