Kandidatuppsa...utgiltig

Lunds universitet
Institutionen för kommunikation och medier
HT- 2011
SolsidanEn analys av tv-seriens förmedlande av humor och möjliga
bakomliggande intentioner
C-uppsats
Retorik
Handledare: Anders Sigrell
Författare: Louise Wachtmeister
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida retoriska perspektiv kan bidra med
kunskap om hur manusförfattarna förmedlar humor i den svenska tv-serien Solsidan.
Jag undersöker också hur retoriska begrepp såsom ironi och parodi kan hjälpa till att
finna något i serien som annars hade gått oss förbi. För att nå syftet genomförs en
analys med hjälp av teoretiska perspektiv, som Kenneth Burkes dramatiska
pentadanalys, humor och ironi samt doxa och kairos. För att kunna fullfölja en analys
har det första avsnittet ur den första säsongen av Solsidan valts ut som en retorisk
artefakt, på vilken analysen kommer grundas. Analysen ställer upp fyra
pentaduppställningar, där utförande och slutsatser av detta diskuteras. Humoristiska
och ironiska aspekter tas under diskussion och exemplifieras, liksom doxa och kairos.
Analysen får fram olika möjliga bakomliggande motiv hos manusförfattarna,
exempelvis samhällskritik, belysning av svenskars nya mentalitet samt en förändring i
jantelagen. Analysen har även visat att det är scene och purpose som är dominerande i
uppställningarna och därmed också i författarnas tankegångar. Ironiska och andra
humoristiska begrepp tar upp vardagsproblem på både ett explicit och implicit sätt.
Uppsatsen avslutar med en slutdiskussion där analysen och tolkningar diskuteras och
reflekteras. Där diskuteras också huruvida Burkes pentadanalys har hjälpt med att
finna vad som riskerar att gå oss förbi. Jag kommer där fram till att Burkes
analysmodell inte är ett medel till för en djupare analys, och att det krävs att man själv
gör en metaanalys av sin analys.
1
Innehållsförteckning
1. Inledning
3
2. Syfte
2.1 Frågeställningar
4
4
3. Tidigare forskning
5
4. Teoretiska utgångspunkter
4.1 Huvudsakliga perspektiv
4.2 Kenneth Burke och den dramatiska pentaden
4.2.1 Symbolic action
4.2.2 Dramatism
4.2.3 Pentadens termer
4.3 Humor och ironi
4.4 Doxa
4.5 Kairos
7
7
7
9
10
10
11
15
15
5. Tillvägagångssätt och urval
5.1 Tillvägagångssätt
5.2 Urval
5.2.1 Solsidan
17
17
18
18
6. Analys
6.1 Pentaduppsättningar
6.1.1 Flytten A
6.1.2 Flytten B
6.1.3 Trädfällningen
6.1.4 Margareta vs. Anna
6.2 Ironiska och humoristiska aspekter
6.3 Doxa och Kairos
20
20
20
21
23
24
25
29
7. Slutdiskussion
30
8. Referenslista
34
2
1. Inledning
Tv-serier är ett mediefenomen som är svårt att undvika eftersom vi konstant är
omgivna av dessa. Vi ser alla på dem, vissa av oss har en favoritserie vi följer slaviskt
varje vecka. Få svenska serier har fått samma genomslag som serien Solsidan. Succén
var given från första början och nu har rättigheterna även sålts till Drömfabriken
Hollywood. Ändå talas det om att serien inte kommer slå lika hårt i USA, eftersom
serien rymmer en stor dos ironi i och med det faktum att det är en humorserie. En
anledning till detta kan vara att svenskar, liksom engelsmän, har en humor som
rymmer mycket ironi, vilket är en annan humor än den i USA.1 Solsidan kan ses som
en stor parodi på det svenska samhället och synen på klassamhället idag, men tar även
upp vardagliga problem och funderingar på ett ironiskt och överdrivet sätt. Detta ger
serien en igenkänningsfaktor hos det svenska folket. De flesta av oss kan relatera till
seriens handling på ett eller annat sätt. Är Solsidan endast en humorserie med syfte att
roa, eller finns det något bakomliggande syfte som inte framkommer hos tv-tittarna?
1
Sigrell, 2001, 247.
3
2. Syfte
I denna uppsats studerar jag hur humor och ironi används av manusförfattarna i tvserien Solsidan samt om det finns bakomliggande intentioner i manusförfattarnas
förmedlingar av nyss nämnda begrepp. Genom att genomföra en retorisk analys kan
Solsidan bidra till en djupare förståelse för hur retoriken har utvecklats och
moderniserats för att användas i en tv-serie på 2000- talet i Sverige. En retorisk analys
kan också bidra till en djupare förståelse för vad manusförfattarna bakom Solsidan
vill förmedla till tittarna och på vilket sätt de gör detta. Den kan också visa på hur
humor, och framförallt ironi, används för att beskriva vardagliga problem och
konflikter i det svenska samtida samhället. För att uppnå syftet med uppsatsen har jag
använt mig av Kenneth Burkes dramatiska pentadanalys, vilken förklaras utförligt i
4.2 För att finna humor- och ironiaspekter i serien har jag använt mig av begrepp som
jag definierat under punkt 4.3, vilka hjälpt i uppsatsens forskning.
2.1 Frågeställningar

Kan retoriska perspektiv hjälpa oss att undersöka och bättre förstå hur
manusförfattarnas intentioner kommer till uttryck i Solsidans förmedling av
humor?

