Året då a-kassan blev
lägre än försörjningsstöd
– Om hur trygghetssystemen kollapsat och försörjningsstödet tar smällen Akademikerförbundet SSR April 2014 En rapport inom ramen för: Trygghet före försörjningsstöd © 2014 Akademikerförbundet SSR Rapporten är skriven av Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR Box 12 800, 112 96 Stockholm 08-­‐617 44 00 akademssr.se 2 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................. 4 Trygghetssystemens konstruktion ...................................................................... 6 Arbetslöshetsförsäkringen – a-­‐kassan ................................................................. 7 Medlemsraset .................................................................................................................................................. 8 Den krympande andelen som får a-­‐kassa ........................................................................................... 9 De fallande ersättningsnivåerna .......................................................................................................... 10 2 264 kronor mindre i månaden .......................................................................................................... 11 Var är resten? ............................................................................................................................................... 11 Sjukförsäkringen ............................................................................................... 14 Ersättningarna i sjukförsäkring och SA-­‐ersättning ...................................................................... 15 Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke-­‐besluten ............................. 17 Försörjningsstödets syfte och konstruktion ....................................................... 18 Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl 2012 ...................................... 20 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd ................................................ 23 Varför är det sämre med försörjningsstöd? ....................................................... 25 Integriteten .................................................................................................................................................... 25 Administrationen ........................................................................................................................................ 25 Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling ................................................. 25 Man kommer längre ifrån nästa jobb ................................................................................................. 26 Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen ......................................................... 27 Rätt person på rätt plats leder mer rätt ............................................................................................ 27 Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? ............................................... 28 Källor ................................................................................................................ 29 Bilaga 1 Orsaker till försörjningsstöd ................................................................. 31 Bilaga 2 Vår alternativa gruppering av orsaker till försörjningsstöd ................... 32 Bilaga 3 Excelunderlag rörande beräkningar ..................................................... 33 Bilaga 4 Tidsserie över hur försörjningsstöd & a-­‐kassa beräknats över tid ......... 34 Bilaga 5 Novusenkät – urval .............................................................................. 35 Socialsekreterarna ..................................................................................................................................... 35 Cheferna .......................................................................................................................................................... 38 Akademikerförbundet SSR 3 Sammanfattning De senaste decennierna visar på en dramatisk förändring av de svenska trygghetssystemen. De som från början var tänkta att baseras på inkomstbortfallsprincipen håller nu på att bli trygghetssystem på samma nivå som försörjningsstöd. Mest dramatiska förändringar ser vi i arbetslöshetsförsäkringen. Visserligen är 70% av arbetskraften medlem i a-­‐
kassan men av de öppet arbetslösa får endast fyra av tio a-­‐kassa. Och om det förr var nästan alla som fick ut 80 procent av sin lön i a-­‐kassa är det nu bara en av tio. I tolv år har den maximala dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen legat på 680 kronor om dagen. Varje år politikerna har beslutat att den inte ska höjas har den gröpts ur. Ingen kan idag få ut mer än 10 472 kronor i månaden efter skatt i arbetslöshetsförsäkring. Det motsvarar en bruttolön på 15 000 kronor i månaden. Långt under ingångslöner för nästan alla jobb. A-­‐kassan är inte längre en omställningsförsäkring mellan jobb utan en övergång från en vettig ekonomisk situation till ekonomiskt undantagstillstånd. En sådan livssituation minskar dramatiskt förutsättningarna att hitta nästa jobb. Med sjukförsäkringen är trenden tydlig åt samma håll men det har inte gått lika långt eftersom taket räknas upp med prisutvecklingen. Dock halkar sjukpenningen efter reallöneutvecklingen. Även här ser vi därför att en allt mindre andel av de sjuka får ut 75 eller 80 procent av inkomsten. Allt fler menar att om vi inte rustar upp sjukförsäkringen nu kommer även den att lämna idén om inkomstbortfallsprincipen. Samtidigt med denna utveckling av allt tunnare socialförsäkringar har försörjningsstödet som ska garantera en skälig levnadsnivå räknats upp utifrån de verkliga kostnader klienterna har. I år överstiger försörjningsstödet därför ett flertal olika typfamiljer i kronor räknat den maximala a-­‐kassenivån. Till exempel får en ensamstående person med sjukdomsbild boende i Stockholm ut 11 055 kronor efter skatt. På sidan 23 kan du se hur kurvorna nu korsar varandra. Av de som har försörjningsstöd idag uppfyller endast en av sju kraven att det ska vara ”det sista skyddsnätet” och ”en tillfällig hjälp”. Sex av sju borde ha sin försörjning från annat håll. Nästan hälften – 115 000 personer har försörjningsstöd enbart för att de är arbetslösa. 35 000 för att de är sjuka med läkarintyg. Försörjningsstödet var inte tänkt som en behovsprövad alternativ a-­‐kassa eller som en sämre reserv-­‐sjukpenning, men så är det nu. Politikerna har fattat både drastiska beslut som försämrat trygghetssystemen, men också undvikit att fatta viktiga beslut som att indexera dagersättningen i a-­‐kassan. Det har lett till att hela trygghetskartan håller på att ritas om och alla system närmar sig nu ”skälig levnadsnivå”. Var det verkligen så det var tänkt? Och är det verkligen så vi vill ha det? 4 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
”Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.” Fredrik Reinfeldt, statsminister (m) nämner att föräldrar och partner kan ge hjälp vid arbetslöshet istället för a-­‐kassa. SvD 20/10 2011. Akademikerförbundet SSR 5 Trygghetssystemens konstruktion Den svenska välfärdsmodellen bygger på idén om den generella välfärden med en vård, skola och omsorg efter behov och tillgänglig för alla. Till det har sedan de inkomstbaserade trygghetssystemen tillkommit vars idé var och är att garantera en rimlig inkomst, även vid arbetslöshet och sjukdom. Ofta har nivåer på 75 till 90 procent av den tidigare inkomsten varit det gängse och gällt merparten av arbetskraften. Den förförståelse vi till mans har av trygghetssystemen är just denna – det vill säga att man får ut motsvarande nästan hela sin lön när man är sjuk eller arbetslös, förutom om man har kolossalt hög lön, för något tak måste rimligen finnas. Och denna bild har stämt väl med verkligheten rätt länge. Sjukförsäkringen i en form liknande denna bild har funnits länge. 1955 infördes en allmän sjukförsäkring med inkomstrelaterad sjukersättning. Den första frivilliga statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen infördes 1935. Och även om de tidiga arbetslöshetskassorna inte hade ett ersättningssystem på samma sätt som sjukförsäkringen utan istället byggde på en dagersättning var de ändå inkomstrelaterade. Till exempel beskrevs a-­‐kassan så här 1974: ”Försäkringsersättningen utgick i form av en dagpenning och kassamedlemmarna var placerade i någon av tio dagpenningklasser. Dagpenningen fick dock inte överstiga 91,7 procent av den arbetslöses tidigare dagsförtjänst.”1 Den allmänna föreställning som finns om arbetslöshetsförsäkringen är lik den situation som gällde 1990. Då fanns jämfört med 1974: ”fler kassamedlemmar, dagpenningen och statsbidragen var högre, karensen var borttagen och ersättningstiden i stort sett obegränsad.”2 Så är det INTE längre!
