Franska revolutionen
en sammanfattning
1789-1799
Snabb förändring.
Djupgående och omfattande förändring ex industriella
revolutionen.
En revolution kan uppdelas i två huvudkategorier:
1. ekonomisk revolution
2. politisk revolution
(Religiösa, sociala, vetenskapliga revolutioner, och de kan
genomföras fredligt eller med våld.
Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste
stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på
landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida
länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer
ledde till revolutionen.
Europa på 1700-talet
Upptäckartiden med kolonier, slavhandel och handel
har varit. Många europeiska länder har kolonier runtom
i världen.
Ett effektivare jordbruk.
Befolkningsökning – färre dog.
England – stormakt.
Mycket krig i Europa.
Starka stater i Europa.
Stark kungamakt, speciellt i Frankrike.
Den franske kungen var Ludvig XVI och han var liksom sina företrädare
enväldig. Han var gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette.
Kungen sägs ha varit så dåligt
förberedd att Marie Antoinettes
bror fick tillkallas för att
instruera kungen i hur barn
kommer till i praktiken. De fick
4 barn.
Den svenske diplomaten Axel
von Fersen anses ha varit
Marie Antoinettes älskare och
det spekuleras om att han kan
vara far till Ludvig XVII.
Franska revolutionen
• 14 juli 1789
• Paris gator är fulla av människor som letar
efter vapen.
• Bastiljen stormas!
Orsakerna till revolutionen
1. Svaga ledare – Det tredje ståndet krävde förändring
• Kungen (Ludvig XVI) hade all makt- var ”svag”.
• Alla medborgare i Frankrike var indelade i tre
stånd: adel, präster och det tredje ståndet.
• 98 % av befolkningen tillhörde det tredje ståndet.
Ändå hade de minst makt.
• En del i det tredje ståndet hade blivit ganska rika
och krävde politisk makt.
2. Missnöje med skatter
• Adeln som var det första ståndet, betalade ingen skatt
till staten, de var skattebefriade.
• Däremot fick de driva in skatt från tredje ståndet –
missnöje bland bönder.
3. Missnöje med adelns privilegier
•Adeln hade rätt att jaga på allas mark. De hade
rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och
vinpressar från bönderna.
• Adeln hade mer makt i sina områden . de lokala
råden och domstolarna. Kungen förlorade då
makt över hela landet.
• Frankrike blev mindre och mindre en enad
nation.
4. Ont om pengar
• Det var slut på pengar i statskassan för kungen,
Ludvig XVI hade spenderat dem på krig, hovet
(som var väldigt kostsamt) och på att betala av
skulder.
•Staten stod på gränsen till konkurs.
• Högre skatter begärdes in eftersom det var slut i
statskassan.
• Det hade varit missväxt, vilket gjorde att det var
dåligt med mat. Jordbruket drevs småskaligt och
ineffektivt.
5. Missnöje med kungen
• Brydde sig inte om folket, mer om att vinna krig.
• Levde i lyx trots att bönderna svalt.
6. Den amerikanska revolutionen
• Var förebild som visade att kamp kan löna sig.
7. De nya idéerna hade börjat spridas – Rousseau/ Voltaire
• Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap.
• Att alla är lika mycket värda och har rätt att vara med
och bestämma.
• Människan bör återvända till det enkla och naturliga
sättet att leva.
• Alla människor skall känna sig tillhöra samhället.
Tillsammans bidrog allt detta till…
Att den franska staten blev svagare och
svagare.
Både adeln och övriga befolkningen var
missnöjda med kungen som desperat
försökte höja skatterna (även för adeln och
kyrkan) för att få in pengar.
Hungerupplopp, nöd och oror över hela
Frankrike.
• I Oktober 1789, parisarna kräver bröd, priserna stigit i höjden. Ett stort
tåg av kvinnor går mot Versailles för att kräva att kungen gör något åt
matbristen.
• Tränger in i slottet i Versailles. Kungen lovar följa med, kungafamiljen
förs till Paris som folkets fångar.
Riksdagen samlades och
tredje ståndet fick mer
makt än tidigare.
Men de ville ha mer makt.
Tredje ståndet startade
själva
Nationalförsamlingen.
Kungen stängde det men
de öppnade de igen själva.
”Vi svär på att inte ge upp
förrän vi gett landet en ny
styrelse.” Eden i Bollhuset
Kungen gav till slut efter.
De tre stånden bildade en
nationalförsamling.
Men rykten gick om att kungen och adeln
bara låtsats ge efter.
Oron växte och så småningom störtades
Bastiljen.
Stormningen av Bastiljen
• Bastiljen stormades för att folket trodde att kungen
skulle försöka stoppa Nationalförsamlingen.
• Man var rädd att det fanns militärer inne på Bastiljen
som skulle sättas in mot folkmassorna.
• Folket bröt sig in i Bastiljen för att byggnaden mest
användes som vapenförråd och syftet för pöbelhopen
var att få tag i mer vapen.
•Stormningen skedde den 14 juli 1789. Detta
datum är fortfarande Frankrikes nationaldag.
Ryktet om att Bastiljen störtats
spred sig i hela landet…
Slott brändes,
adelsmän slogs ihjäl
eller flydde.
