NYHETSBREV
Anten-Mjörnkommittén – ett samarbetsorgan för renare vatten i Anten och Mjörn
Nr 1 år 2014
Undersökningar i Mellbyån
och Anten
Under våren 2014 har två grupper av studenter från Chalmers gjort undersökningar i Anten och Mellbyån. Den
ena undersökningar är inriktad på bekämpningsmedel,
den andra är inriktad på övergödningen av Anten. Rapporter från undersökningarna finns på www.alingsas.se
och en kort sammanfattning ges här.
Undersökningen om bekämpningsmedel inleds med en
litteraturstudie som beskriver vad bekämpningsmedel är,
var de förekommer och hur de används. Dessutom beskrivs
deras påverkan på människa och miljö. Vattenprover togs
i Anten och några tillflöden till sjön under våren. Inget av
de mer än 160 olika bekämpningsmedlen som analyserades kunde påvisas i laboratorieanalys. Halterna förväntas
vara högre under sommaren eftersom spridning av bekämpningsmedel görs senare på våren. Genom att jämföra
med andra undersökningar i liknande miljöer beräknades
vilka halter som troligtvis förekommer under sommaren.
Detta gjordes för att kunna göra en riskbedömning med
avseende på bekämpningsmedel för Anten. Studenterna
diskuterar möjligheten att använda Anten som en framtida vattentäkt för Alingsås och andra närliggande orter.
Två stora källor till övergödningen av Anten är fosforläckage från näraliggande jordbruk och enskilda avlopp.
Studenterna har nu undersökt två andra möjliga fosforkällor, nämligen urlakning vid översvämningar och spridning från sediment i sjön. Deras beräkningar visar att
översvämningar spelar en stor roll i läckaget av fosfor och
behöver utredas vidare.
Provtagning av fosfor i Antens sediment visar att sedimenten inte är någon stor källa till övergödningen. Att anlägga
våtmarker för att fullständigt rena Mellbyån bedöms som
en ineffektiv och dyr metod. I stället menar studenterna
att en hållbar strategi i arbetet med övergödning är att angripa fosforläckaget nära källan, det vill säga förbättra avloppssituationen och genomföra lämpliga åtgärder inom
jordbruket.
Vy över Anten Fotograf: Kristina Wetterhorn
Adress: Miljöskyddskontoret, Alingsås kommun, 441 81 Alingsås Tel: 0322-61 72 52
Alingsås kommun Vårgårda kommun Lerums kommun Länsstyrelsen i Västra Götaland Göta älvs vattenvårdsförbund
LRF Naturskyddsföreningen Antens och Mjörns fiskevårdsområden Alingsås sportfiskeförening
Utbyggnad av kommunalt
vatten och avlopp i Björboholm
Kommunalt vatten och avlopp
till Simmenäs
Längs med väg 190, sydväst om Mjörn i Lerums kommun
ligger Björboholm. Det är ett område med tät bebyggelse
där det länge varit problem med enskilda avlopp, både av
hälsoaspekter och på grund av risken för att stora mängder
näringsämnen når Mjörn.
År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kallade
ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara
och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Enligt direktivet ska alla vatten uppnå god ekologisk och kemisk status till år 2015.
Alingsås kommun medverkar i arbetet med att uppnå detta mål bland annat genom att inventera avloppsansläggningar i kommunen och upprätta en strategi för att minimera läckage av näringsämnen och bakterier till sjöar och
vattendrag. Strategin visar exempelvis att en kommunal
anslutning av avlopp vid Simmenäshalvön kan förbättra
miljön i Mjörn.
Björbo huvde
Foto: Lerums kommun
Nu har utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp
påbörjats i Björboholm. Totalt handlar det om drygt 200
fastigheter som ska anslutas inom de närmaste åren. De 26
fastigheter som ligger på Strandkullen beräknas ha möjlighet att ansluta sig innan sommaren 2015 och därefter
påbörjas utbyggnaden vid Ekåsa internatskola.
Ångbåten Herbert, Mjörn
Enligt nuvarande tidsplan beräknas hela Björboholmsområdet vara utbyggt runt 2020. För att minska risken
av påverkan dels på grannfastigheters dricksvattentänkter, dels på vattenkvalitén i Mjörn så är det viktigt att alla
fastigheter ansluts till det kommunala nätet så snart de får
möjlighet.
Kommunen har nu tagit fram en detaljplan för Simmenäs samt handlat upp entreprenör för utbyggnad av kommunalt dricksvatten och avlopp. Vatten- och avloppsledningar till Simmenäs kommer att dras som sjöledningar i
Mjörn.
