Jorden
Mål
Du har kännedom om…
… de krafter som formar jordytan och förändrar
landskapet
… människans påverkan på dessa processer
Jordens inre
Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år
sedan.
Från början var det bara ett stoftmoln som
senare förtätades och bildade ett
glödande klot.
Det vi lever och bor på idag är klotets
svalnade yta
Jordens inre
Jorden består av fyra lager.
1. Jordskorpan. 70 km tjock på
kontinenterna Och ca 50 km tjock på
havsbotten.
2. Manteln. Ca 2900 km. Fast längst ut
och flytande längre in. Den flytande bergsmassan kallas för magma.
3. Yttre kärnan. 2200 km tjock. Består av
flytande järn.
4. Inre kärnan. 1250 km tjock. Denna är i
fast form på grund av det höga trycket.
Kontinentalplattor
Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har
spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig
hela tiden.
Mot varandra (kollisionszoner) eller från varandra
(spridningszon).
I jordens inre är det varmt och fullt med magma som rör
sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får
jordens plattor att röra sig.
För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i
en superkontinent som kallas för Pangea.
Kollisionszon
Kontinentalplattor
Pangea spricker upp
Kontinentalplattor
Bevis för Pangea har vi genom att helt
enkelt titta på kartan och se att
kontinenterna passar ihop som ett pussel.
Man har också tittat på sammansättningen
av bergarter på olika kontinenter och sett
att en del är likadana trots att det är
stora hav mellan dem idag.
Inre och Yttre krafter
Inre krafter
Yttre krafter
Uppbyggande
Jordbävningar
Vulkaner
Nedbrytande
Vind
Is
Vatten
Vittring
Kemisk
Mekanisk
Inre kraft: Jordbävning
Om marken på ena sidan av en spricka
sjunker medan andra sidan höjer sig
bildas det en förkastning.
Inre kraft: Jordbävning
Om jordytan mellan två sprickor sjunker
kallar man det för en gravsänka. Ex. Döda
havet
Om jordytan istället höjer sig mellan
sprickorna kallar man det för en horst.
Ex Hallandsåsen
Inre kraft: Jordbävning
Jordbävningar inträffar där jordskorpan är
svag, dvs. i gränszonerna mellan
jordskorpans plattor. Ex, Stilla havet,
Atlanten, Medelhavsområdet.
När plattorna rör sig bildas det spänningar.
Skalven inträffar när bergrunden ger
efter för trycket.
Inre kraft: Jordbävning
Jordbävning Kalifornien
Naturkatastrofer: Jordbävningar
Inre kraft: Vulkaner
En vulkan fungerar som en säkerhetsventil.
När trycket inne i jorden blir för stort
får vulkanerna utbrott. Då väller det fram
lava (magma).
Inre kraft: Kägelvulkaner
En kägelvulkan bildas när lavan stelnar
runt krateröppningen och det bildas ett
kägelformat berg.
Inre kraft: Sköldvulkan
En sköldvulkan bildas då det är mer
lättflytande lava som breder ut sig över
ett större område.
Inre kraft: Vulkaner
De flesta vulkanutbrotten ser vi inte då
de sker på havsbotten där plattorna
glider ifrån varandra.
Det finns även vulkaner där plattorna
krockar och det tränger upp lava.
Jorden – en biografi: Vulkaner
Bergarter
Granit
Bergarterna delas in i tre grupper:
Magmatiska bergarter:
Bildas när glödande magma stelnar. Om detta sker
djupt ner i jordskorpan blir bergarten
grovkornig, tex. Granit. I dessa bergarter syns
mineralerna tydligt som prickar i stenen.
Diabas är svart och bildas i sprickor i
jordskorpan, tränger magman ända upp till ytan
bildas det finkorniga lavabergarter.
Diabas
Sandsten
Bergarter
Lerskiffer
Bergarterna delas in i tre grupper:
Lagrade bergarter:
Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt
tjockare lager av sand, lera, döda djur och
växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör
Dessa innehåller ofta
fossil, förstenade döda
djur.
Kalksten
Fossil
Marmor
Bergarter
Gnejs
Bergarterna delas in i tre grupper:
Omvandlade bergarter:
Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter
utsätts för tryck eller stark värme. Då bildas
tex.
täljsten
Fysisk geografi Del 2: Bergarter
Yttre krafter
Yttre krafter bryter ned landskapet.
