SAMHÄLLSORIENTERING

DEL 1
SAMHÄLLSORIENTERING
Ordningen på delmomenten går från helhetsperspektiv med ”Sveriges nutidshistoria” innan man går
vidare på djupet och specifika ämnen. I många länder är exempelvis makten centraliserad, i Sverige
är den decentraliserad vilket gör myndigheterna autonoma. Detta är svårt för många invandrare att
förstå när man är van att ”makten” vet allt.
Stadsvandringen bör genomföras tidigt med gruppen som sammansvetsande övning. Att hitta med
hjälp av en karta är svårt om man aldrig tidigare kommit kontakt med begrepp som karta och kompass. Utmaningen blir gemensam att lösa.
I övrigt går det bra att ändra ordningen.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Nutidshistoria
1) Syfte
Att få en kort inblick i Sveriges moderna historia.
Att förstå att Sverige inte alltid varit ett rikt land med demokrati
2) Personal
En ledare, övriga agerar deltagare under genomgång
3) Tid
1-2 timmar
4) Förberedelser
Dator och projektor behövs
5) Material
Prezi + manus – anpassa så att det passar er stad (se arbetsmaterial för manus till Prezi)
https://prezi.com/fwmj_1dkmtep/copy-of-sverige-pa-1800-talet/
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Visa Prezin och berätta till bilderna
Diskutera i smågrupper och helgrupp om det var något som förvånade dem, om hur vi kan påverka
framtiden
7) Koppling
Låt de deltagare som vill berätta skillnader och likheter med sitt ursprungsland
Hur påverkar krig människor, länder, globalt
Var finns de största flyktingströmmarna just nu – vilket land tar emot flest flyktingar? Källa:
http://www.migrationsverket.se/fakta
Manus till Prezi – 1800 talet
Bild 1
1800-talet i Sverige var en tid av fattigdom och mycket stor religiös kontroll. Prästen hade mycket
stor makt.
Det var t.ex. prästen i din by som gav dig tillåtelse att få gifta dig eller att flytta. Om prästen inte
ansåg att du var tillräckligt kunnig i kristendom kunde han neka dig.
Detta religiösa förtryck gjorde att många ifrågasatte kyrkan och prästerna och själva ville läsa Bibeln
och diskutera innehållet i egna grupper, men detta var förbjudet – det var bara prästen som fick läsa
Bibeln högt, det var bara han som fick tolka Bibelns ord. Den som sa emot prästen sa emot Gud, sa
man, eftersom man ansåg att prästen var Guds ställföreträdare på jorden.
De som ändå valde att bilda egna små församlingar kunde bli straffade. Många av dem flydde därför
från Sverige, främst till USA där det var tillåtet med andra kyrkor.
En annan anledning till att man emigrerade var fattigdomen i Sverige. Folk trodde att de skulle få det
bättre i det stora landet i väster. Inte minst blev de påverkade av släktingar och bekanta som flyttat
dig och som skrev hem och skröt om hur bra de fått det. Resan var besvärlig, dyr och tog flera veckor
med båt. Och man kom fram till ett land där man inte förstod språket, seder, lagar eller system…
Alla i Sverige var inte fattiga. Det fanns de som var mycket rika också – skillnaderna mellan fattiga
och rika var mycket stor.
1842 startade folkskolan i Sverige. Man bestämde att alla barn skulle få lära sig att läsa, skriva och
räkna. Men i själva verket blev det inte så. Många barn kunde inte gå till skolan eftersom familjen var
för fattiga för att de skulle ha t.ex. skor. Det hände att syskon turades om att gå till skolan och
använde de enda skor som fanns. Det kunde också vara så att barnen behövdes för att hjälpa till med
försörjningen, med gården eller med att passa småsyskon och därför inte kunde gå i skolan. På
många håll i Sverige var det också så att man inte hade en fast skola och skollärare utan det kom en
lärare ett par veckor per år till byn.
Bild 2
På 1930 talet bestämde sig den dåvarande regeringen med Per-Albin Hansson i spetsen att man
skulle göra något åt fattigdomen och trångboddheten i Sverige.
Man ville att befolkningen skulle känna sig trygga. Detta gjorde att man startade saker som pension,
barnbidrag och arbetslöshetskassa. Man bestämde också att det skulle byggas massor av nya
bostäder, i bra standard som folk hade råd med. Man lät forskare räkna ut en standard för hur t.ex.
ett kök skulle vara för att fungera som bäst för kvinnan i familjen. Det kom en standardisering som sa
hur stor en diskbänk skulle vara, hur höga bänkar skulle vara, hur stort avstånd det skulle vara mellan
spis och skåp t.ex. man tog på samma sätt fram standard för hur hus kunde byggas med funktionella.
Dessa s.k. funkishus var inte designade för att vara vackra, utan de skulle vara praktiska och billiga att
bygga och lätta att bygga många av. Man skapade allmännyttan, dvs. företag som byggde och hyrde
ut bostäder utan vinstintresse, och som till stor del finansierades av staten.
Fortfarande hade många arbetare det svårt, det var svår lågkonjunktur i Sverige och hög
arbetslöshet. I Ådalen sänkte man arbetarnas löner, vilket ledde till strejk. Företagen tog då in andra
som gjorde arbetet, s.k. strejkbrytare. Detta väckte stor ilska och det utbröt kravaller och
stenkastning mellan strejkande och strejkbrytare. Polisen var maktlös eftersom de inte fick lov att
ingripa utanför sina stadsgränser. Länsstyrelsen skickade då efter militär som skulle hjälpa polisen att
hålla ordning. 14 maj hölls ett stormöte av de strejkande och 3-4000 personer började marschera
mot strejkbrytarnas bostäder. Någon tyckte sig se vapen hos demonstranterna och någon tyckte sig
höra skott. Detta resulterade i att militären öppnade eld mot demonstranterna – och fem människor
dog. Man hittade aldrig bevis för att det funnits vapen hos de strejkande. Efter denna händelse
skrevs det in i lagen att militär aldrig för sättas in mot civilbefolkning. Det skapades också en
statspolis som kunde ingripa över stadsgränserna.
Saltsjöbadsavtalet skrevs 1938 och är unikt på så sätt att det är ett avtal mellan
arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer om hur t.ex. det ska gå till vid
löneförhandlingar, uppsägningar och strejker.
Bild 3
När andra världskriget bröt ut 1939 förklarade sig Sverige neutrala – dvs att vi inte tog ställning för
någon sida i kriget. Men i själva verket hade Sverige ett visst samarbete med Tyskland, genom att
tillåta att soldater på permission fick resa genom Sverige med tåg. Sverige exporterade också mycket
järnmalm till tyskarna. Det var också på initiativ av Sverige och Schweiz som tyskarna stämplade ett J
i alla judars pass – detta för att Sverige skulle ha lättare att direkt se vilka som var judar och dess a
fick inte komma in i Sverige…
Man var rädd för spioner och staten gick ut med en slogan att ”En svensk tiger” vilket alltså betyder
att en svensk håller tyst.
Våra grannländer Norge, Danmark och Finland drogs däremot in i kriget på olika sätt. Finland var hårt
ansatta av Sovjetunionen och Sverige försökte på olika sätt hjälpa finnarna, bla tog man emot många
finska barn som fick växa upp i svenska familjer.
