UPPLYSNINGEN
ca 1700-1789
I Europas länder var befolkningen
uppdelade i tre stånd
Kungen/Kyrkan
Adel
Kungen var tillsammans med religionen det
sammanhållande kittet för samhället
Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen
på släktskap och inte nödvändigtvis efter
kompetens
Borgare och bönder
Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp,
stora skillnader mellan borgare och bönder
Borgarnas ökade självständighet
- Ökad läskunnighet
- Tryckerikonsten
- Umgås på Caféer
- Högläsning
Filosofi, idéer och nyttiga
uppfinningar sprids
Grunden för upplysningsfilosoferna; de
nya opionsbildarna
Framstegstro & Förnuft
•
•
•
•
Människan ej syndfull utan liknas vid ett
oskrivet blad
Erfarenheter fyller på bladet, förnuft
Människan utvecklas!
Samma sak med samhället -> samhälle som
skapar positiva erfarenheter för människan
= bättre människor formas!
John Locke (1632-1704)
•
•
•
•
Ifrågasätter kungadömet (av
guds nåde)
Naturrätten – individens
rätt till sin egen person och
egendom
Staten ska styras av
lagstiftande församling som
väljs genom fria val
Staten får ej ta ut skatt
utan medgivande
Samhällsfördraget
Rätt till liv
Rätt till frihet
Rätt till egendom
Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)
Voltaire (1694-1778)
Samhällsförändring
med förnuft
Föraktade kyrkan
Ingen tilltro till gemene
man, bilda ej arbetarna
Upplyst despot
Montesquieu (1689-1755)
Statens makt skulle
delas i tre delar
Den verkställande
(regeringen/kungen)
Den lagstiftande
(parlamentet)
Den dömande (högsta
domstolen)
Rousseau (1712-1778)
Direktdemokrati
Statens roll var
verkställande
Naturalismen (naturen
mot kulturen)
Barnpedagogik
Tron på empirin
Kyrkans minskande makt
Optimism och
nyttighetsdyrkan
Naturrätten
Kritik mot dåvarande
statsskick
Nya vetenskapliga rön
Nyttiga uppfinningar
Förbättringar inom
jordbruket
Industriella
revolutionen
Upplysningen
Fortsatt kolonialisering
Amerikanska
revolutionen
Kolonialkrig mellan
England och
Frankrike
Ny ekonomi
Frihandel
Franska Revolutionen
