Carina Agrell
Underlag läromedelsserie
Inledning
Som tvärvetenskaplig teoretiker bl a inom den pedagogiska disciplinen, hamnade jag ändå i
den praktiska verksamheten genom ett läsårslångt vikariat som medielärare på gymnasiet, och
därefter genom ett timvikariat på ett högstadium under vårterminen 2010. Jag har just tagit ut
min fil mag i konstvetenskap och har för avsikt att färdigställa min pedagogiska kandidat- eller
magisterexamen med hjälp av utvärdering av det läromedelsmaterial som jag vill presentera
för er.
Både mitt gymnasiejobb och vikariatet under våren gav mig idén till en läromedelsserie, vilken
jag själv skulle behövt ha tillgång till vid några tillfällen, eftersom den nyfikenhet från elevernas
sida som jag fångade i flykten genom interaktionen med klasserna, enligt min mening kunde ha
blivit ett startskott för aktivt metalärande med ringar på vattnet. Dessvärre hade jag fullt upp
med annat under gymnasielärartiden, och eftersom mitt inhopp i högstadieklassen under våren
var högst tillfälligt fanns förstås utöver brist på det läromedel som jag saknade, också bristen på
möjligheter till kontinuerlig interaktion och utvärdering. Om jag genom positiva reaktioner från
er får möjlighet att utarbeta läromedelmaterialet avser jag att testa och utvärdera det samt
vetenskapliggöra det genom en C- (och eventuellt) D-uppsats inom den pedagogiska
studieinriktningen.
Behovet av ”nytt blod” för analys och idéproduktion i alla organisationer är idag
kunskapsmässigt allmängods, och vid flera tillfällen uppstod som antytts ett genuint intresse
från elevernas sida. Jag skulle vilja uttrycka det som om att det låg en spänning över
klassrummet, att elverna just insett att jag skulle kunna avslöja något viktigt som de hittils inte
haft tillgång till. Jag identifierade detta intresse som ett ”sug” efter metakunskaper, och genom
ett sökande bland mina teoretiska referenser verkar forksningen stödja en sådan tes, och torde
därmed kunna göra nytta i utbildningsväsendet i form av tillgänglighet av ett anpassat
läromedel. Jag föreställer mig att materialet även är lämpligt från årskurs nio, men i synnerhet
på gymnasienivå till komvux och för all del också lämplig för nyfikna vuxna, kanske i synnerhet
lärare.
Sammanfattande bygger läromedelsserien på att ett flertal ”svåra” ämnen, t ex vetenskapsteori
och kreativitet avhandlas på ett anpassat språk med pedagogiska exemplel, vars syfte är att
tillhandahålla kunskaper och förståelse i allmänhet, men ett verktyg i synnerhet som för eleven
kan utgöra en teoretisk och praktisk skillnad generellt. Som framgår av texten under rubriken
”Läromedlets filosofi och innehåll” nedan, finns också för studeranden möjligheter att ta till sig
ämnet på ett avancerat språk med källanvisningar, d v s avsett för den som är mogen för det
och som kanske vill söka vidare och djupare kunskaper.
Bakgrund
Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte som vi brukar benämna postmodernistiskt och som i sin
essens brukar beskrivas genom några centrala teman, nämligen diskursens betydelse för
beskrivningen av ”naturliga” objekt, människors fragmenterade identiteter, kritik av
representationsbegreppet, förbindelsen mellan makt och kunskap, samt förlusten av grundvalar
och huvudberättelser.1
Världen har för människan blivit instabil, den förlorade förankringen har inte hunnit ersättas
med ett nytt stabilt fundament. De reproducerade kunskapernas epok har upphört, ungdomar
får inte längre vetskap om världen genom föräldrar och lärare som först silat den genom sitt
värderingsraster, de kolliderar med den på samma villkor som de vuxna.2 Balansen mellan
utveckling och förvaltning på alla plan i samhället har aldrig varit så bräcklig som nu, både den
enskilda individen och samhällskroppen trevar sig fram i kaos. Den skörd som förbrukas i
backspegeln måste återsås för framtiden, men med vilket sädeslag?3
Thomas Ziehe beskriver tre olika orienteringsförsök och deras funktion:
Subjektivisering
Människan söker närhet för att hon räds samhällskylan.