Vi ska i den här rapporten studera, utan att ha några ambitioner at vara heltäckande, hur de trygghetssystem vi har, i allt mindre utsträckning är just det – det vill säga system för trygghet. I trygghet har vi nu i runt ett halvsekel tänkt oss inkomstrelaterad trygghet vid sjukdom och arbetslöshet på en nivå motsvarande 75-­‐90 % av lönen som alla (eller de allra flesta) omfattas av om man är sjuk eller arbetslös. Den bild som tornar upp sig, och som accentueras med en rasande fart just nu, är istället ett system som omfattar allt färre och som i allt mindre utsträckning kan kallas inkomstbaserat. Vad vi ser är istället att trygghetssystemen urholkas i förhållande till reallöneutvecklingen och valda delar av dem, i rasande takt, närmar sig skälig levnadsnivå (fd existensminimum), dvd den nivå där försörjningsstödet (fd socialbidraget) ligger. 1
2
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen – Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk, s 3. Ibid. s 21. 6 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Arbetslöshetsförsäkringen – a-­‐kassan Arbetslöshetsförsäkringen är tänkt som en omställningsförsäkring i väntan på nästa jobb. Grundtanken har varit att du ska ha sådan inkomst vid arbetslöshet att du kan lägga all energi på att söka nytt jobb, och inte behöva oroa dig för din ekonomi under arbetslöshet. Även om arbetslöshetsförsäkringen har varit frivillig har ändå grundtanken varit att de flesta ska välja att vara med i en a-­‐kassa och därmed erhålla inkomsttrygghet under arbetslöshet. Så var också fallet under lång tid. 1998 var till exempel 89% av arbetskraften med i en a-­‐kassa och ända fram till 2005 var 84 % av arbetskraften mellan 16 och 64 år medlem i en a-­‐kassa (3,8 miljoner individer). Sedan dess har andelen fallit till runt 70% av arbetskraften (3,4 miljoner individer).3 Till det kommer att olika typer av förändringar vad det gäller a-­‐kassans villkor har gjort att andelen av de öppet arbetslösa som får a-­‐kassa har minskat dramatiskt. Idag får runt 40% av de arbetslösa a-­‐kassa. Motsvarande siffra 2006 var till exempel 80 %. Så vad som har hänt är att från att närmare 90% var medlemmar i en a-­‐kassa är den siffran idag 70%. Till det kommer att allt färre har rätt till a-­‐kassa, och färre får den. En siffra som halverats på bara åtta år. Till det kommer ersättningsnivån. Det som i a-­‐kassans begynnelse kunde betyda att man de flesta fick nästan hela sin lön i a-­‐kassan har nu blivit att nästan igen får det. Av tidigare heltidsanställda är det inte mer än en av tio som får 80% av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Alla dessa faktorer: • medlemsraset • den krympande andelen som får a-­‐kassa • de fallande ersättningsnivåerna har lett till ett systemskifte för svensk a-­‐kassa. Den är inte längre en inkomstbaserad omställningsförsäkring. Den är möjligen ett alternativt försörjningsstöd på (i bästa fall) skälig levnadsnivå. Men vi återkommer till det senare. I detta kapitel ska vi istället syna varför det blev så här och om det var meningen… Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, tabell 17, s 43-­‐44. 3
Akademikerförbundet SSR 7 Medlemsraset Löpande genom åren har det hela tiden skett förändringar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen.4 Ersättningsnivåer har höjts och sänkts, inträdesvillkor har förändrats och grundbelopp och dagpenning har succesivt höjts. Men inget år kan jämföra sig med 2007 vad det gäller antal reformer, och framförallt – för a-­‐kassan förödande effekter: ” … medlemsraset i de fackliga a-­‐kassorna under 2007 kan inte tillskrivas något annat än avgiftshöjningen (inklusive den borttagna skattereduktionen). Under 2007 förlorade de fackliga a-­‐kassorna 345 000 medlemmar eller var tionde medlem. Avhoppen från a-­‐kassorna började redan under hösten 2006 så snart det efter valutgången i september 2006 stod klart vad som tämligen omgående var att vänta. Under sista kvartalet 2006 förlorade de fackliga a-­‐kassorna 23 100 medlemmar. Sammanlagt förlorade de fackliga a-­‐kassorna ca 400 000 medlemmar under 2007 och 2008 (inklusive 4:e kvartalet 2006 nästan 423 000 medlemmar).”5 På bara ett drygt år försvann alltså närmare en halv miljon medlemmar från a-­‐kassan och orsakerna kan inte förklaras av något annat än de politiska reformer den nytillträdda regeringen gjorde. I rutorna till höger kan ni se vilka de största var. En av de reformer som hade allra störst effekt var den förhöjda finansieringsavgiften till staten som ledde till, för vissa a-­‐kassor, dramatiska höjningar av medlemsavgiften. Den högsta avgiften var till exempel före reformen 120 kronor, men efter 444 kronor.6 Tanken från regeringens sida var att avgifterna skulle spegla arbetslösheten i den sektorn och därmed pressa ner lönekraven och därmed lönenivåerna och på så sätt få upp sysselsättningen i den sektorn. Det var ett resonemang som möjligen hade stöd i en del ekonomisk teori, men som i verkligheten inte hade någon sådan effekt, inte minst för att arbetslöshetskassornas avgränsningar, sällan motsvaras av samma gränser inom avtalsområdena. Sju år senare har regeringen insett att så var fallet och tagit bort arbetslöshetsavgiften, men skadan var ändå skedd, i att nästan en halv miljon medlemmar lämnade a-­‐
För en gedigen genomgång av det läs ”Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885” av SO Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Anders Kjellberg, s 38-­‐39. 6 Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s 19.
4
5
8 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
kassan för att den blev väldigt dyr, för att inte tala om de som lämnade för att de ändå inte skulle få a-­‐kassa när de blev arbetslösa. Som tydligt syns i nedanstående graf är det ett medlemstapp som a-­‐kassorna på inget sätt har tagit igen, även om antalet medlemmar ändå ökar sakta (dock ej som andel av arbetskraften) 3900 000
Antal medlemmar mars 2006 till dec 2013
3800 000
3700 000
3600 000
3500 000
3400 000
3300 000
3200 000
3000 000
mar-06
jul-06
nov-06
mar-07
jul-07
nov-07
mar-08
jul-08
nov-08
mar-09
jul-09
nov-09
mar-10
jul-10
nov-10
mar-11
jul-11
nov-11
mar-12
jul-12
nov-12
mar-13
jul-13
nov-13
3100 000
Den krympande andelen som får a-­‐kassa I och med de dramatiska förändringarna och försämringarna av vilka som kvalificerar sig för a-­‐kassa, inte minst skärpningen av arbetsvillkoret, att studerandevillkoret togs bort, samt det stora bortfallet av medlemmar har på mindre än tio år lett till att endast runt 40% av de öppet arbetslösa idag får a-­‐
kassa mot en nivå på runt 80 % så sent som 2006. Även antalet som får ut a-­‐
kassa har minskat dramatiskt. Källa: Arbetslöshetsrapporten 2013, AEA Akademikerförbundet SSR 9 De fallande ersättningsnivåerna Med så stora förändringar av såväl antalet medlemmar, som villkoren och antalet och andelen skulle man kunna anta att de ändå har varit de mest dramatiska. Så är dock inte fallet. Den mest dramatiska förändringen är den som har skett med anledning av politikernas notoriska vilja att INTE göra något. Det gäller arbetslöshetsförsäkringens dagersättning. Andra trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen baseras på din inkomst och har ett ersättningstak som baseras på prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet räknas upp årligen och det sker automatiskt. Därmed har de trygghetssystemen tillåtits följa, inte den reala löneutvecklingen, men väl prisutvecklingen. Så är inte fallet med arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringens tak har istället konstruerats i form av att det finns en maximal dagersättning. Fram till 2002 höjdes den, om än inte i takt med prisutvecklingen, men ändå med den grundtanken. ”Taket” i försäkringen hade i och för sig höjts från 495 kronor per dag år 1990 till 580 kronor år 1998 men realt sett innebar detta en sänkning med cirka fem procent.”7 Men sedan 2002, dvs sedan tolv år, tillbaka har den inte höjts. Den högsta dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är idag, precis som då, 680 kronor om dagen. Under samma period som a-­‐kassans maximala dagersättning har höjts med 0 % har löneutvecklingen för löntagarkollektivet varit runt 33 procent!8 Det innebär att andelen som får 80 procent av sin lön i a-­‐kassa när de blir arbetslösa faller dramatiskt år från år. För 2013 har Samorganisationen räknat fram att de utgör 13 % av ersättningstagarna heltidsanställningar före arbetslöshet. Källa: Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013, SO Den svenska arbetslöshetsförsäkringen – Från KAS till Alfakassan, Per Gunnar Edebalk. s 21. Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012, SO, s 11 som i sin tur använt Medlingsinstitutets lönestatistik historiska serier 2003-­‐2011.
