Handbok för
ledare på
FDUV:s läger
2
FDUV:s handbok för lägerledare
Innehåll
VARFÖR ORDNAS LÄGERVERKSAMHET? ............................................................................................. 4
ANSVARIGA LEDAREN.............................................................................................................................. 5
Vad är en ansvarig ledare? ...................................................................................................................... 5
Att leda andra ledare............................................................................................................................... 5
Konstruktiv feedback............................................................................................................................... 5
Att skapa öppenhet ................................................................................................................................. 5
Arbetsfördelning ..................................................................................................................................... 6
Att fatta beslut ........................................................................................................................................ 6
Att planera programmet ......................................................................................................................... 7
Tidtabell ................................................................................................................................................... 7
Att tänka på innan lägret börjar .............................................................................................................. 8
Under lägrets gång .................................................................................................................................. 9
Efter lägret............................................................................................................................................. 10
INFORMATION ÅT ALLA LEDARE ........................................................................................................... 11
En vecka på läger ................................................................................................................................... 11
Att tänka på innan lägret börjar ............................................................................................................ 11
När du kommer till lägerplatsen ........................................................................................................... 11
När deltagarna kommer ........................................................................................................................ 11
Under lägrets gång ................................................................................................................................ 12
När lägerveckan är slut .......................................................................................................................... 12
Viktigt att tänka på inför/under ett läger .............................................................................................. 13
Förebygga eventuella konflikter............................................................................................................ 14
LÄGRETS REGLER OCH RIKTLINJER ........................................................................................................ 15
Regler..................................................................................................................................................... 15
Riktlinjer ................................................................................................................................................ 15
............................................................................................................................................................... 17
VI FÖRVÄNTAR OSS ATT ........................................................................................................................ 17
LÄGERUTRUSTNINGEN .......................................................................................................................... 17
VAD BEHÖVER MAN HA MED SIG TILL LÄGRET? ................................................................................... 18
KORT OM UTVECKLINGSSTÖRNING ...................................................................................................... 19
Autismspektrumtillstånd ....................................................................................................................... 19
Autism ............................................................................................................................................... 19
3
FDUV:s handbok för lägerledare
Socialt samspel .............................................................................................................................. 20
Kommunikation ............................................................................................................................. 20
Beteende ....................................................................................................................................... 20
Aspergers syndrom............................................................................................................................ 20
Adhd (attention deficit/hyperactivity disorder) ................................................................................ 20
Epilepsi .............................................................................................................................................. 21
Vid stora epileptiska anfall ............................................................................................................ 21
Behandling av stort epileptiskt anfall ............................................................................................ 21
BEMÖTANDE I ARBETET MED PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING.................................... 21
KOMMUNIKATION................................................................................................................................. 22
AKK, Alternativ och kompletterande kommunikation .......................................................................... 22
Symboler............................................................................................................................................ 22
Tecken som stöd................................................................................................................................ 22
VAD ÄR PROBLEMSKAPANDE BETEENDE? ............................................................................................ 23
Hur man kan undvika problemskapande beteende .......................................................................... 23
Hur hantera svåra situationer utan att förvärra dem ....................................................................... 23
KONTAKTUPPGIFTER ............................................................................................................................. 24
4
FDUV:s handbok för lägerledare
D
en här handboken är till för dig som skall jobba som ansvarig
eller övrig ledare på något av FDUV:s läger. Förhoppningen är
att den skall fungera som ett stöd och ett verktyg i ditt arbete.
FDUV vill också med handboken uppmärksamma det krävande och
viktiga arbete som ledarna utför och erbjuda klara direktiv och
förutsättningar för arbetet.
VARFÖR ORDNAS LÄGERVERKSAMHET?
M
ålsättningen med lägren för personer med intellektuell
funktionsnedsättning är att erbjuda deltagarna semester
med meningsfulla aktiviteter, vila och avkoppling. Lägren
skall ge möjlighet till nya upplevelser och nya kontakter, men också
utgöra en möjlighet för deltagarna att få träffa gamla bekanta. I och
med lägren kan deltagarna även få träning i att vara borta hemifrån.
För anhöriga kan lägren också fungera som avlastning.
5
FDUV:s handbok för lägerledare
ANSVARIGA LEDAREN
Vad är en ansvarig ledare?
Den ansvariga ledaren fungerar som gruppledare för både deltagarna och de övriga
ledarna på lägret. Det betyder att den ansvariga ledaren bör ha översikt över alla
personer som finns på lägret. Den ansvariga ledaren har huvudansvaret för lägret i
sin helhet, det vill säga för programmet, arbetsfördelningen och säkerheten.
Att leda andra ledare
För att kunna leda andra ledare är det viktigt att den ansvariga ledaren dels är
medveten om vad det innebär att vara ansvarig, och dels hittar den ledarroll som
fungerar för den.
Måste jag som ansvarig ledare veta allt? Ska jag övervaka allt program? Hur mycket
skall jag engagera mig i de övriga ledarna? När skall jag beblanda mig i en konflikt?
Frågorna kan vara många och det finns sällan entydiga svar. Därför är det viktigt att
på förhand ta sig tid att fundera på sin roll som ansvarig ledare. Det finns ingen klar
modell för hur en ansvarig ledare bör vara, du skall själv hitta ett sätt att arbeta som
passar dig och din personlighet.
