..
..
RE!
A
R
A
L
R
A
M
O
S
IG
D
L
IL
T
1
..
VALKOMMEN!
Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du?
En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig
som vill arbeta mer med dina elever och fördjupa tankar och förståelse
kring tolerans. Arbetet kan gärna löpa över en längre tid och i flera ämnen,
som svenska, engelska, bild, drama och musik.
Vem är du? En bok om tolerans är en individuell gåva till alla barn i årskurs
3 i Sverige och ska med fördel också tas med hem för att läsas med föräldrar,
gärna med hemuppgifter. Avsändare är Teskedsorden som tillsammans med
bokförlaget Rabén & Sjögren gav Pernilla Stalfelt
uppdraget att skriva och illustrera en bok i
ämnet tolerans.
= förmåga att respektera och
tåla det som är,
det jag inte kan förändra och
det som inte skadar mig.
Om Teskedsorden
Teskedsorden bildades 2006 av tidningen Vi, inspirerad av den israeliske författaren
Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker. Stiftelsen arbetar för ökad tolerans och respekt
människor emellan och har som sitt motto ”För tolerans Mot fanatism”.
Teskeden är en symbol för handling. Amos Oz menar att den människa som vill släcka en
eld hämtar en hink vatten och öser över elden. Om hon inte har någon hink tar hon ett glas
och om hon inte hittar ett glas tar hon en tesked. Och om vi alla bidrar, även med en liten
insats, kan vi faktiskt släcka elden – den farliga eld som fanatismen utgör i dagens värld.
De projekt Teskedsorden driver har en stark inriktning mot barn och ungdomar. Intolerans
och fanatism utgör växande hot i dagens samhälle och Teskedsordens målsättning är att
få barn och unga att reflektera över dessa begrepp i vardagen.
2
3
..
LARARHANDLEDNINGENS SYFTE
Inför läsåret 2012/2013 gav Teskedsorden Pernilla Stalfelt, en av Sveriges
främsta barnboksförfattare, i uppdrag att skriva en bok. Resultatet blev
Vem är du? En bok om tolerans. Syftet med boken är att initiera samtal kring
begreppet tolerans i åldersgruppen 9–10 år, i skolan och i hemmen och att
på sikt göra skillnad i barns attityder till varandra och skapa ett humanare,
mer tolerant samhälle.
I läroplanen för grundskolan anges som ett mål att varje elev ”respekterar
andra människors egenvärde; tar avstånd från att människor utsätts för
förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra
människor; kan leva sig in i och förstå andra människors situation och
utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…”
Teskedsorden vill med utgångspunkt i läroplanen hjälpa barn att få en större
förståelse för vad tolerans är, hur det fungerar och vad man kan göra för att
öka tolerans i barns vardag och samhället i stort. En tonåring som redan
i grundskolan stött och blött ord som människovärde och empati bör inte
ha lika lätt till fördömanden som en jämnårig som aldrig mött sådana fråge­
ställningar när han/hon var yngre.
Boken vänder sig till alla barn i årskurs 3. Vid denna ålder är barn öppna
för nya intryck och impulser. Att starta samtal om tolerans och respekt med
barn i den åldersgruppen är därför djupt meningsfullt. Innehållet i boken
berör barnen men leder också till avväpnande skratt och nya tankebanor.
..
UPPLAGG
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig­
heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
När du arbetar med lärarhandledningen är det viktigt att du som pedagog
och lärare respekterar och lyssnar på alla barn som har något att säga oavsett
vad det är eleverna uttrycker. Alla aspekter, tankar och åsikter är viktiga
och värda att fundera över och titta närmare på. Även upprepningar av
sådant som redan sagts är viktiga. Var öppen och låt allt komma, men tänk
på att betona vikten av att ingen ska ha som avsikt att kränka någon annan.
Alla barn i klassen måste få känna sig respekterade och tagna på stort allvar.