7
8
10 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
2 264 kronor mindre i månaden A-­‐kassan släpar tydligt efter reallöneutvecklingen. Jämför man a-­‐kassans frysta maxnivå på 10 472 kronor i månaden sedan 2002, med vad den skulle varit idag om den hade räknats upp med reallöneutvecklingen för arbetare, var skillnaden 1 954 kronor 2012 för att stiga till 2 264 kronor 20139. Det är nästan ett halvt garantibelopp (som är 4928 kronor per månad). Så mycket mindre i kronor räknat har en arbetslös idag i jämförelse med 2002, omräknat i dagens penningvärde. I grafen på sidan 22 syns det här växande glappet tydligt. Den föreställning många har om arbetslöshetsförsäkringen att den ska ge 80 procent av lönen gäller idag alltså ingen som har mer än 15 000 kronor i månadslön, vilket efter skatt (med en skatt på 30 procent) ger maximalt cirka 10 500 kronor i månaden i plånboken. Garantibeloppet i sin tur stannar efter skatt på under 5 000 kronor i månaden! Vem kan kalla det inkomsttrygghet och framförallt, vem kan leva på det? Var är resten? Med tanke på att endast runt 40 procent av de öppet arbetslösa (219 000) inskrivna på Arbetsförmedlingen får a-­‐kassa, plus att cirka 190 000 i februari 2014 deltog i program genom arbetsförmedlingen och därmed fick aktivitetsstöd, kan man fundera över var de resterande arbetslösa får sina inkomster ifrån, och var de som inte kan leva på 5 000 eller 10 000 kronor i månaden efter skatt får sina pengar ifrån? Vi vet inte mycket om de här personerna. Många lever säkert på partners, föräldrar eller på sparade medel. De befinner sig i alla fall inte i en rimlig inkomsttrygghet. Vad vi vet är att alldeles för många befinner sig i försörjningsstöd, det som förr kallades socialbidrag. Inte av det skäl som är försörjningsstödets syfte, utan enbart för att de är arbetslösa. 115 000 arbetslösa hade försörjningsstöd 2012 (70 000+45 000). Arbetslösa10 Har a-­‐kassa (40 % av 216 00011) Har aktivitetsstöd12 -­‐ varav med ersättning som kompletteras med försörjningsstöd Arbetslös helt i försörjningsstöd Oklar försörjning 405 000 86 000 188 000 45 000 70 000 61 000 Vi använder här Medlingsinstitutets prognos för reallöneökningar på 2,5 % för 2013. Denna tabell innehåller mycket avrundade siffror och är bara för att synliggöra mörkertalets ungefärliga storlek. 11 Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-­‐64 år. Feb 2014 12 Ibid 9
10
Akademikerförbundet SSR 11 2009 frågade Arbetsförmedlingen ett urval av arbetssökande om deras andra inkomstkällor. Då framgick att 12 % av de arbetssökande hade sin försörjning från försörjningsstöd vilket vi vet är en siffra som idag är ännu högre. Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 59. Allt mer, vilket vi ska se mer av senare, börjar a-­‐kassan och försörjningsstödet bli ungefär samma sak i kronor räknat. Vad som då händer är att vi lämnar idén om den inkomstbaserade omställningsförsäkringen och närmar oss något annat. En indikation på det visar sig tydligt följande tabell från samma undersökning från Arbetsförmedlingen. Där vittnar de som har fler inkomster förutom a-­‐kassa, att merparten ändå inte klarar sig på de inkomster de har. Har de inte någon a-­‐kassa kan man anta att andelen som inte klarar sig är ännu högre. 12 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Källa: Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning, 2009:7, s 60. I sin rapport ” A-­‐kassan kvar i strykklass” från 201013 spekulerar TCO om att a-­‐kassan eventuellt är på väg att bli en grundtrygghetsmodell. När merparten av de som har a-­‐kassa och andra inkomster till det, redan 2009 vittnar om att de inte klarar sig på den, är vi inte på väg in i en grundtrygghet, utan faktiskt, till något ännu sämre. Men vi återkommer till det. 13
Svensk A-­‐kassa kvar i strykklass, 2010, s 29. Akademikerförbundet SSR 13 Sjukförsäkringen På samma sätt som arbetslöshetsförsäkringens idé är att du ska kunna behålla en rimlig inkomst och därmed standard, även om du blir arbetslös, gäller samma grundtanke för sjukförsäkringen. Även om du är sjuk och inte kan få lön genom ett förvärvsarbete ska du kunna leva ett rimligt bra liv, också ekonomiskt, tills du blir frisk och/eller rehabiliterad. Både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkring är centrala delar i vårt socialförsäkringssystem. Trots detta är de väldigt olika konstruerade vilket beror såväl på historiska skäl som på skäl som handlar om att de har olika syfte och därmed olika konstruktioner. Vi ska här inte gå in på sjukförsäkringens konstruktion i detalj, men viktigt att dra sig till minnes är att stora förändringar gjordes av sjukförsäkringen under 2008 samt 2010 med det uttalade syftet att minska det så kallade utanförskapet, få människor snabbare i arbete efter sjukskrivning samt få ner antalet i sjuk-­‐ och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Tanken var därmed också att skapa en tydligare brygga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom att slussa långtidssjukskrivna med arbetsförmåga till Arbetsförmedlingen för att genom arbetslivsintroduktion med aktivitetsstöd komma närmare en egen försörjning. Effekterna av de förändringar som gjordes 2008 och 2010 är att antalet personer som befann sig i sjukförsäkringen och sjuk-­‐ och aktivitetsersättningen (SA-­‐ersättning) minskade. Många utförsäkrades, en hel del gick in i arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen och en del gick tillbaka till arbete. En tydlig minskning sågs även i antalet nybeviljade sjukersättningar.14 2010 visade det sig dock att antalet med sjukpenning och SA-­‐ersättning ökade igen. Vanliga förklaringar var: • En stor del av de som nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen började återvända till Försäkringskassan efter sin karenstid hos Arbetsförmedlingen. • Förändringarna i regelverket kring sjukersättningarna • Avskaffandet av den tidsbegränsade ersättningen • Skärpningen av reglerna för att beviljas stadigvarande ersättning15 Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011:6, Försäkringskassan, s 14. De tre sista är förklaringar försäkringskassan själv uppger i Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013, s 6.
