HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GRUNDNIVÅ
Film och litteratur
- Berättande i ord och bild
Programkod: HGFLK
Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29
Ver. 0003
Utbildningsplan
Film och litteratur
- Berättande i ord och bild,
180 högskolepoäng
(Study Programme in Literature and Film)
Denna utbildningsplan gäller för
studerande antagna ht 2008 eller senare.
1 Övergripande uppläggning
Programmet leder fram till en filosofie kandidatexamen med litteraturvetenskap
eller filmvetenskap som huvudområde. Vid sidan av de bägge huvudområdena
ges initialt (under termin ett) en breddning och fördjupning inom relevanta
teoretiska fält: retorik, mediehistoria, narratologi och estetik. Dessutom ingår
specialiserade fördjupningar mot television, interaktiva digitala medier och
filosofi. Dessa fördjupningar utgör tillsammans termin fem.
Termin två och tre utgörs av A-kurs i respektive ämne. Under termin fyra läser
den studerande B-kursen i examensämnet. Termin sex utgör slutligen av en Ckurs i examensämnet.
2.1 Mål enligt Högskolelagen1
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna
får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller
konstnärligutbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2.2 Mål enligt Högskoleförordningen, bilaga 2
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder
inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om
aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
– För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt
att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område
som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
– För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar
med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
1
1 kap. §§ 7, 8 (SFS 1992:1434)
2
–
–
visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur
den används, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla
sin kompetens.
2.3 Särskilda mål för programmet
Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning ska studenten:
- ha en grundläggande förståelse för relevant teori och metod inom både
litteraturvetenskap som filmvetenskap.
- ha goda insikter i centrala teoribildningar och metoder inom ett av de bägge
huvudområdena.
- ha goda kunskaper om filmens respektive litteraturens historia.
Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning ska studenten:
- kunna relatera de bägge huvudområdenas teoretiska traditioner till varandra.
- kunna relatera etablerad teoribildning inom bägge ämnesfälten till nya
digitala medier.
- kunna resonera kring tv-mediet med utgångspunkt i bägge huvudområdenas
teoribildning och historia.
- kunna resonera kring mediehistoriska förändringsprocesser ur ett
medieöverskridande perspektiv.
- kunna relatera estetiska resonemang rörande enskilda mediers egenart till
övergripande problemkomplex inom de estetiska vetenskaperna.
- på ett självständigt sätt använda dessa färdigheter i analyser av olika typer
av berättelser och texter (romaner, spelfilmer, nyhetsartiklar,
dokumentärfilmer, nyhetsprogram etc.)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången utbildning ska studenten:
- visa förmåga att värdera och förhålla sig till olika teoretiska och analytiska
perspektiv med avseende på texttolkning i vid bemärkelse.
- besitta förmåga att formulera estetiska omdömen om olika texters
formspråk och struktur med utgångspunkt i de estetiska vetenskapernas
terminologi.
3 Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområden
Litteraturvetenskap
Studiet av berättelsens form, narratologin, har sitt ursprung inom
litteraturvetenskapen och har utvecklats inom detta ämne, men har en
tillämpning långt utanför ämnets gränser. Narratologin utgör ju en naturlig del
av litteraturstudiet men här behandlas också litteraturens historia från antiken
till våra dagar och litteraturens teori. Inom litteraturvetenskap studeras
litteraturens olika genrer men med en betoning på de litterära berättelserna.
Men här kan också ges utrymme till analys av andra former av berättelser. Det
”vidgade textbegreppet” är en i den internationella litteraturvetenskapen väl
3
etablerad term och ger utrymme för analyser av olika estetiska, kulturella och
sociala diskurser. Den litterära kanon är väl representerad, men också
populärlitteraturen. Studierna syftar till att ge såväl en bred kulturhistorisk
bildning som en berättaranalytisk färdighet, och därigenom också starka
förutsättningar att utveckla ett kritiskt medvetet förhållningssätt till det moderna
medielandskapets berättelseproduktion
Efter den första terminens studier i litteraturvetenskap (A-nivå) skall den studerande
ha uppnått grundläggande kunskaper om den litterära berättelsens genrer och historia
till och med 40-talet. Den studerande skall också ha elementära kunskaper om
litteraturvetenskaplig teori och metod. Därutöver skall den studerande ha uppnått
grundläggande färdigheter i att analysera och tolka litterära verk, speciellt i de
berättande genrerna, samt färdigheter i att diskutera kritiskt kring olika teoretiska och
metodiska problem rörande litteraturen och dess kontexter
På B-nivå vidareutvecklar den studerandes förmåga att analysera och tolka texter och
till att öka förståelsen för deras funktion i ett samhällsperspektiv inklusive
genusaspekter. Ytterligare ett syfte är att utvidga den orientering om
litteraturvetenskaplig forskning, om litteraturvetenskapliga metoder och om litterär
kritik som givits på A-nivå. Slutligen syftar kursen också till att träna den
studerandes förmåga att självständigt behandla en mindre litteraturvetenskaplig
uppgift.