Bild 4
På 1960 talet bestämde man sig för att en gång för alla bygga bort den bostadsbrist som fotfarande
var. De satsningar som skett sedan 1930-talet hade inte hjälpt fullt ut. Nu skulle det byggas 1 miljon
bostäder på 10 år. Detta skedde genom att man tog fram billiga sätt att bygga, man räknade ut att 8
våningshus var mest kostnadseffektivt att bygga och man kunde genom att kopiera sättet att anlägga
stadsdelar och massproducera lägenheter få ner kostnaderna och nå målet. Detta resulterade i det
s.k. miljonprogrammet, som Anderberg och Vallås är två exempel på. Det som var specifikt vara att
man byggde många hus tätt, med stora grönområden och ett centrum för stadsdelen. Man hade
många lekplaster och ingen biltrafik mellan husen utan bilarna körde runt området och parkerade på
stora parkeringsdäck och garage. Detta skapade ett mycket säkert område för barn. Standarden i
husen var också mycket bra med kallt och varmt vatten, badkar och bra planlösning. Det var många
familjer som var lyckliga att få lämna sina trånga lägenheter i stan mot stora ljusa lägenheter med
närhet till naturen.
Efter kriget hade Sverige behov av mycket arbetskraft och företag som Volvo och SKF åkte ner på
resor till bl.a. Jugoslavien och Grekland och värvade arbetskraft.
Arbetarna som kom började direkt jobba och fick bostad och fick lära sig svenska genom sitt jobb.
Detta kallas arbetskraftsinvandring.
1969 gjorde man om skolsystemet. Man ansåg att det var viktigt att alla barn fick samma
förutsättningar, oavsett om deras föräldrar var rika eller fattiga. Man skapade en nioårig grundskola
som alla skulle gå i.
Bild 5
Flyktingströmmar
Chile 1973
Orsak 11/9 73 då Pinochet (höger) med stöd av USA genomförde en militärkupp mot Allende.
Följd: Häxjakt på oppositionella vänstersympatisörer, många brott mot mänskliga rättigheter. Många
mord, mystiska försvinnanden och tortyr.
Efter några år försökte många chilenare återvända, men fann att Chile var förändrat och att de själva
var förändrade och mer svenska än de trott.
Vietnam 1975
Orsak: Då Vietnamkriget slutade fick kommunisterna makten. Hämnd och förtryck från nya regimen
innebar att miljoner vietnameser flydde landet, ofta i rangliga båtar. Sverige tog emot ca 5 000
vietnameser i början av 80-talet.
Iran – Irak 1980-88
Orsak: Kupp i Iran där det blev en islamsk revolution 1979, och Ayatollah Khomeini tog makten och
skapade en islamistisk stat med sharialagar.
Irak, Saddam Hussein, kände sig dels hotade – att revolutionen skulle sprida sig, dels tänkte de att
Iran var försvagat och därmed lätt att besegra, dels var orsaken territoriell - man ville åt olja. . Irak
invanderar Iran.
(Iran var islamistiskt och styrt av shiamuslimer. Irak = sekulariserat och arabnationalistiskt, styrt av
sunnimuslimer, men majoriteten av befolkningen var shia.
Balkan (forna Jugoslavien) 1991 -99
Orsak: Nationalismen växte efter att Tito dött och landet drabbades av en allt sämre ekonomi,
samtidigt som man ville ha minskad centralisering från Belgrad och missnöje med resursfördelningen
mellan de olika provinserna.
Följd: inbördes krig och etnisk rensning.
Somalia 1991 Orsak: Knappa naturresurser, klansystem som stred om makten, konflikter mellan bofasta och
nomader, samt krigsherrar som ville ha makt.
Följd: inbördeskrig. Grannländerna inte så intresserade av att hjälpa till att skapa ett stabilt Somalia
eftersom det kan återuppliva eller stärka somaliernas anspråk på områden i grannländer som bebos
av somalier.
Eritrea
Folk flyr framför allt eftersom Eritrea är en av världens värsta diktaturer. Eritrea har varit
självständigt från Etiopien i 20 år, men aldrig haft fria val. Många brott mot mänskliga rättigheter.
Mellan 5 000-10 000 politiska fångar, de flesta har aldrig fått någon rättegång.
(orsak: FN beslutade 1950 att Eritrea skulle bli en federation till Etiopien. Etiopien = feodalt
kejsardöme, Eritrea = rikt. Det blev konlikterm e den gång. 1962 annekterade Etiopien, Haile Selassie,
Eritrea. Våldsamheter accelererade 1998 till fullskaligt krig. Fredsavtal 2000.
Syrien 2011 –
Orsak: Från början en del av arabiska våren, med krav på ökad demokrati, stopp för utbredd
korruption, respekt för mänskliga rättigheter och slut på Assadregimens 40 år vid makten.
Blev snabbt en väpnad konflikt mellan regeringstrupper och stridande från olika oppositionella
grupperingar. Även mycket inbördes strider mellan de oppositionella grupperna.
Fokus har svängt från de ursprungliga tankarna till attt främst kretsa kring etiska och relgiösa motiv
för fortsatta strider.
Många utifrån länder utanför Syrien har stött de olika grupperingarna och på sås sätt eldat på och
hållit liv i kriget.
FAKTA
Mellan 1850-1930 var Sverige ett stort utvandrarland, ca 1,2 miljoner människor (en femtedel av
befolkningen) lämnade landet och den enda invandring som förekom var hemvändande svenskar.
Efter det har vi haft tre faser av invandring
1) Flyktingar
Efter andra världskriget, framför allt flyktingar från Balkan och Östeuropa.
2) Arbetskraftsinvandring
1969-70 var en topp. Främst arbetare från Jugoslavien, Grekland och Italien blev värvade av
svenska företag. Efter 1970 då fackföreningarna tryckt på blev det krav på att man hade
uppehållstillstånd, arbetstillstånd och någonstans att bo innan man fick komma.
3) Flyktingar
Startade runt 1980. Framför allt flyktingar från länder utanför Europa.
Räknat sedan andra världskriget finns det ca 1 miljon utrikesfödda i Sverige.
1/3 från andra nordiska länder
1/3 från Europa
1/3 från länder utanför Europa.
Bild 6
Hur vill vi forma framtidens Sverige?
Vad är viktigt för oss som bor här nu?
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Geografi - stadsorientering
1) Syfte
Att kunna navigera efter karta.
Att våga fråga människor på stan om hjälp.
Ta plats i samhället.
Att kunna samarbeta
Att prata
Att ha roligt och få motion
2) Personal
Ledarna behöver starta gruppen och följa upp dem efter stadsorienteringen.
3) Tid
Denna övning kräver ett helt dagspass (tre timmar)
4) Förberedelser
Se till att ha genomfört passet Geografi och delat ut kartor till alla.
Dela in gruppen i smågrupper på 4-5 deltagare/grupp, blanda grupperna så att de inte arbetar med
dem de brukar, utan lär känna nya människor. Om deltagarna är från olika länder blanda grupperna
med olika etnicitet så att det inte är så lätt att prata annat språk än svenska.
Om det inte finns färdiga rundor för er stad: Gå ut och fotografera olika ställen i staden och markera
på er karta med ett nummer. Kopiera upp de numrerade kartorna och bilderna så att varje grupp får
varsin.