Konstruktiv feedback
Det överhängande målet på lägret är hela tiden att göra lägret så bra som möjligt för
deltagarna. En mycket viktig del av det är att se till att ledargruppen är motiverad och
trivs med sitt arbete. En uppgift för den ansvariga ledaren är därför att ge löpande
feedback under lägret. Om den ges på ett konstruktivt och genomtänkt sätt kan både
den positiva och den negativa feedbacken fungera motiverande och uppmuntrande.
Vad är konstruktiv feedback? Allra först bör du fundera på vad det är du vill
åstadkomma med din feedback - det är sällan viktigt att få någon att förstå hur fel
den gjort. Tänk istället på hur du kan säga det du vill säga på ett sätt som får ledaren i
fråga att känna sig sedd och uppskattad och ger henne eller honom lust att göra ännu
bättre ifrån sig.
Att skapa öppenhet
Naturligtvis är det också viktigt att som ansvarig ledare kunna ta emot den feedback
6
FDUV:s handbok för lägerledare
man får av de övriga ledarna. Genom att själv vara öppen för att diskutera och
ifrågasätta de egna arbetsmetoderna kan den ansvariga ledaren samtidigt motivera
de andra ledarna till öppenhet. Genom att aktivt arbeta för en stämning som gör det
lätt att diskutera och dessutom erbjuda tid och möjlighet till detta kan man
förebygga onödiga konflikter.
Att avsluta dagen med ett kvällsmöte för ledarna är ett bra sätt att ge plats för
diskussion. Ett gemensamt möte ger möjlighet till att höra hur alla mår, vem som
behöver extra stöd, vem som tvärtom har möjlighet att hjälpa till lite mera osv.
Genom att gå igenom den gångna dagen, ge konstruktiv feedback åt varandra och
diskutera vad som gick bra och vad som gick mindre bra stärker man också känslan av
arbetsgemenskap. Kvällsmötet fungerar dessutom som en förberedelse för följande
dags program och arbetsfördelning.
Viktigt att komma ihåg är att kvällsmötet skall hållas relativt kort. De flesta är trötta
efter en lång arbetsdag och behöver få en stund för sig själva och tillräckligt med
sömn.
Arbetsfördelning
Att den ansvariga ledaren har huvudansvaret för lägret som helhet betyder inte att
den ansvariga ledaren skall göra allt själv. Hen har ansvaret för det som händer på
lägret och skall därför hålla i trådarna och skapa stabila ramar, men framför allt skall
den ansvariga ledaren fungera som arbets- och ansvarsfördelare.
Då arbetsuppgifter fördelas bör det göras så klart och tydligt att alla parter vet vad
som förväntas av dem. Det är mycket viktigt att den som tar på sig ansvaret för något
inser vad det innebär. Därför bör ansvarsfördelningen alltid ske genom diskussion
och de övriga ledarnas åsikter skall självklart beaktas. På så sätt kan man också ta
vara på det initiativ till ansvar som uppstår självmant i gruppen och skapa det
förtroende som är speciellt viktigt när det handlar om ansvar. Genom att som
ansvarig ledare visa att man litar på de andra ledarna och har förtroende för deras
förmåga att klara av sina uppgifter blir det tydligare för alla ledare att deras insatser
behövs och att deras arbete är uppskattat.
Att fatta beslut
Det är viktigt med öppen diskussion mellan ledarna på lägret. Att vara öppen för att
diskutera sitt eget arbete betyder inte att man är tvungen att följa andras åsikter.
Det är lika viktigt att ibland kunna lita på sig själv och det man anser vara rätt. Att
fatta - ibland både svåra och snabba - beslut är något som hör till den ansvariga
ledarens uppgift. Det kan handla om plötsliga ändringar i programmet, oväntat väder,
olyckor eller något annat. Det viktiga är då att vara tydlig med hur man vill att
ledargruppen skall handskas med situationen. Även om det kan finnas många olika
7
FDUV:s handbok för lägerledare
åsikter om hur man borde gå till väga, skall den ansvariga ledaren ta sitt ansvar och
våga fatta de beslut som behövs.
Det kan vara bra att förbereda sig på oväntade situationer genom att på förhand gå
igenom t.ex. vilka programalternativ som finns, vad man gör om det regnar, hur man
fördelar arbetet och genom att noggrant läsa igenom den säkerhetsmapp som finns
på varje lägerplats. Ha alltid en telefon och nödvändiga telefonnumror tillhands, även
på utflykter.
Att planera programmet
Vad man gör på lägret varierar mycket beroende på lägrets tema, lägerplatsen,
deltagarnas intressen, ledarnas förmågor och intressen osv. Till den ansvariga
ledarens uppgift hör att leda planeringen av programmet. Grundläggande
lägerplanering görs av den ansvariga och FDUV.
Den ansvariga ledaren gör upp en stomme för programmet på förhand som hon eller
han presenterar för de övriga ledarna innan lägret börjar. Stommen kan innehålla
färdiga idéer för olika aktiviteter som de övriga ledarna sedan får vara med och
utveckla. Fördelen med detta är att de övriga ledarna får en möjlighet att påverka
programmet, men samtidigt blir den gemensamma planeringen enklare. Med hjälp
av den färdiga stommen kan man direkt slå fast vem som har ansvar för att
vidareutveckla och förverkliga de olika programpunkterna. Man har även möjlighet
att låta deltagarna påverka lägrets program.
