Retorik

Retorik
-konsten att övertyga!
Eller…
-konsten att slippa påverkas och konsten att
fatta rätt beslut under andras försök till
påverkan
Ett målande språk

BILDSPRÅK:

- liknelse: jämför med hjälp av orden ”som” eller ”likt”

- metafor: också en slags jämförelse, men utan ”jämförelseord”.
Istället används ord från ett område i överförd betydelse till ett
annat, t ex: ”Bergets fot” ”Från den orättfärdiga rasismens
kvicksand till broderskapets trygga klippa” (Marthin Luther King)

- besjälning: man talar om döda ting som om de var levande

RETORISKA FIGURER:

- allitteration: upprepning av samma ljud i början av ord. ”Ta en toy”

- assonans: ”inrim”, vokal- eller konsonantljud inne i ord eller i ordslut som liknar varandra ”sist men inte
minst”

- allusion: anspelning på verkliga eller fiktiva ting. ”Det blev hans Waterloo”

- antites: ställer två satser mot varandra. ”Du följer ditt parti, jag leder mitt” (Tony Blair)

- hyperbol: överdrift

- litotes: underdrift

- ironi: säger en sak men menar något annat

- upprepning

- retorisk fråga: man drar gärna in åhörarna som delaktiga, och ställer en fråga som de kan besvara
inom sig, ingen egentlig fråga. ”Vill vi att våra barn ska växa upp i ett rasistiskt samhälle?”
Stora retorikpriset


Stora retorikpriset instiftades 2008 av Barbro
Fällman, VD för Retorikcentrum i Sverige AB.
Priset ska delas ut en gång om året, andra
torsdagen i mars, till en person som enligt
statuterna ”med sitt uttryck har gjort intryck”.
Priset avser att höja uppmärksamheten på
ämnet retorik i allmänhet och återinföra
ämnet retorik i grundskolan i synnerhet.
Pristagaren 2012: ”En person som med unik
och uttrycksfull talang lägger pusselbitar med
ord och rytm, som får eftertanke och känsla
att vibrera i samma takt.”
Varför retorik?

”Det bästa sättet att lära sig tala väl är att iaktta goda talare och
försöka efterlikna dem.” Aristoteles (Född 384 f Kr, grekisk
vetenskapsman och filosof)

Många ungdomar känner en stark motivation att bli bättre talare
och samtidigt bli goda, kritiska lyssnare som behärskar hela
kommunikationsprocessen. Att kunna argumentera och påverka,
välja information och lyssna med urskiljning är en viktig väg till
deltagande i det demokratiska samhället.

Det är viktigt att vi, med bland annat retorikens hjälp, lär oss att
kommunicera bättre; men också att kritiskt granska offentligt tal
och genomskåda förtäckta budskap i reklam och propaganda.
Fler och fler inser vilken fördel vi har av den här kunskapen i vårt
moderna samhälle.
Retorikens början

Hur vi idag skriver och talar har rötter i den klassiska retoriken; och den klassiska retorikens idé
om att studera modeller och förebilder, både vad gäller tal och text, är en bra metod att
bygga kunskap på än idag.

Redan för 2400 år sedan var retoriken ett erkänt ämne av stor betydelse. Aristoteles, en av
dem som betytt mest för tillkomsten av ämnet retorik, gjorde följande definition: ”Retorik är
konsten att finna vad det än gäller det som är bäst ägnat att övertyga.” Den som härskar
över språket har också makten i samhället – på gott och ont – och historiskt sett var
talekonsten oerhört viktig.

Antikens Grekland sägs vara den västerländska demokratins vagga. På platser med grekisk
befolkning, till exempel Syracusa på Sicilien, flyttades på 500-talet f Kr makten från
envåldshärskare till församlingar av fria män, som nu skulle få återta jorden.