Skaffa ev. vinst till det bästa laget.
5) Material
Extra kartor om någon glömt.
Deltagarna måste ha minst en kamera/mobilkamera per grupp
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Ge deltagarna 1,5 till 2 timmar på sig att hitta samtliga stationer.
Förklarara att de ska hjälpas åt att hitta samtliga stationer och när de gjort det ta en gruppselfie på
sig själva och platsen. Den grupp som på kortast tid hettar flest stationer vinner.
Efter att alla kommit tillbaka är det bra att följa upp vad de fick ut av övningen och om de pratade
med några människor de mötte på stan.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Lokal historia
1) Syfte
Att få en kort inblick i den egna stadens historia.
Friskvårdsaktivitet/promenad
2) Personal
En ledare, så många som möjligt av övriga går med och pratar och socialiserar med deltagarna under
promenaden
3) Tid
Hela passet
4) Förberedelser
Leta upp en lämplig runda i staden – vad vill ni fokusera på? Exempel på saker man kan ta upp är:
Vilka industrier är/har varit viktiga för staden. Varför heter gatorna som de gör. Varför är staden
planerad på detta sätt? Man kan också ha en historik om enskilda bostadsområden och hur de ändrat
karaktär.
Ta reda på fakta om byggnader, industrier, bränder, kungabesök – allt historiskt som kan vara av
intresse
Ordna ev. med fika som kan intas under eller efter rundan
5) Material
Kort manus med detaljer så att det blir rätt
Ev. kartor
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Bestäm plats där ni möts. Gå rundan, prata med varandra. Gör stopp och berätta om de historiska
detaljerna.
7) Koppling
Prata gärna om växter ni ser, jämför med växtligheten i deltagarnas ursprungsländer
Prata om allemansrätten och om nedskräpning
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Geografi
1) Syfte
Att kunna orientera sig på en karta.
Att veta var man bor och hur det ligger i förhållande till andra ställen.
Att prata.
2) Personal
En ledare, övriga agerar deltagare under genomgång, men är ledare när det kommer till att orientera
sig på karta, då detta ofta är svårt för deltagarna
3) Tid
1-2 timmar
4) Förberedelser
Dator och projektor behövs, alternativt en stor världskarta på väggen.
Stadskartor från er stad. Finns det färdiga orienteringsrundor, t.ex. offentlig konst, så använd dem
också.
Titta igenom och se om det finns unika gatunamn i er stad, som t.ex. härrör från en tid då er stad var
t.ex. dansk.
5) Material
Google earth på datorn. Hämta från https://www.google.com/earth/ (Obs! Tänk på att du ev. måste
ha administratörsrättigheter för att installera det på din dator)
Stadskartor från er stad
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Börja med att visa världen på google earth. Låt deltagarna berätta varifrån de kommer och zooma in
för en i taget. Låt deltagarna gå fram och peka på sitt hemland/hemstad/stadsdel osv.
Zooma in på Sverige. Gå igenom de största städerna, Götaland, Svealand och Norrland, samt Öland
och Gotland.
Hur ligger Sverige i förhållande till de andra nordiska länderna? Här kommer begrepp som norr,
söder, öste, väster in.
Delta ut stadskartorna och gå en fiktiv stadspromenad genom att utgå från en plats och t.ex. ta gatan
till vänster – vad heter den. Vilken väg korsar den?
Prata om att gator i Sverige ofta heter likadant i varje stad: Storgatan, Nygatan, Hamngatan,
Kungsgatan osv återfinns i de flesta svenska städer.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Berätta om de unika gatunamn som finns i er stad och varifrån de härstammar.
Berätta att gruppen ska göra en stadsorientering och att de då ska kunna orientera sig med hjälp av
kartorna och att fråga människor de möter.
7) Koppling
Gör en samarbetsövning där alla ska ställa sig på ett led där den som är född närmast där ni befinner
er just nu står längst till vänster och den som är född längst ifrån er nuvarande position står längst till
höger och alla andra rangordnade mellan dem.
12)Nyckelord för passet
Norr, söder, öster väster, landskap, regioner, stad, samhälle, by, landsbygd
Salut Hallands metodhandbok - Energizer
Världskarta
1) Syfte
Att få deltagarna att orientera sig i världen
Prata om olika länder
2) Personal
Denna övning kan utföras av endast en ledare, men blir roligare om de andra ledarna är med som
deltagare på lika villkor.
3) Tid
10-30 minuter
4) Förberedelser
Kan vara bra att ha en stor världskarta på väggen eller på storbild
5) Material
Världskarta
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Låtsas att hela rummet är en världskarta. Kom överens om vad som är söder, norr osv.
Låt alla deltagare ställa sig där de tänker att deras ursprungsland ligger.
Låt alla titta på varandra, fråga varifrån de kommer.
Jämföra med världskartan och justera deltagarna efter behov.
Följ gärna upp med intervjuer i smågrupper där de berättar för varandra.
– Var kommer du ifrån?
– Vilken stad?
– Vilket språk talar man där?
Som steg 2 kan man göra om övningen fysiskt, då alla får ställa sig på sin favoritplats i världen. Är et
samma plats?
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
Demokratins kännetecken
En lärare som ville få igång en diskussion sa en gång så här: ”För att förbättra Sveriges
ekonomi måste något göras. En riksdagsman kom då med idén att man borde avrätta alla
handikappade. Det skulle minska utgifterna för samhället. Efter en livlig debatt följer en
omröstning i riksdagen. Över 70% röstar för detta förslag.
Kan ett sådant förslag fattas i ett demokratiskt samhälle? ”
Svaret är nej. Men varför? En stor majoritet av riksdagens medlemmar röstade ju för
förslaget. Och dessa politiker hade ju i sin tur röstats fram av folket. Borde inte det räcka? Är
det något mer som krävs? Varför kan ett sådant beslut inte fattas i ett demokratiskt
samhälle?
Krav på demokratin
Det finns vissa krav som måste vara uppfyllda för att ett samhälle ska kunna kallas en
demokrati.
Medborgarna måste ha vissa fri och rättigheter.
Medborgarna måste få tycka, säga och skriva vad de vill. De måste få tro på vad som helst
och de måste få vara med i vilka partier eller föreningar som helst.
Alla människor ska också vara lika mycket värda och man ska vara rädd om allt mänskligt liv.
Detta kallas ibland för demokratins värden, dvs. det som är viktigt och nödvändigt för att
demokratin ska fungera.
Valsystemet måste uppfylla vissa krav
Fria val – det ska vara frivilligt att delta i valen. Ingen ska vara tvingad att gå och rösta. Det
ska också finnas mer än ett alternativ att rösta på.
Regelbundna val – de som vunnit ett val får inte vänta hur länge som helst med att utlysa
nästa val. Ofta brukar val ske vart tredje till femte år.
Hemliga val – ingen ska kunna bli bestraffad för att de röstar på ett visst parti. Därför ska
ingen kunna ta reda på hur en annan person röstar.
Allmän rösträtt – alla som har uppnått en viss ålder ska få vara med i valen. Ingen
medborgare får uteslutas på grund av kön, religion, hudfärg eller fattigdom.
Lika rösträtt – varje röst ska vara lika mycket värd. Rika får inte ha fler röster än fattiga, män
får inte ha fler röster än kvinnor.