Kan vi med hjälp av retoriska analysredskap se något i serien som annars
riskerar att gå oss förbi?
4
3. Tidigare forskning
Avsnittet ger en översikt över den tidigare forskning som skett inom samma ramar
som föreliggande uppsats.
Tim Berndtsson har avlagt en C- uppsats vid Uppsala Universitet som heter Skratta! –
En ansats till analytik av humor som retorisk verkningsmedel. Berndtsson tar upp
humorn som ett kommunikationsfenomen, hur humor fungerar argumentativt, samt
hur vi ska se på humorns retoriska funktioner. Han tar upp olika beståndsdelar i
humor, olika teorier om varför vi skrattar och humorns retoriska funktioner.
Uppsatsen har belyst humorbegreppet på ett mångfacetterat och intressant sätt som
har varit av betydelse för denna uppsats i arbetets gång.
Waldemar Petermann har avlagt en C- uppsats vid Örebro universitet som heter
Attityd och attitydyttring- Från Burke till manifesterad attityd. Petermann talar för att
begreppet attityd bör läggas till i Burkes pentad, och således utveckla den till en
hexad. Han går mycket systematiskt och noggrant igenom de olika delarna i pentaden
och lämnar inget onämnt. Uppsatsen har varit av stort intresse för mig och också
förtydligat vissa delar av Burkes teori som jag haft svårt att tolka självständigt.
Gunilla Jarlbro skrev Medier, genus och makt 2006, där hon som titeln antyder,
undersöker hur kvinnor och män framställt i populärkulturen, och framförallt i tvmedier. Hon undersöker hur kvinnor underrepresenteras i exempelvis tv-serier, och
väldigt ofta på ett förlegat stereotypiskt sätt. Boken ger en tydlig bild av hur
genusperspektivet kan användas med fördel för att forska kring tv-serier.
Anders Bergman har skrivit Komik med ord, en artikel ur Retorikmagasinet nr 29, år
2006. Han tar där upp det långa förhållandet mellan humor och komik, samt
diskuterar humordefinitionerna vi kommer till nedan. Artikeln belyser på ett
lättförståeligt sätt humorteorierna och berättar kort om begreppens historia.
Anders Sigrell, Professor vid Lunds Universitet, skrev 2001 en avhandling vid namn
Att övertyga mellan raderna. I den sorterar Sigrell upp det röriga och mångfacetterade
begreppet ironi, men även många andra begrepp som exempelvis entymem som inte
5
kommer utvecklas mer här. Ironiavsnittet i Sigrells avhandling har givit en ökad
förståelse för begreppet ironi och dess beståndsdelar.
Burkes dramatiska pentadanalys är väl använd, och används i flertalet kritiska
analyshandböcker inom retoriken, se bland annat Sonja Foss (2009) och Jim Kuypers
(2009). Båda böckerna tar på ett överskådligt och väl förklarat sätt upp de
grundläggande egenskaperna i analysen och ger också exempel på hur en sådan kan se
ut.
Jan- Erik Nordlund författade Television och socialisation (1996), vilken används
som kurslitteratur inom medie- och kommunikationsvetenskap samt sociologi. Verket
handlar främst om att belysa televisionens sociala betydelse, men också motivet till
massmedieanvändning. Redovisning av forskningsresultat ingår likaså. Nordlunds
bok har gett en tydligare bild kring hur människan skapar en social gemenskap kring
ett fenomen som exempelvis en tv-serie.
Även Jesper Falkheimer har författat en bok med inriktning på medie- och
kommunikationsvetenskap. Titeln lyder Medier och kommunikation- En introduktion,
och är från 2001. Falkheimer snuddar vid välkända retoriska begrepp som ethos,
pathos, logos och även diverse retoriska figurer. Han går in på att all kommunikation
handlar om situationsanpassning. Falkheimers bok har gett en bred bild av
kommunikation i relation till klassisk retorik.
Jag har funnit tidigare forskning som ger en ökad förståelse och inblick inom ämnena
humor, ironi och Burkes pentadanalys, alla i förhållande till retoriken som akademiskt
ämne. Genom min uppsats söker jag bidra till forskningen genom att undersöka hur
vi, genom användandet av retoriska analysredskap, kan upptäcka vad som annars
riskerar att gå oss förbi i tv-serien Solsidan.
6
4. Teoretiska utgångspunkter
Jag kommer nedan belysa huvudsakliga perspektiv för att ge läsaren möjlighet att
sätta sig in i mitt perspektiv och således följa tankegångar i analys och diskussion. Jag
använder mig genomgående av de engelska termerna inom Burkes pentad. Detta för
att jag inte har funnit tillfredsställande termer på svenska.
4.1 Huvudsakliga perspektiv
Det är av största vikt att tydliggöra för läsaren vilket perspektiv jag antagit under
arbetets gång. Detta på grund av att vi påverkas av utgången via det perspektiv vi ser
på en artefakt utifrån. Det finns oändligt många definitioner av retorik varför det är
viktigt för uppsatsen att fastställa en definition som gäller genomgående under arbetet
och framställningens gång. Olika perspektiv ger olika sätt att se på saker, vilket
naturligtvis leder till olika slutsatser. Alla handlingar som syftar till att fungera
påverkande är retorik, dock ska retoriken inte utnyttjas för onda syften, utan användas
för goda syften. Detta ser vi även i det gamla uttrycket vir bonus dicendi peritus vilket
betyder god man som talar väl.2 Vi kan idag se hur de antika retoriska figurerna
används i dagens samhälle, som metaforer eller hyperboler i en tv-serie som Solsidan.
Aristoteles definierar retoriken som ”Låt retoriken vara en förmåga (dynamis) att i
varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande”.3 Ur denna
definition kommer det retoriska axiomet, nämligen att vi väljer vårt språk. Kenneth
Burke definierar retoriken som det strategiska användandet av språk för att ändra
attityder eller framkalla handling.4 Denna definition är av största betydelse då det är
Burkes dramatiska pentadanalys som används som den främsta teoribildningen i det
fortsatta arbetet. Jag har dock valt att ansluta mig till Aristoteles definition. Detta
eftersom jag anser att denna rymmer det mesta inom vad jag anser ligga inom
retoriken som akademiskt ämne.
4.2 Kenneth Burke och den dramatiska pentaden.
”What is involved, when we say what people are doing and why they are doing it?”5
2
Karlberg, Mral, 1998, 10.
Aristoteles, ip 2012, 1:2:1
4 Kuypers, 2008, 165.
5 Burke, 1962, xvii
3
7
Så inleder Kenneth Burke sin bok ”A Grammar of Motives” som satte tonen för den
dramatiska pentaden och metoden som utvecklades utifrån denna. Han såg att
vardagen är full av påverkande språk, en del medvetet, annat omedvetet. Hans syfte
med sin metod var att få människan medveten om den enorma mängd strategiskt
påverkande och persuasiva retorik som vi tar emot i livet. Han såg språket som en
symbolisk handling, där det alltid ligger ett motiv bakom.6 Inte bara språket ses som
symboliska handlingar, utan så även våra handlingar och utsagor. Handlingarna
kräver en avsikt, ett motiv.7 Motivet framkommer i utförandet av en dramatisk
pentadanalys, vilket vi återkommer till nedan. Något som ofta är ett motiv till
handling är skuld. Burke finner skuldkänslor i många olika delar där ett behov av
rening framkommer. Detta sker genom offer av någon annan, det vill säga att överföra
skulden på en syndabock, eller förödmjukelse, att uppoffra sig själv. Denna cykel av
skuld och försoning sluts inte, utan fortsätter och bidrar till framåtdrivandet av det
mänskliga dramat. 8 Även en strävan efter perfektion vi människor har är ett drivande
motiv för handling, vi vill alltid lite mer.
Burke skiljer på handling och rörelse. Rörelse kan vara en biologisk och kroppslig
rörelse som exempelvis att människan växer eller är hungrig. En rörelse innefattar inte
symboler och blir följaktligen inte symbolisk. När en rörelse förekommer på grund av
ett motiv av ett val blir det en handling. En handling kan inte förekomma utan en
rörelse, dock kan en rörelse förekomma utan ett val. 9 En handling behöver likväl en
avsikt, ett purpose.10 För att en rörelse ska bli handling krävs således ett motiv och en
rörelse.
Identifikation är en viktig del i Burkes pentad, och innebär i Burkes bemärkelse
delande av känslor och åsikter. Vi finner ett delat perspektiv och får en känsla av
överensstämmelse.11 Vi identifierar oss med andra som ett medel för att nå våra mål,
som en politiker som identifierar sig med en bonde för att vinna sympatier.12
Foss, 2009, 355ff.
Kjeldsen, 2008, 250ff.
8 Petermann, opubl, 18.
9 Foss, 2009, 355ff.
10 Ibid, 356.
11 Kuypers, 2008, 165ff.
12 Kjeldsen, 2008, 248.
6
7
8
De berättelser människor har skapat i alla år ligger till grund för vår identitet, och alla
berättelser delar termer som karaktär, handling, scen etcetera.13 Burkes agent, agency,
act, scene och purpose är alla delar i en berättelse och kan användas för att förstå
mänsklig kommunikation och motiven kommunikationen uppstår ur. Den narrativa
formen finns överallt runt oss och även inom oss, det är en form som är väldigt
tilldragande för människan. ”Thus, dramatic form exists logically prior to our
experience”. 14
Burkes dramatiska pentad handlar i stora drag om att stå emot och förstå persuasiva
meddelanden, hur de strukturerar åhörarens uppfattning, och ge kunskapen att själv
kunna utveckla egna persuasiva meddelanden. Han levde i en tid av krig och
börskrascher och såg människor bli i det närmsta attackerade av olika budskap och
former av lösningar, och ansåg då att alla bör ha möjligheten att genomskåda privata
motiv i sådana lösningar. Han gav således människan ett verktyg för att få fram vad
som sades i ett uttalande, varför det sades, vad motivet för detta kan tänkas vara och
vad som händer vid handling utifrån ett sådant uttalande.15 ”Language is not analyzed
for its truth, but for its strategic use”. 16
4.2.1 Symbolic action
Genom symboler skapar vi vår värld, den verklighet vi lever i. Burke ansåg alltså att
vi genom främst språk men också konst och andra symboliska system tolkar och
skapar vår värld, och på det viset också skapar kunskap. Vi har skapat vår värld, men
samtidigt påverkas vi av den. Språket skapar på det sättet ett ”lärande samhälle” där
