PATIENTINFORMATION
Topiramat Actavis
Vid behandling av epilepsi
Topiramat Actavis är ett läkemedel som används vid behandling av
epilepsi, antingen ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Kanske
har du frågor och funderingar över din medicinering. Med denna broschyr
försöker vi ge dig och anhöriga en så allsidig information som möjligt om
vårt läkemedel och besvara de vanligaste frågorvna. Vi ber dig också att
noga läsa och spara bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen.
Med vänlig hälsning
Actavis Epilepsi
Vad är epilepsi?
Epilepsi är en vanlig diagnos och man kan drabbas när som helst i livet men
vanligast är under det första levnadsåret och när man är över 65 år. I Sverige
har mer än 60 000 barn, ungdomar och vuxna epilepsi. De flesta kan trots sin
epilepsi leva ett normalt liv.
Viktig information
Tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du tar
Topiramat Actavis om du har:
• njurproblem, särskilt njursten, eller får njurdialys
• haft avvikelser i blod eller kroppsvätskor (metabolisk acidos)
• leverproblem
• viktproblem
• ögonproblem, särskilt glaukom
• tillväxtproblem
• eller om du står på fettrik diet (ketogen diet)
Topiramat Actavis 50 mg, 100 mg och 200 mg filmdragerade tabletter
innehåller lecitin (sojaolja). Om du är allergisk mot jordnötter eller soja,
ta inte detta läkemedel.
Epilepsi är ingen sjukdom i sig utan symtom på störningar i hjärnans nervimpulser. När man haft minst två* spontana anfall ställs diagnosen epilepsi. Med
”spontant” menas att anfallet inte orsakats av en tillfällig yttre påfrestning,
som till exempel i samband med akut infektion i hjärnan eller hjärnhinnorna,
vid akut stroke, förgiftning eller direkt efter en period av stort alkoholintag.
Det finns också flera andra tillstånd som direkt kan orsaka ett epileptiskt anfall.
Man talar då om ”akutsymtomatiskt” epileptiskt anfall och detta innebär inte
att man har epilepsi. Sömnbrist kan ibland utlösa epileptiska anfall, särskilt hos
den som har epilepsi. Då ses sömnbristen som en ”provocerande faktor”.
Epilepsi kan förekomma med många olika typer av anfall, allt från en kort
frånvarokänsla på några sekunder till plötslig medvetslöshet med kramper.
En del har bara ett fåtal anfall under hela livet medan andra kan ha flera anfall
varje dag.
*Vid speciella omständigheter redan efter ett anfall
3
Välkommen in i hjärnan
Nervtråd
Hjärnan är ett fantastiskt organ uppbyggt av mer än tusen miljarder nervceller sammankopplade med varandra i stora nätverk. En nervcell består
av en cellkropp och nervtrådar. Våra sinnesintryck liksom drömmar och
tankar förmedlas genom elektriska och kemiska signaler som löper genom
nervcellernas trådar. Centrum för signalerna är hjärnan. I hjärnans yttre
skikt finns barken som delas in i lober. Varje lob har specifika funktioner.
Exempelvis styr pannloben våra rörelser och i nackloben sitter syncentrum.
De elektriska signalerna fortplantar sig från nervcell till nervcell genom
deras nervtrådar. För att de elektriska signalerna inte ska skena iväg
okontrollerat och skapa kaos i hjärnan, så bromsas signalerna upp av ett
kemiskt ”bromsämne” som frisätts i ändarna på nervtrådarna. När hjärnan
fungerar normalt råder en balans mellan stimulerande och bromsande
ämnen i nervändarna.
Elektrisk signal
Stimulerande ämne
Blåsor med stimulerande
och bromsande ämnen
Bromsande ämne
Mottagarceller
Cellkropp
Pannlob
Ny elektrisk signal
Hjässlob
Nervtråd
Tinningslob
Nervtråd
Nacklob
Vänster: Nervcell med cellkropp och nervtrådar. Höger: En elektrisk signal når fram till
slutet av en nervtråd. Kemiska ämnen frisätts från blåsor, stimulerande ämnen startar
upp en ny elektrisk signal (gröna kulor) och bromsande ämnen bromsar upp den elektriska
signalen (röda kulor).