När deltagarna kommer till lägret har de ofta förväntningar på lägertemat, som kan
ha styrt deras val av läger. Vid planeringen av lägrets program är det därför skäl att
sträva efter att ett eventuellt lägertema tydligt syns i de olika aktiviteterna. Eftersom
lägrets deltagare ofta har väldigt varierande förutsättningar är det bra att fundera
noggrant över målsättningen med de olika aktiviteterna. Då ett programpass är väl
genomtänkt är det lättare att förverkliga det på ett sådant sätt att alla som deltar får
ut så mycket som möjligt av det. Dessutom är det enklare att improvisera och göra
ändringar vid behov om programpunkterna är omsorgsfullt planerade.
Tidtabell
För att lägerveckan skall löpa så smidigt som möjligt kan det vara bra att tänka på en
del saker före, under och efter lägret. Här nämner vi några exempel.
FDUV:s handbok för lägerledare
8
Att tänka på innan lägret börjar
Kontrollera deltagarnas eventuella specialdieter, sjukdomar, medicineringar,
speciella vanor eller beteenden och behov som behöver extra uppmärksamhet.
Kontakta deltagarnas föräldrar, anhöriga eller boendepersonal för att få reda på
mer om deltagarna - har något hänt t.ex. i deras hälsotillstånd sedan blanketten och
deltagarhäftet fylldes i?
Var i kontakt med alla ”dina” ledare!
1. Kolla vem som tar bil och meddela FDUV-kansliet vem som har lägerbil (2
bilar/läger)
2. Vem kan samåka?
3. Vem kan vara ledare i deltagarbussen på hemvägen?
4. Meddela vilken tid ni skall träffas på lägret kvällen innan
5. Har de meddelat om ev.specialdiet?
6. Ska någon vara borta någon dag under lägret?
Meddela FDUV-kansliet på förhand.
7. Ta reda på vilka specialförmågor och talanger ledarna i din
grupp har och utnyttja dem under lägret.
8. Ta reda på vem som har kunskaper i första hjälp.
-
Ta reda på vilka möjliga utflyktsmål det finns i närheten av lägerplatsen.
-
Boka bussar, teater, utrymmen på lägerplatsen, bastuturer osv. Meddela köket om
tidtabellsförändringar p.g.a. utflykter o. dyl.
-
Gör upp ett förslag på ansvarsfördelning gällande deltagarna. Vem har
huvudansvaret för vem?
-
Fundera på uppgiftsfördelningen mellan ledarna.
Vem ansvarar för första hjälpen-utrustningen? Vem ansvarar för
lägerutrustningen? Vem håller kontakten med köket? osv.
-
Planera rumsindelningen för både deltagarna och ledarna.
-
Förbered den första kvällen med ledarna.
Vad är viktigt att säga? Vad är viktigt att fråga?
-
Kontakta lägergården, berätta om programmet och om det finns önskemål gällande
mat. Meddela specialdieterna i god tid på förhand – bra att göra det 2 veckor före.
-
Lägerkassan betalas ut på den ansvariga ledarens konto. Ledaren kan redan innan
lägret göra tilläggsanskaffningar till lägerutrustningen ifall man kommer att t.ex. göra
FDUV:s handbok för lägerledare
9
något speciellt hantverksprojekt. Större enskilda utgifter för busstransporter kan
skickas på räkning direkt till FDUV, men skall meddelas åt FDUV på förhand.
Under lägrets gång
-
Gå igenom lägrets regler och riktlinjer med alla ledare (se längre fram i detta häfte)
-
Delge för de andra ledarna om det är något speciellt de bör veta gällande någon
deltagare, t.ex. risk för rymning eller sjukdomsattacker, allvarliga allergier, dvs.
sådant som alla ledare av säkerhetsskäl bör känna till.
-
Ta genast kontakt med personal eller föräldrar om ni är osäkra på något!
-
Förvara säkerhetsmappen på ett fastslaget ställe, och meddela de övriga ledarna om
var den finns. Gå igenom dess innehåll under första kvällen.
-
Håll koll på hur programmet fungerar. Behöver det justeras? Fungerar schemat? Har
de övriga ledarna sina ansvarsuppgifter under kontroll?
-
Kontrollera arbetsfördelningen. Har någon för stor arbetsbörda? Har någon möjlighet
att hjälpa till?
-
Följ med hur alla mår. Hur har deltagarna det? Ledarna? Du själv?
-
Påminn om vikten av att mediciner ges vid rätt tidpunkt och förvaras tryggt.
-
Håll vara på kvitton av era inköp under lägret. Sänd in dem till FDUV tillsammans med
redovisningen av lägerkassan.
-
Använd gärna det som finns i lägerutrustningen, men kom ihåg att hålla den i fint
skick till nästa läger också! Ni kan vid behov fylla på utrustningen med lägerkassan.
En del saker finns i lager på FDUV-kansliet, det kan vi sända med lägerbussen när ett
nytt läger börjar. Så kolla utrustningen och se om det finns så det räcker även för
kommande vecka!
-
Om foton tas under lägret, påminn ledarna om att de inte kan användas till privat
bruk (foton av deltagare). Foton kan däremot gärna skickas åt FDUV för t.ex.
medlemstidningen Gula Pressen eller lägerbroschyren.