symbolerna ligger som grund för kunskapen som genererar makt. Som i de flesta
andra fall finns det en negativ del även för symboler. Vi har språket och världen som
den ser ut, vilket skapar en möjlighet att säga nej till denna värld. Det gör människan
också, klimatdebatten idag talar för detta. Regnskog som skövlas, utsläpp från
fabriker och liknande, bara för att fylla människans begärbehov. Symboler skapar
begär och känslor, vilket är varför de används så framgångsrikt av regimer, artister
Kuypers, 2008, 166.
Ibid, 167.
15 Ibid, 169.
16 Ibid, 168.
13
14
9
och politiker för att bara nämna några. Symboler används för att locka till sig kunder,
anhängare eller fans. Vi drivs alla av symboler.17 Som ovan nämnts har människan
skapat negationen, vilket är en det av det mänskliga symbolsystemet.
4.2.2 Dramatism
Burke var intresserad av hur språk används för att få saker gjorda i en strategisk
bemärkelse. Sanningshalten eller noggrannheten var inte det viktiga, utan hur språket
används. Burke ansåg att livet är som ett drama. Det är genom dramaformen vi ser på
världen och förstår den. Språket är en form av handlingsverktyg. Vi kan se de olika
delarna i Burkes dramatiska pentad: agent, agency, scene, act och purpose. I alla
draman är en av termerna mer dominant än resten, vilket visar vad det bakomliggande
syftet med kommunikationen är. 18
4.2.3 Pentadens termer
Vårt språk är en typ av symboliskt handlande i människans liv, som är ett drama. Vi
kan se detta i hur alla nyhetsrapporteringar sker i form av en dramatisk form, vilket
beror på att det är så vi alltid har förstått vår värld. Det finns som sagt fem termer i
pentaden, vilka ackompanjeras med en fråga per term. Svaren på frågorna leder till en
förståelse om vilken term som är dominerande, och alltså vad sändaren vill med sitt
budskap. Genom att para ihop alla termer med varandra finner vi således 20
förhållanden ur vilka vi kan utforska det bakomliggande motivet i en handling. De
övriga termerna blir beroende av den dominerande och bestäms alltså av denna.19
Act handlar om vad som händer, vad är det för händelse som sker?20 Det är själva
handlingen som utförs.
Scene handlar om kontexten för händelsen, som all retorik är dramatismen
kontextbunden.21 Det kan röra sig om så skilda saker som en fysisk plats eller en
tidsepok i historien.
Kuypers, 2008, 145
Ibid, 145ff.
19 Petermann, opubl, 21.
20 Kuypers, 2008, 169.
21 Ibid, 169.
17
18
10
Agent handlar om vem som utför handlingen.22 Det kan innebära en enskild individ,
en grupp människor likväl som ett djur.
Agency handlar om hur agenten utförde handlingen och med vilka hjälpmedel,
exempelvis en god ide.23 Det kan vara att agenten genomförde en act med hjälp av en
spade, en tanke eller något så abstrakt som en idé hos en grupp.
Purpose handlar om varför en agent genomför en act, ett slags rättfärdigande för
händelsen där ändamålet är viktigare än medlet och det slutgiltiga målet är det man
arbetar för.24
Burke menar alltså att världen är omgiven av påverkande språk. Han menar också att
människan därmed bör få kunskap om hur hon kan finna bakomliggande motiv för
handlingar. Den dramatiska pentaden kommer hjälpa mig att undersöka hur
manusförfattarnas intentioner kommer till uttryck i Solsidan. På detta sätt uppfyller
Burkes dramatiska pentad sitt syfte, att göra det möjligt att finna bakomliggande
motiv.
4.3 Humor och ironi
Humor är även detta ett begrepp med många definitioner, där en samlad definition är
väsentlig för det fortskridande arbetet i uppsatsen. Nationalencyklopedin definierar
humor som ”1) som karaktärsegenskap: sinne för det roliga, förmåga att identifiera
och med visst nöje acceptera tillvarons ofullkomligheter; 2) som genre:
konstprodukter (i tal, skrift, bild och ton) vars huvudsyfte är att locka konsumenten till
skratt eller leende.”25.
Det finns ett stort antal teorier kring humor, nedan redogörs för några av dessa.
Nationalencyklopedin tar upp att humor uppkommer när kollisioner mellan mänskliga
regelsystem kolliderar, och spänning uppstår. Energin som uppstår vid spänningen
utmynnar i ett skratt eller leende. Situationer där spänningar uppstår är ofta
Kuypers, 2008, 170 och Peterman, opubl, 21.
Kuypers, 2008, 170.
24 Ibid, 170ff.
25 http://www.ne.se/lang/humor/206180
22
23
11
situationsbundna samt kulturellbundna.26 Det roliga är ofta en reaktion av känslan av
överlägsenhet eller befrielse som uppkommer till följd av att vi förstår och behärskar
situationen och förstår att det är regelsystem som krockar.27
Överlägsenhetsteorin innebär att man skrattar åt någon av anledning att förnedra
denne.28 Inkongurensteorin delar inte denna uppfattning, utan hävdar att skrattet
uppkommer ur en känsla av förvåning när något inte går som vi förväntat oss.29 Här
finner vi samma uppfattning som för ironin, vilket vi återkommer till senare. Så till
den sista humorteorin, nämligen avlastningsteorin. Denna teori stödjer uppfattningen
att skrattet uppkommer som en följd av avlastning, en befrielse i en psykologisk
mening.30
Humor kan ses på olika sätt, så även de olika former av humor som finns. Nämnas bör
satir, parodi samt ironi. God och dålig humor kan även det diskuteras, här passar dock
Nationalencyklopedins definition bra; ”God humor är den humor som står sig även
andra gången (när den ursprungliga överraskningseffekten saknas)”.31
Det finns ett starkt samband mellan ironi och humor: ”Både företeelserna kan ses som
ett försök från sändarens sida att göra mottagaren uppmärksam på likheter, skillnader
och kollisioner mellan olika normsystem varför sambandet ironi och humor kan vara
värt att uppmärksamma”.32 Humor och ironi har samma grund, båda handlar om att
göra mottagare uppmärksam på skillnader och likheter. I Solsidan framkommer detta
ofta som skillnaden vi/dem. ”Vi” är de som bor på Solsidan, ”dem” är resten, de som
inte är lika lyckligt lottade och inte har möjlighet att bo på Solsidan.
Ironi definieras på följande sätt i Nationalencyklopedin: ” i allmänt språkbruk term
för yttrande eller framställning där upphovsmannen säger motsatsen till vad han
Sigrell, 2001, 253.
Ibid.
28 Berndtson, opubl, 7.
29 Ibid, 11.
30 Ibid, 13.
31 Sigrell, 2001, 253
32 Ibid, 249.
26
27
12
verkligen menar men med avsikten att åhörare eller läsare ska inse detta.”33. I likhet
med Nationalencyklopedins definition menar Kjeldsen (2008) att ironin kommer från
det grekiska ordet eironeia vilken innebär föreställning. Ironi är en spänning som
föreligger mellan uttrycket och intentionen med uttrycket vilket kan ge en humoristisk
effekt. 34 Denna spänning kan ligga i olika delar av ett yttrande, i ord, i satser eller i
hela yttranden, men som sagt så ligger det ironiska i spänningen eller kontrasten
mellan det explicit sagda och den uppenbara verkligheten.35 Som tidigare nämnt kan
denna effekt ge uttryck i skratt eller leende. Sigrell tar upp att ironi kan vara
ansiktsbevarande, vilket Kjeldsen benämner som förmildrande ironi. Detta innebär att
pinsamheter och konflikter undviks och de inblandade i kommunikationen inte blir till
åtlöje. 36
Kommunikation människor emellan kräver samarbete, speciellt när det utmynnar i
ironi. För att samarbetet ska fungera och ironin inte missuppfattas är det en
förutsättning om de inblandade delar tolkningsramar och erfarenheter37. Vid fel
tillfälle kan ett ironiskt yttrande slå väldigt fel, exempelvis om sändaren inte känner
mottagaren så bra eller om mottagaren helt enkelt inte uppfattar att det är ironi. Detta
är dels på grund av att ironin är kontextbunden, men även att ”ironi, liksom
skönheten, ligger i betraktarens öga”38. Vid felaktig användning av ironi kan ethos
skadas, men samtidigt kan självironi stärka någons ethos. Om ironi används i en
grupp som redan är övertygade om en ståndpunkt eller liknande kan ironin användas i
syfte att stärka vi/dem känslan, liksom det kan få motsatsverkan hos en grupp som
tvekar.39
Det finns, enligt Nationalencyklopedin, sex kategorier i vilka ironi kan delas upp;
förmildrande ironi är ansiktsbevarande och som namnet antyder, en mild form av
ironi. Kultiverande ironi är ett belevat underhållande, en utbildande form av ironi, ses
även den som ansiktsbevarande. Den charmanta ironin visar en skenbar välvilja med
http://www.ne.se/lang/ironi
Kjeldsen, 2008, 214.
35 Sigrell, 2001, 208.
36 Ibid, 244.
37 Ibid, 241.
38 Ibid, 219.
39 Ibid, 243.
33
34
13
en form av graciös kritik som inte direkt uttalas, även denna form är
ansiktsbevarande. En hånfull ironi är avslöjande och förlöjligande och därtill inte
ansiktsbevarande. Föraktfull ironi är som namnet antyder försmädlig och spydig,
även denna hånfull vilket gör att den inte är ansiktsbevarande. Sist men inte minst är
den sarkastiska ironin den starkaste och mest aggressiva formen av ironi. Denna
används inte i underhållningssyfte och är inte heller ansiktsbevarande.40
Tilläggas bör att ironin ofta ses som ett överordnat begrepp som innefattar sarkasm,
satir och parodi. Ironin är dock det begrepp som ses som ansiktsbevarande, vilket inte
de andra gör. Ironi är även som en mästartrop, tillsammans med metaforen,
synekdoken och metynomin41, även om förhållandet dem emellan har diskuterats.42
Klart är dock att ironin ofta använder sig av andra retoriska medel, så som litotes,
hyperbol eller paradoxen.43
Satir benämns ofta som en grövre form av ironi och humor som inte är
ansiktsbevarande, där någon blir till åtlöje som man skrattar åt, inte med. Satiren
ligger ofta på gränsen för vad som ses som ”okej” att skämta om, dock tänjer satiren
ofta på denna gräns. Ofta skadar satiren mer än roar, och satiriker straffas sällan för de
smärtsamma efterverkningar skämten ger.44
”Blandningen, denna särskilda mix av humor, gift och inblick, förser oss i bästa fall
med en intressant och rolig vrångbild av verkligheten- medvetet misstolkad, skruvad,
förvrängd och med felaktiga proportioner, i syfte att ge oss något nytt eller påminna
oss om något viktigt. Att uppdaga, genomskåda, avtäcka, exponera, demaskera, blotta
