Bra att kunna om Exantemsjukdomar
Chris Anderson Hud kliniken & Håkan Hanberger Infektionskliniken
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
Varför blir man prickig av mässlingen ? Om hudens
beskaffenhet – reaktiva enheten kärlen – histologi –
uppkomstmekanism för utslag
Mässlingen, Röda Hund, Femte sjukan, Vattkoppor, Diff-diagnos:
Staphylococal Skin Scaled Syndrom
Klinisk situation: Prickig barn-patient: (sannolikt
infektion,flödesschema)
Lm-exantem (Chris), Urtikaria, toxikodermi, erytema nodosum,
er multiforme, vilka läkemedel orsakar exantem,
Prickig vuxen (sannolikt Lm-reaktion Chris drar detta)
Fall vuxna: Erytema nodosum med diff diagnoser (Tbc,
Sarcoidos) , Erytema multiforme
Hur gör man vid pc-allergi?
Kan det vara farligt med utslag - toxisk epidermiolys, Steven
Johnson, Meningokocker, Varit i tropikerna: Denguefeber,
Frågor
Mässlingen
¾
Orsakas av ett RNA-virus inom gruppen paramyxovirus.
¾
Mässling är en farlig sjukdom hos små barn, särskilt för
dem i dåligt hälsotillstånd vid insjuknandet.
¾
Virus överförs via droppinfektion som luftburen smitta
och är mycket smittsamt. Sjuka kan smitta från 7:e
dagen efter smittotillfället till och med 3 dagars
feberfrihet.
¾
Sedan vaccination mot mässling infördes i Sverige under
70-talet och blev allmän från 1982 har sjukdomen blivit
en sällsynthet.
Mässlingen
¾
¾
¾
¾
¾
¾
Feber som successivt stiger och är ofta kring 39 grader
på fjärde dagen.
Torrhosta, pseudokrupp
Snuva
Konjunktivit, ljuskänslighet
Förstorade lymfkörtlar på halsen
I kindslemhinnan invid kindtänderna ses
saltkornsliknande utslag, Kopliks fläckar
Mässlingen KLINIK OCH SYMTOM
Kopliks fläckar
Kan ses innan utslagen
debuterat.
Mässlingen
• Utslagen börjar i hårfästet och runt öronen,
sprider sig sedan nedåt över resten av kroppen
och är storfläckiga, röda, sammanflytande
• Efter 3-4 dagar sjunker oftast febern tillfälligt,
men stiger sedan snabbt när generellt
exanthem, kommer dag 3-5
• Febern brukar sjunka på sjätte dagen och
utslagen blir mer brunaktiga och kan fjälla något.
Mässlingen komplikationer, diagnos profylax mm
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
¾
Encefalit, ovanligt (ca 1/1000 fall), men allvarligt.
Pneumoni, bakteriell
Otit
positiv IgM-titer kvarstår ofta 1-2 månader, signifikant IgGtiterstegring.
Virus kan isoleras från nasopharynx och urin.
7-14 dagar, oftast 10-12 dagar inkubationstid
Vaccinet (M-M-R II, Priorix), består av levande attenuerade virus.
Ges på BVC vid 18 månaders ålder och en andra vaccination ges
vid 12 års ålder i skolan.
Barn under 6 månader, vilkas mor har immunitet, räknas som
skyddade.
Gammaglobulin 0,2 ml/kg i.m., snarast efter smittotillfället,
rekommenderas upp till 15 månaders ålder, vid exposition av
ovaccinerade
Rubella
¾
¾
¾
¾
¾
¾
Rubella orsakas av ett RNA-virus inom togavirusfamiljen.
Virus överförs via droppsmitta.
Sjuka individer kan vara smittsamma dagarna innan utslaget
kommer.
Sjukdomen ger oftast lindriga kliniska besvär.
Sedan vaccination mot rubella infördes i Sverige under 70-talet och
blev allmän 1982 är sjukdomen mycket sällsynt förekommande.
Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och
smittspårning skall utföras.
Rubella
• Feber, ej hög.
• Diskreta utslag som kommer
samtidigt som sjukdomskänsla.
• Små ljusröda rodnader som
börjar i ansiktet. ”Väderbitet”
utseende.
• Utslagen sprider sig snabbt
nedåt kroppen och börjar då
samtidigt försvinna från
ansiktet och är oftast borta
efter 3 dygn.
• Ibland mycket utslag med
relativ kraftig rodnad, ibland
inga utslag alls
Rubella
DIAGNOS
• Klinisk bild kan vara mycket osäker.
Alla smittade har inte utslag som syns.
• Serologi; positiv IgM-titer kvarstår
ofta 8-12 veckor, signifikant IgGtiterstegring.
• PCR analys kan utföras på
amnionvätska respektive vita
blodkroppar vid misstanke om
fostersmitta.
INKUBATIONSTID
• 14-21 dagar, oftast 14- 17
Rubella
DIAGNOS
• Klinisk bild kan vara mycket osäker.
Alla smittade har inte utslag som syns.
• Serologi; positiv IgM-titer kvarstår
ofta 8-12 veckor, signifikant IgGtiterstegring.
• PCR analys kan utföras på
amnionvätska respektive vita
blodkroppar vid misstanke om
fostersmitta.
PROFYLAX
• Ingår i Morbilli/Parotit/Rubella vaccinet (MINKUBATIONSTID
M-R II, Priorix), som består av levande
• 14-21 dagar, oftast 14- 17
attenuerade virus.
• Första dosen ges på BVC vid 18 månaders
ålder och en andra vaccination ges vid 12 års
ålder i skolan.
Erytema infectiosum
¾
Sjukdomen orsakas av ett DNA-virus, parvovirus B19.
Viruset upptäcktes 1975 som ett bifynd hos
asymtomatiska hälsotestade personer. I vuxen ålder är
ca 50-80 % immuna.
¾
Sprids via droppsmitta. Virus förökar sig framför allt i
erytropoetiska celler i benmärgen. Sjukdomen är
endemisk, men epidemiska utbrott förekommer vanligast
under vintern och våren ungefär vart fjärde år.
¾
När utslagen debuterar är viremin över och barnet
smittar inte. Därför lönar det sig inte ur smittosynpunkt
att avstänga ett symtomatiskt barn från sin
daghemsgrupp.
Erytema infectiosum
• Många som smittas får inga symtom (25-40 %)
• Initialt ofta lätta katarrala symtom som följs av feber
• Sjukdomskänsla
• Utslag som ses under 5-7 dagar, men ibland av och till under flera veckor. Många
är intensivt röda på kinderna, ”slapped cheek” (se nedan).
Erytema infectiosum
• På bålen ses ibland fläckiga rodnader med central avblekning som medför
ett girlandformat utseende
• Infektion under graviditet kan ge upphov till spontanabort.
- Största risken är under andra tredjedelen av graviditeten.
- Totalt anses risken vara 5-10 % hos gravida med symtomatisk infektion.
Erytema infectiosum
• Hydrops fetalis är ett syndrom med anemi, störd leverfunktion, myokardit,
takykardi och ascites hos fostret och kan ha många orsaker, bl a parvovirus
B19. Risken för denna komplikation vid parvovirusinfektion hos modern anges
till 1-2 %. Ingen ökad risk finns för fostermissbildningar.
• Immunitet mot parvovirus B19 kan testas genom IgG-antikroppar.
• Screening av gravida anses inte meningsfullt, men det är viktigt att ställa
diagnos vid misstänkt primärinfektion, eftersom det kan föranleda extra
ultraljudskontroller av fostret.
• Vid hydrops fetalis kan det bli aktuellt med behandling i form av intrauterin
blodtransfusion.
HZV
Neurotropa herpesvirus kan etablera en
persisterande infektion i sensoriska ganglier.
