Människan miljön och
kulturen
KURS 1
DISPOSITION
Historiografi
Drag i människans utveckling
Floddalskulturerna
Grekland
Rom
Folkvandringarna
Kyrkan
Feodalisman
Stadsväsendet
1
Historiografi
Vad är historia?
beskrivning av det förflutna
det förflutna i sig själv
vetenskap
Hur fås uppgifter om hur det
varit?
t.ex.:
• kvarlevor (ben, redskap, gravar
byggnader etc.)
• skriftliga källor (dokument, brev,
beslut, berättelser etc.
• muntliga källor
2
Historien använder
hjälpvetenskaper:
geologi
botanik
etnologi
jämförande språkforskning
kemi
fysik etc.
Varför läser vi historia?
vi lär oss :
• varför det är som det är
• ser samband
• vidgar medvetandet
• vi blir mer kritiska
• men lär vi oss något ???
3
Historiens indelning
Förhistorisk tid
inget skriftligt material och
sönderfaller i :
• stenålder
• bronsålder
• järnålder
Historisk tid
skriftligt material och uppdelas
i:
• gamla tiden
• medeltiden
• nya tiden
4
Drag i människans
utveckling
Samlarstadiet
människan levde på det naturen
gav : bär rötter, svamp etc.
• rörligt liv
• kamp för överlevnad
• ingen högre kultur
Jägarstadiet
naturprodukter samt jakt och fiske:
vapen, krokar, nät, verktyg
• rörligt liv
• existensen säkrad
• möjlighet för kulturell verksamhet
5
Jordbruksstadiet
levebrödet producerades själv
(spannmålsodling och
boskapsskötsel)
• fast bosättning
• livsmedel lagrades
• nya metoder
• försvarssystem
• ekon. system
• sociala system
• regler för samhällslivet
• kulturella aktiviteter
Typiskt för tidiga kulturer
tro på natur och andeväsen
• syns i :
begravningsseder,
offer och avbildningar
6
ofta blev ledaren eller en
speciell grupp individer
förmedlare mellan andevärlden
och människorna
• det resulterade i en avvikande
position och medförde speciella
förmåner eller rättigheter
7
Floddalskulturerna
Första högkulturerna i:
Tvåflodslandet
• Mesopotamien
• Persien
Egypten
Kina
Indien
Dessa områden fyllde villkoren:
vatten
god jordmån
rätt klimat
råvaror
8
Mesopotamien
Kulturfolk
Sumerer (c. 4000f.kr.)
Stadsstatsbaserade länder ex.
Ur, Uruk, Eridu
Typiskt:
• utvecklad rättsskipning (LipitIsthars lag)
• näringar:jordbruk & handel
• religion = polyteism
• kultur : kilskrift, högtstående
arkitektur och konst
9
Fornbabylonien (från c. 2300
f.kr.)
skapades av akadderna som
krossade Sumer
typiskt:
•
•
•
•
handeln viktigast
stadsväsendet blomstrade
expansion till Medelhavet
enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag
(vedergällningsprincipen)
Assyrien
hettiter krossade fornbabylonien
långvariga strider tills assyrierna
segrade:
• militärvälde (stat)
• Ninive huvudstad
10
främsta regenter:
• Assurnasirpal II
• Assurbanipal
Nybabylonien (600-talet f.Kr.)
upprättades av kaldeerna
tillgrep folkförflyttningar
främsta regent:
• Nebukadnessar
kulturellt utvecklat:
• matematik
• astronomi
• astrologi
• stjärnbilder
• sjudagarsveckan
11
Persien
expansion från 500-talet f.Kr.
under Kyros och Kambyses
omfttade senare hela Främre
orienten
främsta regent:
• Darius el. Dareios
• effektiv civil förvaltning
• vägnät
• effektiv post- & kurirtrafik
• tolerans mot kuvade
religion
• Zarathustra införde dualism
näringsliv
• jordbruk, handel, hantverk
• pengar (dareiken) i bruk
12
Egypten
De äldsta fynden från 6000talet f.Kr.
Begränsat utrymme som
framtvingade en politisk
organisation
Gamla Riket (3000-2200
f.Kr.)