och uppenbara är nyckelord hos den engagerade satirikern”.45 Om satiren hör till
humor överhuvudtaget finns det delade åsikter om, dock är satir ett begrepp som ofta
förknippas med samhällskritik.
Sarkasm är kritik som är hånfull eller skarpt ironisk, inte riktat för att vara
Sigrell, 2001, 216ff.
Kjeldsen, 2008, 210.
42 Sigrell, 2001, 225.
43 Ibid, 227.
44 Neumann, 2004, 11.
45 Ibid, 12ff.
40
41
14
konstruktiv.46 Sarkasm är en underavdelning till ironi, och de delar många liknande
drag. Dock ses sarkasm som ansiktshotande och ironin som ansiktsbevarande.47
Parodi är en medveten förvrängning och inte heller ansiktsbevarande, ofta på ett sätt
där förebildens innehåll och syfte har förändrats men formen är densamme.48
Genom definieringarna av humor, ironi, satir, sarkasm och parodi kan jag genomföra
en retorisk analys där mitt perspektiv är redovisat. För att kunna undersöka hur
begreppen ovan används för att beskriva vardagliga problem krävdes således en
definiering. Nedan redogör jag för kairos och doxa, begrepp som också är av
betydelse i uppsatsens analys.
4.4 Doxa
Begreppet doxa kommer ursprungligen från antiken och är ett samlingsord för våra
grundläggande ståndpunkter, vår världsbild. Doxa hjälper oss att finna rätt och
orientera i världen, och skiftar konstant med historiens vingslag.49 Doxa är en
kulturell och social tillhörighet, vilket avgör hur man tar emot vissa saker, exempelvis
Solsidan som tv-serie. Vad som uppfattas som ironi för en person kan uppfattas på
blodigt allvar av en annan, vilket bestäms av vår doxa. Doxa gör att vi uppfattar saker
på olika sätt, som exempelvis en ironisk situation som kan vara lustig för en person
men upplevs otrevligt av någon annan. Begreppet är av relevans då det både kan ge en
förklaring till karaktärernas personligheter men även en förståelse för pentadanalysen.
4.5 Kairos
Kairos är ett begrepp ursprungligen ur den klassiska retoriken från antiken som
innebär rätt ord i rätt tidpunkt. Det är en situationell tillfällighet, och det krävs att man
är en god retoriker för att finna detta ögonblick.50 Kairos har ett samband med
ytterligare ett begrepp från antiken, nämligen aptum. Aptum är vad som passar sig i
http://www.ne.se/kort/sarkasm
Sigrell, 2001, 245.
48 http://www.ne.se/lang/parodi/280279
49 Hellspong, 2004, 197ff.
50 Kjeldsen, 2008, 73ff.
46
47
15
relation med mottagaren, sak, uttryckssätt, konkreta omständigheter och så vidare.51
Ska kommunikation vara effektiv och ändamålsenlig måste den också vara passande,
och hänsyn måste tas till alla inblandade så väl som till situation och andra yttre
omständigheter. Gällande Solsidan är kairos inte ”äkta” i den klassiska bemärkelsen,
eftersom repliker är inövade och repeterade. Manusförfattarna kan alltså prova sig
fram, använda punchlines och ironier de vet blir roliga till vissa karaktärer. Dock tas
begreppet upp här eftersom det är en viktig beståndsdel i lyckad ironi och humor, att
säga rätt sak i rätt tid.
51
Kjeldsen, 2008, 76.
16
5. Tillvägagångssätt och urval
Nedan redogör jag kortfattat för tillvägagångssätt, urval av litteratur och material samt
en kort beskrivning av Solsidans handling.
5.1 Tillvägagångssätt
Jag använder mig, som sagt, av de engelska termerna i Burkes dramatiska pentad,
främst genom att jag inte funnit någon översättning som jag känt mig bekväm med i
arbetets gång.
Tillvägagångssättet för denna analys kommer vara att välja ut ett avsnitt ur Solsidan
och genomföra en dramatisk pentadanalys på detta. För att komma fram till den
dominerande termen i uppsättningarna har jag använt mig av Sonja Foss (2009)
metod. Det går ut på att ställa termerna mot varandra och avgöra vilken av dessa som
bestäms av den andra, och således är den dominerande. Avgörandet av detta sker
således av mig, vilket också innebär att bestämmandet av den dominanta termen sker i
två steg. När jag ska avgöra den dominanta termen kommer jag först undersöka
termerna utifrån min generella kunskap om hur saker och ting fungerar i min artefakts
kultur, humorserien. Jag kommer följaktligen utgå ifrån mina förväntningar angående
vad man bör finna inom den angivna gemenskapen.52 En diskussion har pågått
huruvida begreppet attityd ska inkluderas i Burkes pentad eller ej, och således
utveckla pentaden till en hexad. Mral (2010) menar att Burke själv har diskuterat detta
explicit i sina texter, dock har han inte skrivit att den bör inkluderas. ”attityden är
utgångspunkten för ett yttrande eller en handling”.53 Jag anser dock att ironibegreppet
ger en tillräckligt tydlig bild av detta för att inkludera attitydbegreppet i föreliggande
uppsats. Jag kommer därefter se närmre på humoraspekten. Följaktligen vill jag
undersöka hur doxa och kairos kan hjälpa oss att förstå hur manusförfattarnas
intentioner kommer till uttryck.
För att finna den dominerande termen måste så en noggrann undersökning av avsnittet
ske. Att leta efter ett mönster, i form av upprepningar och tillbakakommande
skeenden är av största betydelse för att finna vad som utmärker det utvalda avsnittet.
52
53
Foss, 2009, 362.
Mral, 2010, 9ff.
17
”By analyzing a text in terms of its images and emotions, we reconnect it to the
social, cultural, and political contexts that surround it”.54
Med tanke på att jag kommer göra en retorisk analys kommer resultatet självfallet bli
subjektivt. Inom retorikens domän faller allt som kan vara på annat sätt, så även mina
tolkningar. Det jag finner och uppfattar som ironiskt eller parodiskt kan för någon
annan uppfattas som den totala motsatsen.
5.2 Urval
För att svara på frågeställningar och uppfylla syftet kommer följaktligen en retorisk
pentadanalys göras. Anledningen till detta är bland annat att genom analysen öka
förståelsen för hur språket påverkar oss i ett samhälle, om än ett fiktivt samhälle i
Solsidans fall. 55 En analys av detta slag kommer ge en ökad förståelse och
uppfattning om hur språket används av kreatörerna för att påverka tittarna i ”rätt”
riktning, det vill säga kreatörernas önskade riktning.
Jag har valt att använda första avsnittet i första säsongen av Solsidan. Främsta
anledningen till detta är att eftersom detta är det första avsnittet (vilket spelades in en
tid innan serien började sändas), har inte manusförfattarna kunnat ta till sig reaktioner
från allmänheten och då kunnat ändra inriktning. Avsnittet är således något av ett
försök hos författarna att hitta hem i de svenska tv-sofforna, och detta utan någon
förkunskap om möjliga reaktioner. Jag har valt att inte transkribera avsnittet, främst
eftersom detta skulle ta värdefull tid och koncentration från arbetet. I mitt arbete har
jag istället tittat på avsnittet runt 15 gånger.
5.2.1 Solsidan
Solsidans handling kretsar kring paren Mickan och Fredde, Alex och Anna samt den
irriterande och snåla vännen Ove. Alex mamma Margareta är medverkande i serien,
dock inte som en huvudkaraktär i alla avsnitt. Huvudkaraktärerna bor på Solsidan i
Saltsjöbaden, en ort utanför Stockholm, dit Alex och Anna är nyinflyttade och Fredde
och Mickan ses som det lyckligaste och rikaste paret i hela området. Dock skapar
54
55
Kuypers, 2008, 176.
Ibid, 13.
18
parens strävan efter perfektion vissa slitningar och missförstånd paren emellan, med
allt från barn till socialt liv, karriär och familjeliv. “Lyckojakt, livspussel och hets är
ledorden för Solsidan”.56 Serien har varit en enorm tittarsucce och nått tittarsiffror
inget svenskt humorprogram har kommit i närheten av under 2000- talet.57
56
http://www.tv4.se/1.1441352/2010/01/14/det_har_ar_solsidan
57http://www.tv4.se/1.2239165/2011/08/15/solsidan_lever_vidare_i_tre_nya_s
asonger
19
6. Analys
I följande avsnitt redovisas analysen.
6.1 Pentaduppsättningar
Det finns betydligt många fler möjliga pentaduppsättningar än vad det finns
platsutrymme i följande analys, varför jag då har valt ut vissa delar i avsnittet som jag
som väsentliga för avsnittets handling. I de första två uppsättningarna har jag valt att
fokusera på Annas och Alex flytt, vilket är vad som inleder hela serien. Vi får i
uppsättningarna se hur olika en handling kan uppfattas, självklart finns det än fler sätt
att se på flytten. I den dominerande termen i uppställningarna kan vi utläsa det
bakomliggande motivet med handlingen. I den tredje uppsättningen fokuserar jag på
trädfällningen för att i den fjärde fokusera på situationen mellan Margareta, Alex och
Anna. Vi återkommer till doxa, men redan här vill jag klargöra att min doxa avgör
vilka uppsättningar som kommer till tals i föreliggande analys, vilket även har en
påverkan på slutdiskussionen.
6.1.1 Flytten A
Act- Alex och Anna flyttar ut till Solsidan i Saltsjöbaden.
Scene- Det är en vacker vår/sommardag i Saltsjöbaden, närmare bestämt i området
Solsidan.
Agent- Alex och Anna, men även Alex mamma Margareta är inblandade i flytten.
Agency – Genom att lämna staden och flytta ut till skärgården och Alex
barndomshem.
Purpose- Flytten beror på viljan att skapa ett hem i en villa där Alex och Anna ska
bilda familj.
Uppställningen ovan visar oss att paret Anna och Alex flyttar ut till Solsidan,
förmodligen från Stockholms innerstad. Vi får veta att de ska flytta till Alex
barndomshem, och följaktligen är alltså Alex född och uppvuxen på Solsidan.
Solsidan är ett villaområde kan vi konstatera, där det är fridfullt och tryggt att starta
familj, vilket paret även ska göra. Alex som själv kommer från Solsidan och har en
uppfattning om livet där, vill att hans familj ska få det livet han själv hade som barn.
Det låter idylliskt och så nära den ”svenska drömmen” vi kan komma. Men är det så
20
enkelt? Solsidan är en humorserie, då kan det också konstateras att vi som tittare
förväntar oss en dos humor, ironi och parodi, alltså är ovanstående beskrivning lite för
bra för att vara sann. Vari ligger det humorfyllda i att flytta till sitt barndomshem?
Genom att jämföra termerna med varandra kom det fram att scene var den viktigaste