4
5
Epileptiskt anfall
- nervsignaler som skenar
Vid ett epileptiskt anfall har nervsignalerna i hjärnbarken plötsligt blivit
överaktiva och skenar iväg från hjärncell till hjärncell. Anfallet har ofta en
startpunkt i hjärnan där cellerna är mer lättretliga än normalt. Detta tror
man beror på att balansen mellan stimulerande och bromsande ämnen av
någon anledning är rubbad. Till exempel kan det uppstått en brist av det
bromsande ämnet, eller en överaktivitet av stimulerande ämnen.
Olika slags anfall
Ett epileptiskt anfall kommer plötsligt och är oftast kortvarigt, från
några sekunder upp till några minuter. Anfallen brukar för den enskilde
personen yttra sig på samma sätt varje gång men skiljer sig mellan olika
individer. Vilka symtom det epileptiska anfallet ger beror på vilken del
eller delar av hjärnan som den epileptiska aktiviteten äger rum och hur
det sprider sig i hjärnan.
De epileptiska anfallen delas in i tre huvudgrupper:
Generaliserade anfall
Ett epileptiskt anfall pågår. Nervsignalerna i hjärnbarken skenar iväg
från hjärncell till hjärncell på grund av att antalet bromsande ämnen
(röda kulor) är färre än de stimulerande ämnena (gröna kulor).
Generaliserade anfall startar samtidigt i
stora delar av hjärnan och leder till en snabb
spridning av den epileptiska aktiviteten till
hjärnans båda hjärnhalvor. Flera lober drabbas
och orsakar därför många olika symtom.
Fokala anfall
Fokala anfall är oftast begränsade till en del av
en lob men kan ibland även sprida sig till hela
hjärnan. Symtomen vid fokala anfall beror på
vilket område i hjärnan som drabbas.
Anfall av okänd orsak
Oklart om anfallen är generaliserade eller fokala.
6
7
Behandling med Topiramat Actavis
Läkemedel mot epilepsi kallas ”antiepileptika”. Ett sådant är Topiramat
Actavis. Behandlingen med läkemedel syftar till att förhindra att epileptiska
anfall uppstår men botar inte epilepsin som sådan.
Så här använder
du Topiramat
Actavis
Så här fungerar Topiramat Actavis
Topiramat Actavis förhindrar ett epileptiskt anfall genom att bromsa upp de
skenande elektriska signalerna. Detta tror man sker på två sätt:
1.
Topiramat Actavis verkar direkt på nervcellernas trådar och bromsar upp
de elektriska signalerna genom nervtrådarna (lättar på gasen).
2. Topiramat Actavis ökar mängden ”bromsande” ämnen som frisätts mellan
nervtrådarna (trycker på bromsen).
Resultatet blir att de elektriska signalerna förhindras att spridas okontrollerat
från nervcell till nervcell och därmed tillåts inte det epileptiska anfallet att
komma igång.
1 Topiramat Actavis bromsar upp de skenande nervsignalerna
mängden bromsande ämnen mellan nervtrådarna.
2 Topiramat Actavis ökar
Använd alltid Topiramat Actavis enligt läkarens anvisning. Är du osäker
ska du rådfråga din läkare eller personalen på ditt apotek. Normalt inleds
behandlingen med en låg dos som sedan trappas upp stegvis. Det kan ta
ett tag att finna den dos som är bäst för dig. Topiramat Actavis tabletter
ska sväljas hela. Ta aldrig bara en del av en tablett. Undvik att tugga
tabletterna, eftersom de kan efterlämna en bitter smak. Tabletterna kan
tas före, under eller efter en måltid. Drick mycket vätska under dagen för att
förebygga att det bildas njurstenar när du tar Topiramat Actavis.
Hur länge bör behandlingen pågå?
1
8
2
Det är din läkare som tillsammans med dig bestämmer hur länge behandlingen ska pågå. Det är viktigt att du inte avbryter behandlingen utan att
först kontakta din läkare. Om du abrupt slutar att ta Topiramat Actavis
kan det medföra risk för ökat antal anfall. Om behandlingen av någon
anledning avbryts bör dosen minskas gradvis enligt den ordination som du
får av din läkare.
9
Vad ska jag göra om jag tagit för stor mängd
Topiramat Actavis?
Uppsök omedelbart läkare. Ta läkemedelsförpackningen med dig.
Du kan känna dig sömnig eller trött eller få onormala kroppsrörelser,
problem med att stå och gå, känna dig yr på grund av lågt blodtryck
eller få onormala hjärtslag eller krampanfall.
Vad ska jag göra om jag missat att
ta min medicin?
