Revolutioner
•
•
•
•
•
Arabiska våren
Amerikanska
Franska
Industriella
1830 och 1848 års
Marginaliserad Elit
Är en grupp som står utanför makten men
som med ett annat styrelsesätt hade varit
den styrande gruppen
En marginaliserad elit är oftast högt
utbildade och/eller de som har den
ekonomiska makten
Franska revolutionen
Frankrike före den stora
revolutionen
• Feodala reaktioner, utkräva feodala avgifter från
bönder
• Kungen, ständerna och den sociala strukturen
• I Frankrike räknade man med tre stånd
– Första, adeln
– Andra, prästerna
– Tredje, alla övriga
Prästerna och adeln omfattade 2% av befolkningen,
tredje ståndet 98%, folkmängd 26 miljoner
Social struktur
• Kungen
• Adeln + präster
• Borgare och bönder
(tredje ståndet)
Envälde (kungen
bestämde allt)
Godsägare och
”frälse” (betalade ej
skatt)
Skattepliktiga
borgare fick inte
tillgång till vissa
ämbeten, bönderna
var fria, men
plågade av avgifter
Kungen
•
•
•
•
Var enväldig
Ansågs svag
Ärvde en stormakt
Var i ekonomisk knipa p.g.a. lån som
staten tagit p.g.a. hjälpinsatsen i
amerikanska frihetskriget
De sociala skikten före revolutionen
1789
Klasser
1. Präster
2. Adel
3. Borgare,
bönder
Över
Biskopar
Högadel
Bankirer,
Manufakturister
Medel
Abbéer
Ämbetsadel
Jurister, läkare,
publicister,
grosshandlare,
storbönder
Under 1
Lantpräster
Lågadel
Butiksägare,
hantverksmästare,
Under 2
-
-
Självägande
småbönder, feodalt
bundna arrendatorer
Under 3
-
-
Daglönare,
lönearbetare,
gesäller lärlingar,
arbetare,
sansculotter
Vilka utgör den marginaliserade
eliten i Frankrike 1789?
De sociala skikten före revolutionen
1789
Klasser
1. Präster
2. Adel
3. Borgare,
bönder
Över
Biskopar
Högadel
Bankirer,
Manufakturister
Medel
Abbéer
Ämbetsadel
Jurister, läkare,
publicister,
grosshandlare,
storbönder
Under 1
Lantpräster
Lågadel
Butiksägare,
hantverksmästare,
Under 2
-
-
Självägande
småbönder, feodalt
bundna arrendatorer
Under 3
-
-
Daglönare,
lönearbetare,
gesäller lärlingar,
arbetare,
sansculotter
De sociala skikten före revolutionen
1789
Klasser
1. Präster
2. Adel
3. Borgare,
bönder
Över
Biskopar
Högadel
Bankirer,
Manufakturister
Medel
Abbéer
Ämbetsadel
Jurister, läkare,
publicister,
grosshandlare,
storbönder
Under 1
Lantpräster
Lågadel
Butiksägare,
hantverksmästare,
Under 2
-
-
Självägande
småbönder, feodalt
bundna arrendatorer
Under 3
-
-
Daglönare,
lönearbetare,
gesäller lärlingar,
arbetare,
sansculotter
Bakgrund
•
•
•
•
Lågkonjunktur i Frankrike
Missväxt
Stor arbetslöshet
Amerikanska revolutionen, kostat pengar,
kraftigt höjt statsskulden
• Hovet levde lyxliv
• Upplysningsfilosofernas tankar
Bakgrund
• Generalständerna, inte inkallade sedan 1614,
sammankallade riksdagen 1789 till Versailles,
försök att beskatta kyrkan och adeln
– Hur skulle man rösta per capita eller varje stånd
röstade, 300 präster, 300 adel och 600 tredje ståndet
– Tredje ståndet per capita kungen vägrade
– Tuffa förhandlingar, sex veckor tredje ståndet förklara
nationalförsamlingen (rätta att besluta om
beskattning, representerade hela folket)
• Bollhuseden, nationalförsamlingen ed på att
arbeta fram en ny författning
Hur reagerade kungen???
