Motion Nr 13 till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2016
Folkhemmets ursprung, socialdemokraternas realisering, nyliberalernas nedmontering
och nationalisternas övertagande av begreppet
Motionär: Stefan A. Johansson
Den ursprungliga betydelsen för "folkhem" var ett ställe där fattiga kunde få tillgång till
litteratur och samhällsinformation i form av tidningar etc., till reducerat pris. Inrättningar
förekom i större städer i Sverige från 1890-talet.
Betydelsen kom senare att utvidgas av socialdemokraterna. Ordet och begreppet är
influerat av högerpolitikern och statsvetaren Rudolf Kjellén. Han var på den tiden en ansedd
statsteoretiker. Idéerna var som mest spridda i Tyskland genom en omfattande
bokutgivning. Ernst Wigforss kom att inspireras mycket under sju föreläsningar som Kjellén
gav 1910. Kjelléns teori handlade om staten som en organism. Vilket var en av hans mest
spridda teorier, och som Kjellén vidareutvecklade i Staten som livsform (1916). Wigforss
sammanfattade Kjelléns teori i ett brev till Östen Undén:
"Han gör av med den gamla statsvetenskapen som endast stats- rättsvetenskap. Bygger upp
sin statsteori från antrogeografiska grundvalar. Land + nation + samhälle + rätt.
Sammanhanget mellan de olika momenten är oklart.”
Orsaken till att Per Albin Hansson valde ett begrepp från högern har varit ämne för olika
tolkningar. Enligt Anders Isaksson sökte han en "samlande metafor", och var "uppenbarligen
väl medveten om potentialen i föreningen mellan hemmet, nationalismen och socialismen",
och genom folkhemmet kunde han överbrygga klassidentiteten, till ett parti för fler klasser
och "vidga väljarbasen". 1 Sten O Karlsson påpekar att Hanssons retorik förändrades efter
1932 då han kommit i regeringsställning. Han antar då en mer organisk syn på samhället. Till
det hörde att ta död på klassmedvetandet, som var onaturligt. 2 Enligt Karlsson hade
föreningen mellan "demokrati" och "socialism" en psykologisk innebörd för Hansson, 3 och
samtida partikamrater med mer marxistisk förankring, som Arthur Engberg kritiserade
Hansson för borgerlighet och antimarxism. 4 Huruvida det finns ideologiska samband mellan
Hansson och Kjellén, har olika analyser givit olika svar på. Karlssons mening där är att det
råder likheter och skillnader i annat, men att sammantaget inte kunnat komma till stånd
utan Nils Karlebys dekonstruktion av, eller uppgörelse med, marxismen. 5 Idéhistorikern
Hans Dahlqvist, publicerad i Historisk Tidskrift nr 3/2002, ansluter sig till dem som menar att
Kjelléns och Hanssons förståelse av "folkhemmet" inte har så mycket med varandra att göra.
Fredrika Lagergren hävdar i sin bok På andra sidan Välfärdsstaten att dessa begrepp endast
är två led i samma stora folkhemsideologi, framförda av två olika personer. Det råder
således vitt skilda meningar om detta ämne.
Under en remissdebatt 1928 införlivades begreppet "Folkhemmet" i den socialdemokratiska
retoriken av Per Albin Hansson; innan dess hade han även övervägt det alternativa, och mer
demokratiskt klingande, "Medborgarhemmet", men kom slutligen ändå att lägga tonvikten
på det förra och mer slagfärdiga begreppet (talet hade rubriken Folkhemmet,
medborgarhemmet), och i kontrast till Kjellén och hans - med Wigforss karakteristik extremt konservativa eller högerradikala kretsar (Minnen I, s 327), där begreppet tidigare
florerat, hade han redan 1921 betonat att det socialdemokratiska "hemmet" skulle
etableras på "demokratins fasta grund" och bli ett "gott hem för alla svenskar" 6. Han
menade metaforiskt att Sverige borde bli som ett hem för hela folket, som skulle präglas av
samförstånd och jämlikhet; "Det måste en gång bli så, att klassamhällets Sverige avlöses av
folkhemmet Sverige", som han sa.
han fortsatte vidare:
"Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till
några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene
ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke
trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke,
samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta
betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska hinder, som nu skiljer medborgarna i
privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.
"Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en
formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället, och
ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i
palats betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under
den kalla vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta
bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom,
arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda
medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en
ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet,
demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.”
Han klandrades med anledning av folkhemmets samförståndspolitik av sina partikamrater i
arbetarkommunerna, för att vara konservativ, eller åtminstone avlägsna sig från
socialismen, och inte minst marxismen, men det började höras först mot mitten av 1940talet. Samförståndstanken blev fundamental för den politik Per Albin bedrev (se Isaksson,
Karlsson).
Per Albin förstod heller inte de som kritiserade honom utan menade att idén om
Folkhemmet på intet sätt var ett avstamp från socialdemokraternas ideologi. Så här
uttryckte han det i ett inlägg i diskussionen om nytt partiprogram 1942:
”Jag gjorde i ett nyårsuttalande ett försök att kombinera klasskampsideologin med
folkhemsideologin. Jag förstår nämligen inte dem i vår rörelse, som här försöka skapa en
nästan ohjälplig motsättning och säga: nu ha vi övergivit klasskampsideologin och gått över
till folkhemsideologin. Såvitt jag kan förstå, är skillnaden snarare den, att vi använda andra
termer. Naturligtvis ha förhållandena också möjliggjort en större förståelse mellan klasserna
och ett ökat samarbete. Men bakom folkhemstanken ligger ju intet uppgivande av
klasskampsideologins krav på att motsättningarna i samhället skola undanröjas. Det går inte
att bygga samhället som ett folkhem på basis av bibehållna orättvisor, utan det är snarare
så, att folkhemstanken mycket starkare betonar, att förutsättningen för samarbetet måste
vara lika rätt för alla och omsorg om alla. Då tror jag inte det är svårt att komma fram till ett
verkligt överbryggande och finna ett uttryck för vår verkliga åskådning. 7”
Idén om folkhemmet kom under samma tid som idén om socialisering ifrågasattes och
innebar det slutgiltiga avståndstagandet från den ortodoxa klasskampsidén. Vilken hade
varit viktig i den tidiga socialdemokratiska rörelsen. Socialdemokraterna anammade i stället
idén om planhushållning och vad som på 1960-talet skulle kallas funktionssocialism. Staten
styr genom lagar näringslivet i stället för att äga det. Folkhemmet kännetecknades även av
att staten fick ökad makt. Individens rörelsefrihet inskränktes för att öka medborgarnas
välbefinnande. På så vis skulle klassmotsättningarna utjämnas. Fundamental för denna
politiska omvändning var att Per Albin Hansson hade en förståelse av "demokratin" som ett
folkligt självstyre.
Idén om folkhemmet började realiseras av socialdemokraterna efter 1932 års val,
tillsammans med delar av den politiska mitten, Bondeförbundet (Centerpartiet), allt från
krisuppgörelsen 1933 ("kohandeln") och i regeringssamverkan åren 1936-1957 (med
undantag för perioden efter andra världskriget, 1945-1951), t.ex. genom införandet av
folkpension 1935, den lagstadgade tvåveckorssemestern 1938 och den allmänna
sjukförsäkringen 1955. Huvudsyftet med den ekonomiska politiken, som till stor del byggde
på den liberale ekonomen John Maynard Keynes stabiliseringspolitiska teorier, var
bekämpandet av arbetslösheten och genomförandet av den s.k. planmässiga hushållningen,
för att - som det kom att heta i det socialdemokratiska partiprogrammet 1944 - "tillförsäkra
alla medborgare en levnadsstandard svarande mot det gemensamma arbetets avkastning"
(punkt VIII). Under den så kallade planhushållningsdebatten, under senare delen av 1940talet, kritiserades denna politik skarpt av näringslivet och de borgerliga.