Politik:
• enat av farao Menes
• Memfis huvudstad
• härskarätten, dynastin, regerade
• privilegierad ämbetsmannakår
13
Religion
•
•
•
•
•
•
•
polyteism
Osiris (flodgud)
Ra (solgud)
faraon dyrkades
prästerna centrala med privilegier)
dödskult med balsamering
sjunde dynastin pyramidbyggare (26002500 f.Kr.)
Näringar
• jordbruk
• handel (medelhavsområdet)
• hantverk
Kultur
• skrift (hieroglyfer)
• astronomi, matematik
• kalendrar
14
Mellersta Riket (2200-1700)
faraon despotisk
Tebe huvudstad
expansion mot Öst
krossades av hyksos (nomadfolk)
Nya Riket (från c.1600 f.Kr.)
Typiskt:
• Tebe huvudstad
• aktiv expansion i Medelhavet (Totmes
III)
• klippgravar
• Konungarnas dal tillkom
• härskare: RamsesII, Echnaton
(monoteism)
• prästerna viktiga
• införlivades med Persien, Alexanders
välde och Rom
15
Kina
Äldsta tiden = härskarätternas tid
Härskaren betraktades som
himlens son
Shangperioden (1500-c.1000 )
typiskt:
• stadsstatsbildningar
• klassamhälle med teckentydare och
jordägare som de främsta
• Kaurissnäckan anvädes som
betalningsmedel
• skrivtecken
• brons i bruk
16
Chouväldet (1000-250 f.Kr.)
typiskt:
• makten hos stora jordägare med
militärmakt (feodalherrar)
• viss rikslagstiftning förekom
• senare enades riket och muren
påbörjades
• Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet)
Han-dynastin (200f.--220 e.Kr.)
typiskt:
•
•
•
•
länsväsende
tjänstemannavälde
expansion i norr och syd
sidenvägen till Europa och Rom
Tang-dynastin (c 600-900 )
styrka och grund för senre utveckl
17
Indien
Induskulturen c. 2500-1500 f.Kr.
Omfattar ett stort område men
ärendast delvis utgrävt.
Kunskapen begränsad
Typiskt:
•
•
•
•
•
jordbrukskultur
avanserade stadsbildningar
stadsplaner och avlopp
handel & hantverk
fruktbarhetsreligion
Arierna erövrar? Indien på 1000-t
18
typiskt:
• kastväsendet införs (håller
arierna vid makten)
• dyrkan av sol, himmel och måne
införs
• arierna för med sig sanskrit
19
Grekland
Kännetecken för utvecklingen
geografin medförde att stadsstater
uppkom
styrelseformerna formades av
näringslivet
oligarkin utveklades till demokrati
utflyttning (tre kolonisationer) ledde
till att grekiska världen vidgades
1:a kolonisationen ledde till kamp
med perserna (400-t f.Kr.)
20
Attiska sjöförbundet räddade
grekerna
efter de peloponnesiska krigen
(431-404) dominerade Sparta
Makedonien expanderade från
350-t. och krossade
perserväldet
orientaliskt inflytande på
grekiskt tänkande som resultat
av 3:dje kolonisationen
politiskt hade grekerna fyllt sin
mission då Alexanders välde
föll samman.
21
Grekiska styrelseformer
Oligarki
Sparta
Eforer
verkställde
Gerusian
gamlas råd,
gav förslag
Folkförsamling
ja/nej
Två kungar
militära
ledare
Demokrati
Aten
Arkonter
verkställde
Femhundramann
arådet
beredde
Folkförsamling
beslutanderätt
Tio strateger
militära ledare
Ostrakism
22
Grekisk religion
Blandning av bl.a. andetro och
orientalisk mytologi
Tre nivåer av gudar och
gudomligheter:
Olympiska gudar
(panhellenska)
• mänskliga, evigt unga, odödliga
Zeus, statslivet
Hera, härden, äktenskapet
Poseidon, sjöfart, hav
Hades, dödsriket
Hermes , budbärare, resenärer
23
Pallas Atena, krigskonsten
Afrodite, skönheten
Apollon, bildningen
Dionysos, livsglädjen
Heroer (lokala gudar)
Herakles
Teseus
Oidipus
Naturväsen
• hjälpte eller stälpte i det dagliga
livet. jfr. våra tomtaroch troll
samt jättar och älvor
nymfer
kentaurer
satyrer
24
Dyrkan:
tempel som hölls öppet på
gudens dag
offerseremonier
sång
dans
inga präster, personligt
gudsförhållande
Följder:
teatern (ur Dionysoskulten)
idrotten (OS) (Zeuskulten)
25
Grekisk livssyn
Två dominerande synsätt:
Apolloniska livssynen
”intet för mycket”
besinning, måttfullhet
acceptera vad gudarna har i
beredskap
övermod ”hybris” hämnades
av gudarna
Dionysiska livssynen
möjligheterna obegränsade
”njut och lev”
26
Grekisk filosofi
Intresset vändes från det
ockulta till omgivningen.