1
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
Majoritetsprincipen ska gälla – men med vissa undantag…
Majoritetsprincipen innebär att man vid en omröstning ska följa det beslut som de flesta
röstat på. Samtidigt får inte beslutet gå emot de fri- och rättigheter som medborgarna har.
Majoritetens beslut får inte gå emot demokratins värden.
Demokrati är alltså inte enbart ett sätt att fatta de beslut som majoriteten vill. Besluten får
nämligen inte gå emot människans fri- och rättigheter. Därför är beslutet att avrätta
handikappade för att förbättra landets ekonomi inte demokratiskt – även om en majoritet av
riksdagen står bakom. Beslutet kränker ett par av de mänskliga rättigheterna, t.ex. rätten till
sitt eget liv eller rätten att inte bli orättvist behandlad på grund av ett handikapp. Detta står i
FN:s ”Förklaring om de mänskliga fri- och rättigheterna” och i den svenska grundlagen. På
detta sätt skyddas medborgarna mot övergrepp från staten.
Demokratins värden
Fri och rättigheter,
t.ex. frihet, rättvisa, respekt för oliktänkande, människors lika värde.
Skyldigheter,
t.ex. att gå och rösta, att vilja vara med och påverka samhällsutvecklingen.
Demokratins former
Fria, regelbundna och hemliga val
Allmän och lika rösträtt
Majoritetsprincipen
2
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
Tycker du att det är självklart med allmän och lika rösträtt?
Visste du att Sverige bara varit en riktig demokrati i 23 år!
Låt oss se på den svenska utvecklingen när det gäller demokrati:
1866
Tvåkammarriksdagen kom till. Den som tjänade 800 kronor per år, hade förmögenhet eller
ägde jordbruksfastighet till ett visst värde fick rösta vid andrakammarval, här gällde en man
en röst. Rösträtten till första kammaren var graderad efter inkomst, vilket betydde att den som
var rik kunde få många röster.
Ett exempel ur verkligheten:
I slutet av 1800-talet skulle man dra fram en järnväg till Brösarp i Skåne och man skulle
besluta var stationen skulle ligga. Greven ville att stationen skulle ligga vid hans gods, men
det var långt från själva byn och där ville självklart byborna ha stationen.
Man beslöt att rösta om saken.
Eftersom rösterna fördelades efter storleken på egendomen fick greven 127 000 röster själv.
Byborna fick sammanlagt 12!
Stationen hamnade i skogen, nära grevens gods och långt från Brösarp...
1909
Ett proportionellt valsystem infördes vid valen till riksdagens andra kammare.
Allmän rösträtt för män. Rösträttsåldern var 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller var
beroende av socialvården fick inte rösta.
1919
Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 23 år. Som
villkor gällde fullgjord värnplikt (för männen), inte försatt i konkurs, omhändertagen av
fattigvården eller under straffpåföljd.
1921
Kvinnorna kunde för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.
1937
Intagna på häkten och anstalter fick rösträtt.
3
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
1945
Rösträttsåldern sänktes till 21 år.
1948
Kraven på att ej vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under
straffpåföljd var inte längre ett hinder för rösträtt. Det enda hinder som nu kvarstod var att
personen var omyndigförklarad av domstol.
1965
Rösträttsåldern sänktes till 20 år.
1969
Rösträttsåldern sänktes till 19 år.
1970
Gemensam valdag för riksdagsval och val till landstings- och kommunfullmäktige.
Treåriga mandatperioder infördes. Riksdagen fick 350 ledamöter.
1973
Riksdagsvalet mellan blocken jämnt, resulterade i lotteririksdagen.
1975
Rösträttsåldern 18 år senast på valdagen trädde i kraft. Tidigare skulle gällande rösträttsålder
ha uppnåtts året före valåret.
1976
Utländska medborgare fick rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige.
Antalet ledamöter i riksdagen blev 349.
1991
Att en person kunde bli "omyndigförklarad av domstol" hade tagits bort innan valet detta år.
Detta var alltså första året med allmän och lika rösträtt i Sverige!
4
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
”Demokrati kan inte ärvas. Varje generation måste själv ta
den till sig och lära sig använda den.”
 Vad betyder ovanstående citat? Vad innebär det för dig?
Den svenska demokratin
I Sverige har vår riksdag bestämt att bl.a. dessa regler ska gälla för vår demokrati:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Att vi har allmän rösträtt
Att vi har lika rösträtt
Att vi har hemliga val
Att vi har regelbundna val
Att vi har rätt att bilda föreningar och samlas till möten
Att politiska partier och föreningar får arbeta helt fritt
Att vi har rätt att öppet föra fram vår mening i tal och i massmedier
Att ingen får dömas ohörd och utan en laglig rättegång
Att alla har rätt att i frihet utöva sin egen religion
Bilden är från en nynazistisk demonstration i Växjö 1985. Nynazisternas invandrarfientliga
budskap väckte människors avsky och slagsmål bröt ut. Mötet avbröts och polisen fick skydda
nynazisterna mot de uppretade människorna.
Kvinnan på bilden var själv som liten under andra världskriget offer för nazismen. Man kan
lätt förstå henens ilska över dagens nynazism. Ändå blev hon och andra personer åtalade för
slagsmålet – de hade använt våld och försökt hindra en demonstration.
 Tycker du det är rätt att t.ex. nynazistiska grupper får lov att demonstrera?
 Hur kan man som medborgare protestera mot grupper man tycker har fel, utan att själv
bryta mot lagen?
5
Faktamaterial Demokrati i samhället och i hemmet
Olika styrelsesätt
Demokrati
Diktatur
De styrande lyssnar på folket och
fattar beslut efter deras önskemål
De styrande utgår från att de själva
vet bäst hur samhället ska styras
Fåtalsvälde
folkvälde
Parlamentarisk
demokrati
Partivälde
Presidentstyre
Ett parti styr
Parlamentet
(riksdagen) har den
högsta makten
Den politiska makten
delas mellan
presidenten,
parlamentet och
Högsta Domstolen
Aristokrati
De rika styr
Teokrati
En religiös grupp styr
Militärjunta
Militären styr
 Vilka för- och nackdelar kan du se med de olika sätten att styra ett land?
 Ge exempel på länder i världen som har de olika typerna av styrelsesätt.
6
Envälde
Monarki
Kung eller
kejsare
Kung
ellerstyr
kejsare
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Demokrati i samhället och i hemmet
1) Syfte
Vad demokrati är, i samhället och i hemmet
Att se skillnaden mellan en horisontell och vertikal samhällsstruktur
2) Personal
En ledare håller i presentationen. Övriga deltar som deltagare.
3) Tid
1-3 timmar
4) Förberedelser
Kopiera och klipp ”Lappar med sysslor” så att det finns en uppsättning per deltagare
5) Material
Papper till alla deltagare, gärna A3 format
Lappar med sysslor
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Rita upp horisontellt och vertikalt tänkande på tavlan. Förklara hur det skiljer sig mellan olika
kulturer.