14
15
14 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Källa: Försäkringskassan, Månadsuppföljning sjukförsäkringen, hemsidan Det vi med stor sannolikhet kan anta är att förändringar i sjukförsäkringen samt i SA-­‐ersättningen också påverkar andra trygghetssystem. Vårt intresse i denna rapport är framförallt hur sjukförsäkringssystemet hänger ihop med försörjningsstödet. Som vi ska se senare finns det en stor grupp personer som uppbär försörjningsstöd och där orsaken för det anges till att man är sjukskriven med läkarintyg men har otillräcklig, ingen eller väntar på sjukpenning. Till det kommer gruppen som är beviljad SA-­‐ersättning, men när den är otillräcklig eller om personen väntar på den. Två faktorer framstår som viktigare än andra för att förklara varför sjukskrivna med läkarintyg befinner sig i försörjningsstöd och inte enbart i sjukförsäkring eller sjukersättning: Regelförändringar: dvs sådant som bortre parenteser, hårdare kriterier, annorlunda arbetsförmågebedömning mm. Kategorin sjukskriven med läkarintyg som inte har sjukpenning påverkas rimligen direkt av detta. Ersättningsnivåer och tak: Kategorierna som anger otillräcklig ersättning såväl för sjukpenning som för SA-­‐ersättning lär påverkas av detta. Ersättningarna i sjukförsäkring och SA-­‐ersättning Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen baseras på ett procenttal av den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI), ofta på nivån, 75 eller 80 procent. Taket för ersättning från sjukförsäkringen är satt till 7,5 prisbasbelopp.16 Det innebär att för inkomster över 27 750 kronor i månaden brutto beräknas och utgår ingen sjukförsäkring. Att knyta taket i sjukförsäkringen till prisbasbeloppet gör att sjukpenning följer med prisökningarna i samhället. 16
Prisbasbeloppet för 2014 är satt till 44 400 kronor. Akademikerförbundet SSR 15 Vad den konstruktionen dock inte säkrar emot är reallöneutvecklingen. Vad vi kan se är att sjukpenningen så klart hänger med prisutvecklingen17, men att den inte hänger med reallöneutvecklingen. Sedan 1980 har sjukförsäkringens andel av en genomsnittlig industriarbetares nettolön tydligt fallit. Ännu tydligare tapp är det så klart om man istället räknar på en genomsnittlig tjänstemans nettolön. Källa: Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s 26. På sikt kommer det att innebära att man även i sjukförsäkringen lämnar iden om inkomstbortfallsprincipen: ”Ersättningarna vid sjukdom och arbetsskada har reducerats kraftigt. Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd för de allra flesta heltidsarbetande.” 18 Så även om det är uppenbart att en låsning av ersättningsnivåerna till prisbasbeloppet som är fallet i sjukförsäkringen är väsentligt bättre än att knyta dagersättningen till ett inte indexuppräknat krontal som arbetslöshetsförsäkringen, ser vi att inte bara arbetslöshetsförsäkringen släpar efter inkomsterna i samhället, utan även sjukförsäkringen vilket nu har varit fallet i mer än tre decennier. 17
18
Förutsatt att prisbasbeloppet beräknas på ett korrekt sätt jämfört med prisutvecklingen. Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv s 11 16 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Dramatiken: det lågintensiva, långsiktiga och icke-­‐besluten Vad vi ser är att mycket händer inom våra trygghetssystem men att de har en annan logik än till exempel de dramatiska förändringarna i a-­‐kassan 2007 och i sjukförsäkringen 2008. Vi ser att trygghetssystemen har blivit betydligt tunnare i ett flertal avseenden: • Regelförändringar • Ersättningsnivåer • Avsaknaden av indexuppräkning eller att indexuppräkningen inte följer reallöneutvecklingen, vad det gäller dagersättning i a-­‐kassa och takbeloppen i sjukförsäkringen. För sjukförsäkringen började denna nedgång från och med 1980, för arbetslöshetsförsäkringen kan man kanske inte tala om ett tydligt trendbrott eftersom höjning av dagersättningen i krontal inte har skett löpande, utan med betydande oregelbundenhet. Ett dramatiskt årtal för a-­‐kassan är dock 2002 då den senaste krontalshöjningen gjordes, alltså för 12 år sedan! Alla dessa förändringar leder till att de generella inkomstbaserade socialförsäkringar vi haft under decennier inte längre är det. Det är alldeles för många som inte kvalificerar sig överhuvudtaget för ersättning, det är för många som får en ersättningsnivå de inte kan leva på och det är väldigt många, inte minst vad det gäller a-­‐kassan men allt mer även sjukförsäkringen som med starkt fog kan hävda att den inte bygger på inkomstbortfallsprincipen – att den faktiskt knappt kan sägas vara ens inkomstrelaterad! I nästa kapitel ska vi fokusera på försörjningsstödet. Det gör vi för att vi ser att framförallt arbetslöshetsförsäkringen, men allt mer också sjukförsäkringen mer närmar sig grundtanken i försörjningsstödet – dvs idén om mycket begränsade ersättningar för att endast trygga individens basala behov. Det finns anledning att måla upp den tankelinjen eftersom den ligger betydligt närmare verkligheten än vad vår förförståelse av till exempel arbetslöshetsförsäkringen ofta lurar oss att tro. Akademikerförbundet SSR 17 Försörjningsstödets syfte och konstruktion Försörjningsstöd är det som fram till 1998 kallades socialbidrag. Det är ett behovsprövat bidrag som är tänkt att vara såväl tillfälligt som det sista skyddsnätet och regleras av Socialtjänstlagen. Försörjningsstödet beräknas utifrån en riksnorm där det ingår personliga kostnader (olika för vuxna samt barn i olika åldrar), gemensamma hushållskostnader, hyra samt övriga nödvändiga kostnader. Avdrag görs för ev. barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd samt bostadsbidrag. Den ersättning man kan få för sin hyra utgår de verkliga kostnaderna 19. I begreppet övriga nödvändiga kostnader ingår sådant som el, resor, hemförsäkring, a-­‐kasseavgift mm. Om man räknar på två typhushåll, en med ensamstående och en som är en familj med en vuxen och två barn i åldrarna 3 och 6 år20 kan ett utbetalt försörjningsstöd per månad se ut så här 2014. Ensamstående Personliga kostnader +2950 Gemensamma kostnader +930 Totalt riksnormen 3880 Hyra tillägg +4975 Övriga nödvändiga kostnader tillägg +1250 Barnbidrag, avdrag -­‐ Flerbarnstillägg, avdrag -­‐ Underhållsstöd, avdrag -­‐ Bostadsbidrag, avdrag -­‐ Nettobelopp per månad 10 105 Ersättning – högkostnadsskydd +275 Nettobelopp per månad om sjuk 10 380 1 vuxen och 2 barn +2950 +1980 +1730 +1310 7970 +7500 +1350 -­‐2100 -­‐150 -­‐2546 -­‐3200 8 824 Om till exempel den ensamstående är sjuk tillkommer ersättning motsvarande högkostnadsskyddet för sjukvård (1 100 kr) och läkemedel (2 200 kr), vilket tillsammans motsvarar 275 kronor i månaden. Nettobeloppet för en ensamstående skulle då till exempel bli 10 380 kronor i månaden. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara 11 055 kronor (frisk 10 805 kronor) och i Göteborg 10 630 kronor (frisk 10 355 kronor) vid genomsnittlig hyra. För en typfamilj med barn som är 3 och Beräkningen av hyreskostnader har gjorts utifrån Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. I våra typfamiljer har vi utgått ifrån genomsnittlig kostnad i kommuner med fler än 75 000 invånare, dock ej storstad. Stockholm 5 650 kr och Göteborg 5 225 kr. 20 I familjen med barn är utgångspunkten att det inte finns någon annan förälder som betalar underhållsbidrag. Därmed utgår istället underhållsstöd. 19
18 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
