VÄNDAGEN 14.2.2017
Morgonsamling för högstadieelever
Vilken visdom kan du hitta som är större än vänligheten? – Jean Jacques Rousseau
Denna vecka firar vi vändagen redan för trettionde gången i Finland. Vi vet säkert alla
hur viktiga vänner är. Vändagen påminner oss om att vara tacksamma över våra
vänner och de som är oss nära.
Ofta tar vi våra vänner för givet och tänker att det är en naturlig del av alla
människors liv. Men har du någonsin funderat över hur livet skulle vara utan vänner?
Hur tror du att det skulle kännas att leva utan vänner och känna sig ensam? Om det
inte skulle finnas en enda människa du kan dela saker med? Den här vändagen kan
vi, förutom att glädjas över våra egna vänner, uppmärksamma de som inte har någon
vän alls.
För någon som är ensam och behöver en vän kan vändagen kännas tung när den
egna ensamheten framhävs medan andra människor gläds över vänner. Ensamhet
kan beröra vem som helst av oss och i vilken livssituation som helst. För detta finns
sällan någon entydig orsak. En betydlig stor del av ungdomar i högskoleålder saknar
en vän
Hur känns det att vara ensam?
I boken Noll vänner (Kavereita nolla) av ensamhetsforskare Niina Junttila beskriver
ungdomarna ensamheten så här:
”Ensamheten är krossande. Det är som ett slag under bältet. Ofta får man känslan
att man inte är tillräckligt bra och att det inte finns någon som bryr sig. Jag tror inte
att det bara är ensamheten i sig som gör en deprimerad, utan det är också alla de
andra känslorna som kommer upp till ytan. Allt hat, elakhet eller sorg - ensamheten
framhäver dessa känslor. Det att ingen noterar eller bryr sig. Och det är den allra
värsta känslan.”
” Jag ska berätta hur jag upplever min ensamhet. Den är väldigt ångestfull, värre än
det värsta mentala problemet. Det finns ingen som bryr sig, ingen som vill dela
livets glädje och sorg. Alla dessa känslor måste man hålla inom sig även om det finns
så mycket att säga, men när det inte finns någon som vill lyssna, vara ett stöd och
förstå. Ensamheten känns som en väldigt mörk ångest. Man får ångest när man ser
sig omkring och upptäcker att alla andra har roligt. Ibland när jag går och lägger mig
känns ensamheten som ett hårt slag i hjärtat och jag blir helt yr i huvudet, eftersom
jag vet att det i morgon är en ny dag utan vänner som man kan umgås och prata om
livet med. Att leva i ensamheten är hård tortyr, att ljuga för föräldrarna och låtsas
som om att allt är bra och att man har gjort och upplevt allt roligt. Sist och slutligen
har man inte upplevt någonting under en lång tid. Det känns som att man är död.”
Vår gemensamma sak
Finlands Röda Kors vill även i år uppmärksamma ensamheten. Vem som helst kan
känna sig ensam men lyckligtvis kan vem som helst också vara en vän. Små helt
vanliga gärningar kan förändra livet för en ensam människa. I vardagen kan du lindra
ensamheten genom enkla handlingar. Fråga hur någon mår, se folk i ögonen, le. Att
uppmärksamma och se en annan människa är kärnan för empati. Tillsammans är vi
starkare; endast tillsammans kan vi göra slut på ensamheten. Låt oss göra det
osynliga synligt. Vi ses –vi ser varandra.
Uppgifter och diskussionsteman
Eleverna kan ta fram en penna och anonymt fylla i tankar om vänskap och ensamhet
på Vänskap är.. och Ensamhet känns..-lapparna. De färdiga lapparna kan ni till
exempel fästa på väggen så att alla kan se dem och utifrån dessa kan ni diskutera
om känslorna kring ensamhet och vänskap.
Fundera till exempel på följande i grupp:
-
Hur känner man igen ensamhet?
-
I vilka situationer kan man känna sig ensam?
-
Hurdana gärningar i vardagen kan hjälpa mot ensamhet?
-
Vad vi som klass/skola kan göra för att minska på ensamheten?
-
På hurdana sätt kan man visa en kompis att man har uppmärksammat
henne/honom?
-
På vilka olika sätt kan man hälsa på sin vän?
-
Vad kan man göra med en vän?
-
Hur är man en bra vän?
-
När är man inte en bra vän?