10
FDUV:s handbok för lägerledare
Efter lägret
För att avsluta arbetet på lägret och för att hjälpa FDUV att utveckla sin
lägerverksamhet bör du inom augusti lämna in en lägerberättelse där du fritt
beskriver lägret som du ansvarat för. Försök också svara på följande frågor:
Vad fungerade bra? På vilket sätt var det bra? Varför fungerade det?
Vad fungerade sämre? Varför? Hur kunde det ha gjorts bättre?
Hur fungerade ledarna? Enskilt och i grupp?
Hur fungerade deltagarna? Enskilt och i grupp?
Hur tycker du att lägren kunde förbättras ytterligare?
Övriga tankar och idéer?
Uppmuntra de övriga ledarna att svara på utvärderingsblanketten som finns på FDUV
webbsida.
Lägerkassan ska redovisas på den blankett ansvariga ledaren fått för ändamålet.
Bifoga kvitton.
För ansvariga ledare ordnas en utvärderingsträff på hösten.
11
FDUV:s handbok för lägerledare
INFORMATION ÅT ALLA LEDARE
En vecka på läger
Alla lägerveckor ser olika ut beroende på vilken grupp som deltar och vad temat är för lägret.
Här kommer en kort beskrivning om hur en lägervecka ofta ser ut, och vad som kan vara bra
att tänka på. Det är alltid okej att kontakta FDUV eller din ansvarige ledare om du har frågor
angående lägren du skall arbeta på.
Att tänka på innan lägret börjar
-
Har du kollat hur du tar dig till lägerplatsen?
Har du fått allt material, så som kontaktuppgifter till de andra ledarna etc.
Kontrollera listan(finns i slutet av handboken) att du har packat med dig allt som du
behöver ha med till lägret.
Skulle du vilja dra något program? Meddela den ansvariga ledaren om saken. Det är
alltid kul med olika program på lägren. Tänk kreativt, kan vara vadsomhelst så som till
exempel pyssel, lekar, sång eller annat.
När du kommer till lägerplatsen
-
-
-
Ledarna träffas alltid kvällen innan deltagarna kommer
Passa på att fråga upp allt du funderar på under mötet som ordnas första kvällen.
Den ansvariga ledaren eller ledarna har ofta erfarenhet från tidigare läger och kan
säkerligen hjälpa.
På varje läger brukar du få en eller flera deltagare att ansvara för. Bekanta dig på
förhand med deras papper och med eventuellt material som de själva har med sig till
lägret. Ha speciellt koll på olika allergier eller sjukdomar. Om något blir oklart för dig
är det alltid okej att ringa till deltagarens kontaktpersoner för att fråga om mera
detaljer. De brukar vanligtvis uppskatta att du är intresserad av att ta reda på mera
om din deltagare.
planera programmet för veckan tillsammans.
När deltagarna kommer
-
-
Kolla att alla hittar sina väskor och hjälp alla att hitta sina rum
Hjälp deltagaren att packa upp och gå igenom utrustningslistan. På utrustningslistan
brukar stå vad och hur många av varje plagg deltagaren har med sig, kontrollera
listan så att antalen är de samma i början av lägret, som i slutet av lägret.
Om personen ej själv kan hantera pengar och mediciner bör du se efter dem under
lägret. Det är viktigt att deltagaren får sin medicin vid rätt tidpunkt. Spara eventuella
12
FDUV:s handbok för lägerledare
inköpskvitton i deltagarens plånbok, så vet de där hemma vad deltagaren har använt
sina fickpengar till.
Under lägrets gång
-
-
-
-
Hjälp din/dina deltagare i deras dagliga rutiner. Var även uppmärksam på hans eller
hennes välmående.
Hjälp även de andra ledarna och deras deltagare om det behövs.
Sträva efter att delta i alla program med din deltagare. Fast du inte ansvarar för ett
program så förväntas ni ändå delta. Uppmuntra deltagarna till aktivitet och handled
dem i aktiviteten om det så behövs.
Håll koll på tidtabeller. Om din deltagare behöver lite extra tid emellanåt räkna med
det då du funderar på dagsprogrammet.
I slutet av dagen brukar ledarna samlas för ett kvällsmöte. Berätta då hur dagen har
varit för dig och din/dina deltagare och lyft även fram eventuella problem så de kan
åtgärdas.
Man brukar ibland ha nattvakt under lägren. Den ansvarige ledaren kan berätta
närmare om detta. Kom också ihåg att på morgonen gå igenom nattens händelser
med den ansvariga ledaren.
Varje kväll ska lägerdagbok fyllas i om deltagaren inte själv är förmögen till detta. Där
skriver man kort om varje dag, vad som hänt och vad ni gjort på lägret.
Håll även koll på ditt eget välmående, du kan ta en paus emellanåt vid behov. Kom
ihåg att be om hjälp om du behöver det.
När lägerveckan är slut
-
Kolla att din/dina deltagare får hem alla sina tillhörigheter.
Kolla att han eller hennes lägerdagbok är ifylld.
Om det finns plats på lägerbussen får ledarna även åka hem med den.
Fyll i utvärderingsblanketten på nätet och ge feedback om lägret så hjälper det FDUV
att utveckla sin lägerverksamhet.