beståndsdelen och har ett inflytande eller rent av bestämmer naturen av de övriga
termerna. Ovan nämnda beskrivning visar att det underliggande syftet hos
manusförfattarna är att framhäva scene, alltså den vackra dagen på Solsidan, mer än
de andra beståndsdelarna. I detta ligger det ingen ironi. Alla tittare delar inte doxa,
föreställningar, vilket gör att en grupp tittare ser beskrivningen som en idyll, och en
grupp som en form av verklighetsbeskrivning. Humorserien går inte ut på att visa
detta, utan handlar om jakten på lycka, varför vi alltså måste fundera ett steg längre.
Vi måste förstå det som att det finns ett annat syfte bakom, varav vi kan titta på
samma situation genom ett annat perspektiv.
Kan det rent av vara så att serien sätter upp sig mot den svenska jantelagen? I Sverige
har jantelagen ofta satt stopp för privatpersonens uppvisning av ett lyckat privatliv,
men detta har börjat förändras. Vi kan i avsnittet se att det är en vacker natur på
Solsidan, vilket gör att författarna vill belysa att man inte behöver ”skämmas” för att
bo i ett välbärgat område. Låt oss då se på samma handling utifrån ett annat
perspektiv.
6.1.2 Flytten B
Act- Alex och Anna flyttar ut till överklassens Solsidan i Saltsjöbaden.
Scene- Solsidan, Margaretas hus.
Agent- Alex, Anna och Alex mamma Margareta.
Agency- ”Sno” åt sig Margaretas hus när hon inte är på det klara med vad som gäller.
Purpose- För att fullfölja drömmen om det perfekta lyckliga familjelivet.
Denna pentad visar oss att Alex och Anna vill fullfölja överklassens perfekta dröm,
att bo på Solsidan och leva det perfekta familjelivet med den polerade ytan utåt. För
att göra detta ”snor” de åt sig Alex mamma Margaretas hus, och hon är inte helt med
på vad som gäller med huset. Hon tror att hon ska få ha kvar sitt rum, vilket Anna
ifrågasätter starkt. Margareta ska ut ur huset. Inte kan man leva ett Solsidanliv med
svärmor i huset. Attityden de tre emellan är trevlig, dock något stel mellan Anna och
21
Margareta. Alex har svårt att säga emot sin mamma, och framställs som lite av en
”mammagris”. Med tanke på Solsidans genre som humorserie kommer denna
uppställning väl tillpass som ett underliggande sätt att visa hur ett par utnyttjar andra
och sätter sig själva i första rummet för att nå perfektion. Den dominerande termen i
ovanstående pentaduppställning är scene, det är kring huset på Solsidan hela
händelsen kretsar. Pressen kring Margaretas hus handlar om att det ligger på just
Solsidan, och det är i just det huset Anna och Alex ska bilda familj och leva det ljuva
livet på Solsidan. Det första vi får se i avsnittet är när Grand Hotel Saltsjöbaden,
tennisbanor och stora villor flimrar förbi en vacker sommardag, och speglar ytan av
perfektion.
Två olika sätt att se på samma situation som denna med flytten kan visa oss hur
många olika uppfattningar det finns. Genom att ställa upp det kategoriskt på detta vis
genom Burkes teorier kan vi ta den enkla vägen som i första exemplet och visa det så
som det förstås vid första anblicken. Denna typ av ”etikettklistring” gör att vi riskerar
att förenkla oss i metodiken att benämna och fastställa termerna, och riskerar då att gå
miste om det verkliga syftet. Alltså måste vi hela tiden ha i minnet att Burkes syfte
med pentaden var att få fram det dolda bakomliggande syftet i de symboliska
handlingar vi utför. Att flytta till Solsidan innebär så mycket mer än bara att flytta. Vi
kan fundera över varför de valde just en välbärgad del av landet som Solsidan, och
vad Solsidan ska förmedla till tittaren. Valet av ort handlar då förmodligen om att
belysa den skillnad det finns i Sveriges klassamhälle idag. ”När man ser på
”Solsidan” står det också klart att klyftan mellan Stockholm och övriga Sverige
numera växt till en avgrund. I Danderyd är medelinkomsten 25 700 kronor i månaden.
I värmländska Årjäng är den 15 400 kronor.”58 Användandet av ironi och satir innebär
att man kan gardera sig mot den kritik man underförstått uttrycker. Serien blir således
en samhällskritik, som via parodi och ironi visar hur svenskars ”ha- begär” kan gå för
långt. Att köpa sitt barndomshem som i Alex fall, för att bilda familj på ”rätt” ställe,
och att ha tillräckligt många materiella ting för att uppfylla lycka kan ses som en del
av den nya svenska mentaliteten. “Att årets mest framgångsrika humorserie utspelar
sig i Saltis och har en fondmäklare i en av huvudrollerna säger nog något om vår tid,
58
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article8447672.ab
22
våra drömmar och våra ideal.”59 Som tidigare nämnts, den svenska jantelagen har inte
längre samma effekt på människan, våra ideal förändras ständigt vilket Solsidan
speglar.
6.1.3 Trädfällningen
Act- Alex och Fredde fäller misslyckat ett träd som hamnar på grannens båt.
Scene- Alex trädgård och grannens båt.
Agent- Alex och Fredde.
Agency- Med hjälp av Freddes såg som han inte kan använda.
Purpose- Få fram kvällssolen vilket ger en njutning, men det är även en del av
perfektionssträvandet.
Alex bästa kompis Fredde påpekar att Alex och Anna inte kommer ha kvällssol på sin
tomt, på grund av ett träd som står i vägen. Fredde erbjuder sig då att med hjälp av sin
nya såg, såga ner trädet och då ge Anna och Alex den kvällssol de ”måste ha”. Innan
fällningen av trädet inleds, frågar Alex sin granne om det är acceptabelt att de sågar
ner trädet, vilket grannen inte invänder emot. Alex går senare ut på sin tomt där
Fredde redan har börjat såga i trädet, utan att använda sig av skyddslinor, vilket Alex
invänder emot. Fredde påpekar att han vet vad har gör och sågar av trädet som dock
faller fel, och ner över grannens tomt och båt.
När författarna ska beskriva denna situation för oss, gör de således det med vissa
medel, eller termer som vi kallar dem. Efter en uppställning och genomgång av
termerna har det framkommit att purpose är den dominerande termen. Det är genom
purpose de andra termerna får sin styrka och vi förstår att kvällssolen och
perfektionssträvandet är anledningen till handlingen. Perfektionssträvandet förblindar
mannen till den grad att skada uppkommer, vilket får anses som det viktigaste och
mest avgörande i denna situation. Genom att i trädfällningssituationen framhäva
purpose som det viktigaste elementet kan vi då förstå författarnas bakomliggande
önskan att få publiken att förstå situationen via ett synsätt som de konstruerat för oss
tittare. Konstruktionen skulle kunna ske på många olika sätt, vilket tidigare
uppställningar visat. I denna uppställning är det som visat alltså purpose som
59
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article8447672.ab
23
framhävts av författarna. Genom att framställa verkligheten för oss på ett visst sätt
kan fokus flyttas från en sak till en annan. Att titta på avsnittet utan närmare reflektion
visar oss en komisk situation där en man inte kan hantera sin såg och inte vill lyssna
på sin vän vilket leder till att trädet faller fel. En komisk situation har alltså visat en
annan dimension genom en analys, nämligen att perfektionssträvandet har sina svaga
stunder där man misslyckas, men tillslut faller trädet (ändock på fel håll), och solen
kan lysa.
6.1.4 Margareta vs Anna
Act- Alex ljuger för Anna och säger att Margareta lider av Alzheimers.
Scene- I stressen över konflikten mellan Margareta och Anna och flyttröran.
Agent- Alex
Agency- Alex ljuger när Anna pressar honom om varför Margareta inte har flyttat ut.
Purpose- Att vinna tid eftersom han inte vågar säga till sin mamma att flytta ut.
Efter att ha tittat närmare på situationen där Alex och Anna flyttar ut till Solsidan,
uppkommer nu en ny situation i huset. Alex mamma har inte flyttat ut sina saker ur
sitt gamla rum, och Alex har inte modet att sätta ner foten och klargöra för Margareta
att huset nu är Annas och Alex, och inte Margaretas. Anna pressar Alex och frågar
varför läget är som det är, varför Alex befinner sig i en trängd och stressad situation
där han inte säger till Anna att han inte vill säga åt sin mamma, utan ljuger istället och
säger att Margareta lider av Alzheimers. Han försöker vinna tid genom lögnen,
eftersom han varken säger till sin mamma eller säger till Anna att han inte vågar säga
till sin mamma. Den dominerande termen blir i fallet purpose, rädslan Alex har leder
till acten. Alex vill vinna tid och hittar då på en lögn i den situationen han befinner sig
i, vilket är anledningen till följande händelser i situationen. Övriga termer är således
avhängiga situationens purpose. Det kan ses som hänsynslöst av Alex att ljuga för
Anna om Margareta, och att detta bör ses som ett sätt att säga till publiken att inte
ljuga genom denna moraliserande implicita tillsägelse. Dock kan en noggrannare
undersökning visa att detta inte är det bakomliggande motivet hos författarna, utan att
det är varför Alex ljuger som är motivet. Alex slits mellan viljan att göra sin gravida
flickvän till lags, men även att vara där för sin mamma och inte göra henne upprörd
genom att släppa taget. Genomgående i avsnittet exemplifieras både explicit och
24
implicit att Alex inte vågar ifrågasätta någon, framförallt inte sin mamma. En sekvens
i avsnittet är när Anna säger till Alex att Margareta inte har släppt taget om honom
överhuvudtaget. Plötsligt sitter Margareta på Alex rygg och säger att ”det har jag visst
gjort!”. Denna tydliga ironiska koppling visar hur ”mammas pojke” har svårt att
släppa taget om mamma, vilket han också är medveten om. Eftersom han själv ska ha
barn bör han göra det enligt vår svenska delade doxa. Ska en man själv bli pappa bör
han vara kapabel att släppa taget om sin egen mamma. Ironin här tar upp det svåra i
att ta ett beslut i familjesituationen som denna, nämligen att välja mellan mamma och
en gravid sambo. För att förtydliga detta kan vi exemplifiera med Italien, ett land där
detta inte hade uppfattats på samma sätt som i Sverige, på grund av italienarnas doxa.
Där är mamma viktigare än allt, och sällan släpper de taget helt.
