Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
Uveit Uveit: en introduktion • Uveit är en vanlig orsak till synförlust1 och blindhet2 hos vuxna i arbetsför ålder. • Uveit står för uppskattningsvis 10% av alla fall av synnedsättning i västvärlden3 och incidensen är högst i gruppen personer i arbetsför ålder 20–50 år.1 o Uveit är en inflammation i ögat som berör druvhinnan (uvea)2 – det mellersta lagret av ögat som består av regnbågshinnan (iris), strålkroppen, och åderhinnan (se figur 1). • Uveit kan vara av tre olika typer:4 1. Infektiös o Infektionssjukdomar förknippade med uveit omfattar tuberkulos, syfilis och toxoplasmos.5 2. Icke-­‐infektiös, vilket inkluderar: o Idiopatisk uveit, som uppstår spontant eller av vag eller okänd anledning.5 • Ungefär hälften av alla uveit-­‐fall är idiopatiska.5 o Uveit i samband med systemiska autoimmuna sjukdomar, exempelvis sarkoidos, Behçets sjukdom, sympatisk oftalmi, multipel skleros, Vogt-­‐
Koyonagi-­‐Harada syndrom och inflammatorisk tarmsjukdom.6 3. Maskerad o Olika maskeradsyndrom kan efterlikna uveit, varav flera är maligna sjukdomar.5 • Uveit indelas vanligen i främre (främre delen av ögat), intermediär (mellersta delen av ögat), bakre (bakre delen av ögat) eller panuveit (diffus), baserat på det huvudsakliga inflammationsstället.7,8 o De intermediära och bakre områdena betecknas även som det bakre segmentet. Vilka är tecknen och symtomen på uveit? • Tecken och symtom på intermediär uveit är rörliga grumlingar (svarta prickar eller stripiga linjer) och dimsyn.6 • Tecken och symtom på bakre uveit är rörliga grumlingar och synnedsättning.9 • Tecken och symtom på främre uveit är svår smärta, ögonrödhet, ljuskänslighet och minskad syn.9 ,
• Intermediära6 9 och bakre10 uveiter är vanligtvis smärtfria. Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
Figur 2 Vad en patient med intermediär och bakre uveit kan se till följd av synnedsättning10,11 Hur mäts uveit? • Graden av glaskroppsgrumling och synskärpa används för att mäta synförlust i samband med uveit och den förbättring av synen som sker till följd av behandling. Glaskroppsgrumling • Inflammation i ögats glaskropp leder till en ökning av celler och proteiner inuti glaskroppen.6 Detta leder till ”grumlighet” och brist på transparens benämnt ”glaskroppsgrumling”. Närvaron av glaskroppsgrumling används för att bedöma inflammationsnivån hos patienter med uveit.6,12 • En standardiserad fotografisk skala som representerar olika grader av glaskroppsgrumling (se figur 3) används för att bedöma glaskroppsinflammation hos patienter med intermediär eller bakre uveit.12 Figur 3: Grader av glaskroppsgrumling från (4+) till ingen grumling (0) Synskärpa • Mätning av synskärpa – förmåga att se välavgränsade detaljer av ett föremål – används för att bedöma synfunktion.13 • Det finns två typer av ögonskalor som används för att mäta synskärpa: Snellen-­‐
skalan eller Early Treatment Diabetic Retinopathy Study-­‐(ETDRS) skalan.14 • Synskärpa mäts som ett bråktal på Snellen-­‐skalan: ju större nämnare desto sämre syn.15 Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
Vilken är prevalensen och incidensen av uveit? • Uveit är den femte främsta orsaken till synförlust i Europa med en prevalens på cirka 35–80 per 100 000.1 Europeisk uveit-­‐prevalens Storbritannien Tyskland Frankrike Spanien Italien Samtliga 59 000 82 000 63 000 45 000 60 000 typer av uveit* Intermediär 3719 4929 3755 2800 3601 och bakre uveit$ 16
*Baserat på 0,1% prevalenstal från Northern California Epidemiology of Uveitis Study, en amerikansk befolkningsbaserad studie med 2070 deltagare, som mätte prevalens och incidens av 17
uveit; global prevalens uppskattad för projicerad befolkningsmängd år 2010. $
18