FDUV rekommenderar att man arbetar högst två veckor i ett sträck. Om man önskar arbeta
på flera läger bör man ha en paus emellan.
13
FDUV:s handbok för lägerledare
Viktigt att tänka på inför/under ett läger
-
Att komma på läger kan vara skrämmande för nya deltagare i början, lämna ingen på
sidan om, de blyga och rädda behöver tid för anpassning, alla bör få känna sig
välkomna.
-
En orolig och överaktiv deltagare kan binda alla ledares uppmärksamhet. Då är det
bra om några ledare koncentrerar sig på att ta hand om en orolig deltagare.
-
Det är bra att göra upp klara regler – tillsammans med deltagarna.
-
Var lyhörd och lyssna på deltagarnas åsikter och önskemål.
-
Det brukar fungera bra med smågruppsindelning. I en liten grupp är det lättare att
prata och komma överens om olika saker. Det är också viktigt att deltagarna vet
vilken eller vilka ledare man skall vända sig till.
-
Det är också bra om ledarna tillsammans har dagliga sammankomster där man tar
upp dagens händelser, ev. problem, morgondagens planering m.m.
-
Många deltagare använder mediciner regelbundet. Det är på ledarens ansvar att
medicineringen sköts om. Medicinerna skall förvaras så att ingen obehörig kan få tag
i dem.
-
Ledarna arbetar enligt principen dygnet runt under hela lägret mot en viss ersättning
per lägervecka. Därför lämnar man inte heller lägerområdet utan lov. Vid behov kan
ledarna komma överens om fritid eller ledig tid t.ex. efter ev. nattvak.
-
FDUV betalar inte ur reseersättning till och från lägerplatsen. Undantaget är de två
lägerbilar som tillåts under veckan. De ersätts med 0,25 € per km till och från
lägerplatsen (max 100 km/väg) samt med 0,41 € per km under lägerveckan. Diskutera
med de andra ledarna hur ni bäst tar er till lägerplatsen och samåk.
- Kom ihåg att vi alla har TYSTNADSPLIKT!
14
FDUV:s handbok för lägerledare
Förebygga eventuella konflikter
Trots att arbetet på lägren ofta är både roligt och givande kan det också tidvis bli mycket
tungt. Man arbetar långa dagar med mycket ansvar och ofta för lite sömn. Att leva så tätt
inpå varandra och sällan ha möjlighet till egen tid kan också skapa stress. Det är alltså inte så
underligt att det ibland uppstår konflikter av olika slag.
Det allra viktigaste är att skapa öppenhet och visa förtroende för varandra. Man bör som
ledare försöka bli medveten om sitt eget agerande och sina försvarsmekanismer. Hur
reagerar jag om någon kritiserar mig? Hur fungerar jag när jag blir osäker? Vad gör jag när
jag blir arg eller ledsen?
Vi gör alla misstag och felbedömningar. Det gör oss inte till sämre ledare, tvärtom ger det
oss en möjlighet att lära oss och utvecklas. Genom att själv visa att du vågar prata öppet om
det som händer på lägret kan du som ledare vara ett exempel för de övriga ledarna och
förebygga många konflikter innan de har hunnit växa till sig. Om någon kritiserar eller blir
kritiserad av någon annan är det viktigt att skilja på den privata personen och den
professionella. Det är den professionella personens agerande, i arbetet som lägerledare,
som vi kan ifrågasätta, inte den privatas.
Kom ihåg!
Ett bra samarbete mellan deltagare och ledare och ledarna sinsemellan garanterar god
stämning och ett lyckat läger. Att fungera som ledare är roligt, men också utmanande. Kom
ihåg att hjälpa varandra, känner man sig osäker på något – fråga! Att arbeta på läger ger en
arbetserfarenhet och en upplevelse du kan ha nytta av livet ut.
15
FDUV:s handbok för lägerledare
LÄGRETS REGLER OCH RIKTLINJER
FDUV har slagit fast vissa regler och riktlinjer för verksamheten på lägren. De är till för att
skapa en god stämning för alla, både deltagare och ledare, samt göra lägren till en trivsam
arbetsplats för ledarna. De är också menade att fungera som ett stöd och ett verktyg för den
ansvariga ledaren. Det är FDUV som står bakom reglerna och riktlinjerna och det bör vara
lätt att hänvisa till dem vid behov.
Den ansvariga ledaren skall gå igenom dem med de övriga ledarna innan lägret börjar.
Reglerna är regler som bör följas av alla som arbetar på FDUV:s läger. Det betyder att den
ansvariga ledaren har rätt att vidta disciplinära åtgärder ifall en ledare bryter mot någon av
reglerna eller uppenbart struntar i riktlinjerna. Vid problem som inte går att lösa med
diskussion bör den ansvariga ledaren alltid kontakta FDUV. Den ansvariga ledaren har, i
samråd med FDUV, rätt att besluta om att skicka hem en ledare som inte följer regler och
riktlinjerna.
Riktlinjerna består av tankar, idéer och förslag på hur man kan göra lägret lyckat för alla.
Regler
Det är inte tillåtet att diskriminera någon på grund av kön, etnisk tillhörighet,
funktionsnedsättning eller annan orsak.