4 augusti: Ny grundlag:
Samma lagar skulle
gälla för alla.
”Frihet, jämlikhet,
broderskap.”
•Nationalförsamlingen skriver
”Deklarationen om de
mänskliga rättigheterna” där
det står att alla är jämlika från
födseln och att alla ska ha
politisk frihet, yttrandefrihet
och tryckfrihet.
• Adeln ger upp sina
privilegier. Alla ska betala
skatt!
• Tredje ståndet stärker sin
makt och samhället blir mer
rättvist.
•Revolutionen sprids ut på
landsbygden. Adelsmän runt
om i Frankrike, flyr landet i
skräck.
Kungen vägrade skriva på
nationalförsamlingens beslut…
Detta slutade med att 20 000 människor stod utanför kungens slott.
De tvingade kungen att följa med och skriva på.
Nya lagar i Frankrike. Mindre makt åt kyrkan och adeln.
En del vägrade följa de nya lagarna.
Preussen och Österrike gick till attack mot
Frankrike.
De franska revolutionärerna lyckades
försvara sig.
•Svensken Axel von Fersen
fick uppdraget att hjälpa
kungafamiljen fly.
•Kungaparet stoppas nära
gränsen, i Varenne, grips av
soldater och förs tillbaka till
Paris.
Skräckväldet startar…
Kungamakten avskaffas.
Kungen dömdes till döden vid
giljotinen.
”Fransmän jag dör oskyldig.”
Nu ville fransmännen utvidga
riket.
Krig mot andra länder - strider
även inom landet. Hot mot den
nya regeringen…
över 35 000 människor avrättas
– däribland drottning Marie
Antoinette.
Kungens avrättning
• Att halshuggas i giljotinen var det
vanligaste dödstraffet.
• Den dödsdömdes hals låstes fast
och en tung skära av stål släpptes
ner från ett par meters höjd.
Huvudet föll ner i en korg och
visades sedan upp för publiken.
• Att beskåda avrättningarna var ett
vanligt folknöje.
• Eftersom kungen hade försökt fly
till sina rika vänner i Österrike, så
dömdes han för landsförräderi av
konventet.
• Kungen och drottningen halshöggs
i Paris 1793.
• Giljotinering ansågs vara ett
snällare sätt att döda någon.
Vad tycker du?
Skräckväldets ledare:
Jean Paul Marat
George Jacques Danton
Maximilien Robespierre (mest känd).
Ledarna gick för långt. Folk ville inte ha mer
avrättningar. Nationalförsamlingen röstade
till slut mot dem.
Robespierre gick själv till giljotinen och hans
närmaste män följde efter. (1794)
Folkets besvikelse
• De hårda tagen under skräckväldet var
inte riktigt det som de franska folket hade
gjort revolution för.
• Det som revolutionsledarna kallat för det
nya samhället bestod av krig, svält och
elände.
• Lagarna hade ändrats och det var inte
längre så att alla fick rösta, utan man var
tvungen att vara tillräckligt rik.
• Då dyker en av generalerna i armén upp
och tar över Frankrike med hjälp av sina
soldater: Napoleon.
• Tio år efter revolutionen är Frankrike
återigen ett envälde, men många av de
förändringar som innebar mer rättvisa för
de med minst makt blev kvar.
Sen kom Napoleon till makten
och en ny tid började…
Ny lag där bara män med förmögenhet hade
rösträtt: Nya upplopp i Paris.
General Napoleon skingrade upploppet.
Han blev landets främste s.k. konsul och så
småningom krönt till kejsare. (1804)
”Militärt geni”: Frankrike härskade snart över
nästan hela Europa.
Framställde sig som ”revolutionens son”. Alla
fransmän var lika inför lagen, enligt honom.
Ordning och reda i Frankrike, stärkte landets
ekonomi.
Efter många års krigande besegras Napoleon
vid Waterloo. (Belgien)
Fick leva sina sista sex år på en enslig ö i
Atlanten med engelsk bevakning.
Franska revolutionen satte djupa spår i
samhället.
Hur då tror du?
Konsekvenser av revolutionen
1. Förändrat skattesystem
• Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det bara
tredje ståndet. Man hade inte längre olika rättigheter
beroende om man var t.ex. adelsman eller bonde.
2. Jämlikt samhälle
• Livegenskapen avskaffades. Man var som bonde inte
längre tvingad att vara bunden och beroende av en
adelsman.
• Revolutionen leder till mer demokrati på längre sikt.
Efter revolutionen var det självklart att ett land skulle
styras av folkvalda representanter.
3. Idéerna från revolutionen spred sig till hela Europa
• Revolutionen hade visat att ett beslutsamt folk kunde
förändra ett lands lagar och styrelse. Förhållandet
mellan styrande och styrda var förändrat för all framtid.
4. Från kyrkans ledning till statliga instanser
• Samhället byggde på rättvisa och ordning (skola t.ex.).
Människor som kom från enkla hem kunde nu nå
samhället topp. Precis som Napoleon.
5. Code Napoleon - lagbok
• Alla fransmän var lika inför lagen.
• Nytt mått och viktsystem
• Religionsfrihet