Gud
Ledaren
Rel.ledare
Mannen
Söner
I ett horisontellt tänkande är
alla lika värda, oavsett ålder,
kön eller ställning i samhället
Horisontellt
Kvinnan
Döttrar
Djur
Vertikalt
I en vertikal samhällsstruktur är det väldigt hierarkiskt. Det finns en tydlig ordning vem som
bestämmer över vem och individen har att lyda för kollektivets önskan.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
I en horisontell samhällsstruktur finns inte samma hierarki utan alla har lika stor rätt att få sina egna
behov tillfredsställda.
Hur är det i samhället? I olika länder? I hemmen?
Låt deltagarna diskutera i smågrupper om för och nackdelar med de olika typerna av struktur. Är det
ibland skönt att slippa tänka själv och fatta egna beslut utan att kunna luta sig på kollektivet?
Övning
Dela ut papper och lappar med sysslor.
Låt varje deltagare dela in ett papper med rutor – en ruta för varje medlem av deras familj – även
barnen.
Låt dem få lappar med olika sysslor, invändiga och utvändiga, som utförs i ett hem.
Lägg ut de relevanta lapparna på den person i hushållet som utför den sysslan.
Diskutera i smågrupper
Hur lång tid tar varje syssla? Hur ofta görs den? Varje dag? En gång i veckan? En gång i månaden? En
gång i halvåret? En gång och sedan aldrig mer?
Hur ser jämställdheten/arbetsfördelningen ut hemma. Jämför med de andra deltagarna.
Tycker du att den är bra? Argumentera för och emot.
Om ena parten jobbar/går i skolan X antal timmar – hur påverkar det vad den personen gör hemma?
Är det samma sak om det är kvinnan eller mannen som jobbar/går i skolan?
Hur mycket ska barnen göra hemma? Vilka sysslor är lämpliga att barn gör? Ska de få belöning för de
sysslor de utför?
Fundera enskilt
Hur vill du ha det i framtiden? Vad kan du göra för att det ska bli så? Vilka steg måste du gå? Vem
behöver du hjälp av?
Deltagarmaterial Demokrati i samhället och i hemmet
”Demokrati kan inte ärvas. Varje generation måste själv ta den till sig
och lära sig använda den.”
 Vad betyder ovanstående citat? Vad innebär det för dig?
Den svenska demokratin
I Sverige har vår riksdag bestämt att bl.a. dessa regler ska gälla för vår demokrati:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Att vi har allmän rösträtt
Att vi har lika rösträtt
Att vi har hemliga val
Att vi har regelbundna val
Att vi har rätt att bilda föreningar och samlas till möten
Att politiska partier och föreningar får arbeta helt fritt
Att vi har rätt att öppet föra fram vår mening i tal och i massmedier
Att ingen får dömas ohörd och utan en laglig rättegång
Att alla har rätt att i frihet utöva sin egen religion
Bilden är från en nynazistisk demonstration i Växjö 1985. Nynazisternas invandrarfientliga
budskap väckte människors avsky och slagsmål bröt ut. Mötet avbröts och polisen fick skydda
nynazisterna mot de uppretade människorna.
Kvinnan på bilden var själv som liten under andra världskriget offer för nazismen. Man kan
lätt förstå henens ilska över dagens nynazism. Ändå blev hon och andra personer åtalade för
slagsmålet – de hade använt våld och försökt hindra en demonstration.
 Tycker du det är rätt att t.ex. nynazistiska grupper får lov att demonstrera?
 Hur kan man som medborgare protestera mot grupper man tycker har fel, utan att själv
bryta mot lagen?
1
Deltagarmaterial Demokrati i samhället och i hemmet
Olika styrelsesätt
Demokrati
Diktatur
De styrande lyssnar på folket och
fattar beslut efter deras önskemål
De styrande utgår från att de själva
vet bäst hur samhället ska styras
Fåtalsvälde
folkvälde
Parlamentarisk
demokrati
Partivälde
Presidentstyre
Ett parti styr
Parlamentet
(riksdagen) har den
högsta makten
Den politiska makten
delas mellan
presidenten,
parlamentet och
Högsta Domstolen
Aristokrati
De rika styr
Teokrati
En religiös grupp styr
Militärjunta
Militären styr
 Vilka för- och nackdelar kan du se med de olika sätten att styra ett land?
 Ge exempel på länder i världen som har de olika typerna av styrelsesätt.
2
Envälde
Monarki
Kung eller
kejsare
Kung
ellerstyr
kejsare
Duka
Stryka kläder
Betala
räkningar
Hänga upp/
Torktumla/ Handla mat Följa barn till
skola/
förskola
vika kläder
Tvätta kläder
Diska
Planera
inköp
Planera
barnens
aktiviteter
Planera
inköp till
hemmet
Ringa
på
däck
Byta
vårdcentral
bilen
Ringa
Laga frukost
myndigheter
Väcka barn
Gå på
föräldramöte
och utv.samtal
Hjälpa
barnen med
läxor
Packa
barnens
skolväska
Läsa sagor
Jobba i
trädgården
Tanka bilen
Reparera
hemma
Köpa
presenter
Hålla
Natta barn Tvätta bilen kontakt med
släkten
Dammsuga
Baka
Skjutsa barn
till
aktiviteter
Bädda
Dammtorka
Vattna
blommor
Städa
toaletten
Putsa
fönster
Städa ugnen
Tvätta
fönster
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
FAMILJ OCH RELATIONER
Familjerådgivningen
Syfte
Att få vetskap om att familjerådgivning finn och vilken hjälp man kan få från dem
Förslag till genomförande
Berättar om sin verksamhet
Parrelationer, men även t.ex. vuxna syskon
Det är bra om man kan sitta i ring utan bänkar, då det underlättar kontakten och gör det enklare för
deltagarna att ställa frågor.
Man kan med fördel spela upp olika små rollspel, så att deltagarna får en inblick i hur ett möte på
familjerådgivningen kan se ut.
Ta upp olika typer av våld: psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
FAMILJ OCH RELATIONER
Kvinnojouren
Syfte
Att få vetskap om att kvinnojouren finns och vad de kan hjälpa till med.
Att visa på de mänskliga rättigheterna, ingen människa ska behöva utstå misshandel.
Tips på genomförande
Berättar om sin verksamhet
Vad är en kvinnojour?
Vad gör en kvinnojour?
En ideell förening (ingen får betalt, alla ställer upp gratis)
Socialtjänsten har skyldighet att hjälpa människor, de tar då hjälp av andra exempelvis kvinnojouren
Victoria.
Hjälper kvinnor som blivit utsatta för hot och våld.
200 kvinnojourer i hela Sverige. Hjälper många kvinnor. Olika stora i olika städer.
Har en lägenhet, ett skyddat boende. Tre kvinnor (Barnen kan följa med).
Lägenhet är hemlig och är till för att skydda från någon som vill skada mamman eller barnen eller
både och.
Blivit utsatt för brott och flyttar för att komma bort från hotet. Det behöver inte bara vara fysiskt
våld.
Som vuxen har man rätt att välja, barnen ska alltid skyddas.
Den farligaste platsen för en kvinna är i hemmet. 17 kvinnor dödas varje år av sina män.
Alltid riktig Tolk, aldrig mannen som tolkar.
Varningstecken
Kontroll
Begränsning / isolering
Förnedring
Straff
Skuld
Det är bra om man kan sitta i ring utan bänkar, då det underlättar kontakten och gör det enklare för
deltagarna att ställa frågor.