1934 publicerade Alva och Gunnar Myrdal ”Kris i befolkningsfrågan” som fick ett oerhört
genomslag för den så kallade aktiva befolkningspolitiken , som delvis var inspirerad av
nymalthusianismen , delvis av Jean Piaget och den amerikanska debatten. 8De lanserade där
den första radikala och progressiva befolkningspolitiken, och förespråkade socialpolitiska
hjälpinsatser för barnfamiljer men även regleringar i form av tvångssterilisering av
"höggradigt livsodugliga individer". Denna bok, och Alva Myrdal som författare av böcker
om, och som förebild för, kvinnlig frigörelse och familjepolitik, skapade en väsentlig
samhällsförändring på flera nivåer. Dessa ideal verkställdes i kombinationen av utbyggnaden
av den offentliga sektorn, Wigforss' ekonomiska krispolitik, Gustav Möllers reformarbete
med folkpensionerna, allmänna försäkringar, och trygghet för anställda, och Gunnar
Myrdals bostadspolitik. Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan och dess
tillämpning, initierade vad som kallades "social ingenjörskonst", och var en programskrift för
det svenska folkhemmet.
Kännetecknande för denna välfärdspolitik, var en tydlig förankring i sociologiska
vetenskaper, där politiska åtgärder grundades på belägg från dess samtida vetenskapliga
rön i kombination med de ideologiska målsättningarna. Under densamma tiden växte de
sociologiska forskningsfälten vid universiteten, och nya vetenskapsdiscipliner instiftades.
Denna sociologiska infallsvinkel blev i vissa hänseenden nästan jämförbart med ett
paragdimskifte som sträckte sig utanför politikens traditionella ramar.
Ett annat viktigt verk som beskrev folkhemstanken var Karl Fredrikssons broschyr
”Socialismen i folkhemmet” som blev nya medlemmars första introduktion i partiets
idégrund. Fredriksson beskrev folkhemmet som den välfärdspolitik som den svenska
socialdemokratin förknippats med. Denna välfärdspolitik fanns uttryckt i partiprogrammet
från 1960. 1967 menade professorn i socialmedicin, Gunnar Inghe att ordet 'folkhemmet'
var utslitet och lätt parodiskt, och ersatt av den internationella benämningen
'välfärdssamhället', men att folkhemmet inte bara var en samhällsinrättning, som
välfärdssamhället, utan även betydde gemenskap och solidaritet.
Trots att begreppet ofta användes av ledande socialdemokrater i politiska visioner, var idén
om det svenska folkhemmet aldrig formellt inskrivet i partiprogrammet. Det var snarare en
metafor för en ideologi, än i sig en konkret politisk målsättning. Senare har ordet kommit att
förknippas med den långa, tämligen obrutna period som socialdemokraterna var i
regeringsställning, från 1936 till 1976. Andra avser endast Per Albin Hanssons tid som
partiledare, 1925 - 1946 då Tage Erlander snarare talade om "det starka samhället" än
"folkhemmet".
Under senare årtionden har delar av det socialpolitiska begreppet av det svenska
folkhemmet av somliga högerdebattörer kritiserats för att i grunden vara rasistisk,
antidemokratisk och grovt inhuman, samt ett brott mot de mänskliga rättigheterna. (1) och
(2) De som drivit kritiken mot folkhemsvisionen är främst Maciej Zaremba, idéhistoriker och
samhällsdebattör, Yvonne Hirdman, Maija Runcis, Birger Hjelm och journalisten Bosse
Lindquist. Sett i ett internationellt perspektiv var sådant som lagen om tvångssterilisering
och inrättandet av Statens institut för rasbiologi härrörande ur folkhemsretorikens tidevarv.