Det är inte tillåtet att dricka alkohol under arbetstid. Det innebär att alkohol
inte är tillåtet för ledarna under lägret. För att undvika risker med oväntade
komplikationer när man kombinerar alkohol och mediciner ska man alltid vara i
kontakt med boende eller anhörig innan deltagaren eventuellt får använda
alkohol.
Ingen får lämna lägerområdet utan lov, varken ledare eller deltagare.
Riktlinjer
Att arbeta på läger handlar om samarbete. Ställ upp för andra, och kom ihåg att
själv be om hjälp då du behöver det.
Din insats är viktig och din personlighet får gärna synas. Våga visa vad du kan
och är bra på.
Försök lita på att dina arbetskamrater vet vad de gör. Förstår du inte varför
någon agerar på ett visst sätt, så fråga gärna. Försök också att inte känna dig
16
FDUV:s handbok för lägerledare
kritiserad ifall någon frågar dig – se det istället som en ypperlig chans att få
diskutera och utvecklas.
Var ambitiös i ditt arbete. Var inte rädd för att ifrågasätta och bli ifrågasatt. Det
gemensamma målet är att göra lägerupplevelsen unik för deltagarna.
Var lyhörd för deltagare och arbetskamrater. Skapa möjligheter och utrymme
för alla.
Skapa trygghet bland både deltagare och ledare genom att hålla tider och
överenskommelser. Är du osäker över något så fråga alltid!
Låt inte dina privata relationer påverka arbetet negativt. Försök att undvika
alltför starka grupperingar som kanske utestänger andra. Var istället öppen och
lyhörd för alla dina arbetskamrater.
Fundera på vad du behöver för att orka jobba under hela lägret. Det kan handla
om att sova en stund extra någon dag, ringa hem, ta en promenad för dig själv
på kvällen, sitta och prata med någon, arrangera något extra roligt program
osv. Prata med den ansvariga ledaren om vad du behöver och kom ihåg att
respektera också dina arbetskamraters behov.
Se till att du mår bra och har roligt, då har andra det också!
17
FDUV:s handbok för lägerledare
VI FÖRVÄNTAR OSS ATT
-
Du alltid sätter deltagarens välmående i första
hand. Lägren är många gånger deltagarnas enda
semesteraktivitet, låt dem få en bra och
minnesvärd semester.
-
Du aldrig lämnar en deltagare utan uppsikt ifall
det uttryckligen sagts att detta är viktigt.
-
Du meddelar ansvariga ledaren eller FDUV ifall du
ser eller hör något olämpligt under lägret.
-
Vi kan lita på att du kommer som ledare när du
skrivit under arbetsavtalet.
-
Du meddelar FDUV ifall du insjuknar strax innan
eller under lägret.
LÄGERUTRUSTNINGEN
Tanken är att man i utrustningen skall hitta det man behöver för fritidsaktiviteterna och att
den ska vara ett komplement till deltagarnas egna personliga saker (t.ex. kan tandkräm lånas
från utrustningen ifall den glömts hemma). Ansvariga ledarna kan vid behov komplettera
utrustningen med lägerkassan. Ta gärna kontakt med FDUV:s kansli på förhand ifall något
finns i lager.
Lägerutrustning skickas med till alla läger. Ibland tar ledarna med den, så den kommer dit
dagen innan lägret börjar, ibland skickas den med deltagarbussen.
Lägerutrustningen innehåller bland annat:
- Sånghäften
- Leksaker & spel
- Material för att måla, rita och pyssla
- Toalettsaker och sanitetsmaterial
- Basmediciner
18
FDUV:s handbok för lägerledare
VAD BEHÖVER MAN HA MED SIG TILL LÄGRET?
Här är en kort lista på vad du kan behöva ha med dig till lägret, förutom kläder och
toalettsaker:
Badhandduk
Simdräkt
Varma kläder
Regnkläder
Bekväma skor
Strandsandaler
Lakan till en del lägerplatser
Mat och uppehälle är betalt. Gör man en utflykt till t.ex. något café, så kan pengar tas från
lägerkassan till ledarnas utgifter.
19
FDUV:s handbok för lägerledare
KORT OM UTVECKLINGSSTÖRNING
Utvecklingsstörning är en kognitiv funktionsnedsättning. Det påverkar intelligensen och man
har ofta svårigheter med adaptiva färdigheter(=vardagliga färdigheter och handlingar) inom
två av dessa områden:
Praktiska färdigheter
Sociala färdigheter
Inlärningsmässiga färdigheter
Det är vanligt med fler funktionsnedsättningar i samband med utvecklingsstörning t.ex.
synnedsättningar, nedsatt rörelseförmåga, autism, epilepsi m.fl. Speciellt vanligt bland
personer med svår utvecklingsstörning.
Personer med utvecklingsstörningar behöver ofta mer tid och anpassat stöd för att lära sig
nya saker i vardagslivet. Det är viktigt i arbetet med personer med en utvecklingsstörning att
man hjälper dem genom att konkretisera saker och ting. En stimulerande miljö främjar
inlärningen.
Utvecklingsstörningen kan vara svår, måttlig eller lindrig. Det är viktigt att komma ihåg att
oavsett begåvningsnedsättningens grad är varje person unik och har sin egen personlighet.