Förklaring av tillvaron det
viktiga.
Hellensk filosofi
Joniska naturfilosoferna
• vad är alltings gemensamma
urämne
Pytagoreerna
• matematiken kan förklara allt
Sofisterna
• allt är relativt
27
Sokrates & Platon
• intresset till individen
• absolut sant och rätt finns
• visdom ger kunskap om det rätta
• den som vet rätt gör rätt
• skillnad mellan fenomenensvärld
och ideernas värld
Aristoteles
• erfarenhet och förnimmelser ger
kunskap
• kunskap kan systematiseras
• kunskap kan härledas , bevisas
och definieras
• skapade och grundade de flesta
gamla vetenskaper
• A. blev auktoritet och lärorna
bestod till slutet av medeltidwen
28
Hellenistisk filosofi
( bör uppfattas som en
livssyn )
cynikerna
• behovsfrihet = lycka
stoikerna
• osjälviskhet, behärskning och
pliktuppfyllelse
epikureerna
• måttfullhet
• individualitet
29
Grekisk konst och
litteratur
Utmärkande:
klarhet
stramhet
fulländning
individuell prägel
Konsten betjänade religionen
Arkitektur = tempelkonst
Typiskt: kolonnaden /
pelarhallen
• Tre typer: - dorisk
- jonisk
- korintisk
30
Skulptur
1. Äldsta stilen (arkaiska) c.560480 f.Kr.
motiv: vackra ynglingar
typiskt: harmoni
saknar porträttlikhet
egyptiska drag
brons
Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus
Polykleitos - spjutbäraren
Myron - diskuskastaren
2. Klassiska tiden
formstelhet ersätts med realism
marmor
31
Ex. Praxiteles - Hermes
Lysippos - Skraparen
3. Hellenistiska tiden
dramatik och rörelse införs i
skulpturen
Ex. Laokoongruppen från Rhodos
Litteraturen
1. Episk diktning (berättande)
hexameter
Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén
2. Lyriken (stämningsdikter)
berättar om livets glädje och sorg
Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo
32
3. Dramat
tragedi (sorgespel)
Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides
komedier (lustspel)
Ex. Aristofanes, Menandros
4. Övrigt
historieskrivning
Ex. Herodotos, Tukydides
33
Grekernas arv till
eftervärlden
Demokratiska idealet
skapa rättvisa
tillvarata medborgarnas
kunskap och intresse
Kunskapssynen
förmågan att utvidga och
systematisera vetandet
forskningens och
experimentens betydelse
Filosofin
grunden för existensen och
dess villkor
34
Indelas
i:
Rom
/ Romarriket
Kungadömet c. 700- 509 f.Kr.
Republiken 509-31 f.Kr.
Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr.
Principatet
• 31-180 e.Kr
Militärdespotismens tid
• 180-284 e.Kr.
Samregenternas tid
• 284-395 e.Kr
Uppdelningen bygger på
styrelseformen
35
Roms expansion
Uppdelas i :
Första skedet
• 396 Veiji
• c. 300 latinska folken
• 265 Apenniniska halvön
Andra skedet (puniska krigen)
•
•
•
•
•
Sicilien, Sardinien, Korsika (241)
Cisalpinska gallien (222)
Spanien (201)
Nordafrika (146)
Asia (133)
Tredja skedet
• Transalpiska gallien (51)
• Egypten (30)
36
Kungadömet
Enligt sagan grundades Rom
av Romulus och Remus 753.
f.Kr.