Potentiering
Människan söker intensitet för att hon räds tomheten.
Ontologisering
Människan söker visshet för att hon räds meningsförlusten.4
Subjektiviseringen får även stöd av Lindgren, Lüthi och Fürth som samlat resultaten från en stor
studie som bekräftar ungdomarnas relationsskapande verksamhet, liksom för potentieringen,
laddningen av objekt (estetiseringen), som trots sin materialistiska inriktning alltså inte är att
tolka som ett uttryck för ytlighet.5 Idag är uttrycken för subjektiviseringens behov tydligt
synliga i verkligheten, de ständigt påslagna mobilerna och de sociala medierna på nätet har inte
passerat många obemärkt. Potentieringen avspeglas bl a i den framskridna estetiseringen av
människokroppen och värdeladdning av varumärken. Skönhetsmedel, kläder och till och med
förbättringar genom operationer har gjort kroppen till ett projekt.
1
Alvesson, Mats. (2003) Postmodernism och samhällsforskning.(Malmö:Liber)
Ziehe, Thomas (1986) Inför avmystifieringen av världen. Ungdom och kulturell modernisering. Löfgren, M &
Molander, A. (red) Postmoderna tider? (Stockholm: Norstedts)
3
Lundgren, U P. (1979) Att organisera omvärlden. Introduktion till läroplansteori (Malmö: LiberFörlag)
4
Ziehe, Thomas (1986) Inför avmystifieringen av världen. Ungdom och kulturell modernisering. Löfgren, M &
Molander, A. (red) Postmoderna tider? (Stockholm: Norstedts)
5
Lindgren, M. & Lüthi, B. & Fürth, T. (2005) The MeWe Generation – What business and politics must know about
the next generation. (Stockholm: Bookhouse Publishing och Kairos Future)
2
Det tredje orienteringsförsöket, ontologiseringen, torde i i hög grad falla på
utbildningsväsendets bord att hantera. Min tolkning är att orienteringsförsöket uttrycker ett
behov av kunskaper som kan bringa någon typ av ordning i kaos, en förståelse på ett högre
plan, kort sagt kontroll.
Globaliseringsrådets slutrapport menar att
/...som det sannolikt ställs krav på flexibilitet och nytänkande, minskar betydelsen av specifika sakkunskaper.
Istället ökar betydelsen av inlärningsförmåga, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga,
6
kommunikationsförmåga och förmågan att hantera en stor mängd information.
Ur ett vetenskapsteoretiskt språkbruk skulle man kunna säga att det finns ett behov av att flytta upp
kunskapsinhämntandet en nivå på den fyrpinnade vetenskapsstegen – från datanivån längst ned till den
metodologiska nivån. Idag använder utbildningsväsendet en mängd metoder för inlärning av datastoff,
det föreslagna läromedlet ger istället elever kunskap om metoder och dess bakomliggande forskning.
Läromedlet genererar på så sätt en länk mellan den obligatoriska utbildningens ämnesläromedel och
universitetens och högskolornas djupare dito.
Ett angeläget ämne i läromedelsserien är ”Kunskap & lärande”, att eleven har kännedom om lärandets
”anatomi”, d v s att förutsättningarna för lärandet är flerdimensionell, att det utöver det kognitiva fältet
också påverkas av psykodynamik och sociala faktorer, både individuella och samhälleliga.7 Den
psykodynamiska dimensionen omfattas av det mest centrala för lärandet, d v s motivationen. Generellt
drevs vi ursprungligen av det överskuggande överlevnadsbehovet, senare av ett straff- och
belöningsystem som i utbildningsväsendet avspeglas i form av betyg som skulle motsvara samhällets
behov av rätt utbildad arbetskraft. Kunskapssamhällets människor motiveras av inre drivkrafter, där
känslan av sammanhang och en förmåga att kontrollera och påverka sin situation är avgörande för den
kreativitet som genererar prestationen.8 Här sammanstrålar enligt min mening sociologprofessorn
Ziehes tankar om ontoglogisering med psykologiprofessorn Decis tankar om inre drivkrafter (Nyligen
populariserade av Daniel Pink i boken Drive) och backar upp den föreslagna läromedelsseriens
grundläggande idé att avslöja viktiga processer och verktyg, och därmed också tillgängliggöra metoderna
för kontroll och sammanhang för acces till den visshet som Ziehe menar är målet för ontologiseringen.
