Aktiviteter efter visning
- Att i ord beskriva vattnets kretslopp kan vara förvirrande. Men
en bra och genomarbetad skiss som underlag för en muntlig
redovisning kan ge en klar och enkel bild. Arbeta med
utgångspunkt i de tre nederbördsmodellerna.
- Att beskriva kondensationsprocessen är enkelt. Värm vatten
(gärna med värmelampa) och placera en glasskiva en bit ovanför
vattnet. Ångan stiger, kyls av och bildar vattendroppar.
- Det är inte tillgången på vatten som är problemet. Det är
fördelningen. Visst är det aning orättvist att grundvattnet i
våra trakter ligger betydligt grundare än vad som är fallet på
många andra platser, där behovet av sötvatten är stort. Studera
vattenproblemet och försök hitta några frön till en möjlig
problemlösningsmodell? Vad kan vi göra?
- Även i Norden finner man stora skillnader i fråga om nederbörd.
Dels i mängden nederbörd men också i dess karaktär. Återskapa
en nederbördskarta (finns i kartboken) och försök ge en
bakgrund till väderförhållandena genom att studera en
topografisk karta.
Litteraturtips
• Bondepraktikan eller väderbok, ISBN: 9179023606
• Liten väderbok, Bengt af Klintberg
• Lär dig om väder, Robin Kerrod
• Om väder, Steve Parker
Föreningar/organisationer
• SMHI, Tel. 011 - 495 80 00
Internetkällor
http://www.dn.se – Dagens Nyheter
http://www.svd.se – Svenska Dagbladet
http://www.vagabond.se – resetidningen Vagabond
http://www.vader.se/ - Väderlek
http://se.weather.yahoo.com/Europa/Sverige/ - Allt om väder,
länkar till vädret i hela Sverige
http://www.smhi.se/ - SMHI: s hemsida
http:/www.skolverket.se – Skolverkets hemsida
(med bl.a. länkskafferiet)
http://www.mamma.com – samordnande söktjänst
http://www.altavista.com – söktjänst
http://www.filmo.se
Väderlek: Varför regnar det?
Att det regnar vet nog de flesta av oss.
Men varför regnar det – och hur går det
egentligen till när det regnar, snöar eller
haglar? Genom kanotisterna Joyce och
Monique får vi bl.a. insikt i hur nederbörd
uppstår, vilka olika steg som finns i
vattnets kretslopp, varför nederbörden är
så ojämt fördelad på jorden och vad surt
regn har för inverkan på miljön.
FILMO
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
[email protected]
www.filmo.se
Filmens syfte
• att skildra vad nederbörd är och vad
som orsakar den
• att visa vilka olika sorters nederbörd
det finns
• att skildra vattnets kretslopp på jorden
• att visa vad miljöförstöring får för
påverkan på t.ex. regn
Fakta
Längd: 18 min
Ålder: År 5-9/G
Ämne: Fysik; Meteorologi
Produktion: Channel Four Learning
Svensk distribution: Filmo, 2001
Inledning
Vi i den ekonomiskt privilegierade delen av världen har en
benägenhet att betrakta vatten som en billig förbrukningsvara och
en outtömlig resurs. Det faktum att vi i Sverige i genomsnitt
använder över 200 liter per dag för våra dagliga sysslor bekräftar
detta synsätt. Vi behöver påminnas om att vårt vatten ingår i ett för
vår atmosfär slutet kretslopp där mängden vatten är konstant. Även
om naturens egen filtreringsprocess är effektiv så kommer en del av
de gifter vi släpper ut tillbaka i form av förorenad nederbörd.
De sura regnen har skadat miljön och bl.a. orsakat sjuka sjöar och en
omfattande skogsdöd. En stor del av all nederbörd återförenas direkt
med hav och vattendrag, men en viss kvantitet avdunstar vid
markytan eller blir en del av grundvattnet. Vår atmosfär innehåller en
varierande mängd osynlig vattenånga. Då vattenångan stiger kyls
den av och kondenseras till vattendroppar. Processen accelereras om
lufttemperaturen är hög och det är därför som man i de tropiska
regionerna drabbas av daglig nederbörd under regnperioderna.
De har i allmänhet solen i zenit vilket borgar för en snabb mark- och
luftuppvärmning. Dessa områden har en årlig nederbördsmängd på
mer än två meter vilket kan jämföras med vårt land där vi ytterst
sällan når halva den mängden.
Det finns i huvudsak tre förklaringar till att nederbörd faller. Då moln
med varm luft möter en kust eller en höjd tvingas molnen stiga. De
kyls av och nederbörd faller. Det är den form som är vanligast. En
riktigt varm dag avslutas ibland med ett häftigt regn. Den varma
luften stiger snabbt en sådan dag. Då bildas cumulusmoln högt upp
i skyn som senare ger häftiga regn- och åskskurar. Den sista
förklaringen kommer i fråga då en kallfront möter en varmfront. Den
senare kyls av och nederbörd faller i gränsområdet mellan fronterna.
Nyckelord/Teman
Vattnets kretslopp
Nederbördsformer
Kondensation
Molnbildningar
Frontregn
Konvektion
Regnskugga
Svaveldioxid
Sura regn
Aktiviteter före visning
- Låt en nederbördskarta bli utgångspunkten för en dialog om
jordens tillgång på sötvatten. Det är en karta med enorma
skillnader. Vad beror det på att man i Cherrapunji söder om
Himalaya har en årsnederbörd på dryga 10 meter, medan efter några
timmars flygresa norrut stöter på ett område som knappast har
någon nederbörd alls?
- Att man i polartrakterna bara får nederbörd i form av snö är inte
överraskande. Det är lika självklart som att man i tropiska områden
huvudsakligen får sin nederbörd i regn. Vi är vana en mer varierad
nederbörd. Vilken inverkan har nederbörd på våra liv, vilken nytta
har vi av den och hur måste vi anpassa oss efter den?
Frågor efter visning
1. Vad finns det för förklaringar till att det snöar eller regnar?
2. Hagelskurar är en ovanlig form av nederbörd. Hur bildas de?
3. De områden som får störst regnmängder under ett år ligger vid
ekvatorn? Vad är det som gör detta till mer än en slump?
4. Vad är ett ”surt regn” för något?
5. Vilken miljöarbete görs för att få bukt med de sura regnen?