Självständighetsbehovet hos svenskar är större än så, vilket föranleder att det ses som
ett misslyckande att inte ha släppt taget om sin mamma. En anledning till komiken i
detta kan bero på en igenkänningsfaktor i det pinsamma att inte släppa taget trots att
man bör, och tittarna skrattar då av befrielse liknande avlastningsteorin nämnd ovan.
6.2 Ironiska och humoristiska aspekter
I tankegångarna i arbetsprocessen har det varit av vikt att hålla i tankarna att Solsidan
är en fiktiv tv-serie, där manusförfattarna har haft tid att finslipa manus och anpassa
utgångar efter publikens förväntningar. En humorserie som denna har förväntningar
på sig att roa, men även innehålla ett mått ironi och samhällskritik. Kritik är ofta en
underliggande faktor i ironiska yttranden, då man kan ta upp problem på ett
ansiktsbevarande sätt, för både den som får och ger kritiken.60 Ironi är
kontextberoende, och vi måste alltid tänka på vem ironin riktas mot och hur doxa kan
hjälpa till i uppfattningen och tolkningen av denna. Som tidigare nämnts, ”Irony is in
the eye of the beholder”. Det som uppfattas som lättsam och ansiktsbevarande ironi
av en person kan av en annan uppfattas som en kränkning eller inte ens förstås på
sättet sändaren avsett. Användande av ironi mot exempelvis islam kan vara förödande
i ett muslimskt samhälle där den muslimska doxan gör att en mottagare inte förstår
eller missförstår budskapet. Ironi ska vara vänlig kritik, inte en förödmjukelse.
Tankarna om ironins positiva verkningar fanns redan på Aristoteles tid. Han ansåg att
60
Sigrell, 2001, 241.
25
man risar genom att rosa och rosar genom att risa.61 Solsidan är en svensk humorserie,
och svensk humor innehåller en stor dos ironi, likt den brittiska humorn.62 Detta
innebär att serien är en parodi, i stora drag, på hur svenskar lever och jakten på lyckan
som vi konstant strävar efter. Efter noggrann närtittning av serien kan det även
konstateras att Solsidan driver med relationer, makt, status samt jakten på lycka.
Solsidan rymmer en hel del explicita ironiska nedslag, men även situationer som i ett
större sammanhang blir ironiska.
De ironiska aspekterna i serien tar upp problem som kan vara svåra att ta upp i
allvarligare fall, och med hjälp av retoriska analysredskap kan vi då förstå och se vad
som annars hade riskerat att gå oss förbi. Mycket av det som kan uppfattas som ironi i
avsnittet är ickeverbalt, och har att göra med kroppsspråk, gester och minspel. Genom
en noggrann närtittning har det framkommit att Solsidans karaktärer använder sina
miner och blickar för att säga mycket. ”Om blickar kunde döda” gäller sannerligen i
Solsidan. Anledningen till att blickarna gör så mycket för helhetsuppfattningen är att
skådespelet har anpassats väl till tv-skärmen. På en teaterscen hade blickarna inte gett
samma effekt, om någon alls.63 Blickarna kommer väl tillpass när Anna och Mickan
står och talar om hur Alex och Annas nya rum ska inredas. Anna meddelar att hon vill
ha en fondvägg, men Mickan invänder och ger sina tips. Annas blickar säger oss att
hon inte delar samma uppfattning och att hon inte uppskattar
anvisningsformuleringarna. Mickan ger tips om en vit vägg, och ”bryta upp med lite
glada färger, på textilierna som vi har uppe i loungen du vet, i soffan där, kuddar som
är caramel macchiato du vet, inte vitt men inte heller beige, utan någonstans
mittemellan, lite grädd, äggskals, latte… inte latte, men caffe cornacce.” Detta är en
tydlig parodi av en ”lattemammas” livsstil, vilket även är så Mickan lever.64 Detta är
en typ av en charmant ironi, där Mickan visar prov på skenbar välvilja, och ger Annas
förslag kalla handen genom att lägga fram ett förslag som är bättre och mer passande
för ett hem på Solsidan. Den grova överdriftens i Mickans förslag blir även detta
ironiskt. Hennes förslag på glada färger är olika nyanser av beige, där hon inte kan
bestämma sig för exakt vilken nyans hon vill förmedla till Anna.
Aristoteles, IP 2012, 1408b och 1419b
Sigrell, 2001, 247.
63 Kjeldsen, 2008, 64.
64 http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article10505832.ab
61
62
26
I avsnittet ser vi fler av de stereotypiska mans- och kvinnorollerna. Anna är fullt
upptagen med att tänka på sin graviditet och inredningen av det nya hemmet, med
hjälp av Mickan som vi sett exempel på. Mickan försöker också få sitt nya barn att
sova på nätterna vilket visar sig vara svårare än hon trodde. Inredning och barn är
alltså vad kvinnorna lägger mest tid på, och vi får även veta att Mickan är hemmafru
och Anna mammaledig skådespelerska. Alex och Fredde håller sig sysselsatta med
trädet, som vi också fått förevisat, och bära lådor och möbler. De typiska manliga
aktiviteterna samt att de båda försörjer sina familjer visar ett familjeideal som inte är
lika vanligt i dagens samhälle. Stereotyperna i samband med boendet på Solsidan tar
upp frågan om hur jämställt det verkligen är i Sverige i dolda skämt och
parodiseringar. Kontexten är alltid av yttersta vikt, vi hade inte förstått och uppfattat
nämnda detaljer i en annan kontext.65
Vi har tidigare nämnt olika humorteorier, inkongruensteorin, avlastningsteorin och
överlägsenhetsteorin. Genomgående i avsnittet framkommer de flesta skratten genom
inkongruens, att något händer som vi inte hade förväntat oss. Exempelvis när
Margareta sitter på Alex rygg, detta är inte något tv-tittaren förväntar sig, varför det
då blir en förvåning och skratt framkommer. Karaktärerna skrattar vid tillfällen av
överlägsenhet, då vid överlägsenhet jämte mot de andra karaktärerna. Dock hålls
denna överlägsenhet inom gruppen. Situationer där avlastningsteorin kommer till pass
finns, vilket också är vad publiken kan anses skratta av. De vardagsproblem som
skapar igenkänningsfaktor i serien lastas av med hjälp av humor och ironi, varav
tittaren då skrattar av befrielse. Detta har vi sett exempel på i relationen mellan Alex
och Margareta.
För att återgå till trädfällningssituationen kan vi här finna explicita ironiska uttalanden
samt även blickar och miner som tidigare nämnts.
”Ska du inte ha någon skyddsutrustning?” frågar Mickan Fredde när han är på väg
hem till Alex för den nu välkända trädfällningsepisoden. Fredde står i full
skyddsutrustning när Mickan frågar, vilket gör det snabbt och enkelt att identifiera
ironin. Det finns ingen annan anledning till att Mickan skulle fråga en liknande fråga
65
Hellspong, 2004, 70.
27
om det inte vore självklart att Fredde har överdrivet mycket utrustning på sig. Det
intressanta är att Fredde inte kommer med ett kvickt svar på tal som han brukar, utan
gör en blick och en min och går. Den tystnaden som kom efter Mickans yttrande
berodde då inte på att Fredde inte förstod att det var ironiskt menat, utan att han inte
kom på ett bra svar. Sigrell (2001) nämner detta, att det inte är förståelsen som tar tid,
utan konstruktionen av ett passande bra svar.66 Den situationen är det nog inte bara
Fredde som har suttit i.
Som vi tidigare sett exempel på kommer det inslag i avsnittet som kan tolkas som en
förtydligande röst från författarna. Vi såg detta i trädfällningsuppställningen när
Margareta plötsligt sitter på Alex rygg. Liknande sker när Alex pratar med sin granne
innan trädet fälls, och de talar om grannens avlidna hustru. En voiceover hörs i rutan,
vilken ska förstås som Alex tankar. Voiceovern talar om den avlidna hustrun som
”värsta jävla ragatan”, men Alex person säger att han minns henne som ”levande”.
Det är en klar distinktion mellan vad Alex säger och vad han tycker som vi klart kan
höra, alltså i enighet med Sigrells (2001) definition av ironi, spänningen ligger i
skillnaden mellan det explicit sagda och den uppenbara verkligheten.67 Voiceovern
kan även bli ironisk i meningen om att det rör sig om ett normbrott68. Det är mig
veterligen inte norm i svenska humorserier att använda sig av voiceover eller
liknande.
I personer vilka man befinner sig i en nära relation med kan ironin bli grov, där ju
råare skämt, ju närmre relation.69 Detta finns tydligt i slutscenen i första avsnittet i
Solsidan, när Anna kommer in i vad som har blivit Alex och Margaretas
gemensamma arbetsrum. Anna uppmärksammar Alex på en ”frän doft”, vilket hon
menar luktar som en rutten bit navelsträng som ligger och skräpar. Alex skrattar och
säger skämtsamt strängt åt Anna att gå därifrån. Detta visar på deras nära relation, att
Anna och Alex nu kan skämta om Margaretas och Alex ovilja och oförmåga att
släppa taget om varandra. I en situation som denna är det viktigt att känna den man
Sigrell, 2001, 209.
Ibid, 208.
68 Ibid, 251.
69 Ibid, 253.
66
67
28
riktar ironin mot, då det kan uppfattas som stötande av en person man inte känner så
väl.
Vi kan nu se att det finns olika analysnivåer; ironin mellan karaktärerna och vad
denna säger oss mottagare. I föregående stycke om navelsträngen kan vi se tydligt
exempel på ironi mellan karaktärerna. När Mickan talar om färgerna med Anna kan vi
se en ironi som är riktad mot oss mottagare. Den ironin syftar till att belysa det
överdrivna i den beigea färgskalan och Mickans ”lattemammabeteende”. Gällande
ironin mellan Anna och Alex kan vi se en mer intim form av ironi, den är riktad
mellan karaktärerna och inte lika grovt överdriven. På detta sätt kan vi se hur
manusförfattarnas intentioner kommer till uttryck genom karaktärerna, vilka slutligen
når oss mottagare.
6.3 Doxa och Kairos
Som ovan nämnts är doxa föränderlig och även socialt, kulturellt och politiskt
bunden. Italienare och svenskar delar inte doxa vilket har redovisats ovan, vilket
också gör att Solsidan förmodligen inte hade blivit en succé i Italien. Detta har även
att göra med att ironi är kontextbunden, och de ironiska dragen i Solsidan inte skulle
passa i en annan miljö än den svenska. Att scene och purpose framkommit som de två
dominerande termerna i pentaduppsättningarna kan berätta något om den doxa