Ger nästan alltid symtom under
primärinfektionen, då i form av vattkoppor
(varicellae).
Latensfas kan etableras i de flesta sensoriska
ganglier.
Smittan är luftburen
HZV
Neurotropa herpesvirus kan etablera en
persisterande infektion i sensoriska ganglier.
Ger nästan alltid symtom under
primärinfektionen, då i form av vattkoppor
(varicellae).
Latensfas kan etableras i de flesta sensoriska
ganglier.
Smittan är luftburen
Reaktivering sker efter lång tid och i form av
bältros (zoster), en ensidig gruppering av
virusinnehållande blåsor i huden.
Smittsamhet till icke-immun person föreligger
även vid herpes zoster, men anses lägre än den
vid vattkoppor.
I likhet med HSV kan VZV ibland reaktiveras
endast i nervsystemet, alltså utan kutan
blåsbildning, sk zoster sine herpete.
VZV ger allvarligare symtom hos
immunsupprimerade patienter, både under
primärinfektion och zosterreaktivering
Checklista vid undersökning av barn
med feber och prickar
¾
¾
¾
¾
¾
¾
1. Allergi?
står barnet på läkemedel ?
känd allergisk benägenhet ?
2. Epidemiologi
prickar i omgivningen?
inf-sjd utan prickar i omgivn; strepto (scarlatina),
feber/HV/kroppsvärk (enteroviros)
Checklista vid undersökning av barn
med feber och prickar
¾
3. Övrig anamnes
¾ Katarralia? Rejält halsont (scarlatina),
svår hosta (morbilli) ?
¾ Vaccinationsstatus ?
¾ 4. Status
¾ konjunktivit? (morbilli, Kawasaki)
¾ cirkumoral blekhet (scarlatina)
Checklista vid undersökning av barn
med feber och prickar
4. Status forts
¾ väderbitet ansikte (rubella, erythema
infectiosum)
¾ svalgstatus (streptokockstigmata, kopliska
morbillifläckar)
¾ exantemets utbredning
¾ enskilda effloroscensers utseende
(urtikaria)
Checklista vid undersökning av barn
med feber och prickar
5. Kawasakis sjukdom Feber >5 dgr samt fyra av
nedanstående:
¾ Konjunktivit bilat icke suppurativ
¾ Lymfadenopati på halsen >1,5 cm
¾ Rash, polymorft utslag utan vesikler eller crustor
¾ Enantem på läppar och munslemhinna
¾ Palmara/plantara erythem och ödem, senare fjällning
6. Övrigt
¾ Ålder: scarlatina sällsynt under 2 år; tredagarsfeber
sällan över 3 års ålder
Kawasakis sjukdom
¾ akut
generaliserad vaskulit av okänd
möjligen infektiös etiologi
¾ kan kompliceras av kranskärlsförändringar
och en vanligen reversibel pankardit.
¾ ev. kranskärlsförändringar ses vanligen 314 dagar efter debut av febersjukdomen.
Kawasakis sjukdom
Diagnostiska kriterier:
Feber >5 dgr samt fyra av nedanstående:
¾ Konjunktivit bilat icke suppurativ
¾ Lymfadenopati på halsen >1,5 cm
¾ Rash, polymorft utslag utan vesikler eller
crustor
¾ Enantem på läppar och munslemhinna
¾ Palmara/plantara erythem och ödem, senare
fjällning
Kawasakis sjukdom
Undersökningar:
¾ Blodstatus och B-celler, SR, CRP, Kreatinin, ALAT,
ASAT, blododling, streptokockserologi , akutserum och
urinsticka.
¾ Ev. odling för stafylokocker och streptokocker. Ev.
koagulationsscreening.
¾ Ev. autoantikroppar (ANA, RNP, RF, ANCA).
¾ Ev serologi för mykoplasma pneumoniae, enterovirus,
adenovirus, mässling, parvovirus, EBV, CMV.