Ta inte extra tabletter för att kompensera för
en glömd dos. Om du har glömt att ta ditt
läkemedel fråga då din läkare hur du ska börja
igen. Har det gått en längre tid sedan din
senaste dos är detta mycket viktigt.
Vilka är de vanligaste
biverkningarna?
Topiramat Actavis kan, liksom andra läkemedel, ge biverkningar, men alla användare
behöver inte få dem.
Biverkningar som är ”mycket vanliga” och förekommer hos fler än
1 av 10 patienter, är bland annat viktförlust, stickningar i armar och ben,
dåsighet eller sömnighet, yrsel, illamående, trötthet, depression.
Mer information om biverkningar finner du i bipacksedeln som finns i
förpackningen.
Kan jag använda andra mediciner?
Effekten av Topiramat Actavis kan ändras och risken för biverkningar
öka om du samtidigt använder vissa andra mediciner. En förteckning
över dessa finner du i bipacksedeln som finns i förpackningen.
10
Tala alltid om för din läkare om du tar eller nyligen tagit andra
mediciner. Det gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel.
Graviditet och amning
Om du är gravid eller ammar, tror att du kan vara gravid eller
planerar att skaffa barn, rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du använder detta läkemedel. Din läkare
kommer att avgöra om du kan ta Topiramat Actavis. Som
för andra läkemedel mot epilepsi finns det risk för att det
ofödda barnet skadas om Topiramat Actavis används
under graviditet. Se till att du helt förstår riskerna och
fördelarna med att använda Topiramat Actavis mot
epilepsi under graviditet.
Om du ammar under tiden du tar Topiramat Actavis måste du informera
läkaren så snart som möjligt om barnet drabbas av något
ovanligt.
Kan jag köra bil?
Yrsel, trötthet och synproblem kan förekomma under behandling med Topiramat
Actavis. Kör inte och använd inte några
verktyg eller maskiner utan att tala med din
läkare först. Men kom ihåg att för att få köra
bil när man har
epilepsi krävs ett
års anfallsfrihet.
Kan jag dricka alkohol?
Du bör vara försiktig med alkohol då effekten
av Topiramat Actavis kan påverkas. Diskutera
gärna detta med din läkare.
11
Så här gör du när någon drabbas av ett anfall
Ett epileptiskt anfall med medvetslöshet och kramper kan första gången uppfattas som
obehagligt och skrämmande. Men i de allra flesta fall är anfallen helt ofarliga och går över av
sig självt efter någon eller några minuter, även om det kan kännas mycket längre för den som
observerar ett anfall. Här ges råd för hur man ska agera och hjälpa den drabbade:
»» Försök behåll lugnet och lugna andra i
omgivningen
»» Se till att personen har fria luftvägar, knäpp
upp skjorta och slips
»» Gör inte konstgjord andning. Andningsuppehåll
på upp till någon minut är ofta en del av anfallet.
När den stela krampfasen släpper, återkommer
andningen successivt av sig själv
»» Skydda personen från att skada sig. Flytta vassa,
hårda eller varma föremål. Lägg något mjukt
under huvudet
»» När kramperna har slutat och kroppen är slapp,
lägg personen i stabilt sidoläge för att underlätta
andningen (skapa fria luftvägar)
»» Stoppa inte in något i munnen eller försök
öppna munnen
»» Stanna tills dess att personen återhämtat sig. Vid
behov erbjud dig att följa personen hem. Försök
kontakta föräldrarna om det är ett barn som har
haft ett anfall
»» Försök inte hejda kramperna, håll inte
fast personen
Larma 112 om:
»» Ett nytt anfall återkommer snabbt efter det första
»» Personen inte återhämtar sig vid upprepade anfall
»» Personen är skadad eller gravid
»» Det tar dock ofta några minuter upp till en kvart
innan man får kontakt med en person som har
haft ett stort krampanfall med medvetandeförlust
»» Personen inte har känd epilepsi eftersom
symtomen kan vara orsakade av annan allvarlig
sjukdom
MSR reklambyrå / www.msrreklambyra.se
»» Anfallet varar längre än fem minuter
Patientinformationen är faktagranskad av:
Kristina Lisovska, epilepsisjuksköterska, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska
Richard Svensson, överläkare, medicinkliniken, neurologsektionen, CSK Kristianstad
Anna Edelvik, specialistläkare neurologi, neuromottagningen, SU/Sahlgrenska
TOM-130116 -1 FEB 2015
Actavis AB, Strandbergsgatan 61, 112 89 Stockholm
Växel: +46 (0)8-13 63 70, [email protected]