15 år istället skulle nettobeloppet istället bli 11 742 kronor i månaden i en medelstor svensk stad. Det stöd man kan få från socialtjänsten baseras helt och hållet på de faktiska kostnader klienten har. Det är på inget sätt tilltaget i överkant, utan alla faktiska kostnader granskas noga. Riksnormen fastslås årligen av regeringen och är alltså inte indexerad, men följer väl den allmänna prisutvecklingen i landet. Reglerna för ekonomiskt bistånd skiljer sig i flera avgörande hänseenden från de regler som styr socialförsäkringarna. De tre mest avgörande skillnaderna är: • Ansvaret för försörjningsstödet ligger på primärkommunerna till skillnad från socialförsäkringar som är ett statligt ansvarsområde. • Försörjningsstödet är behovsprövat till skillnad från socialförsäkringarna som är utformade som rättigheter. För att få försörjningsstöd krävs alltså att hushållet inte har några andra tillgångar, som till exempel sparande eller ägodelar som lätt kan säljas. • Försörjningsstödet beviljas på hushållsnivå till skillnad från socialförsäkringssystemet där det är individen som har rätt till bidrag.21 Försörjningsstödets syfte är som sagts tidigare att det ska vara ett tillfälligt stöd samt att det ska vara det sista skyddsnätet. Men vad som hänt är att det för allt fler är det enda skyddsnätet samt att det i allt mindre utsträckning är tillfälligt. Till exempel har antalet biståndsmånader i medeltal sedan 1990 ökat med över 50 procent från 4,3 till 6,6 månader.22 Det blir också svårt att tycka att det är det sista skyddsnätet efter alla andra hyfsat heltäckande system när det utbetalda biståndet i miljoner kronor i fasta priser23 har ökat med nästan 50 procent och 2012 kostade 10,6 miljarder kronor! I nästa kapitel ska vi syna vilka personer som får försörjningsstöd, dvs om alla andra delar av välfärden håller vad de lovar, eller i alla fall en gång i tiden lovade. Hela detta stycke är ett citat från ”Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas”, Eva Mörk. s 200. Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2012, Socialstyrelsen 23 Omräknat till 2012 års prisnivå enligt KPI 21
22
Akademikerförbundet SSR 19 Bara var sjunde har försörjningsstöd av rätt skäl 2012 Akademikerförbundet SSR gjorde 2013 en genomgång24 av 2011 års siffror om hur många försörjningsstödstagare som har stöd av andra skäl än de som är syftet.25 Socialtjänstlagens intention med försörjningsstöd är ju att det ska vara ”det sista skyddsnätet” samt att det ska vara en ”tillfällig hjälp”. I denna rapport redovisar vi uppdaterade siffror för 2012. 2012 fick 252 763 personer försörjningsstöd i Sverige. De orsaker26 som anges för varför de fick försörjningsstöd var att de: • är arbetslösa (och får otillräcklig, ingen eller väntar på ersättning från a-­‐
kassan). Gäller 115 000 personer • arbetar men inte klarar sig på sin lön (deltid/heltid, otillräcklig eller väntar
på inkomst), gäller 15 000 personer. • är sjukskrivna med läkarintyg, men inte får, får otillräcklig eller väntar på sjukförsäkring eller sjuk-­‐ eller aktivitetsersättning, gäller 35 000 personer • har föräldraförsäkring men att den är för låg eller kommer för sent, vilket gäller mer än 9 000 personer. • väntar på barnomsorgsplats eller äldreförsörjningsstöd, gäller 20 000 personer Detta är personer som vi anser borde befinna sig någon annanstans än i försörjningsstöd, det vill säga i: • en arbetslöshetsförsäkring som försäkrar alla arbetslösa, • jobb med en lön som det är möjligt att klara sig på • en sjukförsäkring som garanterar personer med läkarintyg försörjning • en föräldraförsäkring som det går att leva på hela föräldraledighetstiden • sitt vanliga jobb och med sitt eller sina barn i barnomsorg • ett pensionssystem som säkrar försörjning efter förvärvslivet Om man tar fasta på att försörjningsstödet ska vara det sista skyddsnätet och tillfälligt faller alla de kategorier bort där orsaken är till exempel arbetslöshet, sjukdom med läkarintyg eller föräldraledighet. Alla de orsakerna visa att andra trygghetssystem inte håller måttet. Vi kallar det att: ”Försörjningsstödets framtid – 200 000 försörjningsstödstagare borde bort! ” Akademikerförbundet SSR 2013 25 För en mer genomgripande argumentation hänvisar vi till ovanstående rapport. 26 Ur Socialstyrelsens rapport ”Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012”, se även bilaga 1. 24
20 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
• Välfärden är för svag: (gäller otillräcklig ersättning i sjukförs, a-­‐kassa, SA ersättning och föräldrapenning) • Välfärden är för trög (gäller de som väntar ersättning i sjukförs, a-­‐kassa, SA-­‐
ersättning, föräldrapenning, äldreförsörjningsstöd eller barnomsorgsplats) • Integrationspolitik är för svag (gäller flyktingar eller anhöriga i introduktion samt språkhinder) • Arbetsgivarna är för svaga (gäller de som arbetar deltid eller heltid och inte klarar sig på sin lön eller väntar på den) • Välfärden är för exkluderande eller utestängande (gäller de som inte har någon ersättning alls från a-­‐kassa eller sjukpenning trots arbetslöshet eller sjukdom med läkarintyg) • Kvar som legitima eller rimliga skäl för försörjningsstöd är bara de som har arbetshinder, sociala skäl, är utan försörjningshinder eller där uppgift saknas) Vad vi tydligt ser är att personer i allt högre utsträckning är i försörjningsstöd av fel skäl. Nu är det bara en av sju, dvs 15,0 procent som har ”legitima skäl för försörjningsstöd” (2011, 18,3 %). De orsaker till försörjningsstöd som ökar mest är att vi har ”för svag generell välfärd (+8,4%), för trög välfärd (+5,7%) samt att vi har en allt mer ”exkluderande välfärd” (+4,6%). Sammantaget är bilden att försörjningsstödet går ner något i antal försörjningsstödstagare, men att de i allt högre uträckning är där av fel skäl. Hela landet27 Antal -­‐11 För svag generell välfärd För trög välfärd Svag integrationspolitik Svaga arbetsgivare Exkluderande välfärd Legitimt skäl försörjningsstöd 56 833 28 499 31 819 15 269 83 545 48 284 Antal -­‐12 Diff11-­‐>12 Diff 11-­‐>12% 61 637 30 150 20 691 14 955 87 372 37 958 +4 804 +1 651 -­‐11 128 -­‐314 +3 827 -­‐10 326 +8,4% +5,7% -­‐35,0% -­‐2,1% +4,6% -­‐21,4% Röda siffror är tydliga försämringar, gröna är tydliga förbättringar Om man studerar skälen till varför mer än en kvarts miljon personer har försörjningsstöd i Sverige 2012 synliggörs att flera av våra andra trygghetssystem som arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, för vissa, nu är på sådana nivåer att det inte längre går att leva på dem. De är allt oftare också exkluderande, dvs att allt fler inte 27
Förklaring av gruppering görs i bilaga 2. Det är samma kategorisering som i rapporten rörande 2011 års siffror Akademikerförbundet SSR 21 kommer ifråga för ersättning över huvud taget via de systemen. Vi ser också trögheter i välfärdssystemen, i form av att personer väntar på ersättningar som de skulle klara sig på. Alldeles för många har försörjningsstöd för att de väntar på en lön de skulle kunna leva på, jobbar heltid men inte kan leva på sin lön eller jobbar ofrivillig deltid. Dessa borde inte finnas i försörjningsstöd. För att synliggöra de andra systemens brister har vi gjort en alternativ kategorisering.28 28
I bilaga 2 har du en fylligare förklaring av vår alternativa kategorisering. 22 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd Om man inte höjer dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen under 12 års tid händer något. Inte momentant men absolut över tid. Detta något händer nu – i år. Vad vi ser är att ett inkomstbaserat trygghetssystem som en viktig del av den generella välfärden har blivit ett exempel på residualvälfärd – dvs en restvälfärd som bygger på att bara de allra fattigaste ska få något ur det gemensamma och det på lägsta möjliga nivå. Det är en tydlig väg tillbaka till tanken från fattigvårdstiden. I det förra kapitlet om försörjningsstödet visade vi hur försörjningsstödet räknas fram utifrån verkliga kostnader som finns i samhället för att de personer som får försörjningsstöd ska få en ”rimlig levnadsnivå”. Det innebär inte att man får något utöver det nödvändiga. För en ensamstående sjuk landade det nettobelopp personen får varje månad på 10 380 kronor i månaden (frisk 10 105 kronor) med de antagande vi gjorde. Skulle personen istället bo i Stockholm skulle nettobeloppet per månad istället vara 11 055 kronor (frisk 10 805 kronor) och i Göteborg 10 630 kronor (frisk 10 355 kronor). Det maximala beloppet du idag kan få i arbetslöshetsförsäkringen är 10 472 kronor! Och då har vi bara räknat på genomsnittliga boendekostnader. Det finns en högsta godtagbara kostnad som ligger runt 2–4 000 kronor högre i månaden beroende på familjens storlek. 