Eko-03 Livsmedel

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion
har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden.
Giftfri mat?
Hur maten produceras är också viktigt. För att få stora skördar sprider man
ofta konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på åkrarna. Att tillverka
konstgödsel kräver stora mängder energi och import av fosfor, som inte finns
i Sverige. All konstgödsel som sprids ut på svenska åkrar kan inte tas upp av
växterna. Istället hamnar den i vattendrag där den bidrar till övergödningen.
Bekämpningsmedel tar död på ogräs och skadedjur. I Sverige har man
minskat mängderna bekämpningsmedel och tagit bort de giftigaste ämnena.
Men vi riskerar ändå att få rester av bekämpningsmedel i maten.
För att kunna äta giftfri mat har konsumenterna börjat ställa krav. Det
har lett fram till att många livsmedel idag är miljömärkta. KRAV-märket talar
om att en vara är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Exotiska varor
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
I affärerna är hyllorna fulla av kaffe, te, kakao, bananer och konserver som
alla har sitt ursprung på andra sidan jordklotet. För oss är det en självklarhet
att ha tillgång till dessa varor. Tyvärr leder odlingen och framställningen av
varorna ofta till miljöförstöring och sociala orättvisor i de länder som de
kommer ifrån.
Kaffe, till exempel, odlas ofta på stora plantager. Kaffebusken binder
varken vatten eller jord. Det leder till erosion och hög vattenförbrukning.
Kaffe odlas också med bekämpningsmedel. De som sköter besprutningen
har sällan tillgång till skyddsutrustning och blir ofta sjuka som följd av
besprutningen. Lantarbetarna lever dessutom ofta under svåra sociala förhållanden.
Genom att köpa kaffe som är odlat utan bekämpningsmedel av t.ex.
självförsörjande kooperativ kan vi motverka utnyttjande av människor och
miljö. Utöver KRAV-märkning finns numera också ett RÄTTVISEMÄRKE.
Rättvisemärket garanterar att människor inte kommer till skada i produktionen och får en lön de kan försörja sig på.
Omvägar till tallriken
I Agenda 21 talar man om att bygga upp hållbara konsumtionsmönster. Det
innebär att maten vi äter skall produceras, transporteras och konsumeras på
ett sätt som inte förstör miljön för oss eller någon annan.
Det finns många exempel på ohållbara konsumtionsmönster. Här är ett:
Mjölk från Danmark transporteras med tankbil till Italien där man på ett
mejeri gör yoghurt av den och tillsätter frukt innan den ska transporteras
tillbaka till Danmark för konsumtion. Vad är ohållbart? Jo, de energislukande
och förorenande transporterna.
1.
WWF Naturväktarna
LIVSMEDEL OCH HANDEL
Namn på deltagarna: ________________________________________
Läraren/ ledarens namn: _____________________________________
Skola/organisation: _________________________
Klass: ________
Datum för undersökningen: ___________________________________
Mat hemma
1. Hur långt reste din frukost? En god frukost ska inte behöva innebära att den har framställts med metoder
som är skadliga för jordarna eller att djur transporterats stora avstånd. Läs på paketen och fråga bonden eller
affärsinnehavaren om varornas ursprung. Gör kartor, mät och beräkna. Fyll i tabellen nedan enligt de två
exemplen.
Produkt
Ursprung
Färdväg och bakgrundsinformation
Avstånd (km)
Tepåse
Indien
Per båt till England. Båt vidare till Sverige.
Lastbil till butiken.
16020 km
Ägg
Mormors
sommarställe
Personbil från hönsgården
WWF Naturväktarna
2.
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
2. Sammanlagt har varorna som ingår i frukosten rest: _________ km.
4 km
Skolan som föredöme
Titta på er egen skola. Ett sätt att spara energi och få färskare varor är att förkorta transporterna. Ni ska
undersöka varifrån skolans potatis, mjölk och äpplen kommer.
3. Fråga skolledaren: Anser du att skolan har en tydlig miljöprofil?
2 Ja
2 Nej
4. Finns det någon jordbrukare som levererar varor direkt till skolan?
2 Ja
2Nej
5. Vad levererar han eller hon? ________________________________________________
6. Köper skolan KRAV-märkta livsmedel?
7. Lagas maten på er skola?
2 Ja
8. Vad dricker lärarna för kaffe i lärarrummet?
2 KRAV- och Rättvisemärkt kaffe
2 Ja
2 Nej
2 Nej
2 Delvis
2 KRAV-märkt kaffe
9. Fråga tio lärare vad de dricker för kaffe hemma.
2Annat kaffe
_____ st dricker KRAVmärkt kaffe.
_____ st dricker KRAV- och Rättvisemärkt kaffe. _____ st dricker annat kaffe.
Potatisen är tålig och kan odlas över nästan hela landet. Som alternativ till potatis äter man ofta ris och pasta
som också innehåller mycket kolhydrater. Ris är alltid importerat och pasta är det ibland, vilket betyder att
det då transporterats långa sträckor för att nå våra tallrikar.
10. Hur många kilo potatis går det åt per elev och år i er skola? __________________ kilo.
11. Varifrån kommer potatisen som ni vanligtvis äter till lunch? __________________________________
12. Hur odlas potatisen? (ett, två eller inget kryss):
13. Är potatisen KRAV-märkt?