Bakgrunden något oklar men
folk fanns på kullarna c.600.
Troligen en etruskisk stad
och romarna gjorde sig fria
på 400-t.
Enligt sagan fördrevs den
sista kungen Terquinius
Superbus 309f.Kr.
37
1. Samhällsklasser:
Republiken
patricier ( jordägarkalss)
plebejer (hantverkare,
köpmän,
småbrukare)
slavar (rättslös arbetskraft)
2. Republikens styrelse:
Folkförsamlingen (3st)
folkrepresentation
ledare: folktribun med veto
Senaten
300 valda senatorer på livstid
38
initiativ till lagar
fick med tiden beslutsrätt i alla
viktiga frågor
Ämbetsmän (verkställde)
konsuler (2)
• ledde senaten
• säkerhet
• befälhavare
• domare
• skyddades av liktorer
censorer
• skatter
• byggnadsverksamhet
• sedligheten
pretorer
• domstolsföreståndare
39
ediler
• ordning
• offentliga nöjen
kvestorer
• statskassan
I krissituationer kunde en diktator
utses för sex månader
3. Bundsförvanter &
provinser
Princip: Divide et impera
romarna styrde i Rom
italiska folken
• soldater självstyre
• skattefrihet
övriga
• skatt
• begränsat självstyre
40
Provinsen styrdes av:
propretor eller prokonsul
• civil och militär ledare
publikaner
• skatteindrivare
garnisioner
• garanterade lugn
41
Näringslivet
Från jordbruksstat
merkantil världsmakt
Orsak:
ter. &pol expansion
Följder:
ändringar i samhället
Lantbruket
Sicilien svarade för spannål =
vin- & olivodling på halvön =
42
kapitalkrävande vilket ledde till
storgods (latifundier) =
slavarbetskraft kom att
dominera
Handel & sjöfart
goda hamnar i syd
efter Kartagos fall romersk
handelsdominans
Ostia handelscentrum för
västra Medelhavet
romerska denaren allmän
importen i huvudsak livsmedel
sysslolösa småbrukare +
veteraner bildade
proletärerna
43
ägde romersk rösträtt
stundtals 300000 som staten höll
vid liv
erbjöds ” bröd och skådespel” av
ämbetsmannakandidater
Arbetsslavar i gruvor och gårdar
behandlades omänskligt = oro,
uppror = straff: korsfästes och till
galärer
Husslavar i hemmen (friköp)
Riddarna
förmögna företagare med visst pol.
inflytande
Optimater
storgodsägare med inflytande
”ämbetsmannaklassen”
44
Religionen
Ursprungligen
fruktbarhetsdyrkan
riter
teckentydning
Gudar
t.ex. Jupter, Janus, Vesta
Blandmytologi efter
erövringen av Grekland
Dionysos- Bacchus
Zeus - Jupiter
Poseidon - Neptunus
45
Präster
tyder gudarnas vilja
begränsad makt för de var
underställda pontifex maximus
(statlig överstepräst)
Romerska rätten
tolv tavlornas lag
alla parter hördes
vittnessystemet infördes
skuld måste bevisas
skilda domstolsbyggnader
46
Republikens fall
Inre kamp :
jordägoförhållanden
proletariatet
maktgrupperingar
• adelsparti
• folkparti
• hären
Misslyckade reformförsök
bl.a. bröderna Graccus.
Senare inbördeskrig:
1:a ( 88-82)
Marius
Res: Inga
Sulla
47
2:a (49-45)
Pompeijus
Caesar
Crassus
(1:a triumviratet)
Caesar vann och genomförde:
•
•
•
•
•
•
•
diktator på livstid
pontifex maximus
senaten
900
bättre provinsförvaltning
veteraner blev kolonister
offentlig byggnadsverksamhet
julianska kalendern
Caesar mördades av Brutus 15 mars
44 f.Kr. (Idus) som hot mot
republiken
3:dje
Antonius
Octavianus
Lepidus
48
(2:a triumviratet)
Octavianus segrade och tog
namnet Augustus 31fKr.
Kejsardömet hade uppstått
49
Kejsardömet
Indelas i :
Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr.