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
FAMILJ OCH RELATIONER
LOKAL AKTÖR FÖR FAMILJERÅDGIVNING
Syfte
Att få vetskap om att det finns hjälp att få för att bli stärkt i sin föräldraroll och få färre konflikter med
sina barn.
Att visa på de mänskliga rättigheterna ur ett barnperspektiv där barnet respekteras som människa.
Förslag på genomförande
Ger tips om barnuppfostran
Hur minskar man konflikter i hemmet?
Prata bl.a. om att välja sina strider
Välja strider
Hur blir det om man vänder på
triangeln?
Förberedelser.
Beröm.
belöningar
Gemensam stund (med
ett barn i taget)
Gemensam stund med varje barn ca 10 minuter/dag alternativt 3-4- gånger i veckan
Det barnet får uppmärksamhet för (oavsett om det är ett negativt eller positivt beteende) kommer
det att fortsätta med. Förstärk de bra sakerna, bra beteendena så kommer det negativa så
småningom att försvinna.
Att barnet visar känslor är aldrig negativt, lär barnet att alla känslor är okej och lär dem istället att
hantera dem.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Makt
1) Syfte
Att få reflektera över vad makt är och hur det kan utövas.
2) Personal
En ledare, övriga agerar deltagare och levande statyer.
3) Tid
1-2 timmar
4) Förberedelser
Två av ledarna kommer överens om en till tre situationer att bygga en staty kring där den enda har
makt och den andra är mer maktlös. OBS! Tänk på att ni ska stå/sitta i ställningen orörliga under lång
tid.
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Låt två ledare skapa levande statyer. Låt alla deltagarna gå fram och titta och berätta vad de ser. Är
det en som verkar ha mer makt än den andre? Vad är det för situation? Vilka är personerna i
statyerna? Vilken är deras relation till varandra?
Nästa steg är att deltagarna får ta på statyerna och vara deras röst. Säga i jag-form vad de tror att
statyn tänker/skulle vilja säga.
Nästa steg är att deltagarna får röra vid statyerna och t.ex. sänka en arm eller höja ett huvud.
Deltagaren får berätta varför hen gjorde den ändringen och övriga deltagare får säga om de upplever
att situationen förändrats.
Vill man kan man göra ett par tre statyinstallationer enligt samma struktur.
Dela in deltagarna i smågrupper. Låt ledarna ingå i smågrupperna.
Ge varje grupp i uppdrag att skapa en installation/staty tillsammans som visar makt.
Låt en grupp i taget gå fram och agera installation. Övriga deltagare tittar och kommer med tankar på
vad scenen föreställer. Vem har makt? Vem är maktlös? Vad har personerna för relation?
7) Koppling
Vem har makt i vårt samhälle? Vem har makt i familjen? På arbetsplatsen?
Finns det olika typer av makt? Kan makt vara positivt?
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Mänskliga rättigheter
1) Syfte
Att få information om de mänskliga rättigheterna, hur det kan skilja från olika länder, hur man kan
reservera sig från vilka artiklar.
Att läsa och förstå svenska som inte är tillrättalagd.
2) Personal
Här krävs ganska stor insats av teamet då en teammedlem bör ingå i varje grupp för att förtydliga och
förklara artiklarna/språket.
3) Tid
Denna övning kräver lång tid, helst ett helt dagspass – minus tid för energizern
4) Förberedelser
Hämta de mänskliga rättigheterna på http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheteroch-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/ Klipp ut och plasta in dem.
5) Material
Inplastade artiklar.
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Förklara kort vad FN är och hur ett land förbinder sig till de mänskliga rättigheterna. Berätta också
om möjligheten att reservera sig mot artiklar och faran med detta.
Gruppen delas in i mindre grupper. En teammedlem ingår i varje grupp. Dela ut artiklarna utan
speciell ordning.
Varje grupp får i uppdrag att läsa och förstå alla de artiklar de fått. De ska sedan gemensamt
diskutera och komma fram till vilka tre artiklar de tycker är viktigast och rangordna dem 1-2-3. De ska
också kunna motivera varför de valt just dessa.
Samla storgruppen i ring och låt varje grupp berätta om den artikel de satt som nummer ett och
motivera varför. Finns tid går man sedan vidare till nummer två och tre.
7) Koppling
Eftersom så många länder reserverat sig mot kvinnors rättigheter kan man diskutera vad detta
innebär, t.ex. rösträtt, rätt att köra bil, rätt att gifta sig med vem man vill, rätt till skilsmässa, arvsrätt,
könsstympning osv.
12)Nyckelord för passet
FN – Förenta Nationerna, Ratificera, Reservera
Artikel 1
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har
utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i
en anda av gemenskap.
Artikel 2
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas
i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av
ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning,
nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga
eller internationella status som råder i det land eller det område som
en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står
under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon
annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 4
Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla
dess former skall vara förbjudna.
Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning.
Artikel 6
Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens
mening.
Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen
utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma
skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna
förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
Artikel 8
Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella
domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes
grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.
Artikel 9
Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.
Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig
förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av
hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse
om brott mot honom eller henne.
Artikel 11
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som
oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har
fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla
rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som
inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid
den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare
straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv,
familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin
heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot
sådana ingripanden och angrepp.
Artikel 13
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom
varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att
återvända till sitt land.
Artikel 14
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från
förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint
grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot
Förenta nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 15
1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att
ändra nationalitet.
Artikel 16
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning
med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap
och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i
fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess
upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och
fulla samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället
och har rätt till samhällets och statens skydd.
Artikel 17
1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och
tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.
Artikel 18
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och
att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt,
utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning,
andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot
och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och
oberoende av gränser.
Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och
sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.
Artikel 21
1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom
fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas
myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga
val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika
rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt
röstförfarande.
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social
trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes
människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet,
förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i
enlighet med varje stats organisation och resurser.
Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa
och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot
arbetslöshet.
2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika
arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och
tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans
eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid
behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar
för att värna sina intressen.
Artikel 24
Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning
av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.
Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den
egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat,
kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt
rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet,
makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av
försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes
kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och
hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är
födda inom eller utom äktenskapet.
Artikel 26
1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara
kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande
stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk.
Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för
alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med
hänsyn till deras förmåga.
2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo
och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja
förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper
och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas
verksamhet för fredens bevarande.
3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand
deras föräldrar.
Artikel 27
1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att
njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och
dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella
intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och
konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.
Artikel 28
Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de
rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan
förverkligas.
Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och
fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet
ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person
endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i
lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt
för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett
demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän
ordning och allmän välfärd.
3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är
oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för
en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet
eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de
rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
Ekonomi
1) Syfte:
En orientering i hur ekonomin sköts. Var och ens rättigheter och skyldigheter.
Vikten av att betala räkningar.
Inkasso och Kronofogden.
Konsumentköplagen.
2) Personal
En ledare håller i presentationen. Övriga deltar som deltagare.
3) Tid
1-3 timmar
4) Förberedelser
Beställ boken. ”Dina pengar och din ekonomi” – gratis från http://www.sfiekonomi.se/
Titta igenom och välj ut de kapitel som känns mest relevanta i den grupp ni jobbar med just nu.