Det var ej isolerade svenska företeelser, utan förekom även i länder som till exempel USA,
Kanada, Australien, Tyskland till andra världskrigets slut.
Norge, Danmark, Finland, Estland, Schweiz och Island. (3) Det råder olika uppfattningar om
huruvida tvångssteriliseringarna bör betraktas som en integrerad del av folkhemsvisionen
eller en del av den rådande tidsandan. De som företräder den förra åsikten menar att det
var en del av folkhemmets social- och bidragspolitik och ansågs vara en nödvändighet för att
staten skulle ha råd, och att alla folkrörelser, bland annat HSB tipsade om vilka som borde
tvångssteriliseras. (4) De senare påpekar å sin sida att Sveriges rasbiologiska institut
grundades redan 1921 på initiativ av en enig riksdag, med företrädare ur alla politiska
partier, och hela sju år före Per Albin Hanssons lanserande av begreppet ”folkhem” inom
socialdemokratin 1928.
Stora delar av den traditionella folhemstanken och inte minst den "planmässiga
hushållningen" fasades ut under 1980-talets slut genom avregleringarna av valuta- och
kreditmarknaderna, el- och tele marknaderna etc. Främst under intryck av de populärt
kallade "nyliberala ekonomiska teorierna.
En av Göran Persons mest centrala politiska visioner var det gröna folkhemmet, som bland
annat inbegrep en ekologiskt hållbar utveckling. I ett rådslag om det gröna folkhem,
publicerad i december 2004, skriver socialdemokraterna under Mona Sahlin:
"Precis som när vi byggde folkhemmet handlar det om ansvarstagande. Då kanske mest en
familjetanke och klasstanke. Nu i solidaritet med och ansvarstagande för kommande
generationer. Men också i solidaritet med andra folk på vår jord".
I nationalistisk idétradition använder man sig även av folkhemsbegreppet. Det gör bland
annat Sverigedemokraterna.
Källor
Från Palm till Palme. Den svenska socialdemokratins program 1882-1960, utgiven av
Föreningen Socialistisk Debatt (Sthlm 1972)
SAOB, uppslagsverk
Gustafsson, Bo, artikel om Gunnar Myrdal i Svenskat Biografiskt Lexikon hft 126 (Sthlm
1989)
Inghe, Gunnar och Maj-Britt, Den ofärdiga välfärden (Sthlm 1967)
Isaksson, Anders, Partiledaren (Sthlm 2000)
Karlsson, Sten O, Det intelligenta samhället, (Sthlm 2001)
Lewin, Leif, artikel om Per Albin Hansson´i Svenskt Biografiskt Lexikon hft 87 (Sthlm 1969)
Thullberg, Per,artikel om Alva Myrdal i Svenskt Biografiskt Lexikon hft 127 (Sthlm 1987)
Wigforss, Ernst, Minnen I-III (Sthlm 1951)
Riksdagsprotokoll, onsdagen den 18 januari f.m.
Dahlqvist, "Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson", Historisk Tidskrift nr
3/2002. (pdf)
Öberg, Statsvetenskaplig Tidskrift nr 2/2000. (pdf)
Rådslag om Det gröna folkhemmet, huvudansvarig Mona Sahlin, december 2004 (pdf)
Fotnoter
1. Isaksson, a.a., s.189-191
2. Karlsson, a.a., s.468
3. Karlsson, a.a., s. 470
4. Karlsson, a.a., s.470-472
5. Karlsson, a.a., s. 489
6. Citat ur Anders Isaksson, Per Albin III. Partiledaren, Stockholm 1996, s 184
7. Lindhagen, Socialdemokratins program, Bolsjevikstriden
8. Thullberg, a.a., s. 162, 163, resp. 164
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar
att återvinna folkhemsbegreppet,
att folkhemsbegreppet ska skrivas in i partiprogrammet.
Fleninge den 31 december 2015
Stefan A. Johansson