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd är ett samlande namn för autism, Asperger syndrom och atypisk
autism. Dessa är funktionsnedsättningar som kännetecknas av olika begränsningar i
samspel, kommunikation och i beteenden, aktiviteter och intressen. Det varierar mycket från
person till person hur diagnosen tar sig i uttryck.
Autism
En person med autism har svårt att bearbeta information så att det bildar en helhet och
sammanhang i sina upplevelser. Empatiförmågan är ofta begränsad vilket gör att de har
svårt att förstå andras känslor och tankar. Symptom som ofta förknippas med autism:
Svårigheter i förmågan till ömsesidigt socialt samspel och kommunikation.
Begränsade upprepande beteenden, aktiviteter och intressen.
Det är också vanligt att personer med autism uppfattar och reagerar på sinnesintryck på ett
annorlunda sätt som till exempel ljus, ljud, dofter och beröring.
20
FDUV:s handbok för lägerledare
Socialt samspel
Eftersom ömsesidigt socialt samspel ofta upplevs svårt kan det skapa svårigheter i att skapa
och behålla olika sociala relationer. Barn med autism kan ofta distansera sig och visar inget
intresse för att leka med andra barn.
Kommunikation
Svårigheterna i kommunikationen visar sig i att personen har ett begränsat tal eller inte talar
alls. För personer som har ett talat språk kan det upplevas svårt att upprätthålla en
konversation eftersom det finns bristande förståelse för hur språket ska användas i olika
sociala sammanhang. Icke-verbal kommunikation som ansiktsuttryck och annat kroppsspråk
kan också vara svårt att tolka.
Beteende
Förändringar kan också upplevas som svår för en person med autism. Många är väldigt
rutinbundna och är noga med till exempel var man sitter eller i vilken ordning man gör saker.
Stereotypt beteende(=upprepning av samma sak) är också vanligt som till exempel att vifta
med händerna eller vaggningar m.m.
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom är en form av autism där personen har normal eller hög intellektuell
begåvning.
Aspergers syndrom påminner i många avseenden om autism, till exempel en person med
aspergers syndrom har precis som personer med autism begränsad förmåga till socialt
samspel. Däremot finns det till exempel inte lika stora svårigheter i språkutvecklingen hos
personer med aspergers syndrom.
Hos personer med aspergers kan det ofta förekomma olika specialintressen. Det kan handla
om en fixering av t.ex. tidtabeller, meteorologi, ormar… Specialintresset består ofta livet ut,
även om det kan ändra eller bytas ut mot andra.
Många barn och vuxna med aspergers syndrom har ett stort behov av rutiner. Många har
rutat in hela sin tillvaro efter ett specifikt mönster.
Adhd (attention deficit/hyperactivity disorder)
Adhd beror på att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos personer
utan adhd. Personer med adhd har ofta svårigheter med koncentrationen och att kontrollera
impulser. Därav kan det ge uttryck i överaktivitet, till exempel är det vanligt att barn med
adhd i skolåldern kan ha svårt att sitta stilla på lektionerna. Planering och att ta ansvar för
sina handlingar upplevs ofta som svårt.
21
FDUV:s handbok för lägerledare
Epilepsi
Epilepsi anfall orsakas av övergående störningar i hjärnans nervceller. Epilepsi kan uppstå
när som helst i livet och för vem som helst. Hur ofta man får anfall är mycket individuellt;
från ett eller flera anfall under hela livet till flera anfall per dag. Anfallen börjar alltid plötsligt
och det brukar vara från några sekunder upp till några minuter. Medvetandet är oftast
påverkat under anfallet.
Vid stora epileptiska anfall
-
Plötsligt medvetslös, faller omkull, får kramper.
Pågår ca 3-5 minuter.
Andningen försvårad till en början (ansiktet kan bli blått).
Kan ta upp till någon timme/ett dygn (ofta efter sömn) innan personer är helt
återställd efter anfallet.
Behandling av stort epileptiskt anfall
Skydda personen mot skador t.ex. något mjukt under huvudet.
Lägg inte något i munnen, kan skada mer än det hjälper!
Stanna hos personen tills den klarar sig själv.
Ge Stesolid eller motsvarande medicin om deltagaren har.
Ring ambulansen om:
- Anfallet inte slutar
- Om skador uppstått under anfallet
- Osäker om det är frågan om ett epileptiskt anfall
OBS! Kom alltid ihåg att ta med Stesolid eller motsvarande medicin när ni far på utflykter!
BEMÖTANDE I ARBETET MED PERSONER MED EN
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Något av det viktigaste i arbetet med personer med en funktionsnedsättning är att se
människan bakom funktionsnedsättningen. Bakom en diagnos finns alltid en unik individ,
med en egen personlighet och egna egenskaper. Det går inte att dra alla personer med
samma diagnos över samma kam, utan vi måste utgå från människan. Eftersom lägren är en
så kort tid hinner man inte lära känna en människa. Då underlättar deltagarhäftet mycket,
där någon personal på boendet eller anhörig har fyllt i det mest väsentliga om deltagaren
ifråga. Man ska läsa genom deltagarhäftet noggrant den första kvällen före deltagarna
anländer.