Skriv ut och läs konsumentköplagen från http://www.konsumentverket.se/Vart-arbete/Lagar-ochregler/Konsumentlagar/Konsumentkoplagen/
5) Material
Boken Dina pengar och din ekonomi.
Konsumentköplagen
6) Genomförande
Förklara syftet med lektionen.
Låt deltagarna berätta vilka ord/fraser de hade svårt för, skriv upp dem på tavlan och förklara dem.
Prata fritt kring det kapitel som deltagarna läst. Fyll på med extra information. Låt deltagarna berätta
egna erfarenheter eller andra reflektioner.
7) Koppling
Gör en jämförande analys av skillnaden på hur man betalar räkningar i många andra länder och vilka
konsekvenser det får om man inte betalar ex elen i tid.
Gör ett rollspel kring hur man klagar på en vara man inte är nöjd med.
8) Arbetsuppgifter till deltagare
Ge varje deltagare en bok och ge dem i läxa att läsa ett av kapitlen hemma, så att de kan stryka under
svåra ord, slå upp i lexikon och skapa sig en förförståelse.
Inför besök av konsumentvägledare passar det bra om deltagarna i förväg läst kapitel 8.
Salut Hallands metodhandbok – Samhällsorientering
10) Gästföreläsare
Bjud in en som arbetar på Konsumentrådgivningen i er stad
11) Studiebesök
Gör ett besök på Konsumentrådgivningen i er stad
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
Ekonomi
Skuld och budgetrådgivning
• Informera om vad som kan hända om man hamnar i skuld
• Vad en budgetsanering innebär
Bra om de visar filmer som används som diskussionsunderlag. Pratar om vikten av att ha en budget
och hur man bör prioritera om man hamnar i ett utsatt läge.
Att det inte är en skam att ta kontakt med de man är skyldig pengar om man inte kan betala,
bättre ringa dit och få uppskov/avbetalningsplan eller vad det kan gälla istället för att stoppa
huvudet i sanden och hoppas att problemet försvinner.
Viktiga ord är ränta, fakturaavgift, påminnelseavgift, inkasso, betalningsanmärkning
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
Ekonomi
Ekonomiskt bistånd
Syfte
Få lite historik om hur ekonomiskt bistånd har utvecklats i Sverige
Veta vilka lagar och regler som gäller
Tips på genomförande
Här är det bra om man innan sessionen låter deltagarna ventilera sina erfarenheter av ekonomiskt
bistånd och ställa frågor som man kan maila till Eb. De kan då ta utgångspunkt i var deltagarna
befinner sig, vilket gör sessionen mer aktiv än om det bara är envägsinformation.
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
Ekonomi
Konsument Halmstad
Syfte
Att få deltagarna medvetna om konsumentköplagen
Veta sina rättigheter och skyldigheter
Vikten av att spara kvitton
Tips på genomförande
Inför detta besök är det lämpligt om deltagarna läser kapitel 8 i boken ”Dina pengar och din
ekonomi” så att de är förberedda.
Prata med konsumentvägledaren om vad ni tror är mest relevant att ta upp i er grupp, men
diskussioner kring bytesrätt, öppet köp, och garantier är alltid relevant.
Tidsåtgång ca 1,5 timme beroende på hur många frågor deltagarna har.
Dela gärna ut alla, eller några av Konsumentfrågor, se arbetsmaterial, och ha diskussion kring.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
Konsumentfrågor
Måste pris finnas angivet på varor som marknadsförs i ett skyltfönster?
o Nej, priset behöver bara finnas på varor inne i butiken.
o Nej, bara om varorna säljs på rea.
o Ja, priset måste alltid anges.
Kan jag kräva att få köpa en vara till priset som står på prislappen, även om
butiken säger att varan är felmärkt?
o Ja, priset på prislappen gäller alltid. Butiken kan inte skylla på
felmärkning.
o Ja, men bara om varan är felmärkt med mindre än 10 procent.
o Nej, det är först när du kommer till kassan som du och butiken ingår ett
bindande avtal. Men företag får inte felmärka varor avsiktligt.
Hur länge får en rea pågå i en butik?
o Det bestämmer butiken själv.
o Upp till sex månader
o Bara under begränsad tid. Exakt hur lång tid bedöms från fall till fall.
Du kan anmäla reklam som du tycker är olaglig. Med vart ska du anmäla den?
o Till Polisen.
o Till Konsumentverket.
o Till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
När det är fel på en vara du har köpt kan du reklamera den. Vart ska du först
vända dig med ditt klagomål?
o Till Allmänna reklamationsnämnden.
o Till kommunens konsumentvägledare eller till Konsumentverket.
o Direkt till säljaren.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
Hur länge kan du reklamera en vara?
o Ett år.
o Två år.
o Tre år.
Vad av följande är sant när det gäller garanti?
o Du har alltid rätt att få en garanti och får varan lagad eller utbytt under
garantitiden om den går sänder.
o Det är frivilligt för en säljare att lämna garanti.
o En garanti är meningslös eftersom konsumentköplagen ger exakt samma
skydd.
Ibland kan du ångra ett köp och få pengarna tillbaka enligt ångerrätten. När
gäller ångerrätten?
o Vid köp på distans, till exempel e-handel, och vid hemförsäljning.
o I alla butiker, men bara när man handlar till ordinarie pris.
o Bara när säljare väljer att ge ångerrätt. Ångerrätten är frivillig från
säljaren.
Hur länge kan du ångra ditt köp när du har ångerrätt?
o 7 dagar.
o 14 dagar.
o 30 dagar.
När har du rätt att få öppet köp, det vill säga att du kan lämna tillbaka en vara
och få pengarna tillbaka?
o Alltid. En säljare måste alltid erbjuda öppet köp enligt
konsumentköplagen.
o Bara när säljaren väljer att ge öppet köp. Öppet köp är ett frivilligt löfte
från säljaren.
o Alltid när en vara säljs till ordinarie pris. När det är rea behöver inte
säljaren erbjuda öppet köp.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
Vad gäller för att kunna föra en reklamation?
o Du måste ha kvar kvittot från köpet. Utan kvitto har säljaren rätt att neka
dig att göra en reklamation.
o Du måste kunna bevisa att du köpt varan, att den är köpt hos säljaren,
när du köpte den och till vilket pris. Det kan du göra med kvitto, men till
exempel ett kontoutdrag kan också fungera.
o Du behöver inga bevis. Säljaren måste ha kvar information om
försäljningen i sin kassa.
Vad har du för skydd när du handlar av en privatperson istället för ett
företag?
o Reklamationstiden är kortare, men annars är det samma regler som när
man handlar av ett företag.
o Konsumentköplagens regler gäller för köp över 1000 kronor för andra
köp gäller inte lagen.
o Skyddet är sämre när du handlar av en privatperson.
Konsumentköplagens regler gäller inte.
Vart kan du vända dig om du behöver personlig rådgivning i till exempel en
konsumenttvist?
o Till kommunens konsumentvägledare eller till någon av de fura
konsumentbyråer som är specialiserade på olika konsumentområden.
o Till Konsumentverket i Karlstad.
o Till något av Svensk Handels kontor.
