Existentiella frågor i dödens närhet

Göteborg 20150422
Palliativ vård:
 Symtomlindring
 Teamarbete
 Kommunikation, relation
 Stöd till närstående
Vad menar vi med existentiell?
 Det som har med existensen att göra
 Existentialism – filosofisk riktning som
problematiserar vår inställning till bl.a. livet och
döden
 Inte lika med andlig eller religiös
I dödens närhet
 Människan äger medvetenhet om dödens existens
 Ofta försöker vi hålla detta medvetande ifrån oss
 I gränssituationer aktualiseras det
 Förr eller senare måste vi förhålla oss till detta
I dödens närhet
 Kan livet upplevas som lidande
 Lidandet framkallas av förluster
 Inom palliativ vård uppfattar vi lidandet som
mångfacetterat: fysiskt, psykiskt, socialt och
existentiellt
Vad handlar de existentiella
frågorna om?
 Meningen
 Friheten
 Döden
 Ensamheten
Meningen
 Människan söker mening
 Mening är det som är betydelsefullt i en viss situation
 Meningen är personlig och föränderlig
 I gränssituationer kan tillvaron upplevas meningslös
 Det handlar om meningen i nuet, men också
meningen med tidigare och kommande liv
Meningen
 En meningsfull ram - en livsåskådning
 Grundläggande föreställningar om världen
 Kan ge trygghet, men kan också ifrågasättas i
gränssituationen.
 Är livsåskådningen förankrad?
 Mening i stunden – familjen, närstående, naturen mm
Meningen
 Upplevelsen av meningslöshet är kopplad till
depression och försämrad livskvalitet
 Meningslöshet - hopplöshet
Meningen enligt Viktor Frankl
 Meningen måste sökas, skapas
 Varje situation ställer en fråga, en utmaning till oss
 Det gäller att svara eller svara an på denna fråga
 Svaret, som är vårt ansvar, ger meningen
Viktor Frankl
 Kreativa värden – det vi skapar, ger till andra
 Upplevelsevärden – det vi får av andra och av världen
 Inställelsevärden – vi väljer inte livssituation, men vi
väljer vår inställning till vår livssituation, hur vi skall
förhålla oss
Känsla av sammanhang, KASAM
 Aaron Antonovsky
 KASAM är en genomgripande och varaktig men
dynamisk känsla av tillit
 KASAM är beroende av personens känsla av
begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet
Frihet
 Friheten att välja – eller inte välja
 Friheten har begränsningar som har med vårt DNA
och våra upplevelser att göra, t ex KASAM
 Friheten medför skuld
Skuld
 Kan vara reell skuld
 Eller neurotisk skuld – ofta känsla av otillräcklighet
 Eller del i en depression
Skuld
 Kan handla om brutna relationer
 Eller något jag upplever jag gjort fel
 Kan det var orsaken till min sjukdom?
 Samtal kan vara behandling. I socialstyrelsens
rekommendationer står det som en rekommendation
att vi skall samtala om livsfrågor med våra patienter.
Döden
 Tanken på döden väcker vår ångest
 Det kan handla om lidandet som vi tror föregår döden,
dvs döendet
 Det kan handla om själva dödsögonblicket
 Det kan handla om vad som väntar efter döden
Ensamheten
 Vår existentiella ensamhet – inför döden och livet är vi
ensamma.
 Ensamheten inför livet kan lindras genom gemenskap
med andra människor eller med naturen
 Ensamheten inför döden är ofrånkomlig, men kan
lindras av en förankrad livsåskådning
Existentiell kris
 När våra strategier och våra försvar för att avvärja
existentiell ångest bryts ner, vilket tvingar oss att öppet
möta och relatera till döden, till den existentiella
ensamheten, till meningslösheten och till det fria
valet.
(När döden utmanar livet. Lisa Sand och Peter Strang)
Hur stötta en människa i
existentiell kris?
 Att möta den andre just där hon är
 Att utgå från den behövande personens situation –
kräver reflektion, speciellt när den andre tänker och
känner annorlunda än vi förväntat oss. (”Förnekande”,
tro på att Gud skall göra under mm)
Hur ge stöd?
 Inte ett problem, som skall definieras och lösas
 Ge trygghet
 Stöd att bevara känslomässig kontroll
 Skapa en relation
Hur ge stöd?
 Genom att vara närvarande och lyssna
Egenskaper hos hjälparen som ofta
skapar gemenskap
Hjälparen
 är genuin och äkta, härmar ingen annan
 skapar en relation
 är trygg och läcker inte känslor, t ex egen ångest
 är accepterande även när personen berättar om
kontroversiella frågor
 Är varm och empatisk men inte ägande
 är tydligt närvarande i samtalet, även med
kroppsspråk och blickkontakt
 får personen att känna sig sedd
(Irwin Yalom)
Hoppet
 Hoppet är en drivkraft, som lockar oss att gå vidare
 Innehållet i hoppet förändras
Hoppet
Hopp
Hopplöshet
God coping
Associerat till depression
Förbättrar livskvallitet
Självmordstankar
Negativa förändringar av hälsan
Patienter beskriver hoppet
 Att bli frisk
 Att leva så normalt som möjligt
 Bra relationer till sig själv (även sm sjuk) och till andra
viktiga människor
 Att försonas genom att förbereda döden och genom att
summera sitt liv (Eva Benzein)
Förutsättningar för hoppet
 Trygghet
 Symtomlindring
 Ärlighet
 Närvaro
Till eftertanke
 Om jag vill lyckas med
 För att hjälpa någon
att föra en människa mot
ett bestämt mål,
 måste jag först finna
henne där hon är och
just börja där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon
tror att hon kan hjälp
andra.
måste jag visserligen
förstå mer än hon gör
men först och främst
förstå det hon förstår.
 Om jag inte kan det så
hjälper det inte att jag
kan och vet mer.
 Vill jag ändå visa hur
 All äkta hjälpsamhet
mycket jag kan
 så beror det på att jag är
fåfäng och högmodig
och egentligen vill
beundras av den andra i
stället för att hjälpa
henne
börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
 Och därmed måste jag
förstå att detta med att
hjälpa inte är att vilja
härska
 Utan att vilja tjäna. Kan
jag inte detta så kan jag
inte heller hjälpa.