Läromedelsprojektets syfte
Det eleverna vid nämda tillfällen, som tidigare beskrivits som extraordinära, engagerade sig i,
var skillnaden mellan tro och vetande samt samhälleliga framtidsvisioner. Det eleverna ville
veta var hur kunskap skapas och hur kreativitet kan användas för att beskriva en ”bättre” värld,
en utopi.
6
Globaliseringsrådets kansli. (2009) Slutrapport Utvecklingskraft och omställningsförmåga. Kapitel 4, Sverige som
kunskapsnation. http://www.sweden.gov.se/sb/d/5146/a/126550
7
Illeris, Knud (2001) Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx (Lund: Studentlitteratur)
8
Deci, Edward (1996)Why we do what we do – Understanding Self -motivation (Penguin Books)
Jag har skissat på några preliminära förslag på lämpliga ämnen som enskilt eller tillsammans
kan bilda en enhet i serien med förslag på inriktning och utgångspunkter inom parentes:
Vetenskapsteori (inkl samhällsutveckling)
Kreativitet (konstnärlig och entreprenöriell verksamhet)
Förhållandet mellan teori & praktik (hur de förstärker varandra)
Universitetens och högskolornas uppbyggnad (fakulteter, institutioner, ämnen och vad
man sysslar med där.)
Intelligens och studieteknik (med fokus på Garners teori om multipla intelligenser9)
Kunskap och lärande (med fokus på Illeris teori om lärande i tre dimensioner10)
Etik och moral
Orsak och verkan (självreflektion)
Sympati och empati (metakognition)
Förhållandet mellan individ och kollektiv (ideologiernas utgångspunkter)
Mening (Viktor E Frankls logoterapi11)
Läromedelsprojektets mål
Den primära och övergripande målsättningen är att bidra till ungdomarnas ontologiserande
orienteringsförsök, d v s att bidra till meningsbyggande genom visshet på ett högre kunskapsoch förståelseplan.12 Denna ambition skulle också kunna beskrivas som ett förslag för att i viss
mån kompensera för de förlorade grundvalarna och huvudberättelserna.13 Det vill säga söka
fylla tomrummet mellan den samhällsbärande reproducerade förståelsehorisonten med ett
individburet reflexivt metatänkande som uppmuntrar eleven att aktivt skapa sina egna
fundament. Läromedlet ger eleven ett språk för sitt sökande vilket är en förutsättning för
utveckling .
Den sekundära målsättningen är att avdramatisera komplexa ämnesområden, för att människor
i allmänhet ska kunna samtala om dem på ett vardagsspråk, men också om så önskas tillskanska
sig ett vetenskapligt språk med grundläggande begrepp inom respektive ämne. Att göra
metakunskap tillgänglig är också enligt min mening viktig demokratigärning, ett sätt att
inkludera människor i en diskussion som annars hålls över deras förmåga.
9
Gardner, Howard. (1983) De sju intelligenserna (Falun:Brain Books AB)
Illeris, Knud (2001) Lärandet i mötet mellan Piaget, Freud och Marx (Lund: Studentlitteratur)
11
Frankl, Viktor E (1982) Psykiatern och Själen – Logoterapins och existensanalysens grunder. (Borås: Natur och
kultur)
12
Ziehe, Thomas (1986) Inför avmystifieringen av världen. Ungdom och kulturell modernisering. Löfgren, M &
Molander, A. (red) Postmoderna tider? (Stockholm: Norstedts)
13
Alvesson, Mats. (2003) Postmodernism och samhällsforskning.(Malmö:Liber)
10
Läromedelsprojektets filosofi och innehåll
För att exemplifiera min ambition utgår jag från den tänkta titeln kreativitet, och börjar med
introduktionen som består av ”snabba fakta” för att samla elevens föreställningar och öppna
för ett omedelbart intresse. De skulle preliminärt kunna punktas som följer:
Alla kan bli kreativa, det är en fråga om träning.
Ur kreativitetens källa forsar t ex spännande konst och design.
