ROLAND
SCHÖTT
Edmund Burke
och det tidiga tyska
kodifikationmotståndet
Två essäer i rätts- och
statsfilosofins historia
JURISTFÖRLAGET
Innehållsöversikt
FÖRORD
1
INLEDNING
Uppgiften. En första presentation
Två plan för framställningen
Undersökningsföremålet som ideologi
Närmare om materialet
Debattledarrollen
Forskningsförebilder
En forskningsetisk deklaration
3
3
3
3
7
8
10
PROLOG: ESSÄNS RATIO
11
BURKES POLITISKA FILOSOFI
Bakgrunden: England vid 1700-talets ingång.
Revolutionsuppgörelsen. Whiger och torier . . .
Burkes politiska karriär
Georg III:s regering. Problemen. Skilda
tolkningar
De viktigaste politiska frågorna
Idéhistorisk inordning av Burke. Cobban m. fl. förf. .
En ny syn på historien och staten
Burkes betydelse för den politiska teorin
enligt Cobban
Idéen om nationaliteten
Kritik av Cobban
Sammanfattning
Burkes ambivalens
Burkes borgerliga sida
Den aristokratiske Burke
Burkes ambivalens - olika tolkningar
En sexualpsykologisk uttolkning
Vidgat idéhistoriskt perspektiv
Exempel på borgerliga attityder hos Burke.
Förmögenhetsrättigheters okränkbarhet
13
15
16
17
19
21
23
24
25
25
26
27
28
28
29
30
31
Hans motstånd visavi den borgerliga
samhällskraften
Synpunkter på helheten av hans läror
Idéhistorisk utblick. Den germanska frihetstraditionen
Common law-traditionen och revolutionsuppgörelsen
Lagens outgrundlighet
Common law-juristernas syn på historien
Burkes kritik av sir M. Hale
Burkes uppslutning bakom den gamla läran
om den uråldriga konstitutionen
Närmare om lärorna. Preskriptionsdoktrinen
Burkes folkbegrepp
Den naturliga aristokratin
Dess roll som folkets verkliga, ej nominella,
av dess s. k. vilja obundna representanter
Förebråelsen om bristande folklighet
Individen och folkgemenskapen
Fruktan för människonaturens destruktiva
potential
Institutioner, inte Hobbes' furste
En aristokratisk kunskapsteori. Landsbygdens
traditionella sociala ordning dess förutsättning .
En provisorisk sammanfattning
Ytterligare om lärorna. Komplexitet och hävd
Nyhetsmakeriets oanvändbarhet
De invanda slöjornas tröst
En jämförelse med Locke
Flexibilitet
Burkes konservativa skola
Burkes revolutionsteori
Defensiva och innovativa revolutioner.
Adelns roll
Ekonomins betydelse för utvecklingen, antingen
denna försiggick genom lugn evolution eller
våldsam revolution
Kontraelitens otillräcklighet
Burkes tidlöshet
VI
32
33
34
35
36
36
37
39
40
42
42
44
44
46
47
47
48
49
49
49
50
51
51
52
53
54
55
56
58
Burkes revolutionsteori. Sammanfattning
59
Det kontrarevolutionära korståget
60
Utvärdering och diskussion. Vår kunskaps om samhället
osäkerhet
60
Frågan om frihet och rätt
61
Metodisk avant-propos
61
Frihetlig eller reaktionär?