svenskar delar. Varför man gör något och var man gör något har framkommit som de
viktigaste beståndsdelarna i pentaderna, något som återkommer i diskussionen.
Vi kan även tydligt se hur kairos har använts av manusförfattarna, många skämt,
ironier och punchlines kommer i precis rätt tid och uttrycks på ett strålande sätt. Även
om manus har varit inarbetat hos karaktärerna framstår dialoger som fullt naturliga.
Kairos infångar även kroppsspråk och sociala, politiska och kulturella normer i
samhället, vilket även detta lyckas spegla Sverige på ett passande sätt i serien. Genom
att innefatta kairos och doxa i en retorisk analys om ett modernt fenomen visar hur
retoriken har utvecklats. Att vi fortfarande idag använder den klassiska retorikens
begrepp för att förklara vissa situationer visar hur starka begreppen är och vad de kan
förklara för oss.
29
7. Slutdiskussion
I uppställningarna jag har gjort har det alltså framkommit att scene är dominerande i
två av dem och purpose i två av dem. Låt mig börja med scene, att detta var
dominerande i två uppställningar anser jag inte vara så märkligt. Till att börja med
heter serien som sagt Solsidan. Genom att döpa en fiktiv serie till ett namn som är en
verklig ort utanför Stockholm, ges associationer till vad som kan förväntas. Vi vet att
Solsidans invånare har det välställt och att medelinkomsten är hög. Det första vi visas
i serien är delar av Saltsjöbadens natur och byggnader, vilka är vackra och stora. Alla
tittare har en bild av hur de tror sig att livet på Solsidan är, förmodligen delar
majoriteten den stereotypiska bilden att Solsidan är ett näste av Fredde- och
Mickankopior samt Alex- och Annakopior som försöker hinna ifatt i ”lyckoracet”.
Föreställningen grundar sig i den doxa som delas av denna majoritet av tittare, där
antaganden om livet i en sådan miljö bygger på just antaganden och föreställningar.
När det sedan framkommer att karaktärerna delar samma problem, bråkar om samma
saker och längtar efter samma saker som stora delar av den svenska befolkningen, då
ger kontrasten i föreställningarna upphov till humor och skratt. Att scene är det
utmärkande innebär att serien kretsar kring just platsen Solsidan, och att den inte hade
varit likadan om den utspelats på ett annat ställe. Handlingar, situationer och
medverkande är alla påverkade av Solsidan och till någon grad beroende av stället.
Att manusförfattarna plockar fram platsen som en av de viktigaste beståndsdelarna i
serien blir då intressant. Varför gör de det? Jag har under arbetets gång försökt titta på
hur ironin, skämten och humor används för att belysa vissa saker, bland annat hetsen
och jakten på lycka och perfektion. Genom att göra parodi av saker som dessa ser vi
tittare det på ett annat sätt, och författarna kan ta upp delarna implicit. Det
framkommer alltså ett ifrågasättande av livsstilen på just Solsidan och människorna
som bor där. Flest och dyrast saker när man dör vinner - eller? Solsidan tar på ett
nyanserat sätt upp tankar kring lycka och perfektion. Är Mickan och Fredde lyckligast
för att de är rikast, eller är de snarare olyckligare på grund av pressen att alltid leva
upp till förväntningarna av den perfekta familjen? De blickar och miner karaktärerna
använder tycker jag kan ses som ett kvarlevande arv från jantelagen, att vi svenskar
sällan vågar säga vad vi egentligen tycker, och gärna använder oss av ironi och
blickar och miner istället för att på det visat kunna skydda oss själva.
30
Solsidan kan få publiken att ändra uppfattning om ”lattemamman” Mickan
exempelvis, och genom olika konstruktioner kan författarna få tittare att förakta eller
avundas hennes livsstil. Det kan vara på det sättet att författarna sätter sig upp mot
jantelagen, att serien är ett tecken på att det är okej att tjäna bra och inte skämmas för
det i Sverige idag. Det politiska klimatet i Sverige har förändrats på senare år, så även
det sociala. Många kämpar för att tjäna bra, komma långt, bli framgångsrika och
”lyckas” i bemärkelsen att ha mycket pengar och ha fina och många saker. Det finns
en materialism och ett ha-begär idag som tidigare inte har varit så utbredd över alla
samhällsklasser som den är nu, men den har också blivit accepterad. Vi vill leva
Mickans och Freddes priviligierade liv, men samtidigt finns jantelagen kvar i oss så
att många skäms för vad man vill. Även här kan vi se tecken på en föränderlig doxa.
För 20 år sedan hade en sådan livsstil varit föraktad av stor del av folket. Skillnaden
mellan gammalt och nytt, förbjudet och tillåtet skapar en spänning som utmynnar i
komiska effekter. Med hjälp av ironiska uttryck förmedlas denna komiska effekt i
Solsidan som serie.
När vi ser till purpose som dominerande term var detta lite mer överraskande. Jag
hade inte förväntat mig att syftet av en handling skulle bli så dominerande och
bestämmande. När jag däremot ser närmare på vad purpose har varit i de olika
uppställningarna blir det lite klarare. I båda fallen handlar purpose om ett strävande vi
redan tagit upp, strävandet efter perfektion samt strävan efter att släppa mamma men
ändå inte. Författarna tar upp, som vi sett tidigare, problem som kan vara svåra att
diskutera i det öppna. Alex mammaproblem och perfektionsstriden i trädfällningen är
båda en komisk situation, men inte sett i ett större sammanhang. Vi kan lära och förstå
av och om oss själva och andra genom att bevittna en humorserie ta upp vardagliga
problem, vare sig detta sker på Solsidan eller i en by i Skåne. Ironin vi ser i serien är
ibland implicit och ibland explicit. Det finns alltså ett ironiskt spel mellan
karaktärerna, där de använder ironiska aspekter på varandra. Ett exempel på detta är
Anna och Alex i navelssträngsskämtet. Här finns ironin mellan karaktärerna, men det
finns som sagt en ironi som går från manusförfattarna via karaktärerna ut till tittarna.
Ett exempel på detta kan vara Mickans förklaring till färgtonerna. Ironin går från
författarna i den överdrivna monologen, för att belysa lattemammans största
bekymmer.
31
Jag vill våga påstå att författarna även vill påpeka att bara för att man bor på Solsidan
i ett stort och vackert hus, har en god ekonomi och en familj, har man alltid problem
och letar genvägar i livspusslet.
Att titta på Solsidan för nöjes skull tror jag inte ger lika reflekterade tankar som jag nu
har. Jag tror däremot att man genom igenkänningsfaktorn kan identifiera sig med
karaktärerna, oavsett var man bor, vilket parti man röstar på eller vilken sorts humor
man har. Detta gör att man då kan ta till sig vissa av gliringarna författarna i serien
ger ut till mottagarna, och kan identifiera sig med karaktärerna i Solsidan.
Analysen har visat att vi både kan förstå manusförfattarnas intentioner, och genom
användningen av retoriska analysredskap kan visa oss saker i serien som annars råkat
gå oss förbi. Nivåerna i de ironiska spelen har jag upptäckt genom analysen. Jag
trodde ironin i serien låg på samma nivå, dock har analysen visat mig att så är inte
fallet.
Hur användbar har då Burkes pentadalanys varit? Den ska hjälpa oss att finna vad
som riskerar att gå oss förbi, men för att använda den måste vi ta reda på vad vi ska
se. Vi måste därför tillåta oss att gå utanför tankarna, och göra en metaanalys på det
egna analyserandet. Annars riskerar vi att hamna i en ond cirkel där tankegången står
still, på grund av att vi ska finna något men vi inte vet vad.
Tyvärr måste jag nog säga att det mesta av den informationen jag har funnit och
använt, hade jag kunnat lista ut på egen hand. Dock beror nog detta på mina tidigare
retorikkunskaper, då jag har frågat människor i min omgivning vad de tror att de
skulle finna i en liknande analys. Svaren har då varit entydiga, alla tillfrågade har sagt
att Solsidan är en enkel humorserie utan någon baktanke. Finns en baktanke skulle
detta då vara att göra en parodi på svensk avundsjuka. Självfallet har jag fått djupare
och bredare insikt i Solsidan, och analysen har i viss mån bekräftat mina tidigare
idéer. Som Burke menar, så är skuld och strävan efter perfektion ofta motiv till
handling. Detta är två viktiga beståndsdelar i Solsidan, i stort sett alla handlingar sker
utifrån detta. Solsidan kan ses som en samhällskritik, den kan ses som en parodi på
klassamhället och den kan ses som en kamp mot jantelagen. Den kan också ses som
ett belysande av svenskars nya mentalitet där vi gör vad som helst och ändamålet
helgar medlen. Förmodligen är det en serie som tar de beståndsdelar vi svenskar
32
skrattar åt, av befrielse, igenkänning, förvåning eller förnedring och slänger in
ironiska aspekter och en vacker miljö i ett välbärgat område - vips får man en
storslagen svensk humorserie vid namn Solsidan. Det är alltid mer utmanande att få
sina tidigare uppfattningar omkullkastade, men det var inget jag fick nu. Detta beror
nog mycket på själva uppställningarna i pentaden. Min doxa har styrt hur jag har
sorterat in termerna och vilka termer som blivit dominerande. En annan person som
hade haft samma material att arbeta med hade funnit helt olika saker.
Vad har då detta med retorik som akademisk disciplin att göra? Jo, genom retoriska
analysredskap kan vi förstå hur vi tar in och tolkar det vi ser i en situation, så som det
blir presenterat för oss. Med hjälp av vår doxa tolkar vi informationen, och efter
tolkningen avgör vi vad vi ska göra med informationen vi förskansat oss. Allt som har
med påverkan att göra är retorik. Allt som har med symboliska handlingar att göra är
retorik. Allt som kan vara på annat sätt är retorik. Så, ja, denna uppsats har i allra
högsta grad behandlat den akademiska disciplinen retorik. Detta är vad jag finner så
fascinerande med retoriken. Du kan alltid lämna en åsikt och ett bidrag, men du kan
aldrig fastställa något med absolut sann säkerhet. Trots allt kan allt som står i denna
uppsats vara på annat sätt.
33
Referenslista
Tryckt litteratur:
 Aristoteles (In Press 2012), Retoriken. (Johanna Akujärvi).