20 000 kr 18 000 kr A-­‐kassa 16 000 kr 14 000 kr Månadslön 12 000 kr FSS Ensamstående 10 000 kr 8 000 kr FSS 1 vux 2 barn (3,6) 6 000 kr FSS Ensamstående sjuk 4 000 kr 2 000 kr A-­‐kassa med % förändring -­‐ kr * Detaljerade underlag för denna graf finns i excel-­‐ark i bilaga 3. ”Månadslön” är nettolön efter 30% skatt i 2012 års priser för arbetare. ”A-­‐kassa med förändring” syftar på hur hög a-­‐kassan skulle vara om den sedan 2002 hade ökat i samma takt som lönerna för arbetare. Reallöneökningarna för 2013 har beräknats utifrån Medlingsinstitutets prognos på 2,5 %. Akademikerförbundet SSR 23 Vad vi ser är alltså att försörjningsstödet som inte täcker för mer än ”skälig levnadsnivå” idag i allt fler typfamiljer är lägre än försörjningsstöd! Alltså svarar inte arbetslöshetsförsäkringen maxbelopp idag ens för det man inom socialtjänsten kallar ”skälig levnadsnivå” och som förr hette existensminimum. I kronor räknat passerar alltså nu försörjningsstödet arbetslöshetsförsäkringen i allt fler typfamiljer. Och ännu värre är det vad det gäller garantibeloppet. Från det kan du maximalt få ut 4 928 kronor i månaden, långt under alla typfamiljer i försörjningsstödet! En slutsats av det för den individ som blir arbetslös skulle ju kunna vara att man då likaväl kan söka försörjningsstöd direkt och inte gå via a-­‐kassan. Frågan är då hur långt ifrån tanken om försörjningsstöd som det sista skyddsnätet som man har kommit? Det som dock fortfarande är den stora skillnaden mellan a-­‐kassa och försörjningsstöd är att den senare är behovsprövat. Försörjningsstödet är därmed en större integritetskränkning för den enskilda och bygger dessutom på att du avyttrar alla tillgångar som är lätta att sälja. Dessutom baseras det på hushållet – dvs finns det någon annan i hushållet som tjänar pengar så får man i första hand leva på den personen inkomst. Något som även det kan uppfattas som integritetskränkande. Behovsprövat försörjningsstöd är ingen rimlig a-­‐kassa, men vad det gäller utbetalningen i kronor räknat har politikerna (på grund av sin ovilja att höja dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen samt indexera den) skapat ett trygghetssystem där incitamenten för den enskilda blir allt starkare att man som arbetslös kan leva på försörjningsstöd istället för arbetslöshetsförsäkring. Vad det gäller sjukförsäkringen har det inte gått alls så långt, men som forskarna29 säger: ”Om ersättningarna i framtiden inte räknas upp i takt med reallöneutvecklingen innebär det i praktiken att Sverige överger den modell som via lagstiftning tidigare gett inkomstbortfallsskydd”. 29
Tommy Ferrarini, Kenneth Nelson, Ola Sjöberg och Joakim Palme i underlagsrapport nr 10 till PSFU. 24 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Varför är det sämre med försörjningsstöd? Men varför skulle det vara fel att socialförsäkringssystemen som a-­‐kassan och sjukförsäkringen konvergerade med det behovsprövade bidraget – försörjningsstöd? Det är väl ändå samma pengar… Eller? Integriteten Det är stor skillnad på behovsprövade stöd och icke behovsprövade försäkringar, inte minst integritetsmässigt. Om du blir arbetslös och ska få a-­‐
kassa behöver du inte sälja bilen och hemmet. Det kan du behöva om behovet bedöms bli långvarigt och bilen och hemmet har ett värde som motiverar försäljning. I försörjningsstödet får du hela din ekonomiska livssituation kartlagd och har du en partner eller förälder med inkomst måste du i första hand leva på den personen. I försörjningsstöd räknas hushållets inkomster, inte vad du som individ har haft för inkomster i historien. När du får a-­‐kassa studerar man bara om du uppfyller arbets-­‐ och medlemsvillkoret samt står till arbetsmarknadens förfogande. Vad du äger eller vem du lever med är likgiltigt. Administrationen Visserligen är det svårt att jämföra olika system med varandra. Men det finns beräkningar som visar att snittkostnaden för handläggning av ekonomiskt bistånd ligger på 2 404 kronor i månaden.30 Administrationskostnaden som andel av totalbudgeten inom försörjningsstöd ligger på runt 70%. Det ska jämföras med arbetslöshetsförsäkringen som bedöms ligga på en kostnad per ersättningsdag på runt 57 kronor31 och administrationskostnaden som andel av totalbudgeten ligger i de största a-­‐kassorna som de flesta är med i på 10-­‐
20%.32 Socialtjänsten är inte experter på rehab och jobbförmedling De som arbetar med ekonomiskt bistånd är kompetenta i det de gör, men de är inte utbildade arbetsförmedlare eller kunniga inom rehabilitering, utan har sin gedigna utbildning inom socialt arbete. Det är något helt annat. Att personer vars enda problem är att de är arbetslösa eller sjuka och behöver rehabilitering är hos tjänstemän med en annan professionalitet är resursslöseri, både för den tjänstemannen och socialtjänsten och för individen som får ett mindre träffsäkert bemötande i den problematik man har. Det blir uppenbart att socialtjänsten inte är den myndighet som bäst kan hjälpa de här personerna till ett jobb eller en rehabilitering. Huvudansvaret för rehabilitering bör ligga hos hälso-­‐ och sjukvården, Försäkringskassan och arbetsgivaren, samt att ansvaret för arbetslöshetsbekämpningen hos Arbetsförmedlingen. Sedan är god samverkan mellan socialtjänsten och dessa myndigheter så klart helt avgörande för goda resultat. www.kolada.se gäller 2012. Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren 2001-­‐2012, Arbetslöshetskassornas samorganisation. s. 10 graf 5.3 32 Ibid, s 15 graf 6.5 30
31
Akademikerförbundet SSR 25 Man kommer längre ifrån nästa jobb Såväl svenska som internationella studier pekar på att man kommer längre ifrån nästa jobb om man är i försörjningsstöd än om man är i a-­‐kassa. Till exempel säger Eva Mörk i en bilaga till Långtidsutredningen 2011 att sannolikheten att delta i ett (arbetsmarknadspolitiskt, min anm!) program är nästan 15 procentenheter lägre i gruppen med enbart försörjningsstöd i jämförelse med de som har a-­‐kassa.33 Frågar man arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen så skulle samma bild bekräftas. De som befinner sig i arbetslöshetsförsäkring prioriteras vad det gäller tillgång till arbetsmarknadsåtgärder än de som är i försörjningsstöd. Inte minst om de är på väg att få slut på sina a-­‐kassedagar och behöver kvalificera sig för nya genom en arbetsmarknadsåtgärd. Även EU-­‐kommissionen har i en rapport dragit slutsatsen att arbetslösa med arbetslöshetsförsäkring har större chanser att hitta ett arbete än de utan. De har jämfört ett stort antal EU-­‐länder och sett att högre täckning av arbetslöshetsersättning ökar chansen att komma i arbete: ”At the individual level, the unemployed receiving unemployment benefits have greater chances to be working the year after compared to those who are not receiving any. This result highlights a positive relationship between unemployment benefits recipiency and transitions back to employment.” 34 Källa: Employment and Social Developments in Europe 2013, EU-­‐kommissionen s 163. 33
34
Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas? S 215. Employment and Social Developments in Europe 2013, EU-­‐kommissionen s 163. 