Övergången från enskilt till kommunalt avlopp i Björboholm kommer att medföra att en stor del av de enskilda
avlopp vars utsläpp nu når Mjörn försvinner.
Även om Vattenmyndighetens bedömning i VISS (VattenInformationsSystem Sverige) inte visar på några övergödningsproblem i Mjörn, så har undersökningar av sjöns
växt- och djurplankton pekat på att sjön är påverkad av
tillförsel av näringsämnen. Mjörn hyser dessutom höga
naturvärden både i form av värdefull limnisk fauna och
känslig strandflora. Det är därför av högsta vikt att den
goda statusen bibehålls.
Fotograf: Anders Löfgren
Sjöledningsarbetet innebär borrning i mark, anläggande
av pumpsstation och sänkning av ledningar i sjön. Vid
sänkningsarbetet kommer ledningarna först att flyta på
vissa partier av sjön innan de sänks. Mer information
kommer att delges allmänheten när begränsningar för båttrafik uppstår.
Byggstart för anläggande av vatten- och avloppsledningarna är september 2014. Om allt fungerar väl kan inkoppling av kommunalt VA för de boende i Simmenäs att
kunna göras under sommaren 2015.
Inventering av enskilda avlopp
I Alingsås, Lerum och Vårgårda kommuner finns flera tusen enskilda avlopp som påverkar vattenkvalitén
i bland annat Anten och Mjörn. I alla tre kommunerna
pågår sedan flera år inventering och tillsyn av avloppsanläggningarna. Som exempel kan nämnas att 700
fastigheter runt Anten har kontrollerats. Ytterligare 1700
fastigheter kommer att kontrolleras de närmaste åren.
Vattenmyndigheten har beslutat att målet god status för
våra vatten ska vara uppnått 2021 för de som ännu inte
har nått dit. Exempelvis har Anten endast måttlig status.
Vatten som idag har god status får inte heller sänka sin status. Detta innebär att inventering och kontroll av enskilda
avloppsanläggningar kommer att fortsätta under flera år
till. Målet är att förhindra spridning av näringsämnen och
bakterier till våra sjöar och vattendrag.
Archimedesskruv i Kyllingsån
En ny typ av vattenkraftverk ska byggas vid Lilla Åby kvarn
i Kyllingsån i Vårgårda kommun. En Archimedesskruv ska
driva en generator. Denna typ av skruv har sedan länge
använts i avloppsreningsverk för att pumpa upp vatten. Nu
Fisk-man
o Vattenvård
2014-06-16
vänder
på skruven
och låter vatten rinna genom den.
3- kammarbrunn med trasig betongskärm vid utloppet ur brun�nen. Betongskärmen har ersatts av ett T-rör i plast som fungerar
som vattenlås.
Fotograf: Thomas Lenberg
Det har visat sig att ungefär hälften av de enskilda avloppsanläggningar som har kontrollerats har varit undermåliga.
Åtgärder krävs för att de ska nå upp till de krav som ställs.
Åtgärderna varierar från att förbättra den nuvarande
anläggningen till att en ny anläggning behöver byggas.
I några få områden kommer kommunalt vatten och avlopp
att byggas ut vilket ger möjlighet för fastighetsägarna att
ansluta sitt avlopp till det kommunala nätet och därmed
bidra till en förbättrad vattenkvalité.
Få rörliga delar gör tekniken mycket driftsäker och minimerar
miljöpåverkan. Skruven är skonsam mot vandArchimedes‐skruv rande fisk. Utförda undersökningar visar att varken öring,
Archimedes-skruvar
att pumpaEnupp vatte
laxungar,
nejonögon eller har
ål använts
skadas avförpassagen.
som
pump
i
avloppsreningsverk,
men
också
fiskpump
delmängd av åns vatten avleds genom kvarnenssom
gamla
tekniken även
börjat skapas
användas
det omvända sättet
inloppskanal.
Därmed
ingapåvandringshinder
för genom
har Se
praktiserats
i bl.a.
Tyskland,
Holland oc
fisk.
nedanstående
principskiss
av Storbritannien,
Archimedesskruvens
funktion.
Tekniken har få rörliga delar och blir därför mycket driftsä
(Fig 12).
F
A
K
rö
ha
Vissa studier av fiskpassage genom Archimedes-skruva
man inte av
konstaterade
några fungerar.
dödliga skador på fiskar 36-58
Principskiss
hur Archimedesskruv
Konstruktionen
är enkel med
få rörliga
delar DWA
och i allmänhet
ringa
Archimedes-skruv
(DWA,
2005).
rekommenderar
A
hastighet på skruven.
friendly turbine”. Undersökningar har därefter genomförts
Källa:
Miljökonsekvensbeskrivning
Lilla Åby vattenkraftverk,
Fisk o att vare
klarar
att passera Archimedes-skruvar,
vilket visar
Vattenvård i Norrland AB
skadas av passagen (Kibel & Toby, 2011).