Gör en inventering av hur och vad barnen tänker. Det är den viktigaste
grunden för det arbete som ni kan göra för att utveckla tolerans
i barn­
gruppen. Detta för att skapa ett förtroligt och tryggt diskussionsklimat där
alla känner sig respekterade och sedda. Arbete i grupp är att föredra då
barnen samtidigt lär sig lyssna och samarbeta.
Arbeta konkret, skriv ner vad barnen säger på stora papper, häng upp dem
så att de själva kan titta, läsa och reflektera över det som skrivits. Gå gärna
tillbaka till det ni skrivit några dagar senare och se om det finns nya
tankar och reflektioner hos barnen kring det som står nedskrivet.
Handledningen är indelad i fyra avsnitt:
För lärare kan boken fungera som stöd i arbetet mot diskriminering och
annan kränkande behandling av elever.
I kursiverad stil finns citat från LGR 2011, som kan ge dig hjälp att se
vilka mål du arbetar med.
4
•
•
•
•
Nyfikenhet – begreppet tolerans/intolerans
Tankar
Kommunikation
Fördomar – likheter/olikheter
Hur tolerant ska man egentligen vara?
Att känna efter i sitt hjärta
kan kanske vara ett bra sätt?
5
NYFIKENHET - BEGREPPET TOLERANS/INTOLERANS
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser.
1 Grupparbete/diskussion/skrivuppgift
Vad innebär det att vara tolerant? Att lyssna? Att acceptera varandras
olikheter? Att vara schyst? Diskutera kring begreppet tolerans och fråga vad
barnen tror att det är. Låt barnen arbeta i grupp, diskutera och redovisa.
Diskutera även i grupp likheter och skillnader mellan begreppen tolerans,
respekt och acceptans. Låt barnen sedan få skriva ner några meningar om
vad dessa ord innebär för dem. I vilka sammanhang har du hört orden?
Vad betyder de för just dig? Vad är ordens motsatser och vad innebär de?
2. Bild/diskussion
Låt varje barn göra ett collage eller arbeta i grupper. Klipp ur tidningar
och klistra upp bilder på saker som du tycker om. Måla med röd färg runt
collaget. Gör ett collage till och klistra upp bilder på saker du har svårt för.
Måla med svart färg runt collaget. Häng upp alla gilla-collage tillsammans
på en vägg. Häng upp alla ogilla-collage på en annan vägg. Titta på bilderna
tillsammans och diskutera hur olika man kan se på vardagliga saker. Låt alla
komma till tals.
3. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift
Dela in barnen två och två och låt dem sitta tillsammans en stund. Be dem
skriva ner frågor som de sedan ska ställa till sin klasskompis. Vad är du
nyfiken på att få veta om din kompis? De får ställa frågorna till varandra,
med eventuella följdfrågor. Samla sedan gruppen och diskutera nyfikenhet.
Är det bra att vara nyfiken? Hur ställer man frågor på ett sätt som får den
andra att berätta mer? Vad är du nyfiken på?
4. Grupparbete/diskussion
Diskutera den gyllene regeln: ”Gör inte mot andra det som du själv inte
skulle vilja bli utsatt för. Det du vill att andra skall göra mot dig, det skall du
också göra mot dem.” Fråga barnen om de håller med. Varför? / Varför inte?
Hur vill du att andra i klassen ska behandla dig? Vad är värdefullt för dig?
Hur är en schyst kompis?
Man undrar, blir förbryllad och lite nyfiken.
Man kanske vill pröva att göra likadant.
Även om det verkar lite udda. Varför inte?
6
7
TANKAR
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att
inhämta och utveckla kunskaper och värden.
3. Skrivuppgift/bild/musik
Syftet med denna övning är att få eleverna att fundera över och filosofera
kring tanken och tänkandets natur. Diskutera i klassen: Vad är en tanke?
Behöver man tankar? Vad har man dem till? Kan dina tankar påverka dina
känslor? Kan dina tankar påverka dina handlingar?
Dela in klassen så att de sitter två och två. Låt barnen berätta om en tanke
för sin kompis. Tanken kan till exempel handla om någon i familjen,
vänner eller lärare.
