GEOGRAFI (ÅR 7)
JORDENS YTA
Jordens inre
Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan.
Från början var det bara ett stoftmoln som
senare förtätades och bildade ett glödande klot.
Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade
yta.
Såhär kan det sett ut i jordens
begynnelse
Jordens inre – fyra lager
1. Jordskorpan
Ca 70 km tjock på kontinenterna
och ca 50 km tjock på havsbotten.
2. Manteln
Ca 2900 km. Fast längst ut och
flytande längre in. Den flytande
bergsmassan kallas för magma.
3. Yttre kärnan
Ca 2200 km tjock skikt av bl a
smält järn.
4. Inre kärnan
Ca 1250 km tjock. Denna är i fast
form på grund av det höga trycket.
Jordens inre ur en annan vinkel
Jordens inre krafter
Jordens oroliga inre bidrar till att jordskorpan
ständigt förändras.
Jordskorpan veckas, skakar och spricker.
Exempel på detta är vulkanutbrott och
jordskalv. Detta i sin tur gör att vår natur hela
tiden förändras.
Jordskorpan
När du tittar på en världskarta ser man att en
del kontinenter tycks passa ihop, som
pusselbitar. Man har
också tittat
på
sammansättningen av bergarter på olika
kontinenter och sett att en del är likadana trots
att det är stora hav mellan dem idag.
Från början satt alla kontinenter ihop, det var
som en stor landmassa som kallades Pangea.
Detta har pågått i miljarder år. Nästa bild visa
jordens yta under olika tider i historien.
Från Pangea till idag
Från Pangea till idag
Från Pangea till idag
Från Pangea till idag
Plattor i rörelse
Det finns sju stora plattor och tre mindre.
I gränsområdet mellan plattorna bildas
det jordbävningar och vulkaner.
Kontinentalplattor
Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har
spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig hela
tiden.
Rör sig plattorna mot varandra kallas det kollisionszoner,
rör sig plattorna från varandra kallas det spridningszon.
Om det uppstår en spricka i marken och ena sidan höjer
sig medan den andra sjunker kallas det förkastning.
I jordens inre är det varmt och fullt
med magma som rör sig i strömmar.
Det är dessa strömmar som får
jordens plattor att röra sig.
Inre och yttre krafter
Inre krafter
Yttre krafter
Uppbyggande
Nedbrytande
Jordbävningar
Vulkaner
Vind Is
Vatten
Vittring
Kemisk
Mekanisk
Inre kraft: Jordbävning
Det finns tre olika typer av
jordbävning.
1. Om marken på ena
sidan av en spricka
sjunker medan andra
sidan höjer sig bildas
det en förkastning.
Inre kraft: Jordbävning
2. Om jordytan istället
höjer sig mellan sprickorna
kallar man det för en horst.
3. Om jordytan mellan
två sprickor sjunker
kallar man det för
en gravsänka.
Inre kraft: Jordbävning
Jordbävningar inträffar där jordskorpan är
svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans
plattor, ex Stilla havet, Atlanten,
Medelhavsområdet.
När plattorna rör sig, mot varandra eller från
varandra, bildas det spänningar. Skalven
inträffar när bergrunden ger efter för trycket.
Inre kraft: Vulkaner
En vulkan fungerar som
en säkerhetsventil. När
trycket inne i jorden blir
för stort får vulkanerna
utbrott. Vid ett utbrott
spys gas, rök, aska, och
stenar ut. Smält berg
flyter ut som lava (magma)
ur kratern.
Olika typer av vulkaner
Det finns olika typer av vulkaner såsom
konvulkaner, kägelvulkaner, sköldvulkaner,
stratovulkaner, supervulkaner, sprickvulkaner,
undervattensvulkaner, lervulkaner, subglaciär
vulkaner.
Ni kommer att lära er mer två vulkaner,
kägelvulkaner och sköldvulkaner.
Inre kraft: Kägelvulkaner
En kägelvulkan bildas när lavan stelnar runt
krateröppningen och det bildas ett kägelformat berg.
Inre kraft: Sköldvulkaner
En sköldvulkan bildas då det är mer
lättflytande lava som breder ut sig över ett
större område.
Inre kraft: Vulkaner
Var finns vulkanerna?
De flesta vulkanutbrotten ser vi inte då de sker
på havsbotten där plattorna glider ifrån
varandra.
Det finns även vulkaner där plattorna krockar
och det tränger upp lava.
Bergarter
Bergarterna delas in i tre grupper:
1. Magmatiska bergarter:
Bildas när glödande magma
Stelnar. Om detta sker djupt ner i
jordskorpan blir bergarten grovkornig,
tex. granit. I dessa bergarter syns
Mineralerna tydligt som prickar i
stenen. Diabas är svart och bildas
i sprickor i jordskorpan, tränger
magman ända upp till ytan bildas det
finkorniga lavabergarter.