Här hämtas också kraften till intressanta företagsidéer.
Kreativitet är att binda samman olika faktorer till en idé.
Att vara kreativ är att tänka på ett annorlunda sätt.
Kreativiteten kan vara ett verktyg som kan hjälpa oss att
spara på jordens resurser.
Att ha en kreativ förmåga kommer att bli en allt viktigare egenskap .
Det väsentliga är att genom punkterna omedelbart inkludera eleven genom att låta henne
förstå att egenskapen är tillgänglig även för henne, samt direkt påvisa att kreativitet är en källa
som kan ge näring åt olika typer av mänskliga verksamheter, t ex konst, design och
entreprenörsskap. Vidare förklaras begreppet enkelt i två punkter, därefter presenteras
nyttoaspekten samt betydelsen av att tillägna sig ”hemligheten”. Punkterna ska alltså initialt
motivera eleven att läsa vidare med en övertygelse om att innehållet är viktigt och nyttigt både
för henne och samhället. Välkända exempel på forskning, konstnärlig verksamhet och
entreprenöriella idéer följer läsaren igenom hela boken, liksom problematiseringar avseende till
exempel tillväxt, resursutnyttjande och miljö.
Kopplingen till Gymnasieskola 2011 och grundskolans läroplan.
Det är framför allt två faktorer i förändringen inför 2011 som talar för en läromedelsserie som
den föreslagna.
Entreprenörsskapets övergripande perspektiv i gymnasieskolan.
Historieämnets nya tyngd. 14 Övergripande vetenskapsteoretiska kunskaper, t ex Kuhns
paradigmteori torde hjälpa eleverna att förstå förändringars sammanhang.
Grundskolans läroplan betonar överblick och sammanhang och ett etiskt förhållningssätt, citat:
//...En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nyfi kenhet och självförtroende samt vilja till att pröva
egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar
samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
14
Skolverket. (2010) Rapport ”Högre krav och kvalitet för framtidens utmaningar”.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar
entreprenör skap.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom
ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap
inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva
direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till över gripande
och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och
vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett
globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för
ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella
perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom
landet.
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan.
Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas
15
förmåga att göra personliga ställningstaganden.”
Observera att läromedelsseriens bok om etik & moral inte tillhandahåller metoder för elevers
träning för att tillägna sig ett etiskt förhållningssätt, av vilka några metoder praktiseras på
högstadieskolor. Den tillhandahåller istället tolkade socialpsykologiska teorier med exempel, på
ett anpassat språk.
Läromedlets funktion och användningsområden
Varje bok kan användas var för sig, som enskilt läromedel eller som komplement och/eller
fördjupning till traditionella ämnen. Boken om kreativitet kan t ex fungera som enskilt
läromedel inom bild, estetisk verksamhet, entreprenörskurser osv. Boken om vetenskapsteori
kan användas som enskilt läromedel inom SO och NO-ämnena m fl. Samtidigt kan samtliga
böcker användas som komplement i alla ämnen både som planerad aktivitet och/eller när
behovet uppstår.
En digital version av läromedlet är önskvärd, för att inte säga en nödvändighet. En CD bör
medfölja varje bok, liksom interaktiva resurser via nätet.
Sammanfattning
Det postmoderna tillståndet har inneburit att de reproduderade kunskaperna fått ge vika för
elevers individuella preferenser och eget kunskapssökande. Problemet är att mycket av det
elever vill veta för att se mening och sammanhang och skaffa sig kontroll inte är tillgängligt för
dem. Läromedelsserien vill tillgängliggöra övergripande kunskaper genom att synliggöra dem,
15
Skolverket (2010) Förslag till läroplan för grundskolan, Dnr 2008:741
samt anpassa språket för ungdomar. Föreliggande läromedelsserie flyttar upp kunskapsnivån
från datanivå till metodnivå, vilket hypotetiskt torde innebära att elever får större överblick och
känsla av kontroll, vilket också enligt forskning är avhängigt motivationen.
Jag hoppas ni tycker att projektet låter intressant, och hoppas ni ser möjligheterna med idén.
Jag ser därför fram emot att höra av er för ett utlåtande och förhoppningsvis ett samarbete.
Med vänliga hälsningar
Carina Agrell
