Sårskador och stelkramp - Distriktsveterinärerna

Sårskador
och stelkramp
Distriktsveterinärerna
tipsar
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
2
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
Sårskador och stelkramp
Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig
på saker man inte trodde fanns i dess omgivning.
När olyckan är framme är det bra att vara
förberedd. Se till att ha ditt stallapotek påfyllt.
Ha telefonnummer till veterinär och klinik
tillgängligt. Om du inte har en egen transport är
det bra att ha en plan på hur du ska transportera
din häst till en klinik om detta behöver
ske akut. Se till att din häst är regelbundet
vaccinerad mot stelkramp. I samband med en
sårskada/hovböld kan det vara bra att fylla på
stelkrampsvaccinationen om det gått mer än ett
år sedan förra vaccinationen.
Kraftig blödning
Om din häst har fått en skada som blöder
kraftigt behöver du lägga ett tryckförband i
väntan på veterinären.
Lägg en ihoprullad gasbinda tryckt mot
blödningen och linda sedan relativt hårt runt
med till exempel vetrap, låt det inte sitta längre
än 30-40 min. Hästar har stor blodvolym och
förblöder inte så lätt.
3
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
4
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
Sår igenom huden
Vid sårskador som går igenom huden på hästens
ben, bör veterinär rådfrågas. Hästen har många
känsliga strukturer på benen som ligger mycket
nära huden (leder, senskidor m.m.).
Ta in hästen i stallet. Sår som glipar kan behöva
sys. Detta bör göras så fort som möjligt efter
skadan, helst inom 6-8 timmar för att få en så
bra läkning som möjligt. Även sår som ser små
ut kan vara djupa och känsliga vävnader kan
vara skadade.
Vid större/djupare sår är risken för infektion
samt perforation av leder och senskidor givetvis
större. Även mindre sår läker fortare om hästen
står i box då rörelse i såret motverkar läkning.
Om benet har svullnat upp ordentlig, hästen
är halt eller har feber - ring veterinär!
Ytliga sår
Under sommaren finns det ofta mycket insekter
som gärna sätter sig även i små sår. Försök
skydda såret från insekter och uttorkning. Sår
som inte sitter på benen och är svåra att skydda
5
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
6
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
med bandage kan man försöka fästa ett ”plåster”
med t.ex. animal polster alternativt en mild salva
som Inotyol kan räcka på mindre sår.
Sårrengöring och bandagering
Använd inte kemikalier i såret som t.ex. jodopax
utan spola såret med koksaltlösning (ev. utspädd
klorhexidintvål om smutsigt). Raka och tvätta
därefter runt såret med klorhexidintvål. Lägg
aldrig ett bandage med jodopax då det är starkt
retande för huden och kan skada hästen. För
att hålla såret fuktigt, vilket är viktigt, kan
man använda hydrogel (finns ett flertal på
marknaden) eller medicinsk honung. Skydda
såret med ett bandage, använd mycket bomull
runt hela benet för att undvika tryck och
använd aldrig elastiska bandage. Använd alltid
handskar vid hantering av sår, både för din och
hästens skull.
Vid minsta tveksamhet - kontakta veterinär.
Sticksår
Sticksår kan se oskyldiga ut, men kan vara
allvariga då de kan ha skadat någon djupare
7
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
struktur och/eller det kan sitta något kvar i såret.
Om hästen blir halt, får feber, såret inte läker
eller benet svullnar upp - ring veterinär.
Om hästen sprungit in i eller trampat på något
föremål som sitter kvar i kroppen, ring veterinär
innan du tar bort föremålet. Låt t.ex. en spik
sitta kvar i hoven om det inte är en uppenbar
risk att hästen skadar sig mer. Detta underlättar
veterinärens bedömning och åtgärder. Om risken
är att hästen skadar sig mer om föremålet sitter
kvar så är det bra att ta en bild på skadan med
föremålet innan man tar bort det, samt försöka
se hur långt in och i vilken riktning föremålet
suttit.
Om ett sår inte läker som förväntat är det
något som stör läkningen - ring veterinär!
Stelkramp (tetanus) hos häst
Bakterien Clostridium tetani finns i miljön och
påvisas även i den normala tarmfloran från
människor och djur. Trots att bakterien finns
överallt så är sjukdomen ovanlig, kanske
8
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
beroende på att många hästar är vaccinerade
och att icke vaccinerade hästar tas omhand på
rätt sätt vid uppkommen risk för stelkramp.
Bakterien kommer in genom skadad hud eller
slemhinna. För att sporerna sedan ska kunna
orsaka skada krävs en syrefri (anaerob) miljö
som gör att bakterierna växer till och bildar
toxiner. Det klassiska hos häst är sticksår i
någon form eftersom de erbjuder bra anaeroba
förutsättningar. Men även nekrotiska sår utan
blodförsörjning samt sår där främmande
kroppar blir kvar är bra grogrund.
Symtom
Inkubationstiden kan variera (dagar till
månader) beroende på hur bra förutsättningar
det finns för bakterien att växa till och bilda
toxin, vanligtvis 10-14 dagar.
Sjukdomen utvecklas successivt, men vid snabbt
sjukdomsförlopp kan man missa vissa ”steg”.
Symtom i fallande skala eftersom sjukdomen
utvecklas:
•Överdriven reaktion på externa stimuli, som
ljud, ljus och beröring kan vara de allra första
9
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
symtom som ses. Hästen hoppar högt vid en
klapp och uppträder nervöst.
•Successivt utvecklas stela rörelser, ofta hålls
svansen stelt ut från kroppen.
•Hästen har också svårt att äta från marken.
•Trismus, tonisk kramp i tuggmuskulaturen,
utvecklas.
•Framfall av tredje ögonlocket.
•Hästen står ofta med hö kvar i munnen på
grund av sväljsvårigheter.
•Ökande muskelstelhet med början i huvud
och halsmuskler varefter successivt rygg, buk,
svans och extremitetsmuskulatur involveras
och sågbocksställning intas.
•Okontrollerade krampanfall, utlösta av externa
stimuli.
•Påverkan av det autonoma nervsystemet ger
svettningar och hjärtrytmstörningar.
•Går hästen omkull uppstår opistotonus (kramp
av ryggmuskulaturen).
•Slutligen, när andningsmuskulaturen
paralyseras och laryngospasm uppstår, dör
hästen. Aspirationspneumoni kan ofta ses
parallellt med detta sista stadium.
10
SÅRSKADOR OCH STELKRAMP
Hästarna är fullt medvetna hela tiden fram
till döden, som inträffar cirka 5-7 dygn efter
symtomdebut. Mortalitet anges till mellan 80
och 100 procent i litteraturen. Människor som
överlevt stelkramp beskriver att sjukdomen har
ett mycket smärtsamt förlopp och framkallar
djup ångest. Vaccination! Tetanusvaccin fungerar mycket
bra och ger en för vaccin mycket god immunitet.
Det gäller dock att man följer tillverkarens
rekommendationer.
Noggrannhet vid undersökning av sårskador
och skötsel av dessa är en viktig del av
förebyggande åtgärder. Kontrollera alltid att
hästar med sårskador är vaccinerade enligt
rekommendation mot tetanus. Om inte vaccinera
så fort som möjligt.
11
fotograf sid 4 och 6:
Emma Norén
Informationen om stelkramp är hämtad från SVA:s webbplats.
Mer information finns på www.sva.se
Monika Wartel
Överveterinär Häst
Distriktsveterinärerna Fjädhundra
© Distriktsveterinärerna
www.distriktsveterinarerna.se
2014 februari