Baserat på Saari-­‐studien och 2010 års befolkningsdata från Statistical Office of the European Communities (EUROSTAT) Vilka är komplikationerna vid uveit? • Komplikationer vid uveit kan leda till blindhet, där de allvarligaste komplikationerna utgörs av cystoid makulaödem och grå starr.19,1 Hur ser prognosen ut för uveit? • Akut främre uveit har vanligtvis ett gott visuellt utfall, men andra former av uveit har sämre prognos.5 • Icke-­‐infektiös intermediär eller bakre uveit och dessas komplikationer kan, om de inte behandlas, orsaka betydande synnedsättning, som slutligen kan leda till synförlust. Vilka är konsekvenserna av uveit? • Eftersom uveit är en vanlig orsak till synförlust1 och blindhet2 hos vuxna i arbetsför ålder, leder detta till en betydande ekonomisk börda, till följd av produktivitetsförlust och minskad arbetsförmåga.1 • En studie uppskattar att de totala årliga kostnaderna för personer som blir blinda till följd av uveit är ungefär 1,1 miljarder kronor i Storbritannien.20 o Synförlust är bland de mest fruktade funktionsnedsättningarna. 21 Faktum är att 88% av tillfrågade personer fruktade blindhet mer än förlust av en arm eller ett ben.21 o Synnedsättning är förenat med betydande kostnader för den enskilde, hälso-­‐ och sjukvården och samhället.22,23 o Synförlust kan leda till svårigheter i det dagliga livet.21 o Synförlust kan framkalla psykologiska sjukdomar inklusive depression och kan leda till självmord.24 Hur behandlas uveit? • Syftet med behandling av uveit är att minska inflammationen och återställa synen.5 o Ytterligare behandlingsmål är att reducera symtom som ögonbesvär, förebygga synnedsättning och förbättra patientens livskvalitet. • Val av behandling beror på inflammationsställe, sjukdomens svårighetsgrad, förekomst av samtidig systemisk sjukdom som kräver immunsuppression, inflammationens varaktighet, synnedsättningens reversibilitet och sjukdomens lateralitet.25 • Det är viktigt att välja rätt läkemedel och administreringsväg för att säkerställa att penetration sker till inflammationsstället.5 Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
Uveitbehandling kan administreras systemiskt (det vill säga oralt eller intravenöst) eller lokalt (det vill säga topikalt eller intravitrealt). Kortikosteroider (vilka är antiinflammatoriska och dämpar den inflammatoriska kaskaden) utgör grundbehandling vid uveit.26,6 o Kortikosteroider kan administreras lokalt, antingen som topikal applicering i form av ögondroppar, periokulär injektion eller intravitrealt implantat eller intravitreal injektion, eller systemiskt med orala kortikosteroider såsom prednisolon.26 o Biverkningar av kortikosteroider kan vålla problem, eftersom behandling kan behöva pågå under flera år.27 Biverkningarna inkluderar viktuppgång, ökad aptit, vätskeretention, magtarmbesvär, huvudvärk och grå starr.27 Systemiska immunosuppressiva läkemedel (anti-­‐metaboliter, alkylerande substanser och T-­‐cell inhibitorer) kan användas när patienter är terapiresistenta mot kortikosteroider eller är i behov av kortikosteroidsparande behandling till följd av biverkningar, men deras användning är begränsad till följd av deras biverkningsprofil.26 Andra systemiska läkemedelsbehandlingar exempelvis biologiska (tumörnekrosfaktor (TNF)-­‐α läkemedel, anti-­‐interleukin substanser, interferoner) har också använts men är inte lika väl studerade.28 o
•
•
•
Finns det icke-­‐tillgodosedda behov vid behandling av uveit? • Nuvarande behandlingsalternativ för icke-­‐infektiös intermediär eller bakre uveit har samtliga begränsningar och det finns ett behov av nya behandlingsalternativ för att möta patientbehovet. o Topikala steroider, oftast givna som ögondroppar, har varit förstahandsterapi för främre uveit, men till följd av dålig intraokulär penetration är dessa inte effektiva vid intermediär och bakre uveit.26,29 o Det finns begränsat vetenskapligt stöd för användning av systemiska kortikosteroider vid icke-­‐infektiös intermediär och bakre uveit.30 Kravet på en initialt hög dos, dosupptrappning, varierande effekt27 och okulära och systemiska biverkningar begränsar också användningen av dessa behandlingar. o Läkemedelsrelaterade biverkningar, såsom grå starr och förhöjt intraokulärt tryck samt ingreppsrelaterade komplikationer, till exempel endoftalmit och näthinneavlossning, har förknippats med de nuvarande använda intravitreala kortikosteroiderna.31,32 Källförteckning 1
Durrani OM, Tehrani NN, Marr JE et al. Degree, duration, and causes of visual loss in uveitis. Br J Ophthalmol 2004;88:1159–62.
2
Suttorp-­‐Schulten MSA, Rothova A. The possible impact of uveitis in blindness: a literature survey. Br J Ophthalmol 1996;80:844–8. 3
Nussenblatt RB. The natural history of uveitis. Int Ophthalmol 1990;14:303–8.
4
Deschenes J, Murray PI, Rao NA, Nussenblatt RB. International Uveitis Study Group. International Uveitis Study Group (IUSG): clinical classification of uveitis. Ocul Immunol Inflamm 2008;16:1-­‐2.