I domstol förde var och en sin egen talan. Den som var duktig på att tala för sig, att
övertyga, blev tilldömd mark. Korax och Tisias, var bland de första att lyssna och anteckna
det de hörde och de skrev system av råd och regler. Så föddes retoriken som ämne och
förmågan att hantera språket blev en maktfaktor. Demokrati och ämnet retorik sattes i
system samtidigt, de var avhängiga av varandra.
• Platons elev Aristoteles (†322 f Kr) var en av de första riktiga retoriklärarna.
Hans lektionsplaneringar samlades och gavs ut i boken Ars Rhetorica, som
kom att bli den första systematiska läroboken i retorik.
•
1)
2)
3)
Aristoteles systematiserade och urskilde tre typer av tal:
det politiska talet
rättegångstalet
festtalet.
• Vidare menade han att talaren för att lyckas övertyga måste använda
de tre medlen i den så kallade triaden:
- ethos
som visar talarens personlighet och förtroendeingivande
karaktär, hänvisar till egna erfarenheter
- logos
som visar hans förnuft, tanke och kunskap, fakta
- pathos
som är de känslor han väcker/spela på publikens känslor –
med symboler, eller personliga berättelser som väcker hopp
och engagemang
Retoriken allt viktigare…

Från Aten spreds retoriken till Rom, där det blev ett riktigt skolämne.
Cicero (†43 f Kr) var mästare i romersk talekonst. Han lämnade efter
sig viktiga retoriska handböcker och hans mästerliga tal användes
som mönster i århundraden. Han står bakom retorikens mest
grundläggande pedagogiska konstruktion, den så kallade
”partesmodellen”.

”Partesmodellen” är en arbetsgång i fem punkter som fungerar i
förberedelserna inför olika talsituationer:
• inventio – att finna lämpliga ämnen och stoff
• dispositio – att strukturera stoffet
• elocutio – att klä materialet i ord
• memoria – att lära sig innehållet och skriva manus
• actio – att framföra





Senare har denna fempunktsplan utökats
med ett nytt förstasteg:
 • intellectio – att analysera den retoriska
situationen
och
 • emendatio– att utvärdera och förbättra.
Retoriken i vår tid!

”Den som inte äger ett språk, har inte en chans
mot dem som har makten”. (Jonas Gardell)

Så gott som alla yrkesgrupper använder språket
som verktyg i det dagliga arbetet och behovet av
att kunna kommunicera väl och hålla
presentationer ökar.

Idag kan vi med hjälp av modern teknik och
massmedia kommunicera med ”hela världen”
och fokus har mer och mer flyttats över på
lyssnaren/mottagaren. Man kan säga att
kommunikationen sker på mottagarens villkor.

Det är alltså viktigt att veta vad man vill att åhörarna ska
tänka, när man talat färdigt – och planera talet med det
syftet för ögonen. Idag, liksom under antiken, använder vi
samma retoriska verktyg, partesmodellen, ethos-logospathos med flera, som skapades under 400-talet fKr. Alla
epoker har använt dessa retoriska verktyg och anpassat
dem efter sin tids ideal och intressen.

”Problemet i vår tid är inte de onda människornas
brutalitet, utan de goda människornas tystnad.”
(Martin Luther King Jr, född 15
januari 1929 i Atlanta i Georgia, död 4 april 1968 i
Memphis i Tennessee, var en amerikansk pastor, aktivist och framstående ledare inom afroamerikanska
medborgarrättsrörelsen.
)
Övning 1 – diskutera

Vad är det som gör att vissa tal upplevs som bättre än andra? Här är några
förutsättningar som alla är mer eller mindre viktiga för att ett tal ska tas emot
väl av publiken. Men vad är egentligen det viktigaste? Vad tycker du?
Rangordna exemplen! Placera det viktigaste först!

A) att språket är anpassat efter situationen och publiken

B) att talaren bjuder på sig själv och är personlig

C) att talaren har ett engagerat kroppsspråk

D) att talet är väl uppbyggt och har en tydlig röd tråd

E) att talet innehåller minst ett par riktigt starka formuleringar
som alla minns efteråt.