Slamavskiljare och fördelningsbrunn
Fotograf: Thomas Lenberg
Ett exempel på hur väl öring klarar passage genom en A
http://www.youtube.com/watch?v=VN0S4rUy58E.
Archimedes-skruven som avses att användas vid det pla
finns redan transporterad till platsen (Fig 13). Skruven har
bladen, vilket innebär att skruven är 1,4 m hög och 10 m lå
fallhöjden bli 3,8 m, vilket med flödet 600 l/s beräknas ge
ODR Total - Samhällsinformation från Alingsås, Vårgårda och Lerums kommuner
Undersökning av fisk i Mjörn
I en undersökning 2012 analyserades abborrar från Mjörn
och Anten bland annat med avseende på deras innehåll av
kvicksilver. Halten av kvicksilver i abborrarna från Mjörn
låg över Livsmedelsverkets gränsvärde 0,5 mg/kg medan
halten i abborrarna från Anten var betydligt lägre. En
uppföljande undersökning i Mjörn gjordes i september
2013. Utöver abborrar fångades några gäddor och gösar.
Fisken fångades vid Piren vid Säveåns mynning och vid
Solveden, samma platser som 2012. Dessutom togs fisk
upp i Hjällsnäsviken och i Östadviken.
Var rädd om flodkräftan –
flytta inte signalkräftor
Flodkräfta finns i vattendrag runt Mjörn och Anten. Det
största hotet mot flodkräftan är kräftpesten. Den sprids
framförallt genom illegal utsättning av signalkräftan som
är bärare av kräftpesten. Kräftpestsporer som flyttas från
ett vatten till ett annat med kräftor, redskap och agn med
mera, kan på mycket kort tid slå ut ett helt vattenområdes
bestånd av flodkräfta.
För att förhindra fortsatt spridning av kräftpesten till vatten som idag är fria från den är det viktigt att du som
brukar fånga kräftor är försiktig. Se till att göra rent och
torka de kräftburar och andra redskap du använt innan
du använder dem i ett nytt vatten. Det bästa är naturligtvis att inte flytta dem alls mellan olika vatten. Tänk också
på att använda bete från samma vatten som där du ska
fånga kräftor.
Vattenförvaltningen i Sverige
Fiskare i Mjörn
Fotograf: Anders Löfgren
Resultatet av undersökningen visade på halter av kvicksilver under gränsvärdet i abborrarna från Mjörn 2013. I
fisken från Piren, Solveden och Hjällsnäsviken var halten
av kvicksilver strax under gränsvärdet medan fisken från
Östadviken innehöll betydligt mindre kvicksilver. Fiskarna som analyseras har ungefär samma storlek men åldern
är inte känd. Den lägre halten på fisken i Östadviken kan
bero på att fiskarna växer snabbare där och är yngre. Halten av miljögifter ökar med ökande ålder.
Två undersökningar där kvicksilver analyserats i abborrar
från Mjörn är nu gjorda. Det är för få resultat för att dra
någon slutsats om tillfälligheter eller trender. Fortsatta undersökningar planeras för de kommande åren.
Det är lämpligt att kvinnor i fertil ålder följer Livsmedelsverkets kostrekommendationer som finns för konsumtion av insjöfisk på grund av förhöjda halter av kvicksilver, se även http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/
kostrad/Rad-om-fisk/.
Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt helhetsgrepp på vattenfrågorna. Ramdirektivet för vatten har sin grund i en insikt om
att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en
framtida hållbar vattenanvändning.
Arbetet ska ske på ett likartat sätt inom EU och ska rikta
in sig på att minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen.
Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att
uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år
2027. God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten
innebär det, förutom god vattenkemisk status även god
kvantitativ status till 2015. Ramdirektivet för vatten betonar även att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta
både över nationsgränser och andra administrativa gränser
för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till
vatten.
Vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet
med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt direktivet. Säveåns avrinningsområde, dit Anten och
Mjörn hör, ingår i Västerhavets vattendistrikt.
Läs mer på www.vattenmyndigheterna.se som är källan
till denna text.
Nyhetsbrevet produceras av Miljöskyddskontoret, Alingsås kommun. Kontakt: Catharina Pettersson 0322-61 72 52, e-post: [email protected]
341 250