61
Principer och omständigheter. Läran om
prudence. MacCunn
62
Freeman om Burkes frihetsbegrepp. Avvägning
mellan olika värden
63
Rättigheterna i samhället
63
Burke om rösträtten
64
Gudomligt sanktionerade samhällsinstitutioner . 65
Statens uppgifter
66
Arbetslönerna måste stå tillbaka för kapitalet . . 66
Närmare om statsuppgifterna
67
Den fria marknaden
68
Hotande interventionism
68
Egen uppfattning av Thoughts and Details
on Scarcity
70
C. B. Macphersons tolkning
71
Kyrkan. Stanlis' förklaring
73
Egen kritik
75
Burke inför eftervärlden. 1800-talet
76
Fortsättning. Från 1913 års status quo till
världskris (Kjellén)
77
Tiden efter andra världskriget. U. S. A
78
Yttre förhållanden
78
Burkes betydelse för den inre idépolitiska
utvecklingen i U. S. A
80
Europas chans. Förf.:s personliga utblick
81
TYSKLAND: FRÅN MÖSER TILL HISTORISKA SKOLAN
Inledande anmärkningar. Avgränsningar med avseende
på tidsperioder och länder. Avsnittets
disposition
83
VII
Upplysningen i Tyskland. Progressiva resp.
repressiva krafter. Professorerna, ämbetsmännen, prästerna
85
Hoven, militären, stadspatriciaten,
bönderna
87
Sammanfattning av upplysningen i Tyskland.
De av densamma framkallade nationella
motströmningarna
88
Möser. Allmänna synpunkter på dennes läror
89
Möser och motståndet mot den furstliga
absolutismen. Lagens tyranni
90
Landsfurstarnas farlighet för tysk rättstradition.
Rikstankens förbleknande. Traditionens
härledning
90
Romersk kontra germansk tradition. Myt och
verklighet
91
Den engelska förebilden. Tysklands mission . . . 92
Mösers statsuppfattning
92
Dess historiska och nutida
betydelse
94
Mösers rättslära
95
Den positiva rättens primat
95
Rätten i och genom staten i st. f. 'över' och 'mot' 96
Straff och lagföring
99
Nävrätten
100
Hårda straff för de ringa i samhället
100
Närmare om det straffprocessuella ståndsbrödraskapet m. m
101
Sammanfattning av Mösers rättslära
102
Mösers ekonomiskt-politiska idéer
103
Jämförelse med Fredriks Preussen och senare
tiders 'överhetsstat'
105
D:o med avseende på vår egen tids statsideal:
'marknadsekonomi' och 'välfärd'. H. Zimmermann
106
Avslutande synpunkter på Möser. Ödesmystik
108
Ödet såsom speglat i produktions- och
statsformerna. Pragmatism
109
Tysklands Burke. Möser jämförd med britten . . 109
VIII
Upptagandet av Burkes idéer i Tyskland. Hannover
och Göttingen
111
'Hannovers whiger'. Bakgrunden. Samhällsförhållanden. Ernst Brändes
112
Den hannoverska staten. Några karakteristiska
drag
113
A. W. Rehberg och spridandet av Burkes
idéer i Tyskland
113
Översättningar och introduktioner av
Burkes skrifter. Arten av Rehbergs
befattning med dem
114
Burkes Reflektioner som statsvetenskapligt program m. m
114
Närmare om Rehbergs roll i receptionen
av Burkes läror. Den förres styrka och
begränsning
116
Bristande historicism
117
Reformfrågor. Adelsgodsen. Rehbergs
misslyckande och kurfurstendömets
otillräcklighet för tyskhetens
samlande
119
Sammanfattning av Rehberg och det
hannoverska perspektivet
120
Den preussiska återuppbyggnaden
121
Tyskland vaknar. Institutionella landvinningar
och en gryende känsla av en historisk mission . 122
Romantiken. Inledande synpunkter. Den fortsatta
framställningens disposition och art
123
Romantiken och traditionen. Vetenskapssyn . . . 123
Diskussion i anslutning till ett representativt
källställe
124
Hölderlins filosofi
125
Carl Schmitts kritik av den politiska romantiken
i synnerhet
126
Huvudpunkterna av Schmitts kritik
128
Romantikforskningen i stort; litteraturen
i övrigt
129
Sammanfattning
129
IX
Romantikerna och Burke. Den senares åberopande i befrielsekrigens Tyskland. Bakgrunden, argumenten, betydelse
130
Kort om idealistisk filosofi
130
Den abstrakta rationalismen avvisas . . . . 132
Det organiska tankemönstret
132
Närmare om den organiska statsuppfattningen. Dess förbindelse med
historicismen
133
Burkes betydelse för tysk borgerlighet . . . 134
Kodifikationsstridens bakgrund. Burke och
historiska skolan
135
Precisare formulering av uppgiften. Blick på
tyska riket från rättsliga utgångspunkter
136
Code Napoleon i Tyskland
138
Rehberg blåser till strid i kodifikationsfrågan
139
Thibaut formulerar kravet på kodifikation.