26 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Försäkringslinje istället för bidragslinje => Arbetslinjen Försörjningsstöd är inte det bästa sättet att coacha människor till nästa jobb. Det är inte heller det bästa sättet att rehabilitera sjuka tillbaka till det jobb de hade eller till nästa jobb. Såväl svenska som internationella erfarenheter visar det tydligt. Vad vi också vet är att rehabilitering och jobbsökade är hårt heltidsjobb. Om du samtidigt måste vända på varenda krona, sälja bilen och vända upp och ner på hela din ekonomi så ökar inte sannolikheten att du kommer i jobb. Idén med arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring som bygger på inkomsttrygghet är just att pengarna ska vara det minsta problemet när du är arbetslös. SÅ är det inte idag! Det för längre bort från nästa jobb. Ännu tydligare blir det när personer har försörjningsstöd bara för att de väntar på barnomsorgsplats. Hur tunn får den generella välfärden bli egentligen. Detta är personer som, i normalfallet, har ett jobb att gå till som de klarar sig på. Ändå kan de inte göra det utan måste leva på bidrag. Den linjen som nu drivs där arbetslösa och sjuka med läkarintyg pressas ut i försörjningsstöd är inte en arbetslinje. Det är den ultimata bidragslinjen. Det vi förespråkar är att vi måste tillbaka till en försäkringslinje som i sin tur leder vidare till arbetslinjen. Rätt person på rätt plats leder mer rätt Trygghetssystemen är experter på sina respektive fält och om rätt person är på rätt ställe så blir systemen effektivare. De som jobbar på Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, pensionsmyndigheten och Försäkringskassan är experter på sina respektive fält och vet hur de ska stödja för jobb, rehabilitering, eller som i försörjningsstöd för sociala eller andra problem, som inte enbart beror på att du är arbetslös eller sjukskriven med läkarintyg. Så skapas bäst förutsättningar för att få människor i jobb! Akademikerförbundet SSR 27 Vad säger de som jobbar med försörjningsstöd? Akademikerförbundet SSR organiserar såväl de som arbetar på Arbetsförmedlingen som arbetsförmedlare som de som jobbar med försörjningsstöd inom kommunernas socialtjänst. Vi har dessutom många medlemmar på Försäkringskassan, på a-­‐kassorna samt i andra delar av välfärden. Med hjälp av undersökningsföretaget Novus frågade vi socialsekreterare och chefer som jobbar inom försörjningsstöd35 hur de såg på trygghetssystemen kopplade till försörjningsstödet (334 respondenter). Det vanligaste svaret från socialsekreterarna på vad som skulle förbättra arbetssituationen för dem, förutom ökad budget, är om det fanns färre försörjningsstödstagare, (se bilaga 5). 44 % uppger att färre försörjningsstödstagare skulle förbättra arbetssituationen. På följdfrågan varför de tror att de inte kan utnyttja hela sin kompetens i arbetet svarar 74% att det beror på för mycket administration/dokumentation och 71 % (många svar är möjliga) uppger att de har för mycket rutinarbete, tex utbetalningar av ekonomiskt bistånd. 90 procent av de tillfrågade som arbetar inom ekonomiskt bistånd anser att det finns grupper av klienter som är hänvisade till försörjningsstöd men som inte borde finnas där. Främst gäller det sjuka (87%), nyanlända (53%) och arbetslösa (44%). På frågan om hur stor andel av klienterna som uppfyller kraven på försörjningsstödet att det ska vara det ”sista skyddsnätet” och ”en tillfällig hjälp” är det vanligaste svaret att mellan 1 och 24 % av klienterna uppfyller det syftet. På frågan om varför det inte uppfylls är det vanligaste svaret (53%) att klienterna borde få försörjning från andra trygghetssystem. Näst vanligast svar (37%) är att många får försörjningsstöd allt längre. När vi frågar cheferna inom socialtjänsten uppger de att de skulle prioritera rustande och förebyggande insatser för de som befann sig längst ifrån egen försörjning och sex av sju som idag befinner sig i försörjningsstöd fick sin försörjning från annat håll. Näst vanligast var förebyggande arbete (32%) och sedan mer evidensbaserade och kostsamma insatser (23%). På frågan om vilka samhällsförändringar som skulle förbättra möjligheterna att göra ett professionellt arbete nämndes bland cheferna i första hand en mer inkluderande arbetslöshetsförsäkring (40%) och sjukförsäkring (40%) och i andra hand en mer prioriterad socialbudget samt en flerårig budgetstrategi – tex i form av sociala investeringsfonder. Hela undersökningen kan hämtas på www.akademssr.se/undersokningar och heter ”Kartläggning: Hur ser Akademikerförbundet SSRs medlemmar på försörjningsstödet? mars 2014”. 35
28 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Källor Akademikernas a-­‐kassa (2013). Arbetslöshetsrapporten 2013. Akademikerförbundet SSR (2013). Försörjningsstödets framtid – 200 000 försörjningsstödstagare borde bort! Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2013. Arbetslöshetskassornas samorganisation (2013). Sammanställning av arbetslöshetskassornas ekonomi och verksamhet för åren 2001-­‐2012. Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2012). Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012. Arbetslöshetskassornas Samorganisation (2008). Historik över Arbetslöshetsförsäkringen från 1885 →. Dir 2014:39, Kommittédirektiv. Stöd och krav avseende arbetslösa personer som tar emot ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialdepartementet. Edelbalk, Per Gunnar (2012). Den svenska arbetslöshetsförsäkringen – Från KAS till Alfakassan. Working-­‐Paper Serien Nr 1 2012, Socialhögskolan, Lunds universitet. EU-­‐Kommissionen (2013). Employment and Social Developments in Europe 2013 (ISSN web 2315-­‐2540). Försäkringskassan (2014). Försäkringskassans årsredovisning 2013. Försäkringskassan (2013). Socialförsäkringen i siffror 2013. Försäkringskassan (2013). Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling -­‐ Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013. Försäkringskassan (2012). Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2012:6) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för 2013. Försäkringskassan (2011). Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2013). Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2009: 7). Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning. Kjellberg, Anders (2013). Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivar-­‐förbund och fackförbund. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Akademikerförbundet SSR 29 Kommun-­‐ och landstingsdatabasen www.kolada, kategori: U. Kostnad handläggning av ekonomiskt bistånd till biståndshushåll, kr/biståndsmånad Liljeroos, Ingvar (2004). Arbetslöshetsförsäkringen – fokus på administration, effektivitet och kostnader. På uppdrag av Arbetslöshetskassornas samorganisation. Mörk, Eva (2011). ”Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas”, Bilaga 11 till Långtidsutredningen 2011. Novus, Kartläggning (2014): Hur ser Akademikerförbundet SSRs medlemmar på försörjningsstödet? Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04. Underlagsrapport nr 10 (2012). Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv -­‐ En institutionell analys av sjuk-­‐, arbetsskade-­‐ och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-­‐
länder1930 till 2010. Riksnormen för försörjningsstöd 2006-­‐2014. Diverse meddelandeblad och nyheter, Socialstyrelsen. Salonen, Tapio (2013). Det nödvändiga uppbrottet. Malmö Högskola (opublicerat paper). Socialstyrelsen (2013). Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012. Socialstyrelsen (2012). Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2011. Socialstyrelsen (2009). Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 1985–
2005. Sveriges officiella statistik – Socialtjänst (2013). Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2012 – belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll. TCO (2010). TCO Granskar: Svensk A-­‐kassa kvar i strykklass. Författad av Thomas Janson & Lena Orpana. 30 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Bilaga 1 Orsaker till försörjningsstöd Det vanligast förekommande försörjningshindret per vuxen biståndsmottagare 2011 och 2012. (Antal och procent, samt förändring i procentenheter) 2011 % 2012 % Diff%e 264 249 100 252 763 100 -­‐ 34 551 13 39 456 16 +3 2 5 290 2 +/-­‐0 3. Arbetslös/Ingen ersättning 67 357 25 70 044 28 +3 4. Flykting alt. anhörig i introduktion 15 103 6 2 580 1 -­‐5 5. Sjukskriven m. läk.intyg/Otillräcklig sjukpenning 2 974 1 3 257 1 +/-­‐0 6. Sjukskriven m. läk.intyg/Väntar sjukpenning 1 577 1 1 515 1 +/-­‐0 7. Sjukskriven m. läk.intyg/Ingen sjukpenning 16 188 6 17 328 7 +1 8. Sjuk-­‐ el. aktivitetsersättn./Otillräcklig ersättning 11 124 4 10 471 4 +/-­‐0 9. Sjuk-­‐ el. aktivitetsersättn./Väntar ersättning 1 2 324 1 +/-­‐0 28 159 11 28 876 11 +/-­‐0 Samtliga biståndsmottagare 1. Arbetslös/Otillräcklig ersättning 2. Arbetslös/Väntar ersättning 4890 10. Arbetshinder, sociala skäl 11. Föräldraledig/Otillräcklig föräldrapenning 2 653 8 184 3 8 453 3 +/-­‐0 910 0 1 003 0 +/-­‐0 13. Arbetar deltid/Otillräcklig inkomst 7 633 3 7 857 3 +/-­‐0 14. Arbetar deltid/Väntar inkomst 1 527 1 1 484 1 +/-­‐0 15. Arbetar heltid/Otillräcklig inkomst 2 587 1 2 288 1 +/-­‐0 16. Arbetar heltid/Väntar inkomst 3 522 1 3 