• Godkände
”Nationalförsamlingen
”
• Samlade trupper runt
Paris p.g.a. upplopp i
Paris
Folket i Paris kände sig
oroliga. Vad skulle kungen
göra??
Revolutionens första skede
• Paris och landsbygden i uppror
– Stormningen av Bastiljen 14/7
•
•
•
•
Symbol
Trikoloren (röd, blå och vit)
Adelsmän flydde utomlands
Landsbygden i brand
– Plundrade
– Brände slott
Varför stormades Bastiljen
• Folket kände sig
tvungna att beväpna
sig av rädsla för
kungens trupper.
.
• Fästningen användes
som fängelse
• Bastiljen
symboliserade den
gamla regimens
förtryck.
Revolutionens första skede
• Ståndsprivilegierna upphävs
• Ny författning, Montesquieus principer
• Deklarationen om de mänskliga rättigheterna,
från USA, ”Människorna föds och förblir fria och
lika i fråga om rättigheter…”
–
–
–
–
Likhet inför lagen
Privat äganderätt
Rättssäkerhet
Rätt till motstånd mot förtryck
FRIHET, JÄMLIKHET OCH
BRODERSKAP
•
Frihet innebar bland annat att ingen
skulle vara bunden av feodala regler
och skråväsen.
• Jämlikhet gick ut på att alla människor
hade samma värde och att lagarna
skulle gälla på samma sätt för alla, till
exempel att alla skulle betala skatt och
att ingen skulle ha privilegier.
• Broderskap handlade om att man ville
bygga samhället på mänskliga
relationer där alla förenades i en
känsla av samhörighet. Alla skulle
behandla varandra med respekt.
Källa: NE
Revolutionens första skede
• Reformer
– Sälja ut kyrkans egendomar, få in pengar
– Skatterna fördelades lika mellan
samhällsklasserna
– Adeln uppge sina krav på ensamrätt till högre
civila och militära ämbeten
– Ofrälse fick köpa adelns och kyrkans mark
1791 - Ny författning
• Kyrkan förstatligades
• Kungens makt
begränsades
• Ministrarna blev
ansvariga inför
nationalförsamlingen
• ¾ av alla män fick
rösträtt (de med mycket
pengar)
Kungen satt kvar vid
makten, men hans makt
begränsades av lagar. Man
brukar kalla detta statsskick
för ”konstitutionell
monarki”. Detta till skillnad
från absolutism då kungen
härskar utan att vara bunden
till lagar.
Revolutionens första skede
• Kungen flyr
• Flyktförsöket
misslyckas
Nationalförsamlingen
• De s.k. girondisterna hade majoritet i
församlingen och ville sprida revolutionen.
• I församlingen fanns även de s.k.
jakobinerna, som ville fördjupa
revolutionen.
Revolutionens andra skede 17921794
• Ena krafterna krig mot Österrike 1792
• Kriget gick dåligt för Frankrike, hovets fel,
kungen döms till döden 1793
Kriget 1792
• Girondisterna ville ha
krig.
• Anledning: Sprida
revolutionens idéer.
• Kungen stödde kriget
• Anledning: Han ville
att kriget skulle leda
till att Frankrike
förlorade.
De som ville driva revolutionen längre
placerade sig till vänster i
nationalförsamlingen och de som stödde
monarkin till höger. Detta är grunden till
vänster och höger i politiken.
Skräckväldet 1792-1794
•
•
•
•
•
Maximilien Robespierre, jakobiner
Radikala reformer, styra enväldigt
Brytning med kyrkan, avkristning
Avrättningen av kungen
Morden kulminerade 1794 och då var det främst en
kamp mellan olika revolutionärer om makten i Frankrike
(Jakobiner mot Girondister).
• Revolutionens fiender avrättas ca 30 000 – 40 000
människor
Några personer som styrde
”skräckväldet”
• Jean – Paul Marat
• Maximilian de
Robespierre
Slutet på skräckväldet
Kriget gick bättre
Folket upplevde inte
samma hot längre.
Folk vågade
kritisera den
sittande
regeringen.
Robespierre
fängslades och
giljotinerades utan
rättegång.
Reaktionen 1794 – 1799
• Borgerliga krafter tar makten, Napoleon
• Återgång till läget före skräckväldet