Burke, Kenneth (1962) A grammar of motives. US. The World Publishing
Company.

Foss, Sonja (2009), Rhetorical Criticism: Exploration and Practice. (4th
edition). US. Waveland Press, Inc.

Hellspong, Lennart (2004), Konsten att tala: handbok i praktisk retorik.
Studentlitteratur.

Karlberg, Maria & Mral, Brigitte (1998), Heder och påverkan: Att analysera
modern retorik. Stockholm: Natur och Kultur

Kjeldsen Elmelund, Jens, (2008), Retorik idag: En introduktion till modern
retorikteori. Studentlitteratur.

Kuypers, Jim (2008), Rhetorical criticism: perspectives in action. US: The
Rowman and Littlefield publishers.

Mral, Brigitte (2010), Attitude matters: Attitydyttringar som retoriska medel.
Rhetorica Scandinavica, No 56, Sid 6- 30

Neumann, Ricki (2004), Finns det inga gränser?: om satir, massmedier och
tryckfrihet. Stockholm: Stiftelsen Institutet för Mediestudier.

Sigrell, Anders (2001), Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie om
underförståddheter i modern politisk argumentation. (2. uppl.) Åstorp: Rhetor
förlag.
Internetkällor:

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article10505832.ab
Aftonbladet, 20 november 2011

http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article8447672.ab
34
Aftonbladet, 20 november 2011

http://www.ne.se/lang/humor/206180
Nationalencyklopedin, 21 november 2011

http://www.ne.se/lang/ironi
Nationalencyklopedin, 21 november 2011

http://www.ne.se/lang/parodi/280279
Nationalencyklopedin, 21 november 2011

http://www.ne.se/kort/sarkasm
Nationalencyklopedin, 21 november 2011

http://www.tv4.se/1.1441352/2010/01/14/det_har_ar_solsidan
Tv 4, 7 december 2011

http://www.tv4.se/1.2239165/2011/08/15/solsidan_lever_vidare_i_tre_nya_sas
onger
Tv 4, 7 december 2011
Opublicerade uppsatser:

Berndtson, Tim. Skratta!: En ansats till analytik av humor som retoriskt
verkningsmedel. Uppsala Universitet (Opublicerad C- uppsats)

Petermann, Waldemar. Attityd och attitydyttring: Från Burke till manifesterad
attityd. Örebro universitet (Opublicerad C- uppsats).
35