Granit
Diabas
Bergarter
2. Lagrade bergarter:
Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt
tjockare lager av sand, lera, döda djur och
växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör
sandsten, lerskiffer och kalksten. Dessa
innehåller ofta fossil, förstenade döda djur.
Bergarter
Lerskiffer
Sandsten
Kalksten
Fossil
Bergarter
3. Omvandlade bergarter:
Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter
utsätts för tryck eller stark värme. Då bildas
tex. marmor, gnejs och täljsten
Marmor
Gnejs
Täljsten
Yttre krafter
Naturens yttre krafter bryter ner, eroderar, de
högsta bergen och förvandlar dem till jämna
slätter.
Men de yttre krafter bygger också upp, vind,
vatten och is transporterar material och lämnar
av det på ett annat ställe, avlagra, ex på sjö- och
havsbottnar.
De yttre krafterna är vittring, vind, vatten och is.
Yttre krafter: Vittring
Vittring kan ske på flera sätt:
Öknar består av mycket sand.
Denna sand kommer från berg
som smulats sönder. I öknar
sker detta genom
solsprängning. På dagen
värmer solen upp berget och på
natten blir det relativt kallt.
Dessa temperaturskillnader gör
att berget spricker till mindre
bitar som senare blir sand.
Yttre krafter: Vittring
I Sverige är det vanligast med
frostsprängning. Med detta
menas att vatten som ligger
i sprickor fryser när det blir
kallt. Is tar mer plats än
vatten och spräcker således
berget.
Sol och frostsprängning
kallas för mekanisk vittring.
Yttre krafter: Vittring
Solsprängning och frostsprängning går under
samlingsnamnet mekanisk vittring.
Men det finns också något som heter kemisk
vittring.
Yttre krafter: Vittring
Kemisk vittring är då kolsyran i vatten som
löser upp kalkstenen. Idag bidrar
luftföroreningar till vittringen och då sker den
även på byggnader och statyer, de vittrar
sönder.
Föroreningar = en kemisk vittring som är
betydligt kraftigare än naturens egna kemiska
reaktioner.
► Föroreningar från bilar, flygplan, fabriker
med mera orsakar rostskador och vittring av
kyrkor och andra gamla byggnader.
•
•
Föroreningarna sprids direkt i luften eller
via regnvatten.
Surt regn är förorenat och slitsamt på berg
och byggnader.
Biologisk aktivitet: en annan form av vittring
som sker genom kraften i något som växer:
Yttre krafter: Vind
Vinden påverkar också landskapet. Vinden kan
bara föra med sig små partiklar så det är
främst vid kuster och jordbruksområden som
det märks tydligt.
Vind som innehåller sand påverkar också
landskapet då vinden fungerar som ett
sandpapper.
Yttre krafter: Vatten
Vattnet påverkar också landskapet då vatten
kan föra med sig material, från sandkorn
tillstora stenar.
1. Det första stadiet i en flods liv.
Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet
skär en fåra i marken och bildar en V-dal.
Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.
Yttre krafter: Vatten
2. Floddalen vidgas
Efter hand breddas floden och jämnar ut
landskapet. Floden rinner långsammare.
Yttre krafter: Vatten
3. En bred flodslätt byggs upp.
Nu har floden nästan helt utjämnat
höjdskillnaderna. Floden eroderar inte längre
landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på
en bred slätt som nästan helt består av dess
egna avlagringar.
Ett slingrande flodlopp
kallas för meanderlopp.
Ibland bildas avsnörda
flodslingor, s.k. kallade
korvsjöar.
Yttre krafter: Vatten
4. Vid flodmynningen
När en flod når havet upphör erosionen. Om
det finns strömmar i havet tar havet med sig
materialet som floden hade med sig ut på
djupare vatten. Om det inte finns strömmar
sjunker slammet sakta till botten vid
flodmynningen. Där samlas till slut så stora
mängder att floden måste hitta nya vägar
genom slammet och
det bildas till slut små
öar eller bankar. Ett
delta byggs upp.
Yttre kraft: Is
Snögränsen ligger olika högt i olika delar av
världen. Snögräns är den plats där snön aldrig
smälter undan .
I norra Norrland ligger
den på 1000m
Vid ekvatorn
(Kilimanjaro) ligger
den på 5000 m
Yttre kraft: Is
Ju längre snön får ligga desto mer packas den,
hårt packad snö bli is som till slut bildar en
glaciär.
Sverige har flera gånger varit helt täckt av is.
Detta kan man se tecken på:
Den krossade berget och bildade sten och grus.
Den tunga isen tog med sig stenen och slipade
berget eller repade det.
Yttre kraft: Is
Den slet även loss stora stenar som den
fraktade med sig, flyttblock. Sand, sten och
grus som blev kvar bildade vår vanligaste
jordart, morän. Sten, grus och sand samlades i
”korvar”, rullstensåsar.
Isen pressade ner jorden som än idag reser sig,
landhöjningen.
Sammanfattning
Källförteckning
Naturhistoriska riksmuset
SOL 3000: Geografi år 7
Geologi.com