C-kursen syftar för det första till att fördjupa kunskaperna om litteraturvetenskaplig
teori och metod. Valbara moment ger sedan den studerande möjligheten att fördjupa
de litteraturvetenskapliga och litteraturhistoriska kunskaperna inom ett
specialområde. Uppsatsskrivandet och deltagandet i en uppsatsseminarieserie,
slutligen, syftar till att öva förmågan att självständigt arbeta med en
forskningsuppgift och att framlägga egna rön i skriftlig form. Kursen ska anknyta till
aktuella litteraturvetenskapliga frågeställningar och till pågående forskning inom
ämnet.
Filmvetenskap
Filmvetenskap är ett ämne som under flera decennier byggts upp med främsta grund i
den berättande biograffilmen, men som under senare år allt mer breddats mot
dokumentärfilm, TV-genrer och interaktiva medier. I filmvetenskap läggs stor vikt
vid den rörliga bildens kulturhistoria, men stor plats ges också åt mer tidlösa
resonemang om de audiovisuella mediernas eventuella egenart och publika tilltal.
Här studeras såväl den stora filmkonsten (Hitchcock, Bergman, Scorsese) som de
populäraste genrerna. Samtidigt finns i ämnets forskningsfront också stort intresse
för all den rörlig bild genom historien som inte främst varit konstnärlig eller populär,
utan använts för information, dokumentation eller opinion.
Den första terminens studier ger den studerande en grundläggande orientering i
akademiska filmstudier. En målsättning är att förmedla en historisk översikt över
filmmediets sociala, estetiska, tekniska och ekonomiska villkor från stumfilm till
elektroniska medier. Analyser av filmen som konstart, nöjesform och kunskapskälla ger
kännedom om olika teorier och metoder för filmforskning. Praktiska och tekniska
tillämpningar utvecklar insikt i produktionsprocessen och filmskapandets
uttrycksmöjligheter.
4
På B-nivå utvidgas genom tre punktnedslag den grundläggande orientering i
filmhistoria, filmanalys och filmteori som introducerats på kursen Filmvetenskap A.
Kursens tre fokus är: populärfilmens genrer, icke-fiktiv film och TV samt
förhållandet mellan historia och film. De tre kursmomenten rymmer såväl estetiska
och forminriktade som kontextuella och kulturhistoriska perspektiv. Kursen avslutas
med ett självständigt arbete. Samtliga kursmoment rymmer metodologiska aspekter
med sikte på det avslutande uppsatsarbetet.
PÅ C-nivå ges studenterna fördjupade kunskaper i de teorier och metoder som används
inom det filmvetenskapliga forskningsfältet. Dessa inhämtade kunskaper och insikter
skall sedan tillämpas vid genomförandet av ett självständigt arbete i form av en C-uppsats
om 15 högskolepoäng. Kritisk överblick över filmteorins utveckling, olika
tolkningsproblematiker och betydelseskapande processer är centrala inslag under
examensterminen.
Utöver kurser i de två huvudområdena innehåller programmet också en tvärdisciplinär
termin (termin ett) där för de bägge ämnena gemensamma teoretiska och metodologiska
perspektiv fokuseras. Under termin fem studeras tv-mediet och digitala medier (fr.a.
datorspel) ur perspektiv som både härrör från de bägge huvudämnena och från det medieoch kommunikationsvetenskapliga fältet. Termin fem innehåller dessutom kurserna
Litteratur och filosofi respektive Film och filosofi.
3.2 Undervisning och examination
Undervisningen består dels i för humanistiska studier traditionella inslag som
föreläsningar, gruppdiskussioner/seminarier, dels i laborativa pedagogiska
inslag (avser främst de kurser som rör film, tv och digitala medier).
Föreläsningar och seminarier fungerar som mötespunkt mellan lärare och
student. Såväl klargöranden som problematiseringar av teorifrågor och
metodologi kan i föreläsningens form ges utrymme. Seminarier har en särskilt
viktig roll i undervisningen vad gäller att utveckla studentens förmåga att
resonera kring teoretiska begrepp och analysmetoder.