De yttre krafterna är vittring, vind, vatten
och is.
Yttre krafter: Vittring
Vittring kan ske på flera sätt:
Öknar består av mycket sand. Denna sand
kommer från berg som smulats sönder.
I öknar sker detta genom solsprängning. På
dagen värmer solen upp berget och på
natten blir det relativt kallt.
Dessa temperaturskillnader gör att berget
spricker till mindre bitar som senare blir
sand.
Yttre krafter: Vittring
Vittring kan ske på flera sätt:
I Sverige är det vanligast med
frostsprängning.
Med detta menas att vatten som ligger i
sprickor fryser när det blir kallt. Is tar
mer plats än vatten och spräcker således
berget.
Yttre krafter: Vittring
Solsprängning och frostsprängning går
under samlingsnamnet:
Mekanisk vittring.
Yttre krafter: Vittring
Vittring kan även vara kemisk.
Det är då kolsyran i vatten som löser upp
kalkstenen. Detta har bl.a. Skett på
Gotland då Lummelundagrottorna
bildades.
Idag bidrar luftföroreningar till vittringen
och då sker den även på byggnader och
statyer.
Yttre krafter: Vind
Vinden påverkar också landskapet. Vinden
kan bara föra med sig små partiklar så
det är främst vid kuster och
jordbruksområden som det märks tydligt.
Vind som innehåller sand påverkar också
landskapet då vinden fungerar som ett
sandpapper.
Yttre krafter: Vatten
1.
Det första stadiet i en flods liv.
Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet skär en fåra i marken och
bildar en V-dal. Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.
Yttre krafter: Vatten
2. Floddalen vidgas
Efter hand breddas floden och jämnar ut landskapet. Floden rinner långsammare.
Yttre krafter: Vatten
3. En bred flodslätt byggs upp.
Nu har floden nästan helt utjämnat höjdskillnaderna. Floden eroderar
inte längre landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på en bred slätt
som nästan helt består av dess egna avlagringar.
Ett slingrande flodlopp kallas för meanderlopp. Ibland bildas avsnörda
flodslingor, s.k. kallade korvsjöar.
Yttre krafter: Vatten
4. Vid flodmynningen
När en flod når havet upphör erosionen. Om det finns strömmar i havet tar
havet med sig materialet som floden hade med sig ut på djupare vatten.
Om det inte finns strömmar sjunker slammet sakta till botten vid
flodmynningen. Där samlas till slut så stora mängder att floden måste
hitta nya vägar genom slammet och det bildas till slut små öar eller
bankar. Ett delta byggs upp.
Yttre kraft: Is
Snögränsen ligger olika högt i olika delar av
världen. Snögräns är den plats där snön
aldrig smälter undan .
I norra Norrland ligger den på 1000m
Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på
5000 m
Yttre kraft: Is
Ju längre snön får ligga desto mer packas
den, hårt packad snö bli is som till slut
bildar en glaciär.
Sverige har flera gånger varit helt täckt av
is. Detta kan man se tecken på:
Den krossade berget och bildade sten och
grus. Den tunga isen tog med sig stenen
och slipade berget eller repade det.
Yttre kraft: Is
Den slet även loss stora stenar som den
fraktade med sig, flyttblock.
Den bildade V eller U-dalar på sin väg.
Sand, sten och grus som blev kvar bildade
vår vanligaste jordart, morän.
Sten, grus och sand samlades i ”korvar”,
rullstensåsar.
Isen pressade ner jorden som än idag reser
sig, landhöjningen.
Yttre kraft: Is
Jorden – en biografi: Isen
Geologiskt kretslopp
Yttre krafter bryter ned:
is, vind, floder, sol- och
frostsprängning.
Formas till berg
genom inre krafter:
vulkanism,jordbävning
.
Materialet packas i sediment och
pressas till bergarter
Intressanta länkar
Once and future earth En film om jordens historia och framtid.
Sea level rise En film som visar vad som händer när vattennivån på jorden
stiger.
Naturhistoriska riksmuseet
Fakta om geologi.
Källförteckning
► Michael
Ritter: Wisconsin University
► Naturhistoriska Riksmuseet
► SOL 3000: Geografi år 7