Militärdespotismens tid 180-284
Samregenternas tid 284-395 e.Kr.
Augustus blev:
princeps senatus
imperator
pontifex maximus
innehavare av den tribunisiska
makten
dvs all makt samlad i en hand
50
Under Augustus:
infördes gunstlingsväldeoch en
av kejsaren beroende
ämbetsmannakår
folkförsamlingarna avskaffades
och senaten blev kejsarens
uppvaktning
Av de senare kejsarna kan
nämnas Trajanus som lättade
på provinserna
Under militärdespoterna
byttes kejsare ofta och den
romerska rösträtten
utsräcktes till hela riket
Diocletsianus införde
tronföljd genom samregenter
51
Medeltiden
gamlanya
tiden
tiden
c.400
medel-
tiden
c.1500
Gräns till medeltiden:
Folkvandringarna
Kristendomens seger
Västroms fall
52
Folkvandringarna
Orsaker:
Hunnernas invasion från öst
Klimatförsämring
Germanerna ”jordhungriga”
• befolkningsökning
• bruksmetoderna
Rom lockade med rikedom och
kultur
Rörelser:
västgoterna kom till Rom 476
och avsatte den sista kejsaren
53
östgoterna erövrade även Rom
franker och burgunder slog
sig ned på keltiskt område
Angler och saxare flyttade över
till det keltiska Britannien
langobardernas ankomst till
Lombardiet avslutade
germanska vandringarna
Slaverna
Fyllde tomrummet
germanerna lämnat:
nordslaver (polacker, tjecker,
slovaker)
sydslaver ( slovener, serber, kroater)
östslaver (ukrainare, ryssar, blev under
hunnerna)
54
Övriga folk
balter:
• letter
• litauer
• preussare
finsk-ugriska:
• finnar
• ester
• liver
• magyarer
hunniska:
• bulgarer
55
Vikingatågen
Nordmännen stod utanför
folkvandringarna men började
röra på sig på 800-talet (handels, plundringsfärder)
Orsaker:
jordbrist
arvsregler
uppkomsten av kungadömen
Europas lockelser
Förutsättning:
havsgående skepp
56
Färder i västerled
av danskar & norrmän
Syfte:
handel & plundring
Mål:
kyrkor, kloster och bosättning i :
•
•
•
•
•
•
•
Irland
England
Frankrike
Spanien
Medelhavet
bosättning på Island och Grönland
Amerika upptäcktes
Annat:
Knut den store skapade välde
Normandie (Rollo)
57
Färder i Österled
i huvudsak svenskar
Syfte
i huvudsak handel
Mål
Kaspiska havet
• Neva -Volga
Svarta Havet
• Dyna-Dnjepr
Annat:
Birka centrum
Rurik? bildade första ryska
väldet
Åland, Åbolands öar
befolkades
58
Vikingatågens slut
1000-talet korståg till Palestina och
mot Europas hedningar
Norden kristnades med England
som utgångspunkt (för att få slut på
härjningarna)
Finland kristnades med Sverige som
utgångspunkt
Norden och Sverige, Finland under
katolska kyrkan
Västerländsk kultur
Nordisk samhällsutveckling
59
Kristendomen
Utgångspunkt:
judendomen omfattade (-ar) tron
på en Messias
en del omfattade Jesus från Nasaret
som den utlovade
läran spreds av lärjungar (Paulus) i
den romerska världen
Romarna religiöst toleranta
lokala trosvarianter godkändes så
länge de inte hotade staten
kristendomen tog avstånd från
staten och uppfattades som asocial
60
Kristna förföljdes men utan
resultat
Konstantin var förste kejsaren
som lät kristna sig
statsreligion 395
Kyrkans inre utveckling
urkristna kyrkan tog avstånd
från det världsliga i väntan på
Jesu snara återkomst
barmhärtighetsverksamheten
utövades (social
hjälpverksamhet)
organisationen lös
”villoläror” uppkom
behov av organisation då
kyrkan blev stor
61
biskopsämbeten tillkom och
påvekyrkan uppkom
från 400-t erhöll kyrkan sin
lärobyggnad
den institutionaliserade kyrkan
erhöll världslig makt under
Gregorius den store
under honom erkändes påven
som Europas andliga
överhuvud
under Karl den stores tid
tillkom Kyrkostaten
1054 delades kyrkan p.g.a.