Laborativa inslag med exempelvis kamerautrustning eller i digital miljö
fungerar som övningar i estetisk praktik. Genom att (exempelvis) i övningar
med kamerautrustning söka etablera genrespecifika tilltal eller retoriska
strategier, studeras formspråk och berättande. Närkontakten med mediers
teknologiska bas svarar mot de lärandemål som ställer förmågan att relatera
estetiska resonemang rörande enskilda mediers egenart i centrum. I
inlämningsuppgifter och seminariediskussioner fördjupas förmågan att sätta in
dessa förvärvade insikter i de övergripande problemkomplex som kännetecknar
de estetiska vetenskaperna.
Examination består i hemskrivning, salsskrivning. seminarier, muntlig
tentamen, skriftliga inlämningsuppgifter samt gruppredovisningar.
Hemskrivningsformen och seminarium används med fördel i moment där
analytisk förmåga prövas och hanterande av teoretiska begrepp examineras.
Salsskrivningar fyller en kunskapskontrollerande funktion i de historiskt
5
inriktade kursmomenten men kan också användas i mer teoretiskt inriktade
kursavsnitt. För kursmoment med plats för individuella val fungerar muntlig
tentamen eller individuellt avpassade inlämningsuppgifter väl - både som
kunskapskontroll och som dialogform. För att studenten ska uppnå analytisk
färdighet och förmåga att relatera komplexa begrepp och skeenden till varandra
är möjlighet till dialog med examinerande/undervisande lärare fruktbar.
Gemensamma gruppredovisningar fungerar bäst som examination av laborativa
kursinslag.
3.3 Praktik/verksamhetsförlagt utbildning
Ingen praktik eller verksamhetsförlagd utbildning förekommer.
3.4 Studentinflytande
Till programmet finns det ett programråd vilket består av företrädare för
yrkeslivet, lärare samt studenter. Programrådet är rådgivande och
programansvarig är ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter.
3.5 Internationalisering
Inga etablerade studentutbyten finns i dagsläget inom de bägge
huvudområdena. Då utbildningen ges på svenska försvåras utbytesverksamhet
men jämförbara kurser vid utländska universitet kan tillgodoräknas i
programmet, och möjlighet finns exempelvis för utländska studenter i
skandinavistik att beredas tillträde till litteraturvetenskap.
Bägge huvudområdena är i högsta grad internationella discipliner, där de
anställda lärarna deltar i konferenser och samarbeten på nationell och
internationell basis vilket också speglas i kursinnehåll och litteratur.
3.6 Hållbar utveckling
Inga reella inslag avseende hållbar utveckling finns inom programmet.
4 Kurser inom programmet
Årskurs 1.
Period Kursnamn
1:1-2
1:3-4
Introduktionstermin: litteratur
och film
Litteraturvetenskap A
Årskurs 2.
Period Kursnamn
2:1-2
2:3-4
2:3-4
Filmvetenskap A
Alt 1: Litteraturvetenskap B
Alt 2: Filmvetenskap B
Högskolepoäng
30
30
Högskolepoäng
30
30
30
Nivå Huvudområde
G
G
Litteraturvetenskap,
Filmvetenskap
Litteraturvetenskap
Nivå Huvudområde
G
G
G
Filmvetenskap
Litteraturvetenskap
Filmvetenskap
6
Årskurs 3.
Period Kursnamn
Högskolepoäng
7,5
Nivå Huvudområde
3:1
Televisionens estetik
G
3:2
Datorspelsanalys
7,5
G
3:3
Filosofi och litteratur
7,5
G
3:4
Filosofi och film
7,5
G
3:3-4
3:3-4
Alt 1: Litteraturvetenskap C
Alt 2: Filmvetenskap C
30
30
G
G
Filmvetenskap/
MKV
Litteraturvetenskap/
MKV
Litteraturvetenskap/
Filosofi
Filmvetenskap/
filosofi
Litteraturvetenskap
Filmvetenskap
5 Behörighet
Behörig att antas till Film och litteraturprogrammet är den som dels uppfyller
villkor för grundläggande behörighet för högskolestudier på grundnivå som
anges i högskoleförordningen, dels uppfyller följande särskilda behörighet:
Ämne
Svenska
Engelska
Kurs
SvB/Sv2B
EnB
Betyget i vart och ett av ovanstående ämnen skall vara lägst Godkänd.
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Filosofie kandidatexamen med filmvetenskap eller litteraturvetenskap som
huvudämne.
Degree of Bachelor of Science (with a major in cinema studies or literature)
7.2 Examenskriterier
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer,
varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det
huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng
inom huvudområdet för utbildningen.
7
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran erhålla
examensbevis.
8