Vilken känsla får du av din tanke? Blir du glad? Rädd? Arg? Ledsen?
Låt sedan barnen skriva en kort berättelse, dikt eller en sång om
klasskompisens tanke. Eller rita en teckning. Om de skrivit en sång så
låt dem sedan sjunga och spela den, gärna tillsammans.
2. Bild/skrivuppgift
4. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift
Låt barnen rita en tanke som de ofta har. Be dem sedan att skriva kort
om hur den tanken kommit till dem.
Låt barnen skriva upp tankar som känns fel och tankar som känns rätt.
Diskutera sedan dessa i grupp. Finns det rätt tankar och fel tankar?
Hur vet man i så fall vad som är rätt och fel? Kan något vara rätt ibland
och fel ibland? Hur gör man om man tycker att någon tänker fel?
Ska man göra något? I så fall vad?
1. Grupparbete/diskussion
• Fick du den från en annan person?
• Fick du den genom att du hörde något?
• Fick du den genom att du såg något?
•
•
•
•
Fick du den genom att du kände något?
Fick du den genom tv:n?
Fick du den genom datorn?
Tänkte du fram den helt själv? Var kommer alla tankar ifrån?
Kommer de flygande i luften?
8
9
KOMMUNIKATION
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika
möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina
möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
1. Drama – prata med kroppen
Syftet med denna övning är att låta barnen upptäcka hur det är att inte
kunna använda det talade ordet. Hur kan man kommunicera utan ord?
Spela charader och träna på att gestikulera. Skriv meningar och låt gärna
några barn hjälpa till. Låt det gärna få bli en blandning av allvarliga och
knasiga, roliga saker.
Om det är för lätt – gör det svårare. Om det är för svårt – gör det lättare.
Låt alla vara med och gissa.
4. Grupparbete/diskussion – viskleken
Samla barnen i en ring och utse någon som får viska en mening till kompisen
bredvid. Sedan viskar de andra i tur och ordning meddelandet ett varv
i cirkeln. Meningen ska inte upprepas mer än en gång av varje person och
när den når den sista i cirkeln så säger han/hon den högt. Den som började
viskleken får säga meningen han/hon viskat och så jämför ni dessa två.
Meningen har med stor sannolikhet förvandlats till något annat när den
når den sista personen i kedjan.
Diskutera hur något man berättar för någon efter en tid kan ha förvandlats
till något sämre eller osant. Varför kan det bli så? Hur viktigt är det att
försöka vara tydlig när man kommunicerar?
2. Bild och drama – prata med tecken
Ställ en fråga till barnen, som de får besvara med en bild. De andra i klassen
får gissa vad bilden föreställer.
Exempel:
• Vad är du rädd för?
• Vad är främmande för dig?
• Vad gör dig glad? Låt barnen rita först och sedan gestikulera till sin teckning om det behövs.
Rita på whiteboard eller blädderblock så att alla ser och kan gissa.
3. Utvärdering av uppgift 1 och 2
Hur tyckte ni det var att inte få prata? Gör ett experiment i klassen: Låt alla
vara tysta en timme. Man får inte prata, bara gestikulera och rita lappar.
Även lärarna ska vara tysta då, behöver man kommunicera så skriv lappar. Utvärdera sedan en stund – vad var svårt och vad var lätt?
Hur fungerade gester som språk istället för de talade orden?
10
Skratt kanske är likadant på alla språk.
11
..
FORDOMAR - LIKHETER/OLIKHETER
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna
verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell
solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kulturoch nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också
att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
1. Grupparbete/diskussion/bild
Samla hela gruppen. Låt barnen få fundera över begreppet fördom. Vad är
en fördom egentligen? Var kommer den ifrån? Varför dömer man i förväg?
Är det kanske bekvämt, eftersom man slipper ta reda på hur det egentligen
är? Eller vill man kanske dramatisera något och få en bra historia? Kan det
vara komplicerat att ta reda på hur det egentligen är, eftersom det kan ta tid?