Drivkrafterna därbakom diskuterade . . . . 140
Thibauts folklighet och tysknationalism. Chimär respektive
beståndande halt
141
Savignys Berufunsrer Zeitfur Gesetzgebung
und Rechtswissenschaft. Rättens uppkomst och
utveckling
142
Lagstiftning och kodifikation. Allmänna
synpunkter
143
Rättsvetenskapens roll
143
Savignys syn på den rådande rättskällesituationen med särskild hänsyn till det
romerska arvet
144
Kritik av de lagkodifikationer som
nyligen hade genomförts. Tidsandans
otillräcklighet. Bestämmande grunduppfattningar
145
Markeringar mot naturrätten i anslutning
till de tyska lagkodifikationerna
146
Genomgående teman i Savignys kritik av
kodifikationerna
147
Rättsvetenskap och nationell enhet
Motsättningens fördjupande i en skolstrid
Återknytande till Thibaut. Slutlig värdering
av dennes roll i ljuset av några ytterligare
belägg från källmaterialet
Perspektivets vidgande utöver motsatsställningen Thibaut-Savigny
Andra viktiga aktörer. Feuerbach
Historiesyn och den rättshistoriska forskningens uppläggning
Rättspolitiska spörsmål. Savigny versus
B. W. Pfeiffer
Kyrkan och folkbokföringen . . .
Medborgare och främlingar . . . .
Äktenskap och skilsmässa
Förmynderskap. Summeringen
föregrips
Hypoteksväsendets reformering.
Lagstiftningsteknik
Arvsrätten
Provisorisk sammanfattning avseende Savigny . .
Gönnerrecensionen
EPILOG
Avslutande betraktelse. Rädslan för staten
Fortsättning på den avslutande betraktelsen:
Autokritik och närmare utveckling
av de huvudsakliga kritikpunkterna
Fries noterad
Savigny - en stor jurist men ingen statsman, eller?
Ett föredöme för vår egen tid med dess "lidbomeri"? .
Hans oförmåga att möta en ny tids utmaningar, dem
varinför Tyskland ställdes
Naturrätt och rättspositivism. Deras syntes i den
borgerliga föreställningsvärlden
Carl Schrnitt och frirättsskolan som symptom på rättsstatstänkandets otillräcklighet
148
149
151
153
153
155
157
157
157
158
159
159
160
161
162
164
170
171
171
173
174
175
XI
Hans Kelsens teori
Det återförenade Tyskland och hotet mot västvärlden
Avhandlingens resultat
Nationalismen segrar
Levande institutioner i folk och stat rättens fäste . . . .
Den historiska rättens idé. Perestrojkan noterad . . . .
Folkrätten viker för konkreta, regionala rumsordningar
Följder för rättsläran
Det liberalt-borgerliga systemet dödligt sårat
Livets eget primat framför alla yttre former
(Kjellén)
176
176
177
177
178
178
179
181
183
183
NOTER TILL INLEDNINGEN
185
NOT TILL PROLOGEN
187
NOTER TILL AVSNITTET RÖRANDE BURKE
187
NOTER TILL DET TYSKA AVSNITTET
222
SUMMARY
309
KALL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
315
PERSONREGISTER
329
XII