lärostrider och grek.ortod.
utvecklades
klosterväsendet uppkom som
motvikt till världsliga kyrkan
62
Klosterväsendet
Avskildhet,
uppoffringar,
ensamhet = eremiter =
möjlighet att nå paradiset
Inhägnade eremitbyar =
klaustrum = kloster
Regler för livet gavs av
Benedictus av Nursia
• fattigdom
• kyskhet
• lydnad
praktisk verksamhet
• skolor , sjukvård
• växtodling, härbärgen
63
Araberna
PÅ 600-talet uppträdde
muhammed som predikade
en ren monoteistisk lära för
araberna
Fördrevs från Mecka men
fick anhängare i Medina
Inledde ett heligt krig för att
sprida islam
vid sin död 632 behärskade
han Arabien
Efterträdarna kaliferna
fortsatte expansionen
64
På kort tid togs Syrien, Egypten,
Palestina, Mesopotamien, Persien
och Nordafrika.
På 700-talet togs pyreneiska
halvön och först 732 lyckdes Karl
Martell stoppa
mohammedanerna vid Poitiers
Kalifen var världslig och andlig
ledare
storvesiren och guvernörer var ex.
på ämbetsmän
Väldet svårstyrt och sönderföll i
kalifat (ex. Kalifatet Cordoba)
Hög kulturell och kunskapsnivå
65
Frankrike
Erövrat
av Julius Caesar 51 f.Kr.
Från 400-talet föll germanska
folk in och samhällsbildningar
tillkom
486 fördrevs den sista romerska
ståthållaren
F. enades under merovingerkungen Klodvig
F. delades efetr hans död och
200 år av inbördes strider följde
makten kom att utövas av mjaor
domus
66
687 endes riket igen och major
domus Karl Martell stoppade
araberna i Poitiers 732
Karolingiska ätten uppstod då
sonen Pippin den lille blev kung
Dennes son Karl den store
(d.814) utvidgade väldet till Elbe
Korades till kejsare i Rom 800
Riket organiserades feodalt.
Aachen huvudort
Riket föll samman i själstyrande
områden. Kungen i Paris
67
Från 900-talet capetingernas ätt
som systematiskt byggde upp
kungamakten
norra F. blev p.g.a. giftermål
engelskt vasalldöme
på 1100-t stärktes riksenheten
och ett rättsväsende tillkom.
Generalständerna uppkom
Från 1300-talet styrde huset
Valois och 100-årskriget utbröt
(Avslutades 1453 E. fick behålla
Calais)
Kriget förödande men stärkte
kungamakten (Jeanna dÁrc)
68
Befolkningen
en blandning av:
England
kelter
romare
angler & saxare
vikingar & normander
Splittrat och 878 tillkom
Danelagen
1013-1048 E. danskt
Slaget vid Hastings 1066 förde
Vilhelm erövraren till makten
Feodalismen infördes, men var inte
lika splittrande som i övriga Europa
69
Stor skillnad mellan
fransktalande överklass och
befolkningen
1100-1200-t härskade ätten
Plantagenet
Från mitten av 1100-t krig
med F.
kungen Henrik II vasall till
franska kungen. Kamp om
franska kronan
Henrik införde
juryinstitutionen
folket med i rättskipningen
Under följande regenter
fortsatte kriget och
skattetrycket hårdnade
70
Under Johan utan land ledde det
till uppror och Magna Charta
tillkom:
ingen fick häktas eller fängslas uran
laga rannsakan och dom
inga nya skatter utan att vasallrådet
hördes
MC gäller fortfarande i
omarbetad form och fick
efterföljare i de flesta länder
På 1300-t tillkom parlamentet
(överhus och underhus)
Detta parlament skulle ge skatt och
stifta lag med kungen
konstitutionell monarki
71
1339-1453 hundraårskriget
social & ekonomisk kris
• pest och krig gav omfördelningar
• ny samhällsgrupp (arrendatorer)
• nya näringar (får, ylleprod.)