Vad gör Allmänna reklamationsnämnden, ARN?
o ARN prövar tvister mellan konsumenter och företagare och ger
rekommendationer till hur tvisterna ska lösas.
o ARN ger kostnadsfria råd till konsumenter i konsumentfrågor.
o ARN företräder konsumenter i domstol mot företag.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
Vart kan du som konsument vända dig för att få kostnadsfri
konsumentrådgivning?
o Till konsumentverkets informationsavdelning.
o Till din kommuns konsumentvägledning.
o Till Svensk Handel.
Har alla kommuner konsumentvägledning?
o Nej, ungefär hälften av Sveriges kommuner har konsumentvägledning.
o Nej, ett fåtal kommuner saknar konsumentvägledning.
o Ja, alla kommuner måste ha konsumentvägledning.
Många resor köps på Internet. Hur länge kan du ångra ditt köp och få tillbaka
dina pengar när du handlar en resa på nätet?
o 14 dagar. Det är samma ångerrätt som för andra köp på Internet.
o 30 dagar. Ångerrätten är längre för resor eftersom man ofta köper resor
långt i förväg.
o Du har ingen ångerrätt enligt lagen när du köper en resa på nätet.
Hur länge ska en flygresa vara försenad för att du ska få samma ersättning
som om flyget ställts in?
o En timme.
o Tre timmar.
o Tio timmar.
Vart ska du i första hand vända dig för att få ut ekonomisk kompensation när
din flygresa försenats?
o Till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
o Till återförsäljaren av biljetten.
o Till flygbolaget.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
När kan man avboka en resa och få pengarna tillbaka?
o Alla resor inom EU kan avbokas mot en mindre avgift.
o Enda chansen att avboka en resa är att köpa ett speciellt
avbeställningsskydd hos researrangören.
o Man har inte alltid rätt av avboka en resa, men man kan ha rätt på olika
sätt – via avbeställningsskydd, resans villkor eller om du har betalat resan
med ett kredit- eller kontokort.
Hur mycket ska en tågresa försenas för att du ska ha rätt till ekonomisk
kompensation?
o En timme.
o Tre timmar.
o Fem timmar.
Ska moms alltid ingå i prisuppgiften en hantverkare ger till dig?
o Ja.
o Nej, inte om du får en ungefärlig prisuppgift.
o Nej, aldrig.
Hur mycket får ett ungefärligt pris på en reparation höjas?
o Inget alls.
o 15 %
o Hur mycket som helst.
Har du rätt att kräva specificerad faktura av en hantverkare?
o Ja, alltid.
o Ja, men du måste be om att få det.
o Nej.
Salut Hallands metodhandbok - Arbetsmaterial
När du anlitar en hantverkare är du skyddad av en lag, vilken?
o Konsumentköplagen.
o Konsumenttjänstlagen.
o Köplagen.
Är det lagligt att anlita hantverkare utan att skriva avtal?
o Ja.
o Nej, aldrig.
o Nej, inte som enskild konsument.
Vad har du alltid rätt till när din flygresa ställs in?
o Ekonomisk kompensation enligt Eu:s regler. Den är minst 250 euro.
o Att få tillbaka dina pengar eller att ombokas till en ny likvärdig resa.
o Har du inte reseförsäkring eller avbokningsskydd har du inte rätt till
någonting.
Källa: http://www.konsumentverket.se
Försäkringar
Vet du skillnaden mellan försäkringskassan och försäkringsbolag?
Vad är försäkringskassan?
Försäkringskassan är en statlig myndighet som ska hjälpa människor som bor i Sverige att få en trygg
vardag.
Socialförsäkringen
Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen
gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.
Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid
sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du ha rätt till
socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.
Socialförsäkringen administreras, sköts, av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med
funktionsnedsättning.
Försäkringskassan är den myndighet du vänder dig till om du blir sjuk, om ditt barn blir sjukt, om du
har en funktionsnedsättning, föräldrapenning, aktivitetsstöd, etableringsersättning eller barnbidrag.
Och en massa andra saker som ska ge oss trygghet i vår vardag.
Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.
Boka samtal på tio olika språk hos försäkringskassan
Du kan boka ett telefonsamtal på tio olika språk. Det innebär att du får samma service och
information som en svensktalande kund. Försäkringskassan ringer upp på den tid du själv valt.
Servicen är öppen måndag - fredag 8.00 - 16.00.
Vad är ett försäkringsbolag?
Ett försäkringsbolag är ett företag som skapar försäkringar för dig och din familj. Det kan vara allt
från att försäkra ditt hem, din bil eller dina barn, till att gälla vid olycksfall eller död.
En sådan här försäkring måste du teckna, köpa, själv.
En hemförsäkring borde alla ha.
Den viktigaste av försäkringen är hemförsäkringen, som alla bör ha, vare sig man bor i hus eller i
lägenhet. En hemförsäkring kostar inte mycket, men om olyckan är framme kan du ha stor nytta av
den.
Vi tar ett exempel: Det börjar brinna för att du glömt stänga av en platta på spisen. Lägenheten
måste saneras, rengöras, och vissa av dina möbler kanske blir förstörda. I vissa fall kanske dina
grannar också drabbas. Om du inte har en hemförsäkring blir detta dyrt! Om du har en
hemförsäkring betalar du en liten del, en självrisk, och försäkringsbolaget betalar resten.
En hemförsäkring har också ett inbyggt rättskydd, ifall du blir åtalad för vårdslöshet, att du varit
slarvig, får du hjälp till en advokat genom din hemförsäkring.
Ska du ut och resa finns ett visst reseskydd i hemförsäkringen.
Blir din cykel stulen eller om du råkar sätta dig på dina glasögon så att de går sönder slipper du betala
för nya, du betalar bara en självrisk.
Om du har fått inbrott hemma, täcker hemförsäkringen det stulna.
Om dina barn sparkar boll och råkar slå sönder en ruta, täcker hemförsäkringen det.
Detta är några exempel på vilken nytta du kan ha av din hemförsäkring.
Det viktiga är att du vet att…




Du får inte automatiskt en försäkring för att du har ett hem
Det finns olika försäkringsbolag som har olika mycket skydd – jämför innan du bestämmer
dig!
Du måste betala självrisk när något händer
Om dina saker är några år gamla får du inte ut hela värdet, utan bara en del.
Salut Hallands metodhandbok – Externa kontakter
Myndigheter
Polisen
Ett tillfälle att träffa en polis och få vetskap om deras jobb.
Att bjuda in polisen till information och dialog gör att många får klart för sig att poliser bara är
människor de också, att de har känslor, att de strävar efter att göra sitt jobb.
Syfte
Få kunskap om polisens vardag och komplexiteten i deras jobb.
Få förståelse för de arbetsmetoder och regler en polis måste rätta sig efter.
Det är också en chans att visa ett yrke och även få information om att de redan nu
kan bli volontärer, vilket i sig kan vara en referens inför framtida jobb.
Förslag på innehåll
Låt gärna deltagarna ställa frågor i förväg, som mailas till polisen. På så sätt blir deltagarna
mer aktiva och frågorna/besöket känns mer relevant.
Vad är polisens uppgift i samhället?
Varför måste man identifiera sig om man blivit vittne till ett brott?
Är samhället farligare nu är innan?
Vad är en polisvolontär?
Vad händer om jag anmäler att grannarna bråkar?
Vad händer om min cykel blir stulen.
Vad är nödvärnsrätt?