326 1 +/-­‐0 16 716 6 18 111 7 +1 9 006 3 7 568 3 +/-­‐0 19. Annat försörjningshinder (barnoms, äldreförsö) 18 469 7 20 018 8 +1 20. Uppgift saknas 4 1 514 1 -­‐3 12. Föräldraledig/Väntar föräldrapenning 17. Språkhinder 18. Utan försörjningshinder 11 119 (Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2011, Socialstyrelsen samt motsvarande rapport för 2012. Den senare rapporten med alla tabeller går att hämta här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-­‐9-­‐11). Akademikerförbundet SSR 31 Bilaga 2 Vår alternativa gruppering av orsaker till försörjningsstöd För svag generell välfärd (kategori 1, 5, 8, 11)36 Fyra av kategorierna (1, 5, 8 och 11) är skäl som bara handlar om att vår generella välfärd inte längre är generell och inte täcker upp tillräckligt för det inkomstbortfall man har. I kategori 1 handlar det om personer som är arbetslösa, men inte får en ersättning de kan leva på. Det handlar då antagligen om det faktum att maxbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen inte har höjts på elva år och därmed urgröpts. De som är sjukskrivna, har S/A-­‐ersättning eller har föräldrapenning men där pengarna inte heller räcker ingår också i den här gruppen. För trög välfärd (kategori 2, 6, 9, 12 & 19) En grupp försörjningsstödstagare är de som skulle klara sig om ersättningarna bara kom tidigare. Det handlar om såväl arbetslöshets-­‐, sjuk-­‐ och S/A-­‐ersättningen samt föräldraförsäkringen. Till det kommer gruppen 19 som har ”annat försörjningshinder” och där många väntar på barnomsorgsplats eller äldreförsörjningsstöd. Ett annat skäl kan vara det faktum att inkomster hela tiden släpar efter kostnader, eller att underskott hela tiden ackumuleras. I så fall är orsaken inte en trög välfärd, utan en för svag generell välfärd. Svag integrationspolitik (Kategori 4 & 17) Det tar för lång tid för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad och det syns även i försörjningsstödet. Integrationspolitikens brister borde inte få flöda över i försörjningsstödet, men gör det. Svaga arbetsgivare (kategori 13, 14, 15 & 16) Många som får försörjningsstöd är personer som arbetar heltid eller deltid men som ändå inte klarar sig på sin lön. Skälen handlar om att inkomsten är otillräcklig eller kommer för sent. Ett exempel är timanställda som kan ha så mycket som två månaders eftersläpning när de får lön i förhållande till när de har jobbat. Att inkomsten är otillräcklig, handlar om att arbetsgivare erbjuder löner som människor inte kan klara sig på samt att många arbetsgivare, inte minst i kvinnodominerade yrken, bara erbjuder deltid. Exkluderande välfärd (kategori 3 & 7) Inom arbetslöshetsförsäkringen är såväl medlems-­‐ som arbetsvillkoret exkluderande, framförallt det senare som även exkluderar från grundförsäkringen. Till denna grupp kan man föra kategorierna 3 och 7 som visar personer som är arbetslösa men ändå inte har arbetslöshetsförsäkring samt den grupp som är sjukskriven men ändå inte har sjukpenning. Den senare gruppen är den som anses ha arbetsförmåga trots sjukskrivning samt de som har fallit ut ur systemen på grund av de bortre parenteserna och inte deltar i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion och får ersättning därifrån. Legitimt skäl för försörjningsstöd (kat 10, 18 & 20) Enligt lagens intention ska försörjningsstödet enbart handla om att ge ett sista skyddsnät för de oväntade tillfälliga händelser då alla andra heltäckande system inte gäller. I så fall finns bara två av orsakskategorierna kvar som legitima skäl för att få försörjningsstöd. Det är de kategorier som utgörs av dem som har arbetshinder och av sociala skäl inte kan arbeta (kategori 10) samt de som inte har några försörjningshinder (kategori 18), men som plötsligt fick en utgiftsbild de temporärt inte kunde hantera. Till det kommer gruppen att uppgift saknas (kategori 20). 36
Kategorierna finns redovisade i tabellen i bilaga 1. 32 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Bilaga 3 Excelunderlag rörande beräkningar Tidsserie över a-­‐kassa, reallöneutveckling, försörjningsstöd samt a-­‐kassa med uppräkning med reallöneutvecklingen (underlaget till graf s 20) * Såväl månadslön som a-­‐kassa har beräknats efter ett avdrag för 30 % i skatt ** Månadslönen har beräknats utifrån en snittlön för arbetare omräknat till 2012 års priser, efter skatt 30%. *** 2013 års löner har beräknats utifrån Medlingsinstitutets prognos före reallöneökningar på 2,5 %. **** ”A-­‐kassa med % förändring” syftar på den nivå a-­‐kassan skulle ha om den hade följt reallöneutvecklingen efter 2002 för arbetare. Akademikerförbundet SSR 33 Bilaga 4 Tidsserie över hur försörjningsstöd & a-­‐kassa beräknats över tid * Hyra samt övriga kostnader har beräknats utifrån nominella värden för 2014 och räknats ner utifrån KPI bakåt i tiden. ** Försörjningsstödet beräknas utifrån en riksnorm där det ingår personliga kostnader (olika för vuxna samt barn i olika åldrar), gemensamma hushållskostnader, hyra samt övriga nödvändiga kostnader. Avdrag görs för ev. barnbidrag, flerbarnstillägg, underhållsstöd samt bostadsbidrag. *** Beräkningen av hyreskostnader har gjorts utifrån Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2012:6) om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för 2013. I våra typfamiljer har vi utgått ifrån genomsnittlig kostnad i kommuner med fler än 75 000 invånare, dock ej storstad som har högre hyror. Övriga mindre kommuner har lägre. Dessa hyresnivåers nominella värden för 2013 har sedan räknats ner utifrån KPI bakåt i tiden. **** A-­‐kassa efter skatt har beräknats på en kommunal skattesats på 30%. 34 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Bilaga 5 Novusenkät – urval Socialsekreterarna Akademikerförbundet SSR 35 36 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Akademikerförbundet SSR 37 Cheferna 38 Året då a-­‐kassan blev lägre än försörjningsstöd
Akademikerförbundet SSR anser
Försörjningsstödet ska vara en tillfällig hjälp och det sista skyddsnätet, inte ett sätt att täcka upp för brister i andra system. Trygghetssystemen bör konstrueras så att varje system ”tar hand om de sina”, genom att: •
Taket i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas åtminstone till 7,5 prisbasbelopp, och räknas upp i alla fall med prisutvecklingen, men helst med reallöneutvecklingen, varje år. Så även vad det gäller sjukförsäkringen. •
En grundnivå bör införas i arbetslöshetsförsäkringen för de som inte uppfyller medlems-­‐ och eller arbetsvillkoren som bör motsvara riksnormen för försörjningsstöd. •
Den som är sjuk med läkarintyg ska ha sin ekonomiska trygghet via sjukförsäkringen, i alla fall på grundnivå motsvarande riksnormen för försörjningsstöd. •
Working Poor-­‐jobb (dvs att heltidsanställda inte kan leva på sin lön) borde inte finnas i Sverige – vi har råd med anständiga löner. •
Arbetsgivare ska erbjuda heltid till de som har ofrivillig deltid och se till att betala ut löner i tid. •
Föräldraförsäkringen bör aldrig vara så låg att den inte går att leva på. Grundnivån på 225 kronor per dag bör höjas till motsvarande riksnormen för försörjningsstöd. •
Barnomsorgsplats ska alltid erbjudas i tid och ingen ska behöva få försörjningsstöd i väntan på barnomsorgsplats. •
Nyanlända ska få ekonomiskt stöd från etableringsersättningen och Arbetsförmedlingen. Integrationspolitikens brister får inte flöda över i försörjningsstödet. •
Äldreförsörjningsstödet bör användas som mall för hur varje del tar hand om de sina inom trygghetssystemen. Akademikerförbundet SSR 39 Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Vi är
det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, personalvetare,
socionomer och andra samhällsvetare. Medlemmarna arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer.
Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör
medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till
professionell yrkesutövning. Med 63 000 medlemmar är vi det fjärde största
förbundet i Saco.
Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet
är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala
och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.