E. förlorade (kanoner i fält
första gången)
Från 1455 Rosornas krig
(inbördeskrig)
avslutades 1485 då Henrik VII
blev kung
stark kungamakt med stöd i
parlamentet
England nationalstat
72
Feodalismen
Tillämpades c.700-1500 (1868)
Militärt och administrativt
system som uppkom i brist på
pengar
Kungen gav län åt en storvasall
(kron-)
Uppg:
svara för skatter
försvar
förvaltning för kungens räkning
avgav trohetsed till kungen
Storvasallen kunde ha
undervasaller
73
Vasallerna blev mäktiga och
inflytelserika
länen blev ärftkiga och
självstyrande
Systemet ledde till
förvecklingar och krig samt
splittring i visssa fall
England - Frankrike
Tyskland
Utkonkurrerades av stärkt
kungamakt och
borgerskapets frammarsch
då penningväsendet blev
vanligt
74
Kyrkan under
medeltiden
Nedgång
800-900
Uppgång och blomstring c.
1000-1300
simoni förbjöds
celibat yrkades
högre etik
Två synsätt
gudsstaten på jorden
• påven och kyrkan ledande
• världsliga makthavarna
underställd kyrkan
• kykan oberoenda av gränser folk
och lagar
75
kyrkan verkade i stater och är
underställda den världsliga
fursten
maktkamp
(investiturstriden)
Gregorius VII
celibattvång
ingen världslig inblandning i
kyrkliga tillsättningar
Henrik IV
avsatte påven
lystes i bann
uppror på halsen
avbön i Canossa
fördrev påven
76
Kampen ledde till
konkordatet i Worms 1122
påven valdes av kardinaler
biskopar valdes av domkapitel
men kungen fick närvara
Innocentius III lyckades på
1200-t helt frigöra kyrkan
från det världsliga
gudsstaten förverkligades då
regenterna mottog sina länder
som vasaller till påven
Andra resultat av uppgången
korstågen (1096-1492)
• bl.a. Palestina (en del rövartåg)
• Finland, Baltikum
• Spaniens morer
77
Kykokonstens och byggnadernas blomstring
• basilikan
• romansk stil
• gotisk stil
filosofins utveckling i kyrkans
tjänst
Nedgången
slutet av 1200-t minskade
påvemakten
Orsaker:
• nationella kungadömen
• kyrkans världsliga engagemang
• missbruk inom kyrkan
1309-77 påvens babyloniska
fångenskap
78
1377-1449 Stora
schismen
• parallellpåvar
Krav på reformer
Hus, Wycliff
och
Luther
79
Stadsväsendets uppsving
Stadsbo = borgare
befolkningskoncentration i skydd
av en borg
Borgare = person med burskap
rätt att idka
• handel
• hantverk
Staden styrdes av
borgmästare
råd
80
Handel & hantverk
reglerades
av
Gillen (handelsmän)
intresseorganisation med stort
inflytande
• priser
• löner
• tider
Skrån (hantverkare)
intresseorganisation som
svarade för
• utbildning (lärling, gesäll,
mästare)
• kvalitet
• hjälpverksamhet
81
Blomstring från 1000-talet
Medelhavet:
• Milano
• Venedig
• Florens
• Genua
förmedlade varor fån öst
Nordtyskland:
• Lybeck
• Hamburg
• Bremen
Hansan förmedlade varor mellan
syd och nord
från nord: päls, tjära, fisk
från syd: salt, vin, textil
82
Högsta samhällsklassen
med
Adeln
egna privilegier (rättigheter)
Uppkom under medeltiden som
särskild grupp p.g.a. behovet av
belöningssystem för:
beväpnat och bepansrat rytteri
förvaltning
Ersättning för erlagd tjänst
kunde vara:
förläning
skattefrihet
rätt till ämbeten
domsrätt
83
Godsägaradeln utvecklades
senare till hovadel och
ämbetsadel p.g.a.
rytteriets minskade betydelse
borgarklassens frammarsch
Adeln kom att indelas i
högadel
• furstar
• grevar
• friherrar
lågadel
• obetitlade i allmänhet
Ynglingar erhöll skolning och
dubbades till riddare:
• sven
• väpnare
riddare
84