Låt barnen sedan rita en serie som handlar om fördomar. Vad är en för­
dom? Vilka fördomar har du? Använd prat-, skrik-, visk- och tankebubblor
om du behöver.
2. Bild/skrivuppgift
Ge barnen i uppgift att prata med sina föräldrar eller far- och morför­
äldrar. Vilka har rötter i andra länder eller landskap, och vilka länder eller
områden finns representerade i klassen? Det kan vara många generationer
tillbaka och till exempel vallonskt, finskt, samiskt, franskt eller iranskt
ursprung. Låt eleverna rita något som de tycker representerar den platsen/
det landet, till exempel ett landskapsdjur, en växt, en känd person eller en
flagga. Sedan sätter ni upp alla teckningar tillsammans på samma vägg.
Gör gärna research om respektive land/område och om det är möjligt så
ta reda på varför släktingen kom till Sverige en gång i tiden. Det kan också
vara att man flyttat inom Sverige, till exempel från Norrland till Göteborg.
Skriv gärna ner berättelserna om de går att få fram.
Man har tänkt och gjort en dom på förhand,
precis som en domare som har bestämt sig.
12
13
3. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift
Syftet med denna övning är att få barnen att reflektera över hur det är i olika
länder/på olika platser. Undersök i klassen hur många som bott utomlands
eller någon annanstans i Sverige, eller känner någon som flyttat utomlands
eller inom Sverige. Varför flyttade ni/de? Skriv upp och dokumentera allt
som barnen säger. Hur många länder/platser fick ni fram och hur många
anledningar fanns att flytta?
Låt barnen fundera över och ge förslag på andra anledningar till att man
flyttar/byter hemland. Vad kan det finnas för anledning till att man måste
flytta från eller inom Sverige?
Låt sedan barnen få skriva och fantisera fritt: Om du skulle flytta till ett
främmande land eller en annan del av Sverige, vilket land/vilken plats skulle
du välja? Hur skulle det vara att flytta dit? Låt barnen beskriva hur det skulle
kännas att komma dit och hur de skulle göra för att känna sig hemmastadda.
Vilka eller vad skulle de vilja ta med sig när de flyttade? Vad skulle bli
spännande i det nya landet/på den nya platsen? Vad skulle bli svårt/lätt?
4. Grupparbete/diskussion/skrivuppgift
Samla gruppen och diskutera tillsammans: Hur skulle världen se ut om alla
var exakt som du? Om alla människor såg ut ungefär som du, hade samma
klädsmak, gillade samma sorts mat, hade samma intressen och skrattade
åt samma saker? Vad tror du skulle hända om vi alla var likadana och tyckte
om likadana saker? Skulle till exempel all glass i världen ta slut?
Låt barnen arbeta två och två och skriva ner positiva egenskaper som
den andra har. Vad är han/hon bra på? Byt sedan lappar. Jämför – är ni bra
på olika saker?
Låt sedan barnen tänka på tre personer som de gillar väldigt mycket.
På vilket/vilka sätt är ni lika? På vilket/vilka sätt är ni olika? Vad är det du
gillar mest med de här personerna?
14
15
Den här lärarhandledningen till
boken Vem är du? av Pernilla Stalfelt är för
dig som vill fördjupa tankar och förståelse
för begreppet tolerans bland dina elever
– inom ämnen som svenska, engelska,
bild, drama och musik. Syftet med boken
är att skapa diskussion om tolerans i
åldersgruppen 9–10 år och att på sikt göra
skillnad i barns attityder till varandra
för ett humanare framtida samhälle.
Handledningen består av grupparbeten och
individuella uppgifter indelade i fyra avsnitt:
Nyfikenhet – begreppet tolerans/intolerans
Tankar
Kommunikation
Fördomar – likheter/olikheter
Du kan läsa mer samt ladda ner fler
exemplar av lärarhandledningen på
teskedsorden.se
rabensjogren.se/tolerans
16