¾ Ev serologi mot rickettsier och leptospiros vid möjlig
exponering.
¾ Rtg hjärta och lungor.
¾ Remiss till barnkardiolog för EKG och ekokardiografi.
¾ Remiss till barnreumatolog.
Kawasakis sjukdom
Kawasakis sjukdom
Bergman & Magnusson
ALB
Överkänslighetsreaktioner mot
ß-laktamantibiotika
¾
Frekvensen IgE-medierade reaktioner är < 1% hos individer som
inte tidigare haft sådana reaktioner.
¾ Risken för anafylaktiska reaktioner är 1/50 000.
¾ Korsreaktivitet mellan penicilliner och cefalosporiner är ovanlig, men
förekommer hos 3-9% med pc-allergi varför man ej skall ge
cefalosporiner till patienter med anamnes på svår pc-reaktion. Man
kan dock med försiktighet (på sjukhus) pröva cefalosporin hos en
patient som haft IgE-medierad penicillinreaktion (undantag svår
reaktion såsom anafylaxi) om inget annat lämpligt
behandlingsalternativ föreligger.
¾ Korsreaktioner förekommer mellan karbapenemer och penicillin,
men ej mellan aztreonam och penicillin (se FASS-text beträffande
försiktighet).
KÄLLA
U Nyström Kronander Allergicentrum LiÖ 2002
Handläggning av faryngotonsilliter
Besöksorsak: ”Halsont”
Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna:
1. Feber >38,5
2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta
1 av 4 diagnostiska kriterier
eller förekomst av samtidig
hosta, snuva, eller heshet
2-4 av 4
diagnostiska kriterier
Möjlig
S.p-infektion
Trolig virusinfektion
Ingen
Strep A
4 av 4 diagnostiska
kriterier + ett tilläggskriterium
Om neg
Strep A ev.
odling
Ingen antibiotikabehandling
Strep A
Pos
Erbjud antibiotikabehandling
Sannolik
S.p-infektion
Tilläggskriterier:
1. S. pyogenes i närmiljö
2. Paronychi
3. Impetigo
4. Smultrontunga
5. Scarlatiniformt utslag
25
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom
¾
¾
¾
SSSS in children usually begins with a prodrome
of pyrexia and malaise, often with signs and
symptoms of an upper respiratory tract infection.
Discrete erythematous areas then develop and
rapidly enlarge and coalesce, leading to
generalised erythema.
It is normally seen in children less than 5 years
of age, who have not yet developed protective
antibodies against the staphylococcal toxins
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom
¾
¾
¾
Disease due to group 2 phage type 17
staphylococci that produce an epidermolytic
exotoxin.
Superficial fine vesicles and bullae form and
rupture easily, resulting in loss of large sheets of
epidermis.
It is characterised by blistering and
desquamation of the skin and Nikolsky's sign
(shearing of the epidermis with gentle pressure),
even in areas that are not obviously affected.
Meningokocker
Dengue
Denguefeber:
• Akut hög feber, huvudvärk, ryggmuskel-och ledsmärtor och ibland
konjunktivit.
• Efter några dagars sjukdom
uppträder ofta ett finprickigt exantem
(liknar mässlingutslag) som främst
ses på fotryggen och i armhålor.
• Exantemet bleknar efter några
dagar och då kommer inte sällan
skarpt välavgränsade hudpeteckier
framför allt på armar och bens
extensorsidor.
• Oftast godartat förlopp och vissa
får enbart övergående feber 2-7
dagar.
Dengue
Hemorragisk denguefeber:
• Febern pågår 2-7 dagar i
kombination med illamående,
kräkningar, buksmärtor, led-och
muskelsmärtor och huvudvärk.
• Sjukdomen övergår därefter i en
hemorragisk klinisk bild med
blödningar från slemhinnor, till
exempel munslemhinna,
gastrointestinalt och i huden.
• Peteckier är vanliga.
TACK