I arbetet med vuxna personer med en funktionsnedsättning är det viktigt att bemöta
individen som en vuxen människa. En problematik som tyvärr är ganska vanlig är att
personer med en funktionsnedsättning blir bemötta som barn. Funktionsnedsättningen kan
innebära att individen ifråga inte kanske kan kommunicera på ett vuxet sätt eller att hen har
22
FDUV:s handbok för lägerledare
ett barnsligt intresse. Detta innebär dock inte att vi ska bemöta personen på samma sätt,
utan denne individ förtjänar att bli bemött på samma sätt som vi vanligen bemöter andra
vuxna i vår omgivning.
Delaktighet är ett nyckelord i allt omsorgs- och omvårdnadsarbete. Den du hjälper ska i alla
situationer känna sig delaktig, det handlar om integritet och personens rätt till sitt eget liv.
För att skapa delaktighet behöver man som lägerledare alltid beskriva vad du gör och vad du
tänker göra. Det kan handla om olika tillfällen som till exempel vid hjälp med hygienen, men
också vid olika aktiviteter och utfärder har deltagarna rätt att veta vad som kommer hända
som följande. Vid olika hjälpsituationer krävs full närvaro av den som hjälper och inget
”över-huvudet-prat”, på detta sätt främjas känslan av delaktighet för deltagaren.
KOMMUNIKATION
På lägren kan man träffa personer som har svårigheter med att kommunicera.
Kommunikationen handlar inte bara om det talade språket, det handlar också om hur du
förmedlar dig till omgivningen och hur du tar emot det omgivningen vill förmedla till dig.
Olika skador i hjärnan kan medföra röstavvikelser, störningar i hjärnans språkcentra,
problem med artikulationen, svårigheter att använda rätt ord och säga rätt saker.
Kroppsspråket är också en viktig del av kommunikationen. Många personer med en
funktionsnedsättning har ett unikt kroppsspråk som vi andra ibland kan ha svårt att förstå.
Det finns olika hjälpmedel för att kompensera och underlätta för personer med svårigheter i
att kommunicera.
AKK, Alternativ och kompletterande kommunikation
Symboler
Den som har svårigheter i att yttra sig verbalt och inte kan skriva kan använda sig av
symboler eller bilder. De som använder sig av denna kommunikationsform har ofta med sig
egna symboler till lägret, det brukar också finnas några symbolbrickor i lägerutrustningen.
Med dessa symboler kan personen både förstå information, men också berätta något hen
själv vill prata om.
Tecken som stöd
Stödtecken och teckenspråk används av hörselskadade över hela världen. Många personer
med en utvecklingsstörning använder också tecken som stöd i sin kommunikation. I deras fall
kan tecknen fungera som ett stöd i ordförståelsen och kompensera en eventuell bristande
talförmåga.
23
FDUV:s handbok för lägerledare
VAD ÄR PROBLEMSKAPANDE BETEENDE?
-
spottande, bitande, enstaka slag eller skrik
att vägra
att springa bort, rymma
självskadebeteende, som att bita sig i handen eller banka huvudet i väggen
hot
glåpord
att ljuga
Dessa beteenden upplevs av omgivningen som problemskapande beteende.
Egentligen är de olika lösningar och strategier som personer använder för att hålla
kontrollen, och om man ska kunna samarbeta måste man ha kontroll över sig själv.
Att förlora kontrollen känns obehagligt. Dessa strategier är inte så farliga (om det inte
leder till risk för personens eller andra personers hälsa, naturligtvis), så gör inte så
stor sak av det!
Hur man kan undvika problemskapande beteende
- Ge tid: Förbered personen på kravet och ge 10 minuters tid för att hen skall bli
redo. Man kan också förbereda personen och säga: ”När du är redo så går vi
till...”
- Använd Vi-upplevelse: Det är mycket lättare att få med en annan om man går
tillsammans. ”Kom, nu går vi in”
- Aktivitet med ett naturligt slut: Om man får göra en sak färdig blir det lättare att
skifta till nästa aktivitet
- Avled: Med till exempel humor, något att äta eller aktivitet till exempel en saga, en
promenad, en biltur.
Hur hantera svåra situationer utan att förvärra dem
Känslor smittar, vi känner av varandras känslor. Så därför ska man:
-
Dämpa känslouttrycken
Undvik dominerande ögonkontakt
Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar
Få personen att tänka på annat, avleda
Respektera det personliga utrymmet
Ta två steg baklänges
Stå inte mitt emot varandra, stå med magen mot samma håll
Sätt dig när någon blir orolig
Undvik att markera dig fysiskt
Undvik att smitta med din oro
24
FDUV:s handbok för lägerledare
KONTAKTUPPGIFTER
Här kan du samla telefonnummer och kontaktuppgifter som kan behövas under
lägret
112
09 – 471 977 (direkt)
09- 10023
ALLMÄNT NÖDNUMMER
GIFTCENTRALEN
HÄLSORÅDGIVNING
FDUV
Helsingfors
Vasa
ADRESS:
TELEFON
Nordenskiöldsgatan 18 A, 00250 Helsingfors
Kontoret: 09 4342 3616
Mobil:
040 865 38 88
040 849 89 61
ADRESS:
TELEFON
Storalånggatan 60, 65100 Vasa
Mobil:
050 302 78 88
LÄGERPLATSEN
NAMN
ADRESS
TELEFON
FÖRESTÅNDARE
VAKTMÄSTARE
KÖK
LOKALA KONTAKTER
SJUKHUS
HÄLSOCENTRAL