2 Utan bekämpningsmedel 2 Utan konstgödsel
2 Alltid
2 Ibland
2 Nej
14. Hur långt har potatisen transporterats från odlare till skolan? _________ kilometer.
Äpplen
I norra Norrland trivs inte äppelträd men i resten av Sverige finns en rad olika äppelsorter att plocka. Vi
importerar också mycket äpplen från andra länder. Från till exempel Nya Zeeland transporteras äpplen med
båt ända hit till oss i Sverige.
15. I vilken månad fick ni senast äpplen i er skola? __________________________________________
16. Från vilket land kom dessa äpplen? __________________________________________________
3.
WWF Naturväktarna
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
Potatis
Mjölk
Dagens kor producerar mer mjölk per ko än vad korna gjorde för 15-20 år sedan. Därför finns det färre kor
idag. Även antalet mejerier har minskat och de som är kvar har blivit större. Här ska ni undersöka vad det
betyder för transporterna.
17. Till hur många luncher per vecka serveras mjölk i er skolmatsal? ______ luncher/vecka.
18. Från vilken region kommer mjölken? _________________________________________
19. Hur långt transporteras mjölken från denna region via ett mejeri till er skola?______ km.
20. Hur långt är det från skolan till närmaste gård med mjölkkor? ________ km.
21. I vilken typ av förpackning serveras mjölken i er skola? (ett kryss):
2 3dl
21 liter
2 20 liter
I affären
22. Vad heter affären? _____________________________________________
23. Tillhör butiken någon affärskedja?
2 Ja
2Nej
24. Om ja, vilken? ___________________________
25. Hur många olika disk- och tvättmedel finns det i affären? _________st.
26. Hur många olika disk- och tvättmedel är märkta med Bra Miljöval eller Svanen? _______ st.
27. Hur många olika typer av frukt och grönsaker är KRAV-märkta? _______ st.
28. Finns det KRAV-märkt kött i affären?
2 Ja
2Nej
29. Finns det KRAV-märkt kaffe i affären?
2 Ja
2 Nej
30. Finns det KRAV- och Rättvisemärkt kaffe i affären?
2 Ja
2 Nej
WWF Naturväktarna
4.
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
Välj den livsmedelsaffär som ligger närmast skolan.
31. Hur transporteras och förpackas olika varor? Välj en vara av varje på listan nedan och markera det
alternativ i tabellen som bäst beskriver den.
Vara
Ursprung
Från Sverige
Förpackning
Importerad
Lösvikt
Papper
Plast
Glas
Blandade
material
Veteflingor
Yoghurt
Ost
Glass
Bröd
Pasta
Gurka
Tomater
Kött
Fisk
32. Kan man panta alla dryckesförpackningar av glas, plast eller aluminium i affären?
2 Ja
2 Nej
33. Delas det ut reklam i brevlådorna om affärens varor?
2 Ja
2 Nej
34. Anser du att affären har en tydlig miljöprofil?
2 Ja
2 Nej
35. Hur kan konsumenterna påverka utbudet av varor i affären?____________________________
_________________________________________________________________________
36. Hur försöker ni få konsumenterna att välja miljövänliga produkter?
2Information
2 Placering
2 Priset
2 Annat _________________________________________________________________
37. Hur stor del av personalen har fått miljöutbildning den senaste tvåårsperioden?
2 Alla
2 Mer än hälften
2 Mindre än hälften
5.
2 Inga
WWF Naturväktarna
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
Ställ följande frågor till affärsinnehavaren:
Inom kommunen
Det är inte alltid så lätt att hitta rätt i djungeln bland varor. Hos konsumentrådgivaren kan man få råd som
sparar både slantar och miljö. Fråga på kommunkontoret!
38. Finns det någon konsumentrådgivare i er kommun?
2 Ja
2 Nej
39. Finns framtagna program och regler för upphandling med MILJÖKRAV i er kommun?
2 Ja
2 Nej
Kommunen får betyg
Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Hur aktivt arbetar man för hållbar konsumtion? Ni kan utgå
från följande kriterier. Formulera gärna egna. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens
politiker och tjänstemän.
* Möjligheten för er att välja mat i skolan som producerats och transporterat på ett hållbart sätt?
* Möjlighet för dig och din familj att välja mat i affären eller på marknaden, för att laga hemma, som har
producerats och transporterats på ett hållbart sätt
* Möjligheten för konsumenter att få information om hur maten är producerad.
Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett
så rättvist betyg som möjligt. Betygsskalan är 1-5.
40. Vi ger vår kommun betyget _________________
Motivering: ___________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad man bör göra för att få ett högre betyg.
41. Vi ger invånarna i vår kommun följande förslag: _____________________________________
____________________________________________________________________________
När ni är klara:
För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett
och mata in dem på Naturväktarnas hemsida:
www.naturvaktarna.wwf.se
Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax.
WWF Naturväktarna
6.
Detta blad är en del av WWF Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF.
Betyg 5 = Som konsumenter kan vi välja mat som producerats och transporterats på ett uthålligt sätt.
Betyg 1 = Som konsumenter kan vi i viss utsträckning välja mat som producerats och transporterats på ett
uthålligt sätt.