5
Guly CM, Forrester JV. Investigation and management of uveitis. BMJ 2010; 341: 821-­‐6.
6
Nussenblatt RB, Whitcup SM, Palestine AG. Uveitis: Fundamentals and Clinical Practice. 3rd ed. St. Louis: Mosby. 2004.
7
SUN Working Group. Standardization of uveitis nomenclature for reporting clinical data. Results of the first international workshop. J Ophthalmol 2005;140:509-­‐16.
8
Bloch-­‐Michel E, Nussenblatt RB. International Uveitis Study Group recommendations for the evaluation of intraocular inflammatory disease. Letter to journal. Am J Ophthalmol. 1987;103:234-­‐5. 9
The Merck Manuals: Uveitis.
10 American Academy of Ophthalmology. Chapter 6. In: Intraocular Inflammation and Uveitis (2009–2010), 2009.
Producerat av Allergan
Bakgrundsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal samt journalister
11
Forster DJ. Chapter 7.3. In: Ophthalmology. Mosby Elsevier, 2009.
Nussenblatt RB, Palestine AG, Chan CC, Roberge F. Standardization of vitreal inflammatory activity in intermediate and posterior uveitis. Ophthalmology 1985;92(4):467-­‐71.
13
Rubin GS. In: Ryan SJ (ed). Retina (4th edn). Elsevier Mosby, 2006:227–34.
14
Denniston AKO, Murray PI. Oxford Handbook of Ophthalmology. Oxford University Press, 2006.
15
Miller D, Schor P, Magnante P. Optics of the normal eye. In: Yanoff M, Duker JS (eds). Ophthalmology (3rd edn). Elsevier Mosby, 2009:52–60.
16
Gritz DC, Wong IG. Incidence and prevalence of uveitis in Northern California. Ophthalmology 2004;111:491–
500.
17
United Nations. World population prospects: the 2008 revision. Population database. Available at http://esa.un.org/unpp/index.asp?panel=2 Accessed December 2009.
18
Saari KM, Päivönsalo-­‐Hietanen T, Vaahoranta-­‐Lehtonen H, et al. Epidemiology of endogenous uveitis in south-­‐
western Finland. Acta Opthalmologica Scandinavica 1995;345-­‐9.
19
Rothova A, Suttorp-­‐van Schulten MS, Treffers FW. Causes and frequency of blindness in patients with intraocular inflammatory disease. Br J Ophthalmol. 1996; 80: 332-­‐336.
20
Durrani OM, Meads CA, Murray PI. Uveitis: a potentially blinding disease. Opthalmologica 2004;218:223-­‐36.
21
RNIB. Older people and eye tests: don‘t let age rob you of your sight. RNIB report, 2007.
22
RNIB. Future sight loss UK (1): the economic impact of partial sight and blindness in the UK adult population. RNIB, June 2009.
23
Lafuma A, Brezin A, Lopatriello S et al. Evaluation of non-­‐medical costs associated with visual impairment in four European countries. Pharmacoeconomics 2006;24:193–205.
24
De Leo D, Hickey PA, Meneghel G et al. Blindness, fear of sight loss, and suicide. Psychosomatics 1999;40:339–
44.
25
Fraser-­‐Bell S, Pavesio C. Advances in the treatment of intermediate and posterior uveitis. Expert Rev Ophthalmol 2008;3(4):449-­‐55.
26
Jabs DA, Rosenbaum JT, Foster S, et al. Guidelines for the use of immunosuppressive drugs in patients with ocular inflammatory disorders: recommendations of an expert panel. Am J Ophthalmol 2000;130:492–513.
27
Sampson, D, Berenson, K, Naik, R, et al. A systematic literature review of systemic therapies for the treatment of noninfectious intermediate or posterior uveitis: corticosteroids, cyclosporine, methotrexate, azathioprine, and mycophenolate mofetil. AMCP Poster SP-­‐15. Presented at the AMCP 2010 Conference, October 13–16, 2010, St. Louis, MO, USA.
28
Imrie FR, Dick AD. Biologics in the treatment of uveitis. Curr Opin Ophthalmol 2007;18(6):481–86.
29
Forster DJ. In: Ophthalmology. Yanoff and Duker (eds) Mosby. 2008.
30
Imrie FR, Dick AD. Nonsteroidal drugs for the treatment of noninfectious posterior and intermediate uveitis. Curr Opin Ophthalmol 2007;18(3):212–19.
31
Kok H, Lau C, Maycock N, et al. Outcome of intravitreal triamcinolone in uveitis. Ophthalmology 2005;112:1911–17.
32
Kuo CH, McCluskey P, Gillies M. Pharmacotherapeutic efficacy of preservative-­‐free intravitreal triamcinolone acetonide. Expert Opin Pharmacother 2010;11(1